SE453738B - Manoveranordning for rorliga delar, serskilt for skjuttakluckor och utstellbara takluckor - Google Patents

Description

453 738 2 spak, och som gör det möjligt att känna av ett förutbestämt läge, t ex den rörliga delens stängda läge, utan att föraren behöver ta blicken från körbanan.

Den rörliga delen kan vara manövrerbar i två olika slags om- ställningsrörelser, vid ett utställbart skjuttak exempelvis en skjut- rörelse och en sväng- och utställningsrörelse. Vid en sådan konstruk- tion kan det finnas en väljaromkopplare för att välja typ av omställ- ningsrörelse, och börläget kan vara inställbart med en enda väljar- spak för alla slagen av omställningsrörelser. Vid ett modifierat ut- förande kan konstruktionen vara sådan, att typen av omställningsrörel- se för den rörliga delen kan väljas med hjälp av omställningsriktningen hos väljarspaken med avseende på ett förutbestämt utgångsläge. Indika- tormedlen innefattar lämpligen ytterligare element för att visa det valda slaget av omställningsrörelse, och väljararmen själv kan lämp- ligen samtidigt utgöra en del av indikatormedlen. Speciellt överskåd- lig indikering erhålles om väljarspaken kan ställas om i förhållande till fasta kilindikeringar, som symboliserar ett eller flera börlägen.

Vid en vidareutveckling av uppfinningen har reglerkretsen en trepunktsöverföringskurva med hysteres, vilket förhindrar att regler- kretsen oönskat reagerar på små skillnader mellan är- och börvärde.

Reglerkretsen kan ha ett grov- och ett finreglersteg, vilka exempelvis kan samverka med en mellan tvâ olika varvtal omställbar motor, varvid omkopplingen mellan grov- och finreglersteget utförs automatiskt, för att t ex vid otillräckliga hàllkrafter utnyttja fininställning. På detta sätt kan t ex vid ett skjuttak eller ett uställbart skjuttak vindkrafterna balanseras. Grov- och finreglering av läget kan också utföras genom motorvarvtalsreglering. Inmatningen av börvärde och detekteringen av ärvärdet kan i princip utföras analogt eller digitalt.

Analog ärvärdesdetektering har den fördelen att ärläget förblir lagrat även vid strömavbrott utan extra åtgärder. För analog börvärdesinmat- ning och/eller ärvärdesdetektering lämpar sig speciellt vrid- och skjutpotentiometrar. För digital ärvärdesdetektering lämpar sig speci- ellt en digital lägesgivare med efterföljande reversibel räknare. Även reglerkretsen kan vara analog, digital eller blandat både-och.

Da så erfordras anordnas digitalanalogomvandlare resp analogdigital- omvandlare för att koppla samman en digital givare med en analog reglerkrets eller omvänt en analog givare med en digital reglerkrets.

Vid en vidareutveckling av uppfinningen finns det minst en ytterligare givare_för förinställning av ett fast börvärde och en på förutbestämda villkor svarande logikkrets för att koppla om från den '3 453 758 omställbara börvärdesgivaren till den fast inställda börvärdesgivaren.

Logikkretsen kan t ex svara pà frànslagning av tändningen eller pa en regndetektor för att automatiskt ställa ett skjuttak eller utställbart skjuttak i dess stängda läge. Omvänt kan logikkretsen aktiveras av en inklämningsavkännare, som styr luckan hos ett skjuttak eller utställ- hart skjuttak till det eller ett av de helöppna andlägena så fort en reaktionskraft, som överstiger den normalt förväntade omställninge- kraften, detekteras vid luckomställningsrörelsen.

Vid_ett system med analoga givare och digital signalbearbetning kan lämpligen en enda analogdigitalomvandlare vara anordnad gemensamt för givarna; och givarna kan kopplas i tidsmultiplex till omvandlaren.

Börvärdespotentiometern kan vara försedd med ett extra, fast uttag för en signal, som motsvarar det förutbestämda utgàngläget. En sådan potentiometer kan vara parallellkopplad med en spänningsdelare med ett i förhållande till potentiometerns totala motstånd litet mot- stånd, medan potentiometerns fasta uttag är elektriskt ledande förbun- det med ett spänninsdelaruttag för utgángslägessignalen. En sådan ut- formning leder till speciellt enkel montering och gör det enkelt att anpassa inställningskurvan till de aktuella behoven.

I det följande kommer uppfinningen att förklaras närmare med ledning av på ritningen visade utföringsexempel, varvid fig 1 schema- tiskt visar ett utställbart bilskjuttak vid bakàtskjuten lucka; fig 2 taket enligt fig 1 i stängt läge; fig 3 taket enligt fig 1 vid utställd lucka; fig 4 en perspektivvy av en bilinstrumentbräda med en börvärdes- givare för skjuttaket enligt fig 1 till 3; fig 5 en schematisk vy av börvärdesgivaren i fig 4 i större skala; fig 6 och 7 modifikationer av börvärdesgivaren; fig 8 en schematisk vy av manöveranordningen för skhttaket; fig 9 ett kopplingsschema över en analog reglerkrets; fig 10 ett blockschema över en analog reglerkrets med digital ärvärdesinmat- ning; fig 11 ett blockschema över en utföringsform med analoga givare och digital signalbehandling; fig 12 en föredragen utföringsform av en analog börvärdesgivare; och fig 13 inställningskurvan för bör- värdesgivaren enligt fig 12.

Det i fig 1 till 3 schematiskt visade utställbara skjuttaket innefattar en lucka 1, som är omställbar med hjälp av en elmotor 2 med omkastbar rotationsriktning genom ett eller flera överförings- element 3, lämpligen i form av tryckstyva kablar, en transportbrygga 4 och en uppställningsmekanism 5. I arbetsläget enligt fig 1 är luckan 1 bakâtskjuten in under en fast takdel 6 för att öppna en taköppning 7.

I läget enligt fig 2 sluter luckan 1 till taköppningen 7. Genom att 453 738 4 transportbryggan 4 från det stängda läget enligt fig 2 skjuts vidare framåt fis uppställningsmekanismen 5 att lyfta luckans 1 bakkant upp över den fasta takdelen 6, samtidigt som luckan 1 svängs kring en nära dess framkant liggande axel.

Motorn 2 ingår i en längre fram närmare beskriven reglerkrets, och det önskade läget för luckan kan matas in med hjälp av en bör- värdesgivare av det slag som visas i fig 4 och 5. Börvärdesgivaren är i denna utföríngsform integrerad i bilens instrumentbräda 10 på sådant sätt, att den ligger i förarens synfält. Den innefattar en vippomkopp- lare 11, med vilken man kan välja om luckan 1 ska ställas ut eller skjutas. Till vippomkopplaren 11 hör indikeringssymboler 12 och 13 (fig 5), som anger hur vippomkopplaren ska manövreras, när man vill övergå från utställning till förskjutning eller vice versa. Till bör- värdesgivaren hör i detta fall också en i vågrätt riktning skjutbar väljarspak 14 för inmatning av börläget vid båda de medelst vippom- kopplaren 11 valbara typerna av omställningsrörelse. Väljarspaken är omställbar relativt en fast kilindikering 15, som symboliserar bör- lägesområdet, och bildar därigenom själv samtidigt en del av indike- ringsanordningen för börläget. I fig 5 motsvarar väljarspakens 14 vänstra ändläge det stängda läget enligt fig 2, medan väljarspaken i sitt högra ändläge i beroende av vippomkopplarens 11 läge motsvarar helt utställt (fig 3) eller helt bakåtskjutet (fig 1) läge hos luckan 1. Det i fig 5 visade läget hos väljarspaken 14 motsvarar 40% öppning av luckan 1 i skjut- eller utställningsriktningen.

Medan väljarspaken 14 vid utföringsformen enligt fig 5 är ut- formad som skjutreglage och det finns en separat vippomkopplare 11, visar fig 6 en modifierad utföringsform, vid vilken väljarspaken manöv- reras med en vridknapp 17. Vridknappen 17 kan utgående från läget 1 fig 6 valfritt vridas med- eller moturs. Indikeringssymbolerna 12, 13 visar att vridning moturs motsvarar att man väljer utställningsrörel- sen, medan vridning medurs motsvarar luckans skjutrörelse. Storleken på dessa rörelser indikeras genom läget hos en pilsymbol 18 på vrid- knappen 17 i förhållande till kilindikeringar 19 och 20. På detta sätt kan man eliminera behovet av den separata vippomkopplaren 11 i fig 5.

En ytterligare utföringsform av börvärdesgivaren, som också kan undvara vippomkopplaren 11, visas i fig 7. Där finns en väljarspak 14 motsvarande fig 5, men den kan från ett utgångsläge, som motsvarar stängd lucka, valfritt skjutas åt vänster eller höger. Förskjutning åt vänster medför, som symbolen 12 visar, att luckan 1 ställs ut i den utsträckning som kan utläsas av kilen 21, medan förskjutning av väljarspaken 14 åt höger medför att luckan 1 på det sätt symbolen 13 5 453 738 anger skjuts bakåt en sträcka, som kan avläsas pa en kil 22. Som fram- går av fig 8 går väljarspaken 14 genom en slits 25 i instrumentbrädan 10. Den är hopkopplad med en på baksidan av instrumentbrädan sittande skjutpotentiometer 28. För att föraren ska kunna detektera det läge hos väljarspaken som motsvarar stängd lucka utan att behöva titta på väl- jarspaken och/eller för att exakt definiera detta läge finns det ett fjädrande snäpplägeselement 23 med en fjädrande förspänd kula 24,.som snäpper i en urtagning 26 på väljarspaken 14, när denna kommer till utgångsläget (fig 7). Snäpplägeselementet 23 är justerbart i väljar- spakens 14 skjutriktning. Därvid kan det exempelvis finnas en parallellt med slitsen 25 gående gejdstáng 27, efter vilken snäpplägeselementet 23 kan skjutas och fixeras med hjälp av en klämskruv 27a. Det inses, att yterligare förutbestämda lägen kan göras detekterbara på samma eller liknande sätt.

Potentiometern 28 omvandlar det av föraren inställda läget på väljarspaken 14 till en elektrisk börvärdessignal, som pà en ledning 29 överförs till en regulator 30. Överföringselementet 3 drivs av elmotorn 2 via en slirkoppling 31 och ett kuggdrev 32. Pa kuggdrevsaxeln 33 sitter ett kugghjul 34, som star i ingrepp med ett kugghjul 35 pà ställ- axeln till en flergàngspotentiometer 36. Potentiometern 36 omvandlar luckans 1 ärläge till en elektrisk ärvärdessignal, som på ledningen 37 överförs till regulatorn 30.

Det önskade läget för luckan 1 ställs in med väljarspaken 14.

Väljarspaken 14 ställer därvid om potentiometern 28. Om den av poten- tiometern 28 till regulatorn 30 matade börvärdessignalen avviker från den av potentiometern 36 inmatade ärvärdessignalen, tillför regulatorn drivsignal till motorn 2 genom ledningen 38. Motorn 2 driver genom slirkopplingen 31 och kuggdrevet 32 luckan. Pâ grund av luckans om- ställning ändrar sig den ärvärdessignal som potentiometern 36 matar ut- pa ledningen 37. Sa snart denna ärvärdessignal bringats att överens- stämma med börvärdet från potentiometern 28, blir drivsignalen på led- ningen 38 noll. Motorn 2 stannar. Luckan 1 stoppas i det med väljar- spaken 14 inställda läget. Föraren kan därvid lätt avläsa luckans läge på kilarna 15 resp 19,20 resp 21,22. Han behöver inte vrida på huvudet för att förvissa sig om vilket mellanläge eller eventuellt ändläge luckan befinner sig i.

I fig 9 visas en föredragen utföringsform av en analog regler- krets. En koppling av detta slag är i och för sig känd (Elektronik, Haft 2, 1982, sid 76 & 78), så att det räcker med en kort beskrivning.

Börvärdessignalen gar från potentiometern 28 på ledningen 29 genom ett 453 vas 6 motstånd 40 till den inverterande ingången på en operationsförstär- kare 41, till vars ickeinverterande ingång ärvärdessignalen kommer genom ett motstånd 42. Mellan operationsförstärkarens 41 utgång och jord ligger en spänningsdelare med motstånd 43. 44. Motståndens 43,44 mittut- tagspunkt är över ett motkopplingsmotstånd 45 ansluten till operations- förstärkarens 41 inverterande ingång. Den av operationsförstärkaren 41 förstärkta regleravvikelsen leds till ett trepunktselement, till vilket speciellt hör två seriekopplade, motpoliga zenerdioder 46,47 och opera- - tionsförstärkaren 48. Zenerdioderna ligger mellan operationsförstär- karens 41 utgång och den inverterande ingången på operationsförstär- karen 48, som är motkopplad genom ett motstånd 49. Mellan operations- förstärkarens 48 utgång och jord ligger en spänningsdelare med motstånd 51, 52. Mittuttagspunkten mellan motstånden 51, 52 är ansluten till operationsförstärkarens 48 ickeinverterande ingång, så att man får med- koppling. Mellan operationsförstärkarens 48 ickeinverterande ingång och jord ligger en kondensator 53, som förhindrar oscillationer vid trepunktselementets omslagspunkter. Trepunktselementet har som känt en överföringsfunktion.i form av en trepunktskurva med hysteres, var- vid hysteresen kan ställas in valfritt med hjälp av motståndene 51,52 delningsförhållande. Inkopplingspunkterna bestäms däremot av diodernas 46,47 zenerspänningar. Vid likhet mellan börvärde och ärvärde blir omställningssignalen på operationsförstärkarens utgång noll. Vid en positiv omställningssignal görs en effekttransistor 56 ledande genom en drivtransistor 55, varvid ett relä 57 ligger i effekttransistorns kollektoremitterkrets. Reläkontakten 58 slås om. Samtidigt förblir en drivtransistor 59 och en till denna hörande effekttransistor 60 oledan- de. Reläkontakten 61 på ett i transistorns 60 kollektoremitterkrets liggande relä 62 förblir i det i fig 9 visade läget. I detta drifts- tillstånd läggs positiv potential på motorns 2 ena klämma 63, medan det ligger negativ potential på motorns 2 andra klämma 64. Motorn 2 går tills omställningssignalen på operationsförstärkarens 48 utgång blir noll och reläet 57 slår ifrån. Om däremot omställningssignalen överskrider ett förutbestämt negativt värde blir transistorerna 59,60 ledande, varigenom spänningen på motorn blir polvänd i förhållande till det ovan beskrivna driftstillståndet. Motorn går i motsatt rotations- riktning tills regleravvikelsen åter blivit noll.

Fig 10 visar en motdifierad utföringsform av reglerkretsen med digital ärvärdesinmatning. Därvid är en digital lägesgivare 67 ansluten till motorn 2, vilken givare speciellt kan vara utförd som mekanisk, °Ptï5k 21191 maëfletißk läßesåivare, I fig 10 visas en av motorn 2 driven 7 453 738 streckskiva eller bländarskiva 68 med tva tillhörande ljusridäer 69,70.

Ljusridâerna 69,70 är anslutna till en riktningsdiskriminator 71, som ur fasläget hos utsignalerna från ljusridàerna 69,70 bestämmer motorns 2 rotationsriktning, Riktningsdískriminatorn 71 följs av en reversibel räknare 72, som räknar lägesgivarens 67 lägessignaler i uppriktningen för motorns 2 ena rotationsriktning och räknar ned i motorns andra rotationsriktning. Räknaren 72 följs av en digitalanalogomvandlare 73 för att omvandla den digitala ärvärdessignalen till en analog ärvärdes- signal. Denna jämförs i en fönsterkomparator 74 med den från potentie- metern 28 kommande börvärdessignalen. När regleravvikelsen ligger utan- för komparatorns 74 fönster åt ena eller andra hållet, går pà en ledning 75 och genom en omkopplarkontakt 76 en omställningssignal till ett elektroniskt effektsteg 77, som sätter motorn 2 i rotation i ena eller andra riktningen. När komparatorns 74 omställningssignal blir noll, slås kontakten 76 över en ledning 78 om till utgången på skillnadsför- stärkaren 79, som likaså matas med ärvärdes- och börvärdessignalerna, men bildar en finpositioneringskrets för att t ex vid otillräckliga hallkrafter balansera på luckan 1 verkande vindkrafter. Därvid kan man anordna en elmotor 2, som t ex genom omkoppling av motorlindningarna kan kopplas om mellan tva varvtal, och det högre varvtalssteget kan då anslutas till gmwpositioneringskretsen med komparatorn 74 och det lägre varvtalssteget till finpositioneringskretsen med skillnadsförstärkaren 79, för att på detta sätt möjliggöra grovpositionering med högre om- ställningshastighet och finpositionering med lägre omställningshastighet.

Motorn 2 kan även vara försedd med ett varvtalsreglersteg, och börvarv- talet kan göras beroende av storleken pà regleravvikelsen i positions- reglerkretsen. Pa detta sätt kan vid stor avvikelse mellan börläget och ärläget för luckan 1 luckan snabbt föras till i närheten av bör- läget, och sedan nalkas det önskade läget relativt långsamt och med i motsvarande grad ökad noggrannhet.

Vid utföringsformen enligt fig 11 sker utvärderingen av de från potentiometrarna 28 och 36, liksom av de från de ytterligare potentio- metrarna 83,84 kommande bör- och ärvärdessignalerna digitalt. I detta syfte tidsmultiplexas utgángarna pà potentiometrarna 28,36,83,84 genom elektroniska omkopplare 85,86,87,88 till en analogdigitalomvandlare 89, som omvandlar de analoga lägessignalerna till digitala signaler. Dessa digitala lägessignaler tillförs till en mikrodator 90. Den av fordonets elnät genom ett spänningsförsörjnings- och taktgeneratorsteg matade mikrodatorn 90 genomför den ovan beskrivna jämförelsen mellan bör- och ärläget, och vid motsvarande regleravvikelser avger den omställnings- 453 738 s signaler genom omställningsledningarna 92 resp 93 till effekttransis- torerna 56 resp 60. Motorn 2 tillförs spänning vid behov genom reläer- nas 57,62 kontakter 58,61. Styrningen av omkopplarna 85-88 utförs över styrledningar 94,95,96 resp 97 av mikrodatorn 90. Med potentiometrarna 83 och 84 matas mot fördbestämda lucklägen, t ex det stängda läget eller det helt öppna läget, svarande börlägessignaler in. En logikkrets 98 och en kodomkopplare 99 är anslutna till ingångar på mikrodatorn 90 för att utlösa särskilda, förgrogrammerade rörelseförlopp. Som exempel kan logikkretsen 98 aktiveras i beroende av bilens tändningslås genom en sensor 104, för att då tändningslåset låses koppla om ingången på analogdigitalomvandlaren 89 från potentiometern 28 till potentiometern 83, och därmed oberoende av det aktuella inställningsläget hos poten- tiometern 28 automatiskt föra över luckan 1 till det stängda läget under verkan av den fasta börlägessignalen från potentiometern 83. En sådan automatisk stängning av luckan kan också utlösas av logikkretsen 98 med hjälp av en till logikkretsen ansluten regndetsktor 105, så att luckan 1 stängs när det börjar regna. Dessutom kan logikkretsen 98 vara ansluten till en inklämningsskyddsdetektor 106, som reagerar om luckans 1 omställningsrörelse möter onormalt stort motstånd. I detta fall kopp- lar mikrodatorn 90 om analogdigitalomvandlaren 89 från potentiometern 28 till potentiometern 84 för att röra luckan 1 i riktning mot det helöppna läget. Kodomkopplaren 99 möjliggör anpassning till olika kund- önskemål ifråga om de enskilda funktionsförloppen. Den visade relä- styrningen av motorn 2 kan ersättas med något valfritt effektelektro- niksteg. _ I praktiken levereras de enskilda enheterna i den beskrivna manöveranordningen som regel var för sig för seriemontering. Detta kräver intrimning av reglerkretsen, särskilt bör- och ärvärdesgivarna i förhållande till den del som ska positioneras (luckan 1). Denna in- trimning kan vid utföringsformerna enligt fig 8 till 11 lämpligen före- tas genom att den egentliga regulatorn 30 elektriskt förbindes med är- värdesgivaren 36, börvärdesgivaren 28 och motorn 2. Börvärdesgivaren 28 ställs i_dét önskade utgångsläget (nolläget). Sedan läggs matnings- spänning på och kopplas in. Motorn 2 och ärvärdesgivaren 36 går auto- matiskt till nolläget. Därefter förbinds en voltmeter med regulatorn istället för motorn 2, och den tills vidare i nolläget stående börvärdes- givaren 38 ansluts istället för ärvärdesgivaren 36. Nu omställes väljarspaken 14 tillsammans med den isnäppta snäpplägesanordningen 23 mekaniskt, tills det inte kvarstår någon spänning på motoranslutningar- na. I detta läge fixeras snäpplägesanordningen 23. Originalkopplingen 9 453 738 àterställes. Slutligen monteras drivningen in i skjuttaksmekaniken 3, 4,5, som befinner sig i nolläget. När den på sa sätt justerade regler- kretsen kopplats ihop med takmekaniken är monteringen avslutad.

Den beskrivna intrimningen kan ytterligare förenklas om man istället för potentiometern 28 använder en börvärdesgivarpotentiometer 100 med fast nollägesuttag 100a, vilken pà det sätt som visas i fig 12 parallellkopplas med en av motstândèn 101 och 102 bestående spännings- delare. Summamotstàndet R1 + R2 hos spänningsdelaren 101,102 är litet jämfört med potentiometerns 100 totala motstånd P1. Üttaget 100a är elektriskt ledande förbundet med spänningsdelarens mittuttag 103, och det mekaniska snäppläget (det fjädrande snäpplägeselementet 23) justeras i överensstämmelse med uttaget 100a. Därigenom kommer man ifran den ovan beskrivna justeringen av inställningsmekaniken. Genom lämpligt val av motstàndsvärdena R1 och R2 hos motstanden 101 och 102 kan nollnivàn läggas pa varje önskat värde inom börvärdesgivarens inställningsomráde, t ex i mitten av detta inställningsomràde, för att anpassas till den aktuella taktypen. Det nyssnämnda läget hos nollnivàn visas i inställ- ningskurvan i fig 13. Där återges, normerade med avseende på den på potentiometern 100 pàlagda matningsspänningen UB, den variabla börläges- signalen Us och nollägessignalen UN som funktion av procentandelen av inställningsomrâdet. Pâ villkor att R1,R2<<1>1 är UN_ H2 Uš “ H1 + R2 Den visade parallellkopplingen av potentiometern 100 och spännings- delaren 101,102 medför även en fördelaktig linjarisering av inställninge- kurvan.

Uttaget 100a kan t ex àngas pa potentiometern 100, men kan också utföras valfritt inställbart inom inställningsområdet. I detta fall kan man ordna så att kurvan blir inställbar inom hela det förekommande området.

Det inses att uppfinningen kan modifieras pà manga olika sätt inom ramen för uppfinningen. Systemet kan exempelvis vara helt digitalt utfört. I detta fall kan som börvärdesgivare anordnas t ex en kodom- kopplare istället för potentiometern 28. Motorn 2 kan vara utformad som pulsstyrd stegmotor. Slirkopplingen 31 utgör ett inklämningsskydd, S0m ser till att luckan 1 stoppar om ett förutbestämt manöuæringsmotstand överskrides. Därvid gar ärvärdet inte förlorat, eftersom ärvärdesgivaren är förbunden med slirkopplingens 31 drivande del. Förutom eller istället för slirkopplingen 51 kan det också finnas en elektrisk frànkopplings- anordning, för att vid alltför stort manövreringsmotstànd bryta ström-

Claims (9)

455 738 1o men till motorn 2. Den beskrivna manövreringsanordningen lämpar sig även för att ställa om ventilationsspjäll och liknande rörliga delar, som efter önskan ska kunna ställas i olika mellanlägen. Dit hör bl a uppställbara takluckor, med fönsterlyftare manövrerbara sidofönster och åt sidan utställbara fönster. P a t e n t k r a v :

1. Hanövreringsanordning för rörliga delar för att efter önskan stänga eller öppna öppningar (7), särskilt för skjuttak- luckor (1) och utställbara skjuttakluckor, med motordrivning (2) för den rörliga delen och ett manöverorgan för att efter behov aktivera drivningen, k ä n n e t e c k n a d av att manöverorganet (11,14,17,28,100) är utformat som en börvärdesgivare för den rörliga delens (1) läge, att drivningen (2) ingår i en reglerkrets (2,28,30, 36), som jämför det på börvürdesgivaren valda läget med den rörliga delens ärvärde och ställer om den rörliga delen tills reglerav- vikelsen blir noll, att manöverorganet innefattar en i opera- törens normala synfält liggande väljarspak (14,17), och att bör- värdesgivaren (28,100) eller dess vüljarspak (14,17) samverkar med ett mekaniskt snäpplägesdon (23) för att utmärka åtminstone ett förutbestämt läge.

2. Hanövreringsanordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att den rörliga delen (1) kan manövreras i minst tvâ olika typer av omställningsrörelser, varvid det antingen finns en väljaromkopplare (11) för att välja typ av omställninge- rörelse och en enda väljarspak (14) för att mata in börläget för alla typer av omställningsrörelse, eller typen av omställningsrörelse väljes genom väljarspakens (14,17) ställriktning i förhållande till ett förutbestämt utgångsläge, varvid detta förutbestämda utgångsläge företrädesvis markeras av snäpplägesdonet (23).

3. Manövreringsanordning enligt något av föregående krav; k ä n n e t e c k n a d av att väljarspaken (14) samverkar med en indikatoranordning (14,18,19,20,21,22) som visar den rörliga delens (1) omställningsomràde, varvid i förekommande fall indikatoranord- ningen företrädesvis även innefattar element (12,13) för att indikera typ av omställningsrörelse, varvid vidare väljarspaken (14,17) före- trädesvis själv utgör en del av indikatoranordningen och exempelvis âir ställbar i förhållande till en eller flera 'fasta kilindikernïngar (15,19,20,21,22) som symboliserar börlägena. 453 738 11

4. Manövreringsanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att reglerkretsen (28,30,36) uppvisar en trepunktsöverföringsfunktion med hysteres.

5. Manövreringsanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d _av att reglerkretsen uppvisar ett grov- och ett finreglersteg (74,79), och är automatiskt omställbar från grov- till finreglersteget.

6. Manövreringsanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att den för börvärdesinmatningen och/eller ärvärdesdetekteringen innefattar antingen analoga givare, särskilt vrid- eller skjutpotentiometrar (28,36,100), eller digitala givare (67), varvid företrädesvis en analog börvärdesgivare (100) även är försedd med ett fast uttag (100a) för en signal motsvarande det förutbestämda utgångsläget, och en digital givare (67) följs av en reversibel räknare.

7. Hanövreringsanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att reglerkretsen åtminstone delvis är utformad som analog reglerkrets, företrädesvis med digital inmatning till digitalanalogomvandlare (73) och i övrigt analog utformning, eller åtminstone delvis är utformad som digital reglerkrets, före- trädesvis med analoga givare (28,36,100) kopplade till en analog- digitalomvandlare (89), speciellt med de analoga givarna (2B,36,83, 84) tidsmultiplexade till en gemensam analogdigitalomvandlare (89). '

8. Hanövreringsanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d fav att den innefattar minst en ytterligare givare (83,84) för inställning av ett fast öörvärde och en på bestämda villkor svarande logikkrets (98) för att koppla om från den omställ- bara börvärdesgivaren (2S,100) till den fast inställda börvärdes- givaren (83,84), varvid företrädesvis logikkretsen (98) är anordnad att automatiskt reagera på minst en avkännare (104,105,106), som reagerar på något förutbestümt yttre förhållande. '

9. Manövreringsanordning enligt kravet _, k ä n n e t e c k - n a d av att börvärdespotentiometern (100) är parallellkopplad med en spänningsledare (101,102) med ett i jämförelse med potentiometerns totalmotstånd litet motstånd, och potentiometerns fasta uttag (100a) är elektriskt ledande förbundet med ett spänningsdelaruttag (103) för utgångslägessignalen{