SE440536B - Tendsystem for forbrenningsmotor - Google Patents

Description

8307031-8 driver en ström genom kretsen, sä att ett magnetfält bygges upp i kärnan 14. En andra transistor 23 är först i början av spänningspulsen oledande, eftersom ett basmotstand 24 ännu inte leder styrström. Detta motstånd är vie en transistor 25 kopplat till ett uttag 26 pa datorn, som där avger en triggpuls vid tändtidpunkten för motorn, varvid transistorn 23 börjar leda, och basströmmen till 21 upphör. Denna bryter da primär- strömmen, varvid magnetfältet plötligt avtar, sa att en tändspänning induceras i lindningen 16. Ett tändníngsförlopp utspelas i korthet efter följande riktlinjer: ingången, där signalen från förstärkaren 13 införas, avläses och tidpunkten A lagras som referenspunkt. Sådan lagring är möjlig tack vare att mikrodatorn har en timer som arbetar med fast frekvens. Vid varje referenspunkt avläses antalet pulser fran föregående referenspunkt, vilket pulstal motsvarar 360 vevvinkelgrader. Genom att dela antalet pulser mellan referenspunkterna A - A med ett bestämt tal, exempelvis 16, erhålles ett antal motsvarande en tändvínkel 36ü/l6=22,5°. Detta antal benämnas referenstal, vilket utgör en minnesstorhet i datorns statiska minne. Referenstalet kan vara beroende av varvtalet och är vid laga varvtal omvänt proportionellt. Da antalet timerpulser uppgar till nämnda referenstal inítieras tändning via utgången 26 pa datorn.

Timern nollställes varje gang referenspunkt inträffar och uppräkning till referenstalet sker före varje gnista. Vid laga varvtal inträffar tändning vid punkten B pa kurvan i fig. 2, eftersom tändvinkeln da är konstant, vilket uttryckas med att tändningen har "feslasning" pa spänningskurvan. Vid högre varvtal uppvisar referenstalet ett beroende av varvtalet. Antalet timerpulser mellan A - A utgör där direkt (eller indirekt) en adress till en position i datorns minne, där referenstel motsvarande tändtidpunkt finnes lagrat.

Vid drivning av mikrodatorn kan alternativt en inbyggd eller en externt anordnad oscillator användas, och i föreliggande fall användes en extraoscillator 27. Denna är ansluten via en modul 28 i form av inverterare i CMOS-teknik, betecknad med nr. 4069.

Inledningsvis nämndes att oscillatorn är oumbärlig och därför maste oavbrutet hallas igang. Kretsen som ombesörjer detta är ritad intill oscillatorn och benämnas "reset".

Den bestar huvudsakligen av kondensator 29, motstånd 30 och diod 31. Pa datorn finnes en ingang 32 som benämnes "reset" och till denna ledes signaler fran kretsen via inverterare i modulen 28. Denna har egenskapen att bryta förbindelsen da spänningen över densamma understiger ett referensvärde, exempelvis halva matningsspänningen i* kretsen. Denna egenskap användes för att avläsa laddningen pa kondensatorn 29. I normal drift vid medelvervtal (fig. 2) uppträder primärspänningspulserna Up relativt tätt pa tidaxeln och vid varje puls laddas kondensatorn till full spänning (U C) genom dioden 31. Mellan uppladdningarna faller U c nagot 'pa grund av ström genom mot- ståndet 30, dock inte sa mycket att modulen 28 ger resetpuls pa ingången 32, eftersom spänningen Ures är konstant.

Claims (4)

8307031-8 Vid en störning i tändsystemet faller motorns. varvtal mycket snabbt, och motorn stannar, om inte tändfunktionen snabbt aterupptages. Vid långsam gäng, till exempel 100 rpm, kommer primärspänningspulserna glest pa tídaxeln (fig. 3) och spänningen UC hinner falla långt under halva matningsspänningen i resetkretsen. Så länge UC häller sig över detta värde är Ures konstant, men dä UC gar under halva värdet, gar Ures mot D, vilket efter modulen 28 resulterar i en spänningspuls pà ingången 32, eftersom signaler inverteras i modulen. En reset puls till datorn återför- denna snabbt till utgangsvärden för utlösning av ett nytt tändförlopp och startning av oscillatorn. När nästa primär- spänning inträffar, utlöses pä nytt tändgnista, och en ny laddning ger kondensatorn spänning UC , varvid resetpulsen upphör. När motorns varvtal ökar, uteblir dessa resetpulser, eftersom då primärspänningspulserna kommer tätare (fig. 2). Givetvis utsänder kretsen även en resetpuls, när motorn startas fran stillestand, eftersom spänningen UC de är O. Beskrivningen avser ett föredraget exempel pä uppfinningen som dock kan varieras inom ramen för efterföljande patentkrav. Pâ ritningen visas beteckningar på en som exempel framtagen mikrodator och likaledes lämplig inverteringsmodul. P a t e n t k r a v

1. Tändsystem för förbränningsmotor med magnetsystem genererande tändenergi och tändspole (14,l5,16) med pa sekundärsidan anslutet tändstift (17) och primârsidan ansluten till en medelst triggning omställbar tändströmställare (21), samt en detektor (13) som ger referenspunkt för varje tändgnista och en mikrodator (10) med statiskt minne, timer, oscillator och komparator i vilken timerpulser och referenskod frän timern respektive minnet bríngas i överensstämmelse att via utgángskretsar (25,26) avge triggpuls till nämnda tändströmställare, samt en ingang "reset" (32) för mot- tagande av resetpuls fràn en pulsgivare, k ä n n e t e c k n a t därav, att pulsgivaren innehåller en RC-krets (29,30) som är laddningsbar genom nämnda utgângskretsar fran datorn, och som urladdas till en restspänning mellan triggpulserna i beroende av motorns varvtal, och att en avkänningskrets (28) är anordnad mellan RC-kretsen och "reseH-ingàngen för framställning av nämnda resetpuls, utgående frän en sådan restspänning som understiger ett för restspänningen bestämt referensvärde. “

2. Tändsystem enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att avkännings- kretsen bildas av så kallad inverterare.

3. Tändsystem enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda ut- gängskretsar på datorn hàlles ledande för laddning av RC-kretsen under förutsättning av triggpulsmatning från datorn.

4. Tändsystem enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att utgångs- kretsarna är periodiskt ledande med en ledningsperiod för varje triggpuls.