SE512290C2 - Låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor samt golvskiva försedd med låssystemet - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 512 290 2 sontell sammanfogning och med speciell hänsyn till hur limfickor och limytor skall utformas för att fjäderns skall kunna fastlimmas effektivt i noten. Not/fjäder- förbandet uppvisar samverkande övre och undre anligg- ningsytor som styr upp skivorna i höjdled för erhållande av en plan ovansida hos det färdiga golvet.

Utöver dylika traditionella golv som sammanfogas medelst limmade not/fjäder-förband, har det under senare tid utvecklats golvskivor som istället sammanfogas meka- niskt och som inte kräver användning av lim.

I WO 94/26999 beskrivs ett låssystem för mekanisk hopfogning av byggnadsskivor, särskilt golvskivor. Med detta låssystem kan skivorna låsas både vinkelrätt mot och parallellt med skivornas huvudplan på såväl långsida som kortsida. Metoder för tillverkning av dylika golv- skivor beskrivs i SE 9604484-7 och SE 9604483-9. De grundprinciper för utformning och läggning av golvski- vorna samt de metoder för framställning av desamma som beskrivs i ovannämnda tre dokument är användbara även för föreliggande uppfinning, varför innehållet i dessa dokument skall anses utgöra del av föreliggande beskriv- ning.

För att underlätta förståelsen och beskrivningen av föreliggande uppfinning, samt insikten av de för uppfin- ningen bakomliggande problemen, följer nu med hänvisning till fig l-3 en kort beskrivning av golvskivor enligt WO 94/26999. I tillämpliga delar skall denna beskrivning av den kända tekniken anses gälla även för efterföljande beskrivning av utföringsexempel av föreliggande uppfin- ning.

En golvskiva l av känt utförande visas underifrån respektive uppifrån i fig 3a respektive 3b. Skivan är rektangulär med en översida 2, en undersida 3, två mot- och två stående långsidor 4a, 4b som bildar fogkanter, motstàende kortsidor 5a, 5b som bildar fogkanter. 10 15 20 25 30 512 290 3 4b som kortsidorna 5a, 5b kan sammanfogas mekaniskt utan lim i riktning D2 i fig lc.

Såväl långsidorna 4a, För detta ändamål har skivan 1 en från sin ena làngsida 4a horisontellt utsträckt, fabriksmonterad, plan list 6, som löper utmed hela långsidan 4a och som är tillverkad av en böjbar, fjädrande aluminiumplát. Listen 6 kan vara fäst mekaniskt enligt det visade utförandet, eller med lim eller på annat sätt. Andra listmaterial kan använ- och profiler av alumi- das, såsom plåt av annan metall, nium eller plast. Som alternativ kan listen 6 vara ut- formad i ett stycke med skivan 1, exempelvis genom lämp- lig bearbetning av skivans 1 stomme. Listen 6 är dock alltid integrerad med skivan 1, dvs den monteras aldrig på skivan 1 i samband med läggningen. Listens 6 bredd kan vara ca 30 mm och dess tjocklek ca 0,5 mm. En lika- dan fast kortare list 6' är anordnad även utmed skivans 1 ena kortsida 5a. Listens 4 från fogkanten 4a vända kantsida är utformad med ett utmed hela listen 6 ut- sträckt láselement 8. Làselementet 8 har en mot fogkan- ten 4a vänd aktiv làsyta 10 med en höjd på exempelvis 0,5 mm. Vid läggningen samverkar detta láselement 8 med ett låsspår 14, gränsande skivas 1' motsatta làngsida 4b. Kortsideslis- ten 6' den motsatta kortsidan 5b har ett motsvarande låsspår l4'.

För mekanisk hopfogning av såväl làngsidor som som är upptaget i undersidan 3 av en an- är försedd med ett motsvarande láselement 8', och kortsidor även i vertikal led (riktning D1 i fig lc) är skivan 1 vidare utmed sin ena làngsida 4a och sin ena kortsida Sa utformad med en i sidled öppen urtagning 16.

Urtagningen 16 avgränsas nedåt av respektive list 6, 6'.

Vid de motsatta kanterna 4b och 5b finns en övre urfräs- ning 18 definierande en med urtagningen 16 samverkande làstunga 20 (se fig 2a). 10 15 20 25 30 512 290 4 Fig la-lc visar hur tvä dylika skivor 1, 1' kan sammanfogas genom nedvinkling. Fig 2a-2c visar hur ski- vorna 1, 1' istället kan sammanfogas genom insnäppning.

Längsidorna 4a, 4b kan sammanfogas med bäda metoderna, medan kortsidorna 5a,5b - efter läggning av första raden - normalt sammanfogas efter att làngsidorna har samman- fogats och enbart genom insnäppning. När en ny skiva 1' och en tidigare lagd skiva 1 skall sammanfogas utmed sina längsidor enligt fig la-lc, trycks den nya skivans 1' làngsida 4b mot den tidigare skivans 1 làngsida 4a enligt fig la, sä att làstungan 20 förs in i urtagningen 16. Skivan 1' ligt fig 1b. Därvid gär lästungan 20 helt in i urtag- vinklas sedan ned mot undergolvet 12 en- ningen 16, samtidigt som listens 6 läselement 8 gär upp i làsspàret 14. Under denna nedvinkling kan läselemen- tets 8 övre del vara verksam och ästadkomma en instyr- ning av den nya skivan 1' mot den tidigare lagda skivan 1. I sammanfogat läge enligt fig lc är skivorna 1, 1' lästa i bäde D1-riktning och D2-riktning, men kan för- skjutas relativt varandra i fogens längdriktning.

I fig 2a-2c visas hur även skivornas 1, 1' kortsi- dor 5a och 5b kan sammanfogas mekaniskt i både D1- och D2-riktning genom att den nya skivan 1' förs väsentligen horisontellt mot den tidigare lagda skivan 1. Detta kan göras efter att den nya skivans 1' làngsida 4b har sam- manfogats enligt ovan. I det första steget i fig 2a sam- verkar avfasade ytor vid urtagningen 16 respektive läs- tungan 20 sä att listen 6' tvingas nedät som en direkt följd av kortsidornas Sa, 5b sammanföring. Under den av- slutande sammanföringen snäpper listen 6' upp, när läs- elementet 8' gär in i làsspàret l4'. Genom upprepning av de i fig 1 och 2 visade momenten kan hela golvläggningen göras utan lim och utmed samtliga fogkanter. Således gäller att kända golvskivor av ovannämnda slag sammanfo- gas mekaniskt genom att de i regel först vinklas ned pà g; \_pa: \sg\=ns\_và1inge\fö:skjutna yfto-.Wïâfl 13Bl_fö:skju:na_'y:or_se .dos 10 15 20 25 30 35 512 290 5 ned på långsidan, och när långsidan är låst snäpps kort- sidorna ihop genom horisontell förskjutning utmed lång- sidan. Skivorna 1, 1' kan tas upp igen i omvänd ordning som de blivit lagda, utan att fogen skadas, och àterläg- gas.

För att fungera optimalt bör skivorna efter att de är fogade, utmed sina långsidor kunna inta ett läge där det föreligger möjlighet till ett litet spel mellan lås- ytan 10 och làsspàret 14. För en närmare beskrivning av detta spel hänvisas till WO 94/26999.

Förutom det som är känt genom ovan nämnda pa- tentskrifter introducerade Norske Skog Flooring AS (licenstagare till Välinge Aluminium AB) ett laminatgolv med mekaniskt fogsystem enligt WO 94/26999 i Januari Tyskland. som marknadsförs under varumärket 1996 i samband med Domotex-mässan i Hannover, Detta laminatgolv, A11oc®, är 7,6 mm tjockt, har en 0,6 mm aluminiumlist 6 som är mekaniskt fastsatt på fjädersidan och låselemen- tets 8 aktiva låsyta 10 har en lutning på ca 800 mot skivans plan. Det vertikala förbandet är utformat som ett modifierad not/fjäder-förband, där termen ”modifierad” avser möjligheten att sammanföra not och fjäder genom invinkling.

I WO 97/47834 system som i huvudsak bygger på de ovan kända princi- (Unilin) beskrivs ett mekaniskt fog- perna. I motsvarande produkt som denna sökande börjat eftersträvas en Detta leder till hög frik- tion och svårigheter att vinkla ihop och förskjuta ski- marknadsföra under senare delen av 1997, förspänning mellan skivorna. vorna. Dokumentet visar ett flertal utföranden av lås- systemet. ' Andra kända làssystem för mekanisk hopfogning av skivmaterial beskrivs i GB 2 256 023, mekanisk fogning för åstadkommande av en expansionsfog, som visar ensidig och i US 4 426 820, som visar ett mekaniskt låssystem 10 15 20 25 30 512 290 6 som dock ej medger förskjutning och låsning av kortsidor genom insnäppning.

Sammanfattning av uppfinningen Även om golvet enligt WO 94/26999 och det under märket Alloc® saluförda golvet uppvisar stora fördelar jämfört med traditionella, limmade golv, finns det dock önskemål om ytterligare förbättringar. Det finns idag inga kända produkter eller metoder som ger tillräckligt bra lösningar på nedan angivna problem, krav och önske- mål relaterade till (i) tillverkning av golvskivor med mekaniskt låssystem av angivna slag, (ii) hantering och läggning av dylika golvskivor, samt (iii) egenskaper hos ett färdigt, sammanfogat golv framställt av dylika golv- skivor. (i) Tillverkning I samband med tillverkning av golvskivorna förelig- ger följande problem, krav och önskemål: 1. Det är känt att en hopvinkling av golvskivorna kan ske med en fjäder vars nedre, främre del följer en cirkelbàge. Om denna nedre, främre del hos fjädern skall utgöra en undre anliggningsyta mot noten i sammanfogat läge, måste notens undre anliggningsyta tillverkas med en motsvarande bågform för att passa ihop med fjädern i låst läge. Denna lösning har nackdelen att den kräver framställning av bàgfor- made ytor och därmed en mycket noggrann inställning av träbearbetningsverktygen i både höjdled och (vertikalt och horisontellt). 2. Det är ett önskemål ur tillverkningshänseende om djupled notens anliggningsytor som skall samverka med fjä- derns anliggningsytor är plana och parallella med golvytan, eftersom man då kan uppnå snäva toleran- ser för not/fjäder-förbandets anliggningsytor 10 15 20 25 30 512 290 å'- 7 (några 100-dels mm) utan stora krav på en kritisk horisontell inställning av träbearbetningsverktygen för formningen av not och fjäder.

Tillverkningen underlättas om man har så många fri- hetsgrader som möjligt vad gäller tillverkningsto- leranser. Det är därför ett önskemål att antalet kritiska anliggnings- och styrytor begränsas så långt som möjligt, utan att man därför ger avkall på fullgod kvalitet i sammanfogat läge med små fogspringor och begränsad höjdskillnad (i storleks- ordningen 0,1 mm) samt fullgod funktion vid ned- vinkling och uppvinkling i samband med läggning och upptagning: För att det skall vara möjligt att tillverka noten med horisontellt arbetande träbearbetningsverktyg för det fall det utskjutande partiet är utformat i ett stycke med skivans stomme, är det en stor för- del om det utskjutande partiets làselement ligger under eller i nivå med notens undre anliggningsyta.

Då kan bearbetningsverktygen införas horisontellt mot fogkanten ovanför låselementet.

För uppnående av mindre materialspill vid maskinbe- arbetning av skivorna för framställning av làssys- temet är det en fördel om fjädern sticker ut mini- malt i horisontell led utanför fogkanten. Ju större fjäder, desto mer material måste avverkas ovanför och nedanför fjädern. (ii) Hantering/Läggning I samband med hantering och läggning av golvskivor- na föreligger följande problem, krav och önskemål: 1.

Skivornas làngsidor màste kunna sammanfogas genom hopvinkling kring skivornas övre fogkanter. Vid hopvinklingen måste fjädern kunna införas i noten, vilket nödvändiggör en modifiering av utformningen (J) ...- 10 15 20 25 30 512 290 å! 8 hos traditionella, limmade not/fjäder-förband, som endast behöver kunna skjutas ihop horisontellt.

Invinklingen bör kunna göras så att den vertikala passningen mellan not och fjäder kan ske med störs- ta möjliga noggrannhet eller tolerans för er- hållande av en god vertikal låsning hos det färdiga golvet. Med kända not/fjäder-förband är det svårt att uppfylla ett sådant krav på hög passning i sam- manfogat läge och att samtidigt uppnå en optimal funktion vid invinklingen.

För att läggningen skall kunna ske med lätthet utan oönskat motstånd är det vid invinklingen samtidigt ett önskemål att fjädern inte behöver tryckas eller tvingas in i noten.

Kända mekaniska låssystem uppvisar nackdelar avse- ende oönskad möjlighet till bakåtvinkling, dvs möj- lighet att vrida två sammanfogade skivor relativt varandra och nedåt kring fogkanten, dvs förbi hori- sontalläget. Hos det ovan beskrivna, kända golvet i fig l-3 är det endast styvheten hos aluminiumlisten som begränsar möjligheten till bakåtvinkling. När en användare hanterar skivorna vore det en fördel om bakåtvinkling försvåras eller förhindras, efter- som man då kan förhindra att konsumenter öppnar skivorna felaktigt vid utprovning och på så sätt skadar eller böjer det utskjutande partiet, dvs aluminiumlisten i fig l-3. Lösningen att göra lis- ten styvare står dock i motsattsförhållande till kravet på att listen måste vara böjbar och fjäd- rande för uppnående av god insnäppningsfunktion.

Om låssystemet dessutom skall vara upptagningsbart, så ställs generellt samma krav och önskemål för uppvinkling som vad som sagts ovan beträffande ned- vinkling. 10 15 20 25 30 35 (iii) 512 290 9 Egenskaper hos det sammanfogade golvet För det färdiga; sammanfogade golvet föreligger följande problem, krav och önskemål: l.

För att förhindra oönskade höjdförskjutningar mel- lan skivornas fogkanter hos det färdiga golvet bör det föreligga en snäv vertikal passning mellan not och fjäder.

Krökta anliggningsytor är inte bara en nackdel sett från tillverkningssynpunkt. En hög horisontell dragbelastning på fogen, något som speciellt kan uppkomma till följd av krympning vid làg relativ fuktighet, kan i kombination med krökta anliggning- sytor hos not/fjäder-förbandet ge upphov oönskade höjdförskjutningar och/eller oönskat vertikalt glapp om skivorna till följd av dragbelastníngen glider isär något. Det är därför ett önskemål att de anliggningsytor hos noten som skall samverka med fjäderns anliggningsytor är plana och parallella med golvytan. Även för det färdiga golvet är det föredraget att motverka eller förhindra bakåtvinkling av golvski- vorna kring fogkanterna. När ett färdigt golv sväl- ler/kupar sommartid kan man - om möjligheten till bakåtvinkling förhindras - motverka att golvski- vorna lyfter. Detta är speciellt viktigt för stora golv med betydande belastning och svällning.

Notens djup bör minimeras eftersom uttorkning vin- tertid kan medföra så kallad kantresning om noten är försvagad genom stor urfräsning, dvs stort djup.

Detta önskemål om begränsat notdjup är särskilt viktigt för mekaniskt fogade golv där kanterna inte hålls samman med lim.

Kända vertikala och horisontella förband för meka- niskt fogade golvskivor tillgodoser inte ovan identifie- 10 15 20 25 30 35 i 512 290 10 rade krav, problem och önskemål och är därför inte opti- mala när det gäller funktion och produktionskostnad.

Det för uppfinningen bakomliggande, generella pro- blemet och ändamålet är sålunda att åstadkomma ett meka- niskt låssystem av ovan beskrivna slag som möjliggör in- vinkling uppifrån, som motverkar bakåtvinkling och som ger en exakt passning mellan not och fjäder, och detta samtidigt som tillverkningen kan optimeras avseende nog- grannhet, antal kritiska parametrar och materialkostnad.

Sammanfattningsvis finns det ett stort behov att åstadkomma ett låssystem av ovan angivna slag som i större utsträckning än känd teknik tar hänsyn till ovan- nämnda krav, problem och önskemål. Uppfinningen har som ändamål att tillgodose detta behov.

Dessa och andra ändamål hos uppfinningen uppnås med ett låssystem respektive en golvskiva som uppvisar de särdrag som är angivna i bifogade självständiga patent- krav, varvid föredragna utföringsformer är angivna i de osjälvständiga patentkraven.

Uppfinningen bygger på insikten att det med kända låssystem är svårt att samtidigt lösa alla ovan upp- ställda problem och önskemål, varför en modifiering av låssystemen erfordras. Speciellt är uppfinningen baserad på insikten att i stort sett samtliga ovan angivna krav, problem och önskemål kan tillgodoses om det kända not/fjäder-förbandet modifieras på ett särskilt sätt.

Vid utveckling av mekaniska låssystem har man traditio- nellt utgått från hur det limmade not/fjäder-förbandet är utformat. Från denna utgångspunkt har man sedan komp- letterat detta kända vertikalförband med ett horiston- tallås samt modifierat not/fjäder-förbandet så att in- vinkling lättare kan ske uppifrån. Något som man dock inte har tagit hänsyn till i denna utveckling är att man i ett mekaniskt system inte behöver kunna limma ihop not och fjäder effektivt. Genom att kravet på limning ej fö- 10 15 20 25 30 35 512 290 ål'- ll religger, finns det utrymme för modifieringar av det kända not/fjäder-förbandet. Ytterligare utrymme till mo- difiering ges av att kända limmade not/fjäder-förband också har till uppgift att säkerställa horisontell sam- manhållning (medelst lim), vilket krav inte föreligger hos mekaniska låssystem av det slag som uppfinningen av- ser.

Enligt en första aspekt av uppfinningen anvisas ett_ låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor, vilket låssystem innefattar ett not/fjäder-förband vars not och fjäder har samverkande övre anliggningsytor och samver- kande undre anliggningsytor för vertikal låsning av två fogkanter hos tvà angränsande golvskivor, vilka övre och undre anliggningsytor är väsentligen parallella med golvskivornas huvudplan, och vilket låssystem, för hori- sontell mekanisk hopfogning av fogkanterna vinkelrätt mot dessa, innefattar ett låsspår upptaget i undersidan av och utsträckt parallellt med en första av fogkan- terna, och ett från den andra fogkanten utskjutande par- ti, som är integrerat med en stomme hos golvskivan och som på avstånd från fogkanten uppbär ett med låsspàret samverkande låselement, varvid fjädern är invinklingsbar i noten och làselementet är införbart i låsspåret genom en inbördes vinkelrörelse hos skivorna kring fogkanter- na. Làssystemet enligt uppfinningen kännetecknas av: att, i sammanfogat läge, de samverkande övre an- liggningsytorna är avgränsade horisontellt inåt från fogkanten och utåt mot fogkanten av ett inre vertikal- plan respektive ett yttre vertikalplan; att not/fjäder-förbandet är så utformat att det i noten, i sammanfogat läge, mellan det inre och det yttre vertikalplanet och nedanför fjädern finns ett utrymme, vilket sträcker sig horisontellt från det inre vertikal- planet och åtminstone halvvägs mot det yttre vertikal- planet; 10 15 20 25 30 35 512 290 12 att not/fjäder-förbandet vidare är så utformat att skivorna under en slutfas av invinklingen när låselemen- tet förs in i låsspàret kan inta ett läge där det finns ett utrymme i noten mellan det inre och det yttre verti- kalplanet och nedanför fjädern; och att de undre anliggningsytorna är belägna huvudsak- ligen utanför det yttre vertikalplanet.

Med uttrycket ”samverkade anliggningsytor” avses ytor hos not och fjäder som i golvskivornas sammanfogade tillstånd antingen har direkt kontakt med varandra i vertikal led, eller åtminstone ligger i sådan omedelbar närhet av varandra vertikalt att de kan bringas i kon- takt med varandra för att förhindra inbördes höjdför- skjutning hos skivorna. Inom ramen för uppfinningen kan det sålunda speciellt föreligga horisontella ytor hos såväl not som fjäder som inte bildar någon ”samverkade anliggningsyta”, men som kan ha någon annan särskild funktion.

I ett vanligt not/fjäder-förband är såväl övre som undre anliggningsytor i regel belägna i den inre delen av noten. Med plana anliggningsytor i notens inre del kan man inte åstadkomma både en god passning och en op- timal invinkling. Om not och fjäder är liksidigt utfor- made på över- och undersidan är golvskivorna lika lätta att vinkla uppåt som nedåt/bakåt.

Ett låssystem enligt uppfinningen kan emellertid uppvisa, både under den avslutande invinklingen och i sammanfogat tillstånd, ett utrymme i noten under fjä- dern. Tack vare detta utrymme kan fjädern utan hinder vinklas in i noten när två skivor sammanfogas genom hop- vinkling. Vidare kan làssystemet utformas pà ett sådant sätt att hopvinklingen kan ske under det att skivorna hålls i kontakt med varandra vid de angränsande fogkan- ternas övre hörnpartier. Trots inrättandet av detta ut- rymme i noten under fjädern är det enligt uppfinningen 10 15 20 25 30 35 512 290 13 möjligt att åstadkomma en exakt vertikal passning mellan not och fjäder i sammanfogat läge, tack vare att de und- re anliggningsytorna är åtminstone till sin största del horisontellt förskjutna utanför de övre anliggningsytor- na.

Föreliggande uppfinning löser samtidigt problemet med oönskad bakåtvinkling av skivorna tack vare att de undre anliggningsytorna är förskjutna relativt de övre anliggningsytorna i riktning mot låselementet. I de kän- da låssystemen är det endast det utskjutande partiets styvhet som begränsar bakåtvinklingen. I uppfinningen, däremot, uppnås tack vare nämnda förskjutning en vinkel- begränsning av fjäderns rörelse som effektivt motverkar varje vinkling av fjädern förbi dess avsedda läge i no- ten, dvs som motverkar bakåtvinkling av skivorna.

Uppfinningen ger också fördelen att tillverkning kan ske med bearbetningsverktyg som arbetar enbart i golvskivornas plan, tack vare att inga krökta ytor er- fordras i not/fjäder-förbandet. Toleranserna för den vertikala passningen kan därmed göras avsevärt bättre.

Utrymmet i noten under fjädern löser således inte bara ett invinklingsproblem, utan löser även problemet med att uppnå en exakt vertikal passning mellan skivorna.

Utrymmet har sålunda en funktion både under invinklingen och i sammanfogat läge.

Vidare innebär användningen av väsentligen planpa- rallella anliggningsytor i not/fjäder-förbandet att man undviker ovannämnda problem med höjdförskjutning och/eller glapp orsakat av eventuell horisontell dragbe- lastning på fogen. Helt plana, horisontella ytor är det ideala, men det torde dock finnas möjlighet att reali- sera uppfinningen med ytor som avviker marginellt från denna ideala utformning.

Föreliggande uppfinning anvisar sammanfattningsvis ett låssystem för mekanisk fogning, som möjliggör en in- 10 15 20 25 30 35 512 290 ëè 14 vinkling uppifrån, motverkar bakåtvinkling och ger en exakt passning mellan not/fjäder. Invinkling kan göras utan vertikalt glapp mellan not och fjäder och utan att noten måste öppnas då fjädern trängs in. Notens och fjä- derns djup påverkar ej invinklingsmöjligheten och pass- ningen mellan not och fjäder eller golvytornas relativa läge. Bakåtvinkling motverkas och noten kan tillverkas rationellt med horisontellt arbetande verktyg som också möjliggör tillverkning av låsanordningen i en bearbetad träfiberlist.

I en föredragen utföringsform är utrymmet i noten nedanför fjädern, i sammanfogat läge, horisontellt ut- sträckt väsentligen hela vägen från det yttre vertikal- planet till det inre vertikalplanet. I denna utförings- form finns det sålunda, i sammanfogat läge, ett utrymme över väsentligen hela det horisontella intervall i noten inom vilket de samverkande övre anliggningsytorna är ut- sträckta. I denna utföringsform är väsentligen ingen del av de undre anliggningsytorna belägna innanför det yttre vertikalplanet. Denna utföringsform torde teoretiskt va- ra den mest ideala, eftersom den vertikala passningen mellan not och fjäder då kan optimeras samtidigt som fjädern utan något hinder kan införas i noten. Inom upp- finningens ram finns dock möjligheten att de undre an- liggningsytorna sträcker sig något in mot notens botten förbi det yttre vertikalplanet.

Utrymmet under fjädern kan avgränsas nedåt av en plan, horisontell yta hos noten, vars förlängning mot fogkanten bildar notens undre anliggningsyta, eller av en mot horisontalplanet lutande eller bågformad yta hos noten, eller en kombination av en plan yta och en lutan- de/bågformad yta hos noten.

Generellt gäller vidare att utrymmet i noten under fjädern kan vara bildat genom en avfasning/avverkning av fjädern och/eller genom en urgröpning av noten. 10 15 20 25 30 35 P' 512 290 i 15 I en utföringsform, som är föredragen med avseende pà horisontella toleranser vid tillverkningen, uppvisar noten i sammanfogat läge en övre och en undre horison- tell yta, vilka utgör inåtriktade förlängningar av no- tens övre anliggningsyta respektive undre anliggnings- yta, och finns det vidare ett inre horisontellt spel mellan notens botten och fjäderns spets. Tack vare dessa inàtriktade förlängningar av notens anliggningsytor samt spelet mellan noten och fjädern vid notens botten, kan bearbetning av not och fjäder i horisontell led utföras utan stränga toleranskrav i horisontalled, samtidigt som man kan säkerställa såväl en exakt vertikal passning av skivorna som ohindrad invinkling.

Enligt uppfinningen gäller att det utskjutande par- tiet är integrerat med en stomme hos skivan. Detta ut- fall där det utskjutande partiet är tillverkat av en separat kompo- tryck ”integrerat” skall anses omfatta (i) nent, som är integrerat förbunden med stommen pà fabrik, (ii) fall där det utskjutande partiet är utformat i ett stycke med stommen, och (iii) en kombination av (i) och (ii), dvs fall där det utskjutande partiets inre del är utformat i ett stycke med stommen och dess yttre del ut- görs av en separat, fabriksmonterad komponent.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen anvisas en golvskiva försedd med ett làssystem enligt uppfinningen, på åtminstone tvà motstående sidor och företrädesvis på samtliga fyra sidor för möjliggörande av hopfogning av samtliga sidor hos golvskivorna.

Dessa och andra fördelar hos uppfinningen och före- dragna utföringsformer framgår av den efterföljande be- skrivningen samt är definierade i de bifogade patentkra- ven.

Olika aspekter av uppfinningen skall nu beskrivas närmare genom utföringsexempel, under hänvisning till bifogade ritningar. De delar hos skivan enligt uppfin- 10 15 20 25 30 512 290 =<~ l6 ningen som har motsvarighet hos den kända skivan i fig 1-3 är genomgående försedda med samma hänvisningsbeteck- ningar.

Kort beskrivning av ritningarna Fig la-c visar i tre steg en nedvinklingsmetod för mekanisk fogning av làngsidor hos golvskivor enligt WO 94/26999.

Fig 2a-c visar i tre steg en insnäppningsmetod för mekanisk fogning av kortsidor hos golvskivor enligt WO 94/26999.

Fig 3a och 3b visar en golvskiva enligt WO 94/26999 sedd uppifrån respektive underifrån.

Fig 4 visar en golvskiva med ett låssystem enligt ett första utförande av uppfinningen, varvid en angrän- sande golvskiva visas utbruten.

Fig 5 visar en golvskiva enligt fig 4 sedd upp- ifrån.

Fig 6a visar i större skala ett utbrutet hörnparti Cl av skivan i fig 5, och fig 6b och 6c visar vertikal- sektioner av fogkanterna utmed långsidan 4a och kortsi- dan Sa hos skivan i fig 5, varav speciellt framgår att långsidan och kortsidan är olika.

Fig 7a-c visar en nedvinklingsmetod för mekanisk fogning av làngsidor hos golvskivan enligt fig 4-6.

Fig 8a-c visar en insnäppningsmetod för mekanisk fogning av kortsidor hos golvskivan enligt fig 4-6.

Pig 9 visar en golvskiva med ett låssystem enligt ett andra utförande av uppfinningen.

Fig lOa och lOb är utbrutna detaljförstoringar sva- rande mot fig 9 och illustrerar betydelsen av ett ut- rymme i notens inre del under invinkling respektive i sammanfogat läge.

Fig ll illustrerar tillverkning av noten hos golv- skivan i fig 9. lO 15 20 25 30 512 290 , 17 Beskrivning av föredragna utföringsexempel Ett första föredraget utförande av en golvskiva 1 försedd med ett làssystem enligt uppfinningen skall nu beskrivas under hänvisning till fig 4-7. Fig 4 visar i sektion en långsida 4a hos skivan 1, samt även en del av en långsida 4b hos en angränsande skiva 1. Skivans 1 stomme består av en kärna 30 av exempelvis träfiber, som uppbär ett topplaminat 32 på sin framsida och ett ba- _ lansskikt 34 pà sin baksida. Skivstommen 30-34 är rek- 5b. En separat list 6 med format làselement 8 är fabriksmonte- tangulär med làngsidor 4a, 4b och kortsidor Sa, rad på stommen 30-34, så att listen 6 utgör en integre- rad del av den färdiga golvskivan 1. I det visade exemp- let är listen 6 tillverkad av fjädrande aluminiumplàt.

Som illustrativt, icke begränsande exempel kan alumini- umplàten ha en tjocklek på i storleksordningen 0,6 mm och golvskivan tjocklek på i storleksordningen 7 mm. För ytterligare beskrivning av dimensioner, möjliga mate- rial, etc för listen 6 hänvisas till ovanstående beskriv- ning av den kända skivan.

Listen 6 är utformad med ett låselement 8, vars ak- tiva làsyta 10 samverkar med ett làsspàr 14 i den mot- stående fogkanten 4b hos den angränsande skivan 1' för horisontell hoplàsning av skivorna 1, 1' tvärs fogkanten (D2).

För bildande av ett vertikallås i D1-riktning upp- visar fogkanten 4a en i sidled öppen not 36 och uppvisar den motstàende fogkanten 4b en i sidled utskjutande fjä- der 38 (svarande mot làstungan 20), som i sammanfogat läge är upptagen i noten 36. Den fria ytan hos notens 36 övre del 40 uppvisar ett vertikalt övre parti 41, en av- fasning 42 och en övre plan, horisontell anliggningsyta 43 för fjädern 38. Den fria ytan hos notens 36 nedre del 44 uppvisar en nedre sned yta 45', en nedre plan, hori- 10 15 20 25 30 512 290 18 sontell anliggningsyta 45 för fjädern 38, en avfasning 46 och ett nedre vertikalt parti 47. Den motsatta fogkanten 4b (se fig 7a) uppvisar ett övre vertikalt parti 48, och fjädern 38 uppvisar en övre plan, horison- tell anliggningsyta 49, en övre avfasning 50, en undre avfasning 51 och en undre plan, horisontell anliggnings- yta 52. I hopfogat läge enligt fig 4, fig 7c och 8c är skivorna 1, 1' låsta relativt varandra i vertikalrikt- ningen Dl. Uppàtrörelse hos skivan 1' motverkas genom ingrepp mellan de övre anliggningsytorna 43 och 49, me- dan nedåtrörelse hos skivan 1' motverkas dels genom in- grepp mellan de undre anliggningsytorna 45 och 52, dels genom att skivan 1' vilar på ett nedre ytparti 7 hos listen 6.

I sammanfogat läge definierar de två intill var- andra liggande, övre partierna 41 och 48 ett vertikalt fogplan F. I figurerna är vidare markerat ett inre ver- tikalplan IP och ett yttre vertikalplan OP. Det inre vertikalplanet IP är definierat av de övre anliggnings- ytornas 43, 49 inre begränsningslinje, medan det yttre vertikalplanet OP är definierat av de övre anliggnings- ytornas 43, 49 yttre begränsningslinje Såsom framgår av fig 4 är notens 36 nedre del 44 förlängd ett stycke utanför fogplanet F. Notens 36 undre plana, horisontella anliggningsyta 45 ligger sålunda delvis innanför och delvis utanför fogplanet F, medan notens 36 övre anliggningsyta 43 ligger helt innanför och på avstånd från fogplanet F. Närmare bestämt ligger notens 36 övre anliggningsyta 43 i sin helhet mellan vertikalplanen IP och OP, medan notens 36 undre anligg- ningsyta 45 i sin helhet ligger utanför vertikalplanet OP och sträcker sig delvis utanför fogplanet F. Betydel- sen av dessa förhållanden kommer att beskrivas längre fram. 10 15 20 25 30 35 512 290 š-ïfl 19 Fogkanten 4a är i sin undersida utformad med ett kontinuerligt monteringsspår 54 uppvisande en vertikal nedre gripkant 56 och en sned gripkant 58. 46, 47, 56, mans en fästklack 60 för mekanisk fastsättning listen 6.

De av ytorna 58 bildade gripkanterna avgränsar tillsam- Fastsättningen är utförd enligt samma princip som hos den kända skivan och kan utföras med de metoder som be- skrivs i ovannämnda dokument. En kontinuerlig läpp 62 hos listen 6 är sålunda ombokad kring spàrets 54 grip- kanter 56, 58, medan ett flertal utstansade tungor 64 är ombockade kring det utskjutande partiets 44 ytor 46, 47.

Dessa tungor 64 och tillhörande stanshål 65 visas i den utbrutna vyn i fig 6a.

Nu hänvisas till fig 7a-c. Hopvinklingen av långsi- dorna 4a, 4b kan göras enligt samma princip som i fig la-c. Härvid kan det generellt - inte enbart för detta utförande - också ske en mindre nedböjning av listen 6, såsom visas i läggningssekvensen i fig 7a-c. Denna ned- böjning av listen 6 tillsammans med en lutning hos lås- elementet 8 möjliggör att skivorna l, l' kan vinklas ned och upp igen med mycket täta fogkanter vid de övre ytor- na 41 och 48. stor instyrningsförmàga så att skivorna i samband med Làselementet 8 bör företrädesvis ha en nedvinkling skjuts in mot fogkanten. Làselementet 8 bör ha en stor instyrningsdel. För att fungera optimalt bör skivorna efter att de är fogade och utmed sina långsidor 4a, 4b, kunna inta ett läge där det föreligger ett litet spel mellan làselement och låsspàr, som inte behöver va- ra större än ca 0,02 - 0,05 mm. Detta spel möjliggör förskjutning och överbrygger breddtoleranser. Friktionen i fogen bör vara låg.

Fig 8a-c visar att hopsnäppning av kortsidorna Sa, 5b kan göras enligt samma princip som i fig 2a-c. Làs- systemet pà kortsidorna är i detta utförande dock utfor- made pà annat sätt än vid làngsidorna och är speciellt 10 15 20 25 30 35 512 290 20 anpassade för insnäppning genom höjdförskjutning och nedböjning av list. En skillnad består i att det utskju- tande partiet P - här i form av en aluminiumlist 6' - på kortsidorna 5a, 5b är anordnat på samma fogkant Sa som fjädern 38', medan låsspàret 14' är upptaget i samma fogkant 5b som noten 36'. En annan skillnad är att lås- elementet 8' på kortsidorna är något lägre än låselemen- tet 8 på långsidorna. I detta utförande är det avfasade undersidor på noten och fjädern som samverkar för att åstadkomma denna höjdförskjutning och insnäppning. Vi- dare kan det särskilt noteras att utförandet i fig 8a-c faktiskt uppvisar dubbla not/fjäder-förband, med en fjä- der och en not på vardera fogkanten, vilka förband båda är utformade enligt uppfinningen med förskjutna övre och undre anliggningsytor.

I fig 9 visas ett andra utförande av ett låssystem enligt uppfinningen. Till skillnad mot utförandet i fig 4-8 är det utskjutande partiet P genom maskinbearbetning utformat i ett stycke med skivans 1 stomme. Stommen kan vara av samma materialsammansättning som det tidigare utförandet. I fig 9 är också markerat de vertikala pla- nen IP, OP och F enligt tidigare definition. Liksom i det föregående utförandet är de undre anliggningsytorna 45, 52 helt förskjutna utanför det yttre vertikalplanet OP.

Fig l0a visar i förstorad skala en påbörjad in- vinkling av fjädern 38 hos utförandet i fig 9. Såsom ti- digare beskrivits är fjädern 38 nertill begränsad av en plan anliggningsyta 52 och en avfasning 51. Noten 36 i fig 9 är emellertid helt plan nertill, dvs den plana, horisontella ytan 45 sträcker sig ända fram till notens 36 botten. Hänvisningsbeteckningar 52' och 51' markerar begränsningslinjer hos en känd fjäder. Såsom tydligt framgår av figuren skulle man med ett sådant känt utfö- rande inte kunna vinkla in fjädern 38 med lätthet i no- 10 15 20 25 30 35 512 290 21 ten 36, eftersom fjäderns 38 hörnparti 53 skulle stöta mot notens 36 yta 45. En sådan fjäder skulle därför be- höva pressas in i noten, om det ens var möjligt. Alter- nativt skulle man behöva göra noten 36 högre, vilket skulle medföra oönskat glapp i vertikal led.

Såsom framgår av fig l0a kan det emellertid enligt uppfinningen under invinklingen föreligga ett utrymme S nedanför fjädern 38 mellan vertikalplanen IP och OP, vilket möjliggör invinkling av fjädern i noten. I detta utförande och i det visade vinkelläget är detta utrymme S utsträckt hela vägen mellan vertikalplanen IP och OP.

Fig lOb visar utförandet fig 9 i sammanfogat till- stånd. I området mellan det inre och det yttre vertikal- planet IP, OP finns under fjädern 38 fortfarande ett ut- rymme S, OP. även detta utsträckt hela vägen mellan IP och I fig ll visas schematiskt tillverkning av noten 35 hos utförandet i fig 9. Ett roterande bearbetningsverk- tyg 80 med ett skärande element 81 av exempelvis hårme- tall eller diamant roterar kring en axel A belägen på avstånd från låselementet 8. Sådan horisontell bearbet- ning medelst ett verktyg med en relativt stor diameter är möjligt tack vare att låselementet 8 ligger på samma nivå eller på en nivå under den nedre anliggningsytan 45 hos noten 36.

Större delen av kortsidorna låses i samband med läggning genom insnäppning, såsom beskrivits ovan under hänvisning till fig 8a-c. Första raden läggs dock ofta genom hopvinkling av kortsidorna, på samma sätt som be- skrivits för långsidorna i anslutning till fig 7a-c.

Kortsidorna kan vid upptagning både dras isär längs fo- gen alternativt vinklas upp. Uppvinkling är i regel snabbare. Låssystemet enligt uppfinningen bör således utformas även med tanke på att kortsidan bör kunna vink- las. 10 512 290 22 De aspekter av uppfinningen vari ingår en separat list kan företrädesvis implementeras i kombination med användning av ett egaliseringsspàr av det slag som be- skrivs i WO 94/26999. Angränsande fogkanter egaliseras i tjockleksriktning genom bearbetning av undersidan, så att golvskivornas ovansidor ligger i plan när skivorna är hopfogade. Hänvisningsbeteckning E i fig la indikerar att skivornas stomme efter en dylik bearbetning uppvisar samma tjocklek i angränsande fogkanter. Listen 6 är upp- tagen i spåret, och kommer därmed att vara delvis in- fälld i golvets undersida. Motsvarande arrangemang kan sålunda realiseras även i förening med uppfinningen, så- som visas på ritningsfigurerna.

Claims (19)

1. 0 15 20 25 30 512 290 23 PATENTKRAV l. Làssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor (1), vilket làssystem innefattar ett not/fjäder-förband (36, 38) vars not (36) och fjäder (38) har samverkande övre anliggningsytor (43, 49) och samverkande undre an- liggningsytor (45, 52) för vertikal låsning av två fogkanter (4a, 4b) hos två angränsande golvskivor (1, (43, 49; 45, hu- och vilket làssystem, för horisontell mekanisk hopfogning av fogkanterna (4a, 4b) (14) och utsträckt parallellt med en första av fogkanterna 1'), vilka övre och undre anliggningsytor 52) är väsentligen parallella med golvskivornas (1) vudplan, vinkelrätt mot dessa, innefattar ett làsspår upptaget i undersidan (3) av (4b), och ett från den andra fogkanten (4a) utskjutande parti (P), som är integrerat med en stomme (30, 32, 34) hos golvskivan (1) och som på avstånd från fogkanten (14) samverkande lásele- är invinklingsbar i noten (14) kring (4a) uppbär ett med låsspåret (38) är införbart i låsspåret ment (8), varvid fjädern (36) genom inbördes vinkelrörelse hos skivorna (1, 1') (4a, 4b), i sammanfogat läge, (43, 49) fràn fogkanten och utåt mot fogkanten av ett inre verti- kalplan (IP) (OP); att not/fjäder-förbandet är så utformat att det i (36), yttre vertikalplanet (IP, OP) och nedanför fjädern (S), från det inre vertikalplanet (IP) och låselementet (8) fogkanterna k ä n n e t e c k n a d av: att, liggningsytorna de samverkande övre an- är avgränsade horisontellt inåt respektive ett yttre vertikalplan mellan det inre och det (38) vilket sträcker sig horisontellt noten i sammanfogat läge, finns ett utrymme och åtminstone halv- (OP); att not/fjäder-förbandet vidare är så utformat att vägs mot det yttre vertikalplanet skivorna under en slutfas av invinklingen när låselemen- 10 15 20 25 30 512 290 24 tet förs in i låsspåret kan inta ett läge där det finns i noten (36) (IP, OP) och _ (45, 52) huvudsakligen utanför det yttre vertikalplanet (OP). mellan det inre och det (38); ett utrymme (S) yttre vertikalplanet och nedanför fjädern att de undre anliggningsytorna är belägna

2. Làssystem enligt krav 1, varvid nämnda utrymme (S) i sammanfogat läge är horisontellt utsträckt nedan- för fjädern (38) väsentligen hela vägen från det inre (IP) till det yttre vertikalplanet (OP), så att väsentligen ingen del av de undre anliggnings- vertikalplanet ytorna (45, 52) ligger innanför det yttre vertikalplanet (OP).

3. Làssystem enligt krav 1 eller 2, varvid nämnda utrymme (S) under slutfasen av invinklingen är horison- tellt utsträckt nedanför fjädern (38) väsentligen hela vägen från det inre vertikalplanet (IP) till det yttre (OP).

4. Làssystem enligt något av de föregående kraven, (36) och en undre horisontell yta, som utgör inàtriktade för- (36) (43) spektive undre anliggningsyta (45), och varvid det i vertikalplanet varvid noten i sammanfogat läge uppvisar en övre längningar av notens övre anliggningsyta re- sammanfogat läge vidare föreligger ett horisontellt spel (36) (38)

5. Làssystem enligt något av de föregående kraven, (A) mellan notens botten och fjäderns spets. varvid det yttre vertikalplanet (OP) ligger på horison- tellt avstånd innanför ett vertikalt fogplan (F), som är definierat av angränsande övre partier (4l, 48) hos de två skivornas (l, l') sammanfogade fogkanter (4a, 4b)

6. Làssystem enligt något av de föregående kraven, (45, 52) minstone delvis utanför ett vertikalt fogplan (F), varvid de undre anliggningsytorna ligger åt- som är definierat av angränsande övre partier (4l, 48) hos 10 15 20 25 30 35 512 290 41?- 25 de två skivornas (1, l') sammanfogade fogkanter (4a, 4b).

7. Làssystem enligt krav 6, varvid huvuddelen av de undre anliggningsytorna (45, 52) ligger utanför det ver- tikala fogplanet (F).

8. Làssystem enligt något av de föregående kraven, (P) och noten (36) (4a) hos golvskivan (1). varvid det utskjutande partiet är an- ordnade i en och samma fogkant

9. Làssystem enligt något av de föregående kraven, (P) är åtminstone delvis (30, 32, 34) hos varvid det utskjutande partiet tillverkat i ett stycke med en stomme golvskivan (1).

10. Làssystem enligt krav 9, partiets (P) làselement (8) ligger under eller i nivå (38) (45).

11. Làssystem enligt något av de föregående kraven, varvid det utskjutande med notens undre anliggningsyta varvid det utskjutande partiet (P) är åtminstone delvis bildat av ett annat material än golvskivans stomme.

12. Làssystem enligt krav ll, varvid det utskjutan- de partiet (P) är åtminstone delvis bildat av en separat list (6), (60, 62, 64) skivan (1) som är integrerat förbunden med genom fabriksmontering.

13. Làssystem enligt något av de föregående kraven, varvid det utskjutande partiet (P) är fjädrande tvärs golvskivornas huvudplan.

14. Làssystem enligt något av de föregående kraven, (38) (36) är införbart i låsspåret genom en inbör- (58, varvid fjädern är införbar i noten och làsele- mentet (8) (14) des horisontell sammanföring av skivornas fogkanter 5b).

15. Làssystem enligt krav 14, varvid noten (36) i sin övre del uppvisar en avfasning (42) (38) (36).

16. Làssystem enligt något av de föregående kraven, för instyrning av fjädern i noten varvid det utskjutande partiet (P), i horisontell led 10 15 20 512 290 26 mellan not/fjäder-förbandets undre anliggningsytor (45, 52) à ena sidan och det utskjutande partiets (P) làsele- ment (8) (7), ligger nedanför nämnda undre anliggningsytor (45, 52). à andra sidan uppvisar ett lägre parti som

17. Làssystem enligt något av de föregående kraven, (38) är införbart i làsspàret är invinklingsbar i noten (36) och (14) nämnda inbördes vinkelrörelse hos skivorna kring övre (41, 48) (4a, 4b), under det att dessa övre partier hålls i kontakt med varand- varvid fjädern làselementet (8) genom hos fogkanterna (41, 48) partier ra.

18. Golvskiva (1) got av de föregående kraven utmed en eller flera sidor.

19. Golvskiva (1) motstående làngsidor och kortsidor och vilken är meka- försedd med làssystem enligt nå- enligt krav 18, vilken uppvisar niskt sammanfogningsbar utmed sina làngsidor med làngsi- dor hos likadana golvskivor genom nedvinkling och vilken är mekaniskt sammanfogningsbar utmed sina kortsidor med kortsidor hos likadana golvskivor genom förskjutning ut- med nämnda làngsidor.