SE464039B - Varvtalsbegraensande taendkretskoppling - Google Patents

Description

464 039 finierad tändtidpunkt, vilken framställes med hjälp av en reglerkrets 14. Genom en tillsatskrets 15 kan dock brytningen fördröjas eller inhiberas och detta åstad- kommes medelst kopplingen till vänster i schemat. I kopplingen finns tre huvud- funktioner: nollgenomgångsdetektor 16, dubbel monovippal7, 18 och effekt- transistorn 19. Detektorn består av en transistor 20, vars bas är ansluten till primärspolen via ett motstånd 21. Basen skyddas ifrån höga negativa spänningar av en diod 22. En standardmodul 4538 innehåller två monovippor som matas över en diod 23, ett motstånd 24 och en kondensator 25. Effekttransistorn får basström från en drivtransistor 26, vilken styrs av modulen.

Det signalschema som visas i fig. 2 anger spänningskurvor i kopplingen vid spänningsspolen 27, kopplingspunkten 28 mellan detektorn och första vippan, utgången 29 från denna samt utgången 30 från den andra vippan. Kurvan i punkten 27 härstammar från en magnettändgenerator, som ger en puls för gene- rering av varje gnista. Tiden T mellan pulserna varierar med motorns varvtal.

Vid början av den positiva delen av pulsen ger detektorn en signal, eftersom transistorn 20 då börjar leda. Denna signal som i föreliggande fall utgörs av ett negativt spänningssteg, triggar monovippan 17 som då genererar en puls på utgången 29 med pulslängden tl. Under tiden en puls pågår kan inte vippan triggas på nytt eller pulstiden förlängas utöver tl. Utgången av den första vippan 17 är kopplad till ingången av den andra vippan 18. Denna är kopplad så att den triggas av ett positivt spänningssteg och kan liksom den första inte återtriggas förrän pågående puls med tiden tz är avslutad. Utgången av den andra vippan l8 är ansluten till drivtransistorn 26, som under förloppet av tiden tz håller effekttransistorn 19 i ledande tillstånd. Denna koppling innehåller effekttransistorn 19, vilken effekttransistor kopplas parallellt med ett existeran- de tändsystem som skall kompletteras med varvtalsbegränsning. Effekttran- sistorn ingriper då i tändsystemets funktion vid varvtal över det som utgör övre gränsen och håller primärkretsen sluten förbi punkten T som gäller tändtidpunkt vid denna övre gräns för varvtalet. Kretsen brytes av effekttransistorn som därvid övertar rollen som tändtransístor.

Fig. 2 visar tidsschemat för ett fall, då motorvarvtalet är lägre än det maximala varvtal som enligt inledningen skall utgöra övre gräns. Summan av tl och t; är inte tillräcklig för att täcka tidpunkten T för tändning, varför gnistan utlöses utan påverkan av utgångskretsen, dvs. transistorn 19 leder inte ända fram till den tidpunkten T, där brytning sker medelst styrning från regler- kretsen 14 som är inställd på gnistutlösning med viss förtändning. 3 464 039 Fig. 3 visar ett tidsschema för det fall, då motorvarvtalet kommit upp till det maximala varvtal som skulle utgöra övre gräns. Vid det sålunda högre varvtalet kommer tändpulserna tätare på tidsaxeln och när tiden mellan två gnisturladdningar är kortare än tl, tz inträffar att effekttransistorn 19 hålles ledande förbi tidenT av drivtransistorn 26, vilket innebär att den tidpunkten förskjuts mot senare tändning. Ju mer tändningen senareläggs desto mer sjunker motorns vridmoment, så att den inte längre kan hålla det höga varvtalet.

Kopplingen innehåller två vippor och detta är en fördel, då vippan 17 har en kortare periodtid t1 än varvtiden vid högsta varvtal. Den är således alltid beredd för ny triggning vid varje nollgenomgång, oberoende av tzs överlappning av punkten T. Problemet att lagra tidpunkten för föregående nollgenomgång är således löst genom anordnandet av två vippor. Det finns dock mycket att vinna på en övergång från två vippor enligt den tidigare anordningen till ett digitalt system med räknare styrda av kristalloscillator. Systemet blir okänsligt för temperatur, polavstånd och svänghjulsdiameter vid den magnettändapparat som här avses.

Som antytts i det föregående är vipporna av den typ som fordrar manuell trimning av pulstiderna tl och t; i varje exemplar av tändsystem. I fig. 4 visas en variant av kopplingen där trimningen eliminerats tack vare användande av räknare 31, 32 enligt standardmodulen 4516 och en extern kristalloscillator 33 enligt standardmodu14069 som ger en konstant frekvens exempelvis 32,8 kHz till ingångarna på båda räknarna. l övrigt har denna kopplingsvariant även en nollgenomgångsdetektor 16 som på en triggingång 34 på den första räknaren startar pulsen tl i denna.

Räknaren 31 kan tidsmässigt sättas att räkna 98 - 164 oscillatorpulser.

Räknare 32 har här satts att räkna 32 pulser. Dessa antal pulser motsvarar puls- tiderna tl respektive tz hos tidigare uppfinning med vippor. Utgången av respek- tive räknare lämnar en konstant signal med tiden t1 respektive t; medan räkning pågår i respektive räknare. Schemana i fig. 2 och 3 är således giltiga även för varianten i fig. 4. Efter varje fullbordad räkning nollställes räknaren medelst en resetkrets.

Varvtalsbegränsarens uppgift i systemet är att förhindra att gnista gene- reras vid varvtal över det maximala. Redan i den nämnda SE 452 355 beskrivna kretsen kunde denna funktion erhållas, men kretsen var försedd med en transistor som slutsteg vilket medförde nackdelar såsom 1) transistorn kortslöt primärlindningen av tändspolen, varvid matningsspän- ningen till kretsen reducerades så att funktionen kunde utebli. lm -|=- (N MO 2) Under en tidpsperiod flyter ström i transistorn, men denna bryts när tids- perioden är slut och en sen gnista kan därav genereras i spolen, medförande tändning av gasen vid ett ogynnsamt tillfälle.

Nackdelen 1) kan man eliminera genom införande av ett motstånd 35 i slutsteget såsom visas i fig. 4. Matningsspänningen kommer att kvarhållas på tillräcklig nivå även då slutsteget leder ström. I förhållande till den tidigare kopplingen (fig. 1) har gjorts ett utbyte av transistorn mot en tyristor 36, vilken leder primärströmmen så länge denna överstiger tyristorns hållström. Tack vare detta byte sker inte någon brytning som kan medföra gnista vid en ogynnsam tidpunkt.

Claims (4)

464 039 Patentkrav
1. l. Varvtalsbegränsande tändkretskoppling för förbränningsmotor försedd med två i serie kopplade återförbara, icke återtriggbara räknare (3l,32) av vilka en första har uppräkning till pulstiden tl och triggas av en nollgenomgångs- detektor (16) avkännande en i kopplingen av magnetisk induktion i en tändspole inducerad primärspänning, och en andra har uppräkning till pulstiden tz och triggas av slutänden av den första räknarens pulstid, varvid sammanlagda tider av pulserna tl och t; efter nämnda nollgenomgång under ett föregående motor- varv utgör tändtidpunkt T vid det maximala varvtal vartill begränsning sker, vilken andra räknares utgång är ansluten till en strömställare (36) för omställning av denna då tiden tz på grund av övervarvning överlappar eller slutar vid tiden T, vilken strömställare är direkt eller indirekt via en styrd komponent (26) ansluten parallellt med tändkretsens brytställe, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att räknarna är av en typ som styrs av en gemensam kristalloscillator (33).
2. 2. Tändkretskoppling enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att strömställaren (36) utgörs av en tyristor.
3. 3. Tändkretskoppling enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att tyristorn är seriekopplad med ett motstånd (35).
4. 4. Tändkretskoppling enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att återförbarheten hos räknarna är utförd i form av en resetkrets på var och en som nollställer räknarna efter pulstiderna tl respektive tz.