SE509060C2 - Metod för tillverkning av byggnadsskiva såsom en golvskiva - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 509 060 2 inbördes horisontell låsning av skivorna i en riktning vinkelrätt mot skivornas fogkanter.

I syfte att illustrera den situation som ligger till grund för föreliggande uppfinning hänvisas nu till fig 1, som i sektion visar en fog mellan två identiska, mekaniskt sammanfogade golvskivor 2. Metoden enligt upp- finningen är användbar vid tillverkningen av dylika golvskivor. Golvskivornas 2 utformning och funktion överensstämmer väsentligt med vad som är tidigare känt från WO 94/26999. Vissa skillnader gentemot känd teknik föreligger dock beträffande geometriska former hos en griptapp och en låsdetalj.

Varje skiva 2 har en ovansida 4 och en undersida 6 och kan i illustrerande syfte antas vara tillverkad av en skivstomme S av en laminerad träfiberskiva, plastkom- posit, trä eller liknande. Stommens S tjocklek kan exem- pelvis vara 7 mm. För möjliggörande av en mekanisk hop- fogning är motstàende fogkanter 8 hos skivorna 2 utfor- made med en integrerad, fabriksmonterad plåtlist 10 re- spektive ett làsspàr 16. Listen 10 är företrädesvis tillverkad av aluminiumplàt och sträcker sig horison- tellt ut från skivans 2 undersida 6 i riktning mot den andra golvskivan samt löper kontinuerligt utmed fogens längd. Listen 10 kan dock vara uppdelad i mindre delar, som täcker huvudparten av fogens längd.

För uppnàende av såväl erforderliga fogtoleranser som enkel läggning är listen 10 integrerad med skivan, dvs den är fabriksmonterad och skall speciellt inte mon- teras i samband med läggning. Som icke begränsande exem- pel kan listens 10 bredd vara ca 30 mm, och dess tjock- lek vara ca 0,6 mm. Andra metallplàtmaterial än alumini- umplàt är tänkbara.

Listen 10 är utmed sin ena sidokant utformad med en ur plátmaterialet bockad låsdetalj 12 som uppvisar en aktiv làsyta 14, vars höjd är exempelvis 1,0 mm. I sam- manfogat tillstànd är làsdetaljen 12 upptagen i ett lås- 10 15 20 25 30 35 509 060 3 spår 16, som är utformat den andra skivans undersida 6 och som löper parallellt med och på avstånd från fogkan- ten 8. Làsdetaljen 12 och làsspàret 16 bildar tillsam- mans ovannämnda andra mekaniska förband, som làser ski- vorna 2 inbördes i den med D2 markerade riktningen. När- mare bestämt fungerar låsdetaljens 12 låsyta 14 som ett stoppanslag mot den yta 18 hos làsspåret 16 som ligger närmast fogkanterna 8.

När skivorna 2 är hopfogade enligt fig 1 kan de inta ett inbördes läge i riktningen D2 där det mellan låsytan 14 och låsspåret 16 finns ett litet spelrum A så litet som 0,01 mm. Detta spelrum gör det möjligt att utan verktyg förskjuta skivorna 2 i fogens riktning.

Denna förskjutbarhet ger en förenklad läggning samt möj- liggör hopfogning av kortsidorna genom insnäppning. För en närmare beskrivning av funktionen och fördelarna med denna konstruktion hänvisas till WO 94/26999.

Listen 10 är monterad i ett toleransutjämnande ega- liseringsspår i skivans 2 undersida 6. Egaliseringsspå- rets bredd är i detta utförande ungefär lika med halva listens 10 bredd, dvs kring 15 mm. Funktionen hos och olika sätt att utforma egaliseringsspâret beskrivs i de- talj i WO 94/26999 och behöver därför inte upprepas här.

Listen 10 är mekaniskt fäst vid stommen S på föl- jande sätt. Ett spår 20 är upptaget i skivstommens S un- dersida 6 på avstånd fràn en urtagning 22 vid fogkanten 8. Spàret 20 kan vara utformat antingen som ett kontinu- erligt spår utmed hela skivstommens S längd, eller som ett antal separata spår. Detta spår 20 avgränsar till- sammans med urtagningen 22 en laxstjärtformad griptapp I sitt fastsatta tillstànd i fig 1 uppvisar listen 10 ett antal utstansade och bockade 24 hos skivstommen S. tungor 26 samt en eller flera läppar 28, vilka är om- bockade kring motstående sidor hos griptappen 24. Termen ”gripdetalj” kommer i det följande att användas som ge- nerell beteckning för tungor, läppar och motsvarande l0 15 20 25 30 35 509 060 4 element hos listen som formas ur plåtmaterialet och om- bockas kring skivstommens S griptapp 24.

Sammanfattning av uppfinningen Ett huvudändamål hos uppfinningen är att anvisa en teknik för förbättring av byggnadsskivor av ovannämnda slag.

Ett speciellt ändamål hos uppfinningen är att an- visa en teknik för förbättring av den mekaniska fast- sättningen av listen vid skivstommen.

Ett ändamål hos uppfinningen är också att anvisa en teknik för förbättring av en tillverkningsmetod för byggnadsskivor av ovannämnda slag.

För uppnående av dessa och andra ändamål anvisas enligt uppfinningen en metod vid tillverkning av en byggnadsskiva med de i patentkraven angivna särdragen.

Sålunda anvisas enligt uppfinningen en metod vid tillverkning av en byggnadsskiva, som uppvisar en skiv- stomme utformad med en griptapp, och en från stommen ut- sträckt plâtlist, ur vilken formas dels gripdetaljer vilka ombockas kring griptappen för mekanisk fastsätt- ning av listen vid stommen, dels en làsdetalj för möj- liggörande av mekanisk fogning av skivan med liknande skivor. Metoden kännetecknas av att listens gripdetaljer förformas innan de ombockas kring griptappen, och de förformade gripdetaljerna därefter ombockas kring grip- tappen, varvid förformningen är sådan att de förformade gripdetaljerna till följd av ombockningen stöter mot griptappen och därigenom undergår en förformningen mot- satt riktad formförändring under en avslutande fas av ombockningen.

Den förformning som uppstår under nämnda avslutande fas av ombockningen resulterar företrädesvis i en för- spänning hos listens gripdetaljer mot griptappen.

Såväl förformningen som ombockningen av gripdetal- jerna utförs företrädesvis medelst stansorgan som arbe- tar väsentligen vinkelrätt mot ett huvudplan hos lis- 00: 10 15 20 25 30 35 509 060 5 ten/byggnadsskivan, och i en särskilt föredragen utfö- ringsform är dylika stansorgan anordnade i ett och samma stansverktyg så att de är stationära i förhållande till varandra under förformningen och ombockningen.

För uppnående av en god fastsättning, och för eli- minering av toleransproblem, är det föredraget att grip- detaljerna förformas i en sådan grad att nämnda formför- ändring som uppkommer under den avslutande fasen av om- bockningen består av dels en permanent återbockning av gripdetaljerna, dels en fjädrande âterföring av gripde- taljerna. Återbockningen kan därvid kompensera för tole- ranser avseende exempelvis griptappens position relativt skivstommen eller relativt ombockningsstansorgan, medan en förspänningskraft som åstadkoms genom den fjädrande àterföringen kan hållas väsentligen konstant.

Griptappen är, såsom i och för sig redan känt från ovannämnda WO 94/26999, lämpligen försedd med under- skurna gripkanter kring vilka ombockning utförs. En sär- skilt stark griptapp, lämpad för den uppfinningsenliga förspänningstekniken, kan erhållas om griptappens grip- kanter utformas med första, icke-underskurna gripkantde- lar närmast listen och därtill anslutande andra, under- skurna gripkantdelar. Under ombockningen åstadkommer de icke-underskurna gripkantdelarna en förstärkning av griptappen, medan de förformade gripdetaljerna är för- spända i huvudsak endast mot de underskurna gripkantde- larna.

Underskurna gripkanter hos griptappen uppvisar fö- reträdesvis en underskärningsvinkel på lO°-45° relativt normalen till ett huvudplan hos byggnadsskivan, och gripdetaljerna förformas företrädesvis med en förform- ningsvinkel pà l5°-90° relativt ett huvudplan hos lis- ten. För uppnàende av förspänningen bör underskärnings- vinkeln dock vara mindre än förformningsvinkeln, och fö- reträdesvis så mycket mindre att man alltid, även vid toleransorsakade avvikelser i griptappens position, er- 10 15 20 25 30 35 509 060 6 håller dels en permanent àterbockning av gripdetaljerna och dels en fjädrande återföring därav. En àterförings- vinkel på i storleksordningen 45° har visat sig vara lämplig.

I en föredragen utföringsform gäller att förform- ningen åstadkoms genom att varje gripdetalj bockas en förutbestämd förbockningsvinkel vid en första punkt på avstånd från en fri ände hos gripdetaljen, och att om- bockningen àstadkoms genom att den så förformade gripde- taljen ombockas vid en andra punkt, som ligger längre från nämnda fria ände än den första punkten. Speciellt kan förbockningen utföras mot en från griptappen separat stansdyna, medan ombockningen utförs först sedan listen har positionerats mot griptappen, som därvid fungerar som stansdyna.

Dessa och andra utföringsformer av uppfinningen framgår av de efterföljande patentkraven och av efter- följande beskrivning av föredragna utföringsformer.

Med den uppfinningsenliga förspänningstekniken med förformning och ombockning erhålls ett flertal fördelar av såväl tillverkningsteknisk som produktteknisk natur: 1. Skivstommen, som typiskt är tillverkad av trä eller ett träbaserat material, alternativt av plast, kan ändra sina dimensioner vid fukt- och temperaturva- riationer, medan plàtlisten bara är temperaturkäns- lig. Dylika dimensionsförändringar hos stommen och/eller plàtlisten kan påverka det mekaniska för- bandet mellan stommen och listen negativt, ock kan speciellt medföra oönskade fogspringor mellan ski- vorna samt dålig hàllfasthet.

En första fördel hos uppfinningen är att den säkerställer att dylika dimensionsförändringar hos stommen och/eller listen ej försämrar det mekaniska förbandet, eftersom det mekaniska förbandet mellan list och skivstomme enligt uppfinningen kan för- spännas och därför kan anpassa sig automatiskt och 10 15 20 25 30 35 509 060 7 kontinuerligt till varje dimensionsförändring hos dessa två komponenter. Därmed säkerställs att lis- ten alltid är stadigt och säkert förbunden med skivstommen, så att det inbördes lägesförhàllandet mellan dessa två komponenter bibehålls korrekt och oförändrat. Med uppfinningen undviks därför lister som är lösa och kan förskjuts relativt skivstommen, och följaktligen elimineras oönskade fogspringor och dålig hàllfasthet på grund av löst fastsatta lister.

Utöver ovannämnda omgivningsorsakade dimensionsva- riationer hos den färdiga byggnadsskivan kan det även uppstå en variation av griptappens position relativt skivstommen. Denna lägesvariation beror på toleranser vid själva tillverkningen av griptappen, speciellt om dess gripkanter formas genom fräsning.

Gripkanternas position relativt stommens fogkant kan till följd av dessa toleranser variera något (exempelvis i storleksordningen i 0,05 mm) från skivstomme till skivstomme. Om listen positioneras relativt griptappen vid tillverkningen, kan denna lägesvariation hos gripkanterna resultera i att listen positioneras felaktigt.

En andra fördel hos uppfinningen är att för- formningen i kombination med àterbockning och för- spänning kompenserar för ovannämnda lägesvariation hos gripkanten, eftersom ett ”felaktigt” läge hos gripkanterna kan kompenseras genom att listens gripdetaljer kan bringas att alltid stöta mot grip- kanterna under sin ombockning och återbockas i olika grad, beroende på läget hos motsvarande grip- kant.

Generellt är det önskvärt att vid tillverk- ningen kunna arbeta med så stora toleranser som möjligt, eftersom detta minskar ställtider, kon- troller och verktygsslipning. En lämplig utformad 10 15 20 25 30 35 509 060 8 förformning kan i föreliggande fall klara toleran- ser på exempelvis 0,15 mm.

En tredje fördel som uppnås med uppfinningen är att listens gripdetaljer, tack vare att de är förfor- made, alltid kan bringas i rätt position relativt bockstansarna och ändå stöta mot och återbockas av griptappen som är positionerad med en viss till- verkningstolerans relativt bockstansarna. Denna fördel innebär att även om det relativa läget mel- lan stommens gripkanter och bockningsstansarna skulle variera något mellan olika stansoperationer, så inverkar detta inte negativt på kvalitén hos det mekaniska förbandet mellan listen och skivstommen.

Ytterligare en fördel som uppnås med uppfinningen är att den förspänningskraft som den mekaniskt fastsatta listens ombockade gripdetaljer utövar på griptappen är väsentligen oberoende av såväl den stanskraft som appliceras medelst bockningsstan- sarna som bockningsstansarnas slaglängd. Fördelen med detta är att (i) ombockningsstansarna och (ii) andra stansar som krävs för golvskivans tillverk- ning (såsom förbockningsstansar, hålstansar, etc) kan monteras i ett och samma stansverktyg, som un- der tillverkningen rör fram- och åter med en för samtliga stansar gemensam slaglängd och gemensam presskraft. Speciellt blir det då möjligt att låta ombockningsstansarna, när dessa rör sig i riktning mot listen, fortsätta ett stycke förbi den punkt i stansrörelsen vid vilken fastsättningen av listen vid skivstommen är avslutad, varvid de övriga stan- sarna kan slutföra sin stansfunktion under en av- slutande, inaktiv rörelse hos ombockningsstansarna.

Förspänningskraften kan styras dels med hjälp av parametrar hos plàtlisten (plåttjocklek, lege- ring, etc), dels med hjälp av de förformade gripde- taljernas läge, vinkel och längd i förhållande till 10 15 20 25 30 35 509 060 9 gripkanterna och underskärningen av dessa, och dels med hjälp av det inbördes läget mellan gripkanterna och bockningsstansarna.

Formning av listens làsdetalj utförs företrädesvis med stansar som arbetar väsentligen vinkelrätt mot golvskivans huvudplan, och såsom nämnts ovan är det en fördel om alla stansmoment kan utföras med ett och samma stansverktyg. Därav följer att det är önskvärt att även fastsättningen av listen kan ut- föras med stansar som arbetar vinkelrätt mot golv- skivans huvudplan. En ytterligare fördel hos upp- finningen är att förformningen gör detta möjligt, eftersom förformningen innebär att det i stansut- rustningen ej måste ingå några från sidan arbetande ombockningsstansar för fastsättning av listen vid griptappen.

En annan fördel med vinkelrätt arbetande ombock- ningsstansar är att presstrycket pà dessa kan vara valfritt mycket högt utan risk för att griptappen trycks sönder, samtigt som fastsättningskraften mot griptappen kan kontrolleras exakt med listens form- förändring. Om ombockningsstansarna däremot hade arbetat in mot griptappens kanter, vars läge i en sådan stansriktning varierar på grund ovannämnda tillverkningstoleranser, hade trycket på griptappen varierat avsevärt med risk för söndertryckning av griptappen eller lös fastsättning av listen.

En ytterligare fördel med uppfinningen är att för- formningen medför att tjockleken kan reduceras hos skivstommen, och därmed hos den färdiga byggnads- skivan, tack vare att griptappens höjd kan reduce- ras eftersom listens gripdetaljer, som skall om- bockas kring griptappen, är förformade när ombock- ning utförs. 509 060 10 Kort beskrivning av ritningarna Fig l visar i sektion två mekaniskt hopfogade kant- partier hos två identiska golvskivor.

Fig 2 är en översiktsbild av en produktionslinje 5 för tillverkning av golvskivor enligt uppfinningen.

Fig 3 visar den centrala delen hos en press ingå- ende i produktionslinjen i fig 3.

Fig 4A-4C visar tre på varandra följande arbetssteg i en arbetscykel hos pressen i fig 3. 10 Fig 5A-5F illustrerar förformning, ombockning och återbockning enligt uppfinningen.

Fig 6A och 6B illustrerar uppfinningens fördel när det föreligger toleranser avseende griptappens läge re- lativt skivstommen. 15 Beskrivning av utföringsexempel Under hänvisning till fig 2-6 på bifogade ritnings- blad skall nu beskrivas en produktionslinje, vilken är användbar för tillverkning av byggnadsskivor, såsom golvskivor, av det slag som beskrivits ovan under hän- 20 visning till fig 1 och i vilken produktionslinje ett ut- förande av metoden enligt uppfinningen är implementerad.

För golvskivans komponenter kommer samma hänvisningsbe- teckningar att användas som i fig 1.

I fig 2 är ett böjligt och formbart plàtämne 40, 25 företrädesvis aluminiumplåt, upplindat på en haspel 42.

Aluminiumplåten 40 matas ut från haspeln 42 till en plåtinmatare 46. Plåtinmataren 46 har till uppgift att stegvis inmata (pil Pl) det riktade plátämnet 40 i en press 48. På sin motsatta sida mottar pressen 48 (pil 30 P2) bearbetade (frästa) stommar S av exempelvis kompakt- 'I laminat från en skivinmatare 50.

. I produktionslinjen i fig 2 kapas plátämnet 40 till separata plåtlister 10, formas làsdetaljer 12 i listerna 10 och fästs listerna 10 mekaniskt vid skivstommar S me- 35 delst gripdetaljer som formas ur plåtlisterna. v 000 0 coon 10 15 20 25 30 35 509 060 ll Fig 3 visar schematiskt en central del av pressen 48. Ett övre pressbord 52 uppbär en stanshållare 56, och ett nedre pressbord 54 uppbär en tillhörande pressdyna 58 samt ett till pressdynan 58 anslutande verktygsbord 60 som bildar en övre bäryta 62 (se fig 4) för stommen S. De två pressborden 52 och 54 är inbördes rörliga i den med pil P3 visade riktningen.

Fig 4A-4C visar de delar som är centrala för (i) formningen av listens 10 lásdetalj 12 och (ii) den meka- niska fastsättningen av listen 10 vid stommen S.

I fig 4A-C visas pressdynan 58 och verktygsbordet 60 i större skala. Pressdynan 58 har i sin ovansida dels en formningsyta 64 mot vilken listens 10 lásdetalj 12 formas, dels en fasthâllningsyta 66. Formningsytan 64 är bildad av tvâ delytor hos ett spår 68 vilket med stor exakthet är utformat i pressdynan 58 och sträcker sig vinkelrätt mot papperets plan utmed hela plàtämnets 40 bredd. Verktygsbordet 60 har en tvärs införingsrikt- ningen P2 utsträckt anslagskant 70, mot vilken ett för- utbestämt parti av stommen S bringas till anliggning när stommen S matas in i pressen 48. I det föredragna utfö- randet utgörs nämnda förutbestämda parti av stommens S övre fogkant 8. Anslagskantens 70 uppgift är att fungera som referensyta och har för detta ändamål ett exakt, förutbestämt läge relativt formningsytan 64 som svarar mot ett önskat läge hos stommens S övre fogkant 8 rela- tivt låsytan 14. Formningsytan 64 och referensytan 70 fungerar tillsammans som en ”mall” mot vilken làsytan 14 respektive den övre fogkanten 8 positioneras för uppnå- ende av goda toleransvärden hos den färdiga byggnadsski- van.

Ovanför pressdynan 58 och verktygsbordet 60 visas tre stansar S1, S2 och S3. I det visade utförandet arbe- tar dessa stansar unisont relativt pressdynan 58, dvs de är inbördes stationära. Vidare visas två från stansarna S1-S3 separata, vertikalt arbetande tillhàllare T1 och 10 15 20 25 30 35 509 060 12 T2. Stansarna S1-S3 och tillhållarna Tl och T2 är ut- sträckta över hela plàtämnets 40 bredd. S2 är dock upp- byggd av ett flertal inbördes åtskilda moduler.

Den första stansen S1 formar låsdetaljens 12 låsyta 14 mot formningsytan 64. Den andra stansen S2 och den tredje stansen S3 tjänar till att bocka tungorna 26 re- spektive läppen 28 runt stommens S griptapp 24 för att mekaniskt fästa listen 10 vid stommen S. Den andra stan- sen S2 är som nämnt ovan uppbyggd av moduler, varvid varje modul tjänar till att ombocka en motsvarande tunga 26 och kan exempelvis vara 10 mm bred. För att stansen S1 skall kunna utföra ombockningen av läppen 28 är den senare förformad i plåtämnet 40 uppströms produktions- linjen, och för att stansen S2 skall kunna utföra nämnda ombockning av tungorna 26 är de senare förformade i plàtämnet 40 uppströms i produktionslinjen, så att det föreligger öppningar 72 i plàtämnet 40 för mottagning av den andra stansen S2.

En arbetscykel hos den ovan beskrivna produktions- linjen skall nu beskrivas närmare i detalj. Först steg- matas den del av plàtämnet 40 som skall bilda listen 10 in över pressdynan 58. Under denna inmatning förformas läppen 28 och tungorna 26 och är listen 10 fortfarande sammanhängande med resten av plàtämnet 40. En viss par- tiell friläggning kan dock ha skett tidigare, men i vart fall gäller att listen 10 i detta inmatningssteg inte hanteras som en separat enhet. Väsentligen samtidigt in- matas en stomme 10 över verktygsbordet 60 och positione- ras med sin övre fogkant 8 till anliggning mot referens- ytan 70.

Därefter aktiveras tillhållarna T1 och T2 till det i fig 4B visade fasthàllningsläget. T1 fixerar listen 10 relativt pressdynan 58. T2 fixerar listen 10 relativt stommens S undersida 6 och fixerar stommen S relativt verktygsbordet 60 och därmed också relativt referensytan 70. T1 och T2 kvarhålls i detta fasthållningsläge tills 10 15 20 25 30 35 509 060 13 att làsdetaljen 12 har formats och listen 10 har fästs mekaniskt vid stommen S.

Som nästa steg aktiveras stansarna S1-S3 unisont enligt fig 4B och 4C, så att (i) låsdetaljens 12 làsyta 14 formas mot formningsytan 64, (ii) listen 10 friläggs fràn plàtämnet 40 genom att den klipps av med exempelvis en stans, och (iii) listen 10 fästs vid stommen S. Dessa tre moment sker således väsentligen samtidigt. För sä- kerställande att S1 ”går i botten” mot spåret 68, går stansarna S2 och S3 något före S1. Därmed kan stansarna S2 och S3, efter att de har fullbordat sin ombockning av tungorna 24 respektive läppen 28, fortsätta ett extra stycke under den avslutande formningen av làsdetaljen 12 medelst stansen S1. Alla stansningsmoment (kapning, formning, bockning) är klara när S1 når sitt bottenläge mot formningsytan 64.

Såsom nämnts ovan utförs en förformning av tungorna 26 och av läppen 28. Innan listen 10 positioneras och fixeras medelst tillhàllarna T1 och T2, förbockas såväl tungorna 26 som läppen 28 till det i fig 4A visade lä- get. Förbockningen av såväl tungorna 26 som läppen 28 àstadkoms i föregående (ej visade) tillverkningssteg.

När stansarna S2 och S3 aktiveras (Fig 4B och 4C), kom- mer en andra bockning att ske kring griptappen 24. Det förbockade partiet kommer därvid att undergå en viss àterbockning, med resultat att det uppkommer en förspän- ning i såväl tungorna 26 som läppen 28.

Fig 5A-SF visar närmare i detalj fastsättningen av en tunga 26 vid griptappen 24. Motsvarande teknik an- vänds för läppen 28 och beskrivs därför inte. Underskär- niñqsvinklar och förformningsvinklar kan vara samma på gr.stappens 24 båda sidor, alternativt vara olika.

Den gripkant hos griptappen 24 kring vilken tungan 26 ombockas uppvisar en underskuren gripkantdel 24a, som bildar en underskärningsvinkel pà ca 30° relativt en normal N till listens 10 huvudplan, och en med normalen 10 15 20 25 30 35 509 060 14 N parallell, icke-underskuren gripkantdel 24b, som åstadkommer en förstärkning av griptappens 24 ändparti vid ombockningen.

Fig 5A visar hur tungan 26 redan har förformats, när listen 10 positioneras på griptappen 24. En ytterdel 26b av tungan 26 har förbockats nedåt (medelst en ej vi- sad förbockningsstans uppströms i produktionslinjen) med en förbockningsvinkel på ca 70° relativt listens 10 hu- vudplan, kring en punkt Pl som ligger på avstånd från griptappen 24. Den förbockade ytterdelens 26b riktning är markerad med en linje F i fig 5A. En icke förformad innerdel 26a av tungan 26 är utsträckt från griptappen 24 till punkten Pl.

Förformningen av listens gripdetaljer kan alterna- tivt utföras i flera delsteg, och förformningen kan åstadkommas som här genom bockning, och/eller genom en mer kontinuerlig krökning av gripdetaljerna. Såväl yt- terdelen som innerdelen kan vara förformade, och någon definierad bockningspunkt mellan innerdel och ytterdel behöver ej finnas.

Fig 5B visar hur ombockningsstansen S2 har bringats i kontakt med tungan 26 och påbörjat ombockningen kring griptappen 24 vid en punkt P2. Riktningen hos den för- formade ytterdelen 26b sammanfaller härvid väsentligen med normalen N, såsom visat med linjen F.

Fig 5C och 5D visar hur riktningslinjen F därefter, under fortsatt ombockning kring punkten P2, passerar normalen N, varvid tungans 26 ytterdel 26b allt mer när- mar sig den underskurna gripkantdelen 24a.

I fig 5E har den yttersta spetsen på tungans 26 yt- terdel 26b precis stött emot griptappens 24 underskurna gripkantdel 24a vid en punkt P3.

Under den avslutande ombockningen kring punkten P2, från tillståndet i fig 5E till tillståndet i fig 5F, är tungans 26 ytterdel 26b förhindrad att tränga in i grip- tappen 24 till det med streckade linjer markerade läget, 10 15 20 25 30 35 soá 060 15 som illustrerar ursprunglig förbockningsvinkel. Istället tvingas ytterdelen 26b att àterbockas kring punkten Pl i en riktning medurs i figurerna, dvs motsatt ombocknings- riktningen kring punkten P2. I det visade utförandet àterbockas ytterdelen 26b över en återbockningsvinkel på ca 40° (70°-30°). består av både en permanent àterbockning (exempelvis i Denna återbockning är så stor att den storleksordningen 39°) och en fjädrande àterföring (exempelvis i storleksordningen 1°). Tack vare att en del av återföringen är fjädrande erhålls en förspänning mellan tungan 26 och griptappen 24.

Toleransen vid bearbetning av stommen S är med da- gens teknik i storleksordningen 0,02-0,03 mm, och där- till kommer att bearbetningsverktyg slits mer än stansverktyg, varför máttnoggrannheten vid bearbetningen av stommen S i praktiken kan uppgå till i 0,05 mm. Det relativa läget mellan ombockningsstansarna och motsva- rande gripkanter hos griptappen 24 kan därför variera.

Fig 6A och 6B åskådliggör hur denna lägestolerans hos griptappen kompenseras med uppfinningen. Härvid skall noteras att det av flera anledningar kan vara en produk- tionsteknisk fördel att arbeta med stora toleranser.

Fig 6A och 6B svarar mot sluttillstàndet i fig SF och visar resultatet efter avslutad ombockning i två ex- tremfall. I fig 6A ligger griptappens 24 vänstra grip- kant, till följd av bearbetningstoleranser, förskjuten maximalt från stansen S2. Gripkantens läge är markerat med en linje Lmax och stansens S2 läge är markerat med en linje L2. I fig 6B är samma gripkant, till följd av bearbetningstoleranser, istället förskjuten minimalt från stansen S2. Gripkantens läge är därvid markerat med en linje Lmin.

Tack vare förformningen och àterföringen enligt uppfinningen erhålls är säkert mekaniskt förband i båda dessa extremfall. I situationen i fig 6A àterbockas tungans 26 ytterdel 26b något mindre jämfört med situa- 10 15 20 25 30 35 509 060 16 tionen i fig 6B. Den totala àterbockningsvinkeln i båda fallen är dock så stor att den fjädrande àterföringsvin- keln är lika stor i båda fallen, dvs förspänningskraf- tens storlek påverkas inte av gripkantens lägestoleran- ser.

I fig SA är inritat en cirkel C, vars centrum sammanfaller med ombockningspunkten P2 och vars radie svarar mot ett största avstånd från punkten P2 till yt- terdelens 26b spets. Under ombockningen i steg 5B-5E rör sig tungans 26 ytterdel innanför denna cirkel C. Efter- som cirkelns C radie minskar när förbockningsvinkeln ökar, inses det att stommens S och därmed den färdiga byggnadsskivans 2 tjocklek kan reduceras tack vare för- formningen, eftersom djupet hos urtagningarna 20 och 22 i stommens S undersida 6 kan reduceras.

Såsom visas i fig 4C ligger ombockningsstansarnas S2 och S3 undersida pà ett avstånd ”A” från skivstommen S, i det ögonblick ombockningsoperationen är slutförd.

Tack vare detta avstånd ”A” säkerställs att den avslutande formningen av låsdetaljen 12 i fig 4C säkert kan fullbordas genom att stansen S1 går i botten mot stansdynan 58.

Eftersom läppen 28 är kontinuerligt utsträckt utmed hela listens 10 längd, medan tungorna 26 ligger på in- bördes avstånd i listens 10 längdriktning, så kommer trycket på läppen 28 från stansen S3 att vara högre än trycket på tungorna 26 från stansen S2. Den av S3 gene- rerade, horisontella kraften F3 (fig 4C) kommer därmed att vara större än den motriktade kraften F2 från stan- sen S2. Effekten av denna kraftdifferens (F3-F2) är att en eventuell ”bananform” hos stommen S, som skulle kunna ge upphov till oönskat mellanrum i fogen mellan tvà sam- mankopplade skivor, rättas ut genom att skivan trycks mot verktygsbordets 60 anslagskant 70.

Ovan beskrivna utföringsexempel kan varieras på flera sätt inom ramen för bifogade patentkrav. Exempel- 509 060 17 vis kan de delar av låsdetaljerna 26, 28 som i utföran- det ligger horisontellt före ombockningen istället vara nedböjda något när ombockningen påbörjas. Vidare kan den underskurna kanten utformas på andra sätt än vad som be- skrivits ovan, exempelvis med en trappstegsform. Alter- nativt kan gripkanten vara icke underskuren, där fast- sättning därvid görs med enbart friktionskraft och/eller inträngning i griptappen.

Claims (17)

10 15 20 25 30 509 060 18 PATENTKRAV

1. l. Metod vid tillverkning av en byggnadsskiva (2), som uppvisar en skivstomme (S) som är utformad med en griptapp (24), utsträckt plät- list (10), ur vilken formas dels gripdetaljer (26, 28), (24) sättning av listen (10) vid stommen (S), dels en làsde- och en från stommen (S) vilka ombockas kring griptappen för mekanisk fast- talj (12) för möjliggörande av mekanisk fogning av ski- van (2) med liknande skivor, k är1n et;e c kria d a v att listens (10) gripdetaljer (26, 28) förformas innan (24), gripdetaljerna (26, 28) därefter ombockas kring griptap- de ombockas kring griptappen och de förformade pen (24), varvid förformningen är sådan att de förfor- made gripdetaljerna (26, 28) till följd av ombockningen stöter mot griptappen (24) och därigenom undergàr en förformningen motsatt riktad formförändring under en av- slutande fas av ombockningen.

2. Metod enligt krav 1, varvid den formförändring som uppstår under nämnda avslutande fas av ombockningen resulterar i en förspänning hos listens (10) gripdetal- jer (26, 28) mot griptappen (24).

3. Metod enligt krav 1 eller 2, varvid listen (10) tillverkas av ett fjädrande material.

4. Metod enligt något av de föregående kraven,, varvid ombockningen av gripdetaljerna (26, 28) utförs medelst stansorgan (S2, S3) som arbetar väsentligen vin- kelrätt mot ett huvudplan hos byggnadsskivan (2).

5. Metod enligt något av de föregående kraven, var- vid förformningen av listens (10) gripdetaljer (26, 28) utförs medelst stansorgan (S1) arbetar väsentligen vin- kelrätt mot ett huvudplan hos listen (10).

6. Metod enligt krav 4 och 5, varvid nämnda stans- (Sl) som åstadkommer förformningen och nämnda (S2, S3) organ stansorgan som åstadkommer ombockningen är an- 10 15 20 25 30 35 509 060 19 ordnade i ett och samma stansverktyg (56) och är inbör- des stationära under förformningen och ombockningen.

7. Metod enligt något av de föregående kraven, var- vid den formförändring som uppkommer under den avslu- tande fasen av ombockningen består av dels en permanent återbockning, dels en fjädrande återföring av gripdetal- (26, 28).

8. Metod enligt något av de föregående kraven, var- jerna vid det föreligger ett toleransintervall (24) förformning av gripdetaljerna (Lmin - Lmax) avseende griptappens position, och varvid graden av (26, 28) anpassas så till nämnda toleransintervall att nämnda förspänning erhålls över hela detta toleransintervall.

9. Metod enligt något av de föregående kraven, var- vid griptappen (24) är försedd med underskurna grip- kantdelar (24a).

10. Metod enligt något av de föregående kraven, varvid griptappen (24) är försedd med icke-underskurna gripkantdelar (24b) närmast listen (10) samt därtill an- slutande, underskurna gripkantdelar (24a).

11. Metod enligt krav 9 eller 10, varvid griptap- pens (24) (24a) underskärningsvinkel på l0°-45° relativt en normal (N) underskurna gripkantdelar uppvisar en till ett huvudplan hos byggnadsskivan (2).

12. Metod enligt något av de föregående kraven, (10) (26, 28) en förformningsvinkel på 15°-90° relativt ett huvudplan (10).

13. Metod enligt något av de föregående kraven, varvid listens gripdetaljer förformas med hos listen varvid griptappen kantdelar (24a) lativt en normal (N) (24) är försedd med underskurna grip- som uppvisar en underskärningsvinkel re- till ett huvudplan hos byggnadsski- van (2), och varvid gripdetaljerna (26, 28) förformas över en förformningsvinkel relativt ett huvudplan hos listen (10) som är större än nämnda underskärningsvin- kel. 10 15 509 060 20

14. Metod enligt något av de föregående kraven, varvid förformningen àstadkoms genom att varje gripde- talj (26, 28) förbockas en förutbestämd förbockningsvin- kel vid en första punkt (Pl) pà avstånd från en fri ände hos gripdetaljen (26, 28), och att ombockningen åstad- koms genom att den så förformade gripdetaljen (26, 28) ombockas kring en andra punkt (P2), som ligger längre från nämnda fria ände än den första punkten (P1).

15. Metod enligt kravet 14, varvid nämnda andra punkt (P2), kring vilken ombockningen utförs, definieras (24).

16. Metod enligt något de föregående kraven, varvid av griptappen listen (10) först bringas i en första stansposition där förformningen utförs, och därefter flyttas till en andra stansposition i vilken ombockningen utförs.

17. Metod enligt något av de föregående kraven, sammanförs med var- varvid listen (10) och stommen (S) andra först efter avslutad förformning.