SE518458C2 - Kropp bildad av hårdnat,initialt pastaformigt material innefattande en elektriskt ledande bana av ett koncentrerat skikt av fibrer- eller kornformiga element, samt ett sätt att framställa en sådan kropp - Google Patents

Description

518 4 58 ~ - 1:1 2 der inverkan av magnetfältet skall underlättas vibreras betongkroppen under relativförflyttningen av magnetfältet och betongkroppen.

Man har föreslagit att använda elektriskt ledande armeringsfibrer i betong för att leda en elektrisk ström genom betongen för uppvärmnings- eller andra än- damål, exempelvis för att åstadkomma elektrisk jordning eller elektromagnetisk skärrnning.

Ledande fibrer som är slumpmässigt orienterade eller endimensionellt inriktade med det kända förfarandet lämpar sig ej för sådana ändamål, emedan de ej ger en lämplig elektriskt ledande bana genom betongen och emedan det är svårt att få en tillfredsställande förbindning av elektriska anslutningselement med fibrer- na. Betongen är i sig själv en dålig ledare, och fibrerna är i huvudsak jämnt för- delade i betongen, varför endast ett fåtal fibrer berör varandra. Av detta skäl ger fibrerna ej en sammanhängande och bred strömbana mellan anslutningsele- menten.

Ett ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en förbättrad kropp av det ovan angivna slaget. Ytterligare ett ändamål är att tillhandahålla ett sätt att framställa en sådan kropp.

I enlighet med uppfinningen tillhandahålls en kropp bildad av ett hårdnat, initi- alt pastafonnigt material och innefattande en elektriskt ledande bana som bil- das av ett koncentrerat skikt av elektriskt ledande, magnetiserbara, fiberformiga och/ eller komfonniga element, varvid detta skikt fmns i kroppen och sträcker sig genom åtminstone en del av denna, och elektriskt ledande kontaktelement, som är förbundna med det elektriskt ledande skiktet vid åtskilda ställen utmed detta.

Emedan de initialt mer eller mindre slumpmässigt fördelade magnetiserbara fiberformiga och/ eller kornformiga elementen i det pastaformiga materialet, som kan vara exempelvis betong, slutligen är skiktade för att bilda ett skikt i vilket de ligger avsevärt tätare än initialt, är ett tillräckligt stort antal fibrer eller korn- 518 458 3 formiga element i kontakt med varandra över skiktets hela utsträckning för att mellan anslutningselementen bilda en ledande bana med tillräcklig förmåga att föra ström eller skärma. Företrädesvis är skiktet så placerat, att det sträcker sig i stort sett parallellt med en sida på kroppen, som kan vara exempelvis en platta eller någon annan plattliknande kropp.

Om skiktet av magnetiserbara element är sammansatt av eller innehåller arme- ringsfibrer av metall är det lämpligen placerat i kroppen där behovet av arme- ring är som störst. Den uttunning av fiberarmeringen i andra delar av kroppen som uppkommer genom att fibrerna koncentreras till ett enda eller ett fåtal skikt behöver därför inte medföra någon allvarlig förlust av hållfasthet hos kroppen.

I enlighet med uppfinningen tillhandahålls också ett sätt att åstadkomma en elektriskt ledande bana i en kropp bildad av ett hårdnat, initialt pastaformigt material, vilket sätt innefattar momenten att bilda en kropp av det pastaformiga materialet i vilket elektriskt ledande magnetiserbara fiberformiga eller kornfor- miga element är spridda, påföra ett magnetfält på kroppen av pastaformigt ma- terial för att av de magnetiserbara elementen bilda ett elektriskt ledande skikt, som är inbäddat i kroppen av pastaformigt material och sträcker sig genom åt- minstone en del av densamma, bringa den skiktet innehållande kroppen av pastaformigt material att hårdna och förbinda elektriskt ledande anslutnings- element med det elektriskt ledande skiktet vid åtskilda ställen utmed detta.

Ballastmaterial i form av granulat av järnmalm (magnetit) eller annat magneti- serbart komforrnigt material med viss elektrisk ledningsförmåga kan bilda skiktet ensamt eller, företrädesvis, tillsammans med magnetiserbara metallfib- rer. I det senare fallet minskar det ledande kornformiga materialet resistiviteten hos de delar av det pastaformiga materialet som skiljer fibrerna åt.

Skiktningen av de magnetiserbara fiberformiga och/ eller kornformiga elementen med magnetiska organ i enlighet med sättet enligt uppfinningen kan utföras på det sätt och med den anordning för skiktning av riktning av magnetiserbara me- n o o | v: o s 1 s 458 4 tallfibrer som beskrivs och är föremål för patentkraven i internationella ansök- ningen PcT/ sE99 /oi 150.

Som beskrivs i den ovan angivna internationella ansökningen utförs den mag- netiska skíktningen och riktningen av i en viskös eller pastaformig kropp sprid- da magnetiserbara fibrer medelst ett skiktningselement som har en omagnetisk vägg. Ett magnetfält införs i den viskösa kroppen genom en första del av den omagnetiska väggen medan det fiberskiktande elementet förflyttas i förhållande till kroppen av pastaformigt material med den omagnetiska väggen i kontakt med kroppen och med en andra del av den omagnetiska väggen följande efter den första delen. Fibrerna utsätts sålunda temporärt för magnetfältet när den första delen rör sig förbi dem.

F iberskiktningselementet kan vara delvis eller helt nedfört i det pastaformiga materialet medan det rör sig i förhållande till kroppen med den första delen av den magnetiska väggen före den andra delen och sålunda följd av den senare.

Under relativrörelsen attraheras fibrerna i närheten av den omagnetiska vägg- ens första del magnetiskt mot denna första del. De hindras emellertid från att komma i kontakt med magnetanordningen av den omagnetiska väggen, vilken bildar en skärm eller barriär som skiljer magnetanordningen från det pastafor- miga material i vilket fibrema är spridda.

Fiberskiktningselementet attraherar sålunda fibrerna och strävar att dra dem med sig i riktningen för dess rörelse i förhållande till kroppen av pastaformigt material. På grund av sin viskositet eller pastaforrn hindrar materialet i kroppen fibrerna från att röra sig alltför snabbt mot skiktningselementet och häfta fast vid detta. Fiberskiktningselementet kommer sålunda att röra sig i förhållande till fibrerna och endast temporärt utsätta dem för magnetkraften. Emedan mag- netkraften har en komposant i riktningen för relativrörelsen hos ñberskiktnings- elementet och den pastaformiga kroppen, kommer den inte endast att dra fib- rema mot skiktningselementet och därigenom skikta dem för att bilda ett för- | ø c o uu o u u nu. un: v-.H. C: . ,. , , :': °' " ' ' ' :Lßu u' .O .u n» - o . u z o: . c _ , , 2 2 ß ,' '..' .u i. u - | . - u 5 tätat fiberskikt i kroppen utan också att inrikta fibrema i denna riktning när den rör sig förbi desamma.

Det fibrerna innehållande pastaformiga materialet vibreras företrädesvis intill fiberskiktningselementet, så att ñbrernas skiktnings- och inriktningsrörelse un- derlättas.

Anslutningselementen kan förbindas med till det av det förtätade skiktet av fib- rer eller andra magnetiserbara element bildade ledande skiktet på vilket som helst lämpligt sätt, före eller efter det att det pastaformiga materialet har hård- nat. Exempelvis kan betongen eller det pastaformiga materialet avlägsnas lokalt för att frilägga det ledande skiktet i ett smalt spår som sträcker sig tvärs över skiktet. Ett flätband av koppartråd eller någon annan lämplig form av samlings- ledare försedd med organ för anslutning till en elektrisk strömkälla placeras se- dan tvärs över skiktet och fästs i detta genom att smält tenn hålls över bandet och det frilagda skiktet.

Uppñnningen framgår närmare av följande beskrivning med hänvisning till de medföljande ritningarna, som visar tillämpning av uppfinningen på framställ- ning av beläggningar eller andra betongplattor som uts på marken.

Fig. 1 är en schematisk perspektivvy som visar uppfinningens grundprincip till- lämpad på en betongplatta med en elektriskt ledande bana som bildas av ett koncentrerat skikt av magnetiserbara armeringsfibrer; Fig. 1A är en perspektivbild i större skala av ett hörn av plattan i fig. 1; Fig. 2 är en översiktsbild som visar i tur och ordning följande moment i fram- ställningen av en betongbeläggning på marken, varvid ett av momenten utgörs av bildande av ett koncentrerat skikt av armeringsfibrer av stål i enlighet med uppfinningen; 518 458 6 Fig. 3 är en perspektivbild av en ñberskiktningsanordning som används i det i ñg. 2 visade momentet; Fig. 4 är en tvärsnittsbild av det avsnitt av betongbeläggningen i ñg. 2 där ñber- skiktningen utförs; Fig. 5-7 är schematiska bilder av tre olika tjocka skivor som har gjutits på mar- ken och visas tillsammans med fiberskiktningsanordningar; Fig. 8 är en tvärsnittsbild som visar en modifikation av anordningen i ñg. 7; Fig. 9 är en tvärsnittsbild som visar en modiñkation av ñberskiktningsanord- ningen i ñg. 4.

Fig. 1 och 1A visar en rektangulär, plan betongkropp 5, en platta, vilken är ar- merad med en mångfald magnetiserbara metallfibrer, som är inbäddade i be- tongen och bildar ett skikt 6 av tätt packade fibrer. Skiktet sträcker sig från den ena änden 7 av betongkroppen till den andra änden 8 och ligger mellan och pa- rallellt med storsidorna på betongkroppen 5. Två elektriskt ledande anslut- ningselement 9 är inbäddade i betongen i kontakt med fibrerna i skiktet 6 intill kroppens 5 ändar 7, 8 för att leda en elektrisk ström från en strömkälla 10 in i och ut ur kroppen genom ñberskiktet 6.

Sådan den visas genom ett exempel i ñg. 2 tillämpas uppfinningen på framställ- ning av en betongbeläggning eller betongplatta på marken. Beläggningen visas i olika i tur och ordning följande moment under dess framställning, varvid det första momentet visas till vänster och det sista momentet visas till höger. Längst till vänster, vid A, läggs betongen sedan armeringsfibrer av stål eller något an- nat magnetiserbart material har satts till betongen och spritts likformigt i denna med slumpmässig orientering. Därefter, vid B, vibreras den färska betongen, och armeringsfibrerna inriktas i lângdriktningen och skiktas för att bilda ett i betongen inbäddat skikt, varvid en fiberskiktningsanordning 1 1 utförd i enlighet med uppfinningen används. Fiberskiktningsanordningen 11 uppbärs av och är | o . o .n 518 458 . n o» av. 7 glidrörlig på skenor 12, som är placerade utmed de längsgående kanterna på beläggningen. Vid C vakuumbehandlas den färska betongen innehållande de skiktade och riktade fibrema, och vid D avjämnas beläggningen.

Fiberskiktningsanordningen 1 1 har en horisontell huvudbalk 13, som sträcker sig över den markremsa som skall beläggas, varvid den vilar på skenorna 12.

Den förflyttas manuellt och styrs med hjälp av manöverstänger 14 med hand- tag.

Ett rakt, horisontellt ñberskiktningselement 15 i form av en bom eller balk är upphängt i huvudbalken 13 medelst hängare 16 som är inställbara i vertikal led för att medge inställning av skiktningselementet 15 på en vald höjd. Skiktnings- elementet 15 sträcker sig tvärs över hela utrymmet mellan skenorna 12.

Ett långsträckt hus eller skal 17 som bildar en del av skiktningselementet 15 har ett droppformigt tvärsnitt, så att det påminner om ett luftbärplan, vars av- rundade första eller främre kant är riktad så, att den befinner sig framtill när skiktningsanordningen 1 l med skiktningselementet 15 förflyttas i rätt riktning, åt vänster i fig. 1, under skiktningsarbetet. Huset 17 är ort av aluminium eller något annat lämpligt omagnetiskt material.

Inuti skiktningselementets 15 hus 17 sträcker sig en roterbart lagrad magnet- vals 18 utmed en främre eller första väggdel 17A på huset över hela längden på skiktningselementet 15. Den första delen 17A av husväggen är bågformig i tvär- snitt, och magnetvalsens 18 axellinje L sammanfaller med axellinjen för den för- sta väggdelen 17A.

Tre permanentmagneter 19, orda av exempelvis neodym, är jämnt fördelade kring magnetvalsen 18, varvid varje sådan magnet täcker ca 1/6 av magnetval- sens omkrets. Yttersidorna på magneterna 19 ligger på en cirkulärcylindrisk yta som är koncentñsk med och ligger tätt intill den första delen 17A av väggen på huset 17. När magnetvalsen 18 bringas att rotera på det nedan beskrivna sättet n - u . oo n 518 458 .n aan kommer permanentmagneterna 19 därför att röra sig tätt intill insidan på den första väggdelen 17A.

Som anges av nord- och sydpolsbeteckningarna N och S och de magnetiska fältlinjerna i fig. 4, är magneterna 19 anbringade så på magnetvalsen 18, att fältlinjerna ligger i plan som är vinkelräta mot magnetvalsens 18 axellinje. I den visade utföringsformen roteras magnetvalsen 18 moturs, sett som i fig. 4, av ett antal elektriska motorer som är skilda åt utmed längden på skiktningselementet 15. Om så önskas eller behövs kan magnetvalsens 18 rotationsriktning vara re- verserbar.

För att skiktningselementet 15 skall kunna inställas på en önskad anfallsvinkel, så att den bakre eller andra delen 17B av husets 17 vägg kommer att ligga på en vald höjd, är skiktningselementet 15 anbringat för att kunna utföra en vrid- ningsrörelse kring en axellinje som är parallell med axellinjen L för valsen 18 och exempelvis sammanfaller med denna axellinje. Ej visade låsorgan finns för låsning av skiktningselementet 15 i ett valt vinkelläge.

Under fiberskiktnings- och riktningsarbetet vilar ñberskiktningsanordningen 1 1 på skenorna 12 med skiktningselementet 15 inställt på sådan höjd, att det un- dersta partiet av den första delen 17A av husets 17 vägg ligger förhållandevis nära undersidan på det lagda skiktet av färsk, pastaformig betong. Vidare är skiktningselementet 15 vinkelinstållt på sådant sätt, att den andra delen 17B av husets 17 vägg ligger på ungefär samma höjd som det understa partiet av den första väggdelen 17 A.

Sedan skiktningselementet 15 har instâllts på den önskade höjden och i det önskade vinkelläget, förflyttas skiktningsanordningen ll långsamt ät vänster, sett som i fig. 2-4, så att den första delen 17A av husets 17 vägg ligger framför och följs av den andra väggdelen 17B. Magnetvalsen 18 roterar hela tiden i den riktning som anges av en pil (moturs), och en av skiktningsanordningen 11 uppburen vibrator V arbetar för att vibrera betongen i det område av betong- kroppen där skiktningselementet 15 arbetar. - u ø n u: 518 458 u uno 9 Som anges av konturpilarna i ñg. 4 förskjuts en del av betongen uppåt, varvid den passerar över översidan på skiktningselementet 15, medan en annan del förskjuts nedåt och passerar över undersidan. Under sin rörelse utmed insidan på den främre första väggdelen 17A kommer perrnanentmagneterna 19 på mag- netvalsen 18 att föra sina magnetfält in i betongen framför, ovanför och under den första väggdelen 17A.

Magnetfälten, vilkas fältlinjer i stort sett ligger i plan som är vinkelräta mot magnetvalsens 18 rotationsaxellinje L kretsar i motursriktningen tillsammans med valsen. Under sin omloppsrörelse utsätter fälten de armeringsfibrer F som de når för en magnetisk attraktionskraft, som strävar att dra fibrerna mot den främre, första väggdelen 17A på huset 17 och att inrikta fibrerna utrned fältlin- jeplanen. Samtidigt dras fibrer som ligger över nivån för skiktningselementets 15 undersida nedåt av den magnetiska attraktionen och den nedåt avledda be- tongen, medan fibrer ovanför den nämnda nivån dras uppåt.

Fibrerna F, eller åtminstone en stor andel av dem, strävar sålunda att röra sig mot undersidan på skiktningselementet 15 och skiktas där för att bilda ett hori- sontellt skikt T av tätt anordnade fibrer, av vilka en stor andel är inriktade till övervägande del i den relativa rörelseriktningen för betongkroppen och skikt- ningselementet 15.

När en fiber F når ett läge i höjd med den mellanliggande plana väggdelen 17 C på husets 17 undersida avtar styrkan hos magnetfältet och därmed den mag- netiska attraktionen på ñbem kraftigt, emedan den magnet 19 som ligger när- mast övergången mellan den första väggdelen 17A och den mellanliggande vägg- delen 17C rör sig uppåt bort från ñbem. Den magnetiska attraktionen på fibern F kommer följaktligen ej längre att vara tillräckligt stark för att fibem skall dras med skiktningselementet 15, varför ñbern lämnas kvar i det inriktade läget i fi- berskiktet T.

Om det är önskvärt att skikta fibrerna F så att de bildar fiberskiktet T i det övre området av betongkroppen, inställs skiktningselementet 15 ivinkelled, och om n ø n Q n ao 518 458 o» nu» 10 så erfordras förskjuts det i sin helhet vertikalt till ett läge i vilket den första och den andra delen 17A resp. 17B av husets 17 vägg ligger ungefär i samma hon'- sontalplan och på den önskade höjden. Vidare växlas rotationsriktningen för magnetvalsen 18.

Fig. 5, 6 och 7 visar schematiskt tre olika sätt att realisera uppfinningen. Det i fig. 5 visade sättet motsvarar väsentligen det i fig. 2-4 visade och ovan beskrivna sättet. Skiktningen och riktningen av fibrema sker sålunda efter det att den fib- rema innehållande färska betongen har lagts på marken.

Fig. 6 och 7 visar utföringsformer där skiktningen och riktningen av fibrema sker under läggningen av betongskiktet på marken. Närmare bestämt visar fig. 6 en anordning för läggning av betongen och skiktning och riktning av fib- rema, vilken anordning är avsedd att bäras av ett läggningsfordon som förflyttas utmed den yta på vilken den armerade betongkroppen skall placeras. I denna anordning sker skiktningen och riktningen av fibrema i två steg. Den våta be- tongen med däri inblandade armeringsfibrer matas in i en brant lutande ficka 21, i vilken två skiktningselement 22 liknande skiktningselementen 15 i fig. 2-4 är placerade sida vid sida. Ytterligare ett skiktningselement 22 liknande skikt- ningselementet 15 är placerat i ett läggningsmunstycke 23. Detta munstycke bildar en förlängning nedåt av ñckan 21 och har en pip med en rak utmatnings- öppning, genom vilken ett skikt av betong av den önskade tjockleken matas ut och läggs på marken.

Anordningen i fig. 7 är främst avsedd för läggning av förhållandevis tunna och smala skikt och hanteras manuellt. Den har ett läggningsmunstycke 24, som liknar läggningsmunstycket 23 i fig. 6 och ett rörforrnigt schakt 25, i vilket färsk betong med däri inblandade fibrer inmatas från en ej visad betongpump genom en slang. Inuti läggningsmunstycket 24 ñnns ett skiktningselement 26 liknande skiktningselementet 15 i fig. 2-4. Fig. 8 visar anordningen i fig. 7 närmare.

Fig. 7 visar en modifikation av skiktningselementet 15 i fig. 2-4. I detta fall finns inuti den roterbara magnetvalsen 18' en stationär, andra magnetvals 27, som är | » Q ø nu n 518 458 11 placerad i det bakre området av den första eller främre delen 17A av husets 17 vägg. Den är anordnad att under drift rotera med ett varvtal som har ett visst numeriskt förhållande, 3: 1, till det varvtal med vilket magnetvalsen 18' roterar.

En halva av magnetvalsen 27 är magnetiserad på det sätt som anges av polbe- teckningarna N och S, medan den andra är i huvudsak omagnetiserad. Närhelst en av permanentmagnetema 19 på den roterande magnetvalsen 18 kommer in i det område där magnetvalsen 27 finns, kommer magnetfältet från den magne- ten 19 att sluta sina fältlinjer genom magnetvalsen 27, så att endast en liten andel av det magnetiska fältet gär in i betongkroppen. Den attraktion som mag- netvalsen 18 utövar på armeringsfibrerna i betongkroppen och därmed skikt- ningselementets 15 strävan att dra med sig fibrerna, minskas sålunda abrupt när fibrema befinner sig i området under magnetvalsen 27.

Många modífikationer av den på ritningarna visade, för närvarande föredragna skiktningsmetoden och skiktningsanordningen är möjliga inom ramen för upp- ñnningen sådan denna är uttryckt i patentkraven.

Exempelvis kan tvärsnittet på skiktningselementets 15 hus 17 vara i huvudsak symmetriskt med avseende på ett plan som går genom axellínjen L för magnet- valsen 18 och är i huvudsak vinkelrätt mot ett annat plan, som går genom axel- línjen L och kanten på den andra delen 17B av husets 17 vägg. Med detta sym- metriska tvärsnitt har skiktningselementet följaktligen en tunn kantdel på mot- satta sidor om det tjockaste partiet av huset 17 där magnetvalsen 18 är place- rad, så att det kan förflyttas åt motsatta håll i betongen, exempelvis över bred- den på en bred beläggningsremsa utan att möta stort motstånd mot förflytt- ningen.

I denna modiñkation kan det vara att föredra att ha två magnetvalsar 18, som är anordnade för motsatta sidor av huset 17 och roterar åt motsatta håll. Alter- nativt kan det finnas en enda magnetvals 18 som har endast en magnet på om- kretsen och roteras omväxlande åt motsatta håll över en vinkel på mer än 180° och företrädesvis ca 270°. Magnetfâltet kommer då att införas omväxlande i be- tongen ovanför skiktningselementet och i betongen under skiktningselementet. o o o » .o o o aaaa nu 518 458 f* 12 Detta arbetssätt med intermittent, reverserad rotation säkerställer att fibrerna temporärt utsätts för en magnetisk dragkraft i den riktning i vilken skiktnings- elementet 15 rör sig i förhållande till betongen.

I den beskrivna och på ritningarna visade utföringsformen av uppfinningen riktas visserligen en stor majoritet av de skiktade fibrerna horisontellt i stort sett i riktningen för relativrörelsen hos skiktningselementet och betongen, men det år möjligt att rikta fibrema i en horisontell riktning som är i stort sett vin- kelrät mot riktningen för relativrörelsen om magnetema 19 på magnetvalsen 18 är magnetiserade på sådant sätt, att deras fältlinjer går till övervägande del i plan som sträcker sig utmed längden på skiktningselementet 15. Genom lämp- lig anpassning av hastigheten för relativrörelsen till magneternas styrka och den färska betongens viskositet är det också möjligt att ha en ofullständig riktning av fibremai riktningen för relativrörelsen, så att ett tämligen stort antal fibrer kommer att sträcka sig i en större eller mindre vinkel mot förflyttningsriktning- en. Därigenom erhälls en armering i tvärled, och på samma gäng ökas antalet kontaktpunkter mellan fibrerna.

Det bör också observeras att de magneter eller andra organ som alstrar mag- netfälten eller alla sådana magneter eller andra organ, inte nödvändigtvis måste vara rörliga i förhållande till skiktningselementet. Fasta permanentrnagneter eller andra element som alstrar magnetfält kan införlivas med skiktningsele- mentet för att införa konstanta eller intermittenta magnetfält i det de magneti- serbara fibrerna innehållande materialet för att skikta och rikta fibrerna. u n oooo n.

Claims (20)

s 1 s 4ss _: ß n | n Q u u n o q Q u a u o ø n nu 13 Patentkrav

1. Fast kropp (5) bildad av ett hårdnat, initialt pastaformigt material och innefattande en elektriskt ledande bana, som är bildad av ett koncentrerat skikt (6,T) av elektriskt ledande, magnetiserbara, fiberformiga och/ eller kornformiga element (5), vilket skikt är inbäddat i materialet och sträcker sig genom åtmin- stone en del av kroppen, och elektriskt ledande anslutningsorgan (9), som är förbundna med det elektriskt ledande skiktet (6,T) vid åtskilda ställen utmed skiktet.

2. Kropp enligt patentkrav 1, vid vilken det pastaformiga materialet är färsk betong

3. Kropp enligt patentkrav 1 eller 2, vid vilken det koncentrerade skiktet (6,T) av elektriskt ledande, magnetiserbara element (F) innefattar fibrer och sträcker sig i stort sett parallellt med en sida på kroppen (5).

4. Kropp enligt något av patentkrav 1-3 i form av en platta, vid vilken det koncentrerade skiktet (6,T) av elektriskt ledande magnetiserbara element (F) sträcker sig i stort sett utmed en sida på plattan.

5. Kropp enligt något av patentkrav 1-4, vid vilken det pastaformiga materia- let innefattar järnmalmsgranulat som är i huvudsak likformigt fördelat i det pastaformiga materialet.

6. Kropp enligt något av patentkrav 1-5, vid vilken större delen av vart och ett av de elektriskt ledande anslutningselementen (9) är inbäddad i kroppen (5).

7. Kropp enligt något av patentkrav 1-6, vid vilken fibrer (7) ingår i skiktet (6,T) och är så orienterade i kroppen att de sträcker sig i stort sett i riktningen för en linje som sträcker sig mellan nämnda åtskilda ställen. 518 458 Iišf-ë "fi 'i 14

8. Kropp enligt något av patentkrav 1-7, vid vilken stålfibrer (F) ingår i skik- tet.

9. Sätt att framställa en elektriskt ledande bana i en kropp (5) av ett hård- nat, initialt pastaformigt material, innefattande momenten att bilda en kropp (5) av det pastaformiga materialet i vilket elektriskt ledan- de magnetíserbara fiberformiga och / eller kornformiga element (F) år spridda, påföra ett magnetfält på kroppen av pastaformigt material för att av de magnetíserbara elementen (F) bilda ett elektriskt ledande skikt (6,T), som år in- bäddat i kroppen av pastaformigt material och sträcker sig genom åtminstone en del av densamma, bringa den skiktet (6, T) innehållande kroppen (5) av pastaformigt materi- al att hårdna, och förbinda elektriskt ledande anslutningselement (9) med det elektriskt le- dande skiktet (6,T) vid åtskilda stållen utmed skiktet.

10. Sätt enligt patentkrav 9, vid vilket det pastaformiga materialet är fårsk betong.

11. Sått enligt patentkrav 9 eller 10, vid vilket det pastaformiga materialet innehåller jårnmalmsgranulat som år i huvudsak likformigt fördelat i det pasta- formiga materialet.

12. Sått enligt något av patentkrav 9-1 1, vid vilket kroppen av pastaformigt material år en platta.

13. Sått enligt något av patentkrav 9- 12, vid vilket det elektriskt ledande skiktet (6,T) år utformat så, att det sträcker sig i stort sett parallellt med en sida på kroppen (5) av pastaformigt material.

14. Sätt enligt något av patentkrav 9-13, vid vilket det elektriskt ledande skiktet (6,T) bildas genom förflyttning av ett skiktningselement (15) med mag- 518 4 5 8 šï* Ilšf - Iišf - Ilšf 15 netorgan (18) för alstring av magnetfältet, varvid förflyttningen är i huvudsak parallell med en sida på kroppen (5) av pastaformigt material.

15. Sätt enligt patentkrav 14, vid vilket skiktningselementet (15) är åtminsto- ne delvis nedfört i kroppen (5) av pastaformigt material under förflyttníngen.

16. Sätt enligt patentkrav 14 eller 15, vid vilket den pastaformiga kroppen (5) vibreras under förflyttningen av skiktningselementet.

17. Sätt enligt något av patentkrav 9-16, vid vilket magnetfältet påförs på kroppen (5) av pastaformigt material till övervägande del genom en omagnetisk vägg (17) på skiktningselementet (15).

18. Sätt enligt patentkrav 17, vid vilket magnetfältet påförs på kroppen (5) av pastaformigt material i huvudsak uteslutande genom den omagnetiska väggen (17 ).

19. Sätt enligt patentkrav 14 eller patentkrav 14 och något av patentkrav 15- 18, vid vilket fältlinjerna hos det på kroppen (5) av pastaformigt material på- förda magnetfältet sträcker sig till övervägande del i plan som sträcker sig i hu- vudsak tvärs mot nämnda sida på kroppen och i huvudsak parallellt med rikt- ningen för skiktningselementets (15) förflyttning.

20. Sätt enligt patentkrav 17 eller 18 eller patentkrav 17 och 19, vid vilket magnetfältet förs in i kroppen (5) av pastaformigt material medelst ett magnet- organ (18), som är inneslutet i skiktningselementet (15) och under dettas för- flyttning bringas att utföra en vinkelrörelse kring en axellinje (L), vilken sträcker sig i huvudsak parallellt med nämnda sida på kroppen (5) av pastaformigt mate- rial och tvärs mot riktningen för skiktningselementets (15) förflyttning.