SE424466B - Elektronisk tendsystem for flercylindriska forbrenningsmotorer - Google Patents

Description

lO 50 »N \fl 7714172-9 2 De olika nackdelarna som vidlåder mekaniska brytare är väl kända, nämligen kontakterosion, avlagring av funktionsstörande skikt, tröghet, egenfrekvens och kontaktstudsning. Hos högspän- ningsfördelaren uppträder erosionsfenomen och därjämte en stark pà- verkbarhet av förhållandena i fördelarens omgivning. Dessutom in- nefattar sådana konventionella tändsystem ytterligare mekaniska an- ordningar, som behövs för variation av tändningstidpunkten, dvs tändvínkeln för cylindrarna i beroende av motorns driftförhållanden.

Dessa mekaniska anordningar är allmänt kända under namnen "tänd- ningsregulator“ eller "centrifugalregulator" och "vakuumdosa“.

För att avhjälpa ovannämnda brister hos konventionella tänd- system har olika lösningar föreslagits, av vilka vissa har utveck- lats och nyligen tagits i användning. Härvid kan framhållas "elekt- roniska tändningsapparater" eller generatorer för alstrande av tänd- gnistor, hos vilka generatorer den mekaniska brytaren har elimine- rats och ersatts med komponenter av halvledartyp. Sådana tändgene- ratorer är för närvarande kommersiellt tillgängliga i två former: dels tändsystem med tändspole och dels s.k. kondensatortändninq med tillhörande upptransformator. _ Inom området anordningar för styrning av förtändningen eller generellt tïndningstidpunkten har elektroniska lösningar föresla- gits, men trots en korrekt funktion hos dessa anordningar har styr- ningen av tändningstidpunkten i beroende av motorns driftförhâllan- den ofta visat sig vara behäftad med otillräcklig noggrannhet och dessutom varit mottagliga för elektriska störningar. Sådana organ som behövs för att säkerställa en korrekt funktion av dessa anord- ningar är i allmänhet kostbara, och av denna anledning har använd- ningen av sådana organ låtit vänta på sig.

Slutligen har inom området högspänningsfördelare förverkli- gats kontaktlösa fördelare försedda med en liten alternator, var- vid man samtidigt har reducerat problemen med mekanisk tröghet.

Däremot har man, även om man har eliminerat de mekaniska problemen, kvar de problem som sammanhör med anordningarnfl för styrning av för- tändningen.

Alldeles nyligen har inom området fördelare föreslagits att utnyttja tändningsgeneratorer, som triggas sekventiellt med elekt- riska signaler, som avges av en elektronisk kommutator bestående av en programmerbar räknare matad från en elektro-optisk omvandla- re eller givare.

Föreliggande uppfinning syftar till att råda bot på nackde- BO 40 7714172-9 JJ larna ovan.

Ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett organ, som gör det möjligt att eliminera de elektromekaniska komponenterna hos ett t"ndsystem för en förbränninqsmotor försedd med gnistgenerato- rer anslutna till tändstift.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att möjliggöra trigg- ning med god tidsnoggrannhet av gnistgeneratorerna för tändning av bränsle-luft-blandningen, som införts i cylindrarna, i beroende av sådana tillståndsparametrar som är mest signifikativa för motorns driftsförhàllanden.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att tillfärsäkra en automatisk övergång från igångsättningsfasen för motorn till driftstillstàndet och även att undvika att motorn inträder i ett rustningstillstånd.

De eftersträvade målen uppnås enligt uppfinningen till följd av det faktum att en utgångsaxel nos motorn har en omvandlare el- ler givare, som är i stånd att leverera två cykliska signalsekven- ser, vars signaler ligger synkront i förhållande till läget av kol- varna under kolvarnas gång, vilka signalsekvenser är inbördes vin- kelförskjutna. En omdömesgill kombination av signalerna från var- dera sekvensen möjliggör styrning av motorns tändning, bestämning av motorns arbetsförhållanden och styrning eller korrigering av tändningstidpunkten såsom funktion av motorns driftsbetingelser.

Detaljer vid uppfinningen och ytterligare kännetecken kommer att framgå av följande beskrivning, vilken beskrivning avser olika utföringsformer enligt uppfinningen utan att för den skull begrän- sa densamma och vilken beskrivning stödjer sig på bifogad ritning, på vilken fig. l visar en elektronisk tändfördelare enligt konventio- nell teknik, fig. 2 visar grundelementen i ett tändsystem enligt förelig- gande uppfinning, i fig. 3 visar en givare för kolvläge under kolvarnas gång samt motsvarande signalvågformer, fig. 4 visar en utföringsvariant av givaren enligt fig. 5, fig. 5 visar en översiktsbild i blockschemaform av fördela- ren och visar vidare vågformerna för de tillhörande signalerna, fig. 6 visar en översiktsbild i blockschemaform av blocket för styrning och triggning och visar dessutom vågformerna för de tillhörande signalerna, 55 40 7714172-9 4 fig. 7 visar i form av en översiktsbild diskriminatororgan för detektering av motorns rotationshastighet och vidare vågformer för de tillhörande signalerna, e fig. 8 visar en frekvens-spännings-omvandlare med begränsade operationsområden, fig. 9 visar i blockschemaform sådana organ som möjliggör att undvika rusningstillstånd hos motorn, fig. lO visar en utföringsvariant för givaren enligt fig. 5 samt de tillhörande signalernas vågformer, fig. ll visar en positionsgivare, som tjänar till att detek- tera kolvlägen under kolvarnas gång och som är avsedd för en sex- cylindrig motor, samt vågformerna för de tillhörande signalerna och fig. l2 visar en positions- eller lägesgivare, som tjänar till att detektera kolvarnas lägen under deras rörelse hos en tre- cylindrig motor, och anger vågformerna för de tillhörande signaler- na.

Allra först skall sammanfattas de utmärkande egenskaperna en- ligt känd teknik för ett tändsystem, som möjliggör borttagande av den mekaniska högspänningsfördelaren, via vilken tändstiften matas.

Den visade utföringsformen avser en åttacylindrig motor men är till- räckligt generell för att vara tillämplig för en N-cylindrig motor, där N är ett jämnt eller udda tal större än två.

Enligt tidigare känd teknik innefattar systemet för fördel- ning av tändgnistor till de olika cylindrarna dels elektroniska or- gan, som visas i fig. la, och elektrooptiska organ, som visas i fig. lb, medan vågformerna för motsvarande signaler visas i fig. lc. De elektrooptiska organen utgöres av en givare, vilken såsom framgår av fig. lb innefattar en rotor R och en stator S. Rotorn är utförd såsom en ogenomskinlig skiva, som har åtta genomgående, cirkulära hål B med inbördes lika stora mellanrum, vilka hål är avsedda att ange läget för var och en av de åtta kolvarna, och ett avlångt hål A, som tjänar till att utmärka början på motorns cykel.

Man erinrar om att motorcykeln korresponderar mot tändföljden för motorns samtliga cylindrar. Statorn har en ljuskälla L och två elektrooptiska detektorer Dl och D2. Vågformerna för de signaler som detektorerna Dl och D2 avger under loppet av en motorcykel vi- sas i fig. lc.

De elektroniska organen, vilka enligt föreliggande exempel tjänar till styrning av gnistgeneratorer av typen kondensatortänd- ning och med en kondensator Cl ansluten till upptransformatorer för lO 50 40 7714172-9 höjning av spänningen, visas i fig. la. De utgöres i huvudsak av en programmerbar räknare 10, vars åter- eller nollställningsingång RZ är ansluten till utgången hos en logisk OCH-grind ll och via denna OCH-grind tillföras utgångssignalerna Dl och D2 från de elekt- rooptiska givarna, när motorns kamaxel försätter skivan R i rota- tion. Den programmerbara räknarens lO räknaringång C matas med ut- gângssignalerna från detektorn Dl. räknaren 10 matar åtta gnistgeneratorer, vilka till en del visas på Var och en av tändningsgnistgeneratorerna innefattar Utgångssignalerna l ~ 8 från ritningen. ett anpassningssteg, som utgöres av en transistor Q, och ett kommu- teringssteg, som är utrustat med en tyristor Th och som möjliggör urladdning av reservoarkondensatorn Cl via primärlindningen hos upptransformatorn T, varvid urladdningsströmmen i transformatorns sekundärlindning inducerar en puls P med mycket hög spänning, som när den leds till tändstiftet ger upphov till en gnista för tänd- ning av bränsle-luft-blandningen, som införts i ifrågavarande cy- linder.

Grundkonfigurationen för ett elektroniskt tändsystem enligt föreliggande uppfinning visas i översiktlig och förenklad blooksche- maform i fig. 2. I syfte att förenkla beskrivningen avser den här visade konfigurationen en motor försedd med fyra cylindrar Cl - Ca, medan generalisering till en motor med N cylindrar kommer att te- handlas efteråt.

Men allra först skall kort beskrivas de huvudorgan som full- bordar uppfinningen, varefter kommer att förklaras närmare dels vad som kännetecknar dessa organ och dels utföringsvarianter av dessa organ samt hur de arbetar.

Systemet enligt uppfinningen innefattar i huvudsak följande element: Två givare, som är i stånd att omsätta motorns tillståndsparametrar till elektriska signaler: a) en givare 10, som är bunden till kolvarnas rörelse och är i stånd att via två skilda utgångar El och D2 avse likadana och synkrona sekvenser i form av elektriska sig- naler, vilka är vinkelförskjutna med en vinkel W, och vilka elektriska signaler är representativa för kolvarnas lägen under deras rörelse, motorns rotationshastighct och tändcykelns tillstànd. b) en trycL5ivare 20, som levererar en elektrisk signal Vp, som är representativ för motorpüdraget, vilken wivare 50 55 40 7714172-9 6 vanligen är anbragt vid gasinsugningsröret.

- Ett block 50 för styrning och triggning av tidpunkterna för utsänd- ning av tändgnistor, vilket block matas med utgångssignalerna från ovannämnda givare och är anordnat att elektroniskt och automatiskt förskjuta tändningstidpunkten för motorn i beroende av de uppmätta tillståndsparametrarna, nämligen rotationshastigheten och belast- ningen av motorn, varvid hänsyn eventuellt kan tagas även till and- ra tillståndsparametrar såsom temperatur, gasöppning etc. för att optimera tändningstidpunkten, detta i så fall med tillhjälp av icke visade ytterligare givare. Blocket 50 levererar via sin utgång signaler i form av pulser P för triggning av tändningsgnistgenera- torer 50 och 55.

Ett block 40 för oyklisk fördelning av triggsignalerna P till tänd- ningsgnistgeneratorerna 50 och 55, vilket block matas med utgångs- signalerna Dl och D2 från positionsgivaren under kolvens rörelse och härvid åstadkommer sekventiell och cyklisk fördelning via sina tvâ utgångskanaler av de triggsignaler P som styrblocket 50 alstrat.

Ett block med två tändningsgnistgeneratorer 50 och 55 eller elekt- roniska tänddon, som är i stånd att till cylindrarna Cl - 04 leve- rera elektriska signaler med mycket hög spänning, vilka tändninge- gnistgeneratorer är av symmetrisk typ med två utgångar, så att en grupp om två cylindrar kan matas samtidigt på i och för sig känt sätt, varvid tändföljden Cl, 05, 04 och G2 för oylindrarna är god- tycklig och kan variera alltefter den numreríng som valts av de olika motorkonstruktörerna.

En förbränningsmotor kan arbeta inom ett flertal funktions- områden, särskilt följande: - ett igångsättningsområde, som kännetecknas av en mycket ringa rotationshastighet, som kan ligga vid ungefär 50 varv/min., och en elektrisk matningsspänning, som är starkt påverkad och kan vara reducerad till hälften av den nomi- nella spänningen hos ackumulatorbatteriet; - ett område med långsam gång och ringa belastning, vilket område har sin övre gräns belägen mellan 1000 och 1500 varv/min.; - ett arbetsområde med variabel belastning, vilket område har sin övre hastighetsgräns belägen vid ungefär 5 - 6000 varv/min. och ibland något mera; - ett övervarvsområde, som kan uppträda vid tomgång eller med belastning och som är beläget ovanför sådana hastig- 50 40 7714172-9 7 heter som är skadliga för motorns livslängd.

Nedan kommer att beskrivas sådana organ som föreliggande upp- finning åstadkommer och som medger detektering av de olika arbets- områdena för motorn och som i samband härmed säkerställer en opti- mal styrning eller reglering av tändningstidpunkten samt undvikan- de av övergång till ett rusnings- eller övervarvstillstnnd för mo- torn.

Fig. Ba representerar de element som bildar positionsgivaren för detektering av kolvarnas lägen, medan fig. šb visar vågformer för de signaler som uppträder på givarens tvâ utgàngsklämmor. Vid det visade utföringsexemplet har antagits, att givaren är förenad med kamaxeln, vars rotationshastighet är lika med hälften av vev- axelns varvtal.

Av fig. ša framgår, att givaren innefattar en skiva, som är fast förbunden med motorns vridningsaxel,och som är utrustad med fyra metallsegment M1, M'l, M2 och M'2 och en detektorenhet med fasta närhetsdetektorer Dl och D2, vilka exempelvis är fixerade vid motorbädden och vilka detekterar förbipasseringen av metallseg- menten. Närhets- eller gränslägesdetektorerna är anbragta med ett fast och förutbestämt mellanrum motsvarande en vinkel øM, vilken vinkel är minst lika med den dynamiska förtändningsvinkeln. De me- tallsegment eller -sektorer som unpbäres av skivan är utspridda med ett mellanrum motsvarande en vinkel lika med 900. Sektorerna M1 och M'l upptager en båge a, vars bàglängd motsvarar en större vinkel än vinkeln øM, medan däremot sektorerna M2 och M'2 upptager en båge B, vars bâglängd motsvarar en mindre vinkel än vinkeln øw, varvid exempelvis för en storlek av vinkeln øm lika med 200 vink- larna m och B kan vara lika med 24° respektive 160. De utgångs- signaler som avges av givaren visas i fig. Bb. Man bör omedelbart lägga märke till att signalerna med öppningsvinkeln d partiellt överlappar varandra, medan signalerna med öppningsvinkeln B är åt- skilda i tiden. En cykel hos motorn, dvs motsvarande en tändning på samtliga cylindrar, motsvaras av en fullständig rotation av ski- van eller 560°. Det läge som motsvarar övre dödpunkt för kolven är beläget i huvudsak i höjd med närhetsdetektorn D2, och vinkel- differensen Ä motsvarar den statiska förtändningsvinkeln. Den statiska förtändningsvinkeln kan modifieras, ifall man vidtager en sådan åtgärd som att montera detektorenheten med detektorerna Dl och D2 på ett stöd, som är i viss mån förskjutbart i förhållan- de till rotorn, eller omvänt i fall detektorerna Dl och Da är fas- 50 40 7714172-9 ta, medan man anordnar en möjlighet att förskjuta skivan i förhål- lande till motorns vridningsaxel. Storleken av vinkeln 5 kan va- ra negativ eller positiv alltefter vilken motortyp som avses.

Närhetsdetektorerna kan med fördel vara av typen självsväng- ande oscillator med variabel dämpning, varvid dämpningen åstadkom- mes av metallsektorerna, emedan dessa är elektriskt ledande. Fig. åcvisar i form av ett förenklat blockschema en översiktsbild av de kretsar som bildar en närhetsdetektor av ovannämnda typ. En sådan närhetsdetektor består av en spole L avstämd medelst en kondensa- tor C till en frekvens, som vanligen ligger inom det band som går från 2 till 10 MHz, varvid denna LC-krets är ansluten till en tran- sistor ll, som är kopplad såsom oscillator. Skivans passage förbi induktansspolen L, så att omväxlande elektriskt ledande och isole- rande segment hos skivan passerar spolen åstadkommer till följd av inducerade virvelströmmar en dämpning av kretsen och följaktligen en amplitudmodulation av oscillatorkretsens svängningar. Oscilla- tortransistorns ll utgångssignal detekteras (demoduleras) medelst ett demodulatorsteg 12, varvid enveloppsignalerna leds till ett ni- våkomparatorstegïß , vilket åstadkommer en hög nivå, när metallseg- menten passerar förbi spolen L och en låg nivå utanför de ledande sektorerna. Ett flertal sådana närhetsdetektorer är utvecklade och marknadsföres i integrerad form. kan konstrueras av ett metalliskt material, ifall man kapar bort de Slutligen bör påpekas, att skivan sektorer som bör vara inaktiva, dvs de sektorer som icke skall däm- pa transistorns ll svängningar. Genom att modifiera skivans utfö- rande kan man möjliggöra andvändning av detektorer av elektro-op- tisk typ eller av sådan typ som utnyttjar Hall-effekten, vilka de- tektorer är i stånd att avge utgångssignaler med likvärdiga pres- tanda.

Den nyss beskrivna givaren har en konfiguration, som är lämp- § lig för en givare driven medelst en axel, som i sin tur följer mo- torns kamaxel. Man kan uppnå samma resultat medelst en givare, vars konfiguration är sådan som visas i fig. da och som drivs av vevaxeln. I denna konfiguration är antalet metallsegment två, vil- ka är utmärkta M1 och M2 och vilka är vinkelförskjutna 1800. Ne- tallsegmentens båglängder är då 2a respektive 23, medan det vinkel- mollanrum som åtskiljer de två närhetsdetektorerna D1 och DR har storleken Røm. Såsom visats i fin. üb, som representerar vügfor- merna för de två detektorernas Dl och D2 utgängssígnalor, motsvarar en cykel hos motorn i detta fall två hela varv hos vevaxeln, vilket 55 40 7714172-9 9 motsvarar 7200 rotation av skivan. Denna konfiguration av givaren möjliggör en förenkling vad gäller såväl montering som tillverkning.

Det duger exempelvis bra att anbringa metallsegmenten M1 och M2 på det svänghjul som är anbragt på vevaxelns utgående axel.

I det följande skall beskrivas de element som ingår i det i fig. 2 visade blocket 40, som möjliggör sekventiell och cyklisk fördelning av triggsignalerna åt generatorerna 50 och 55. De i blocket 40 ingående elementen visas i fig. Sa i form av ett förenk- lat blockschema, medan vàgformerna för de alstrade signalerna rrån de olika kretsarna visas i fig. Sb.

Blocket 40 innefattar ett steg 41, som består av en logisk 00h-grind, som på sina tvâ ingångar mottager utgëngssignalerna D1 och D2, som levereras av givaren 10 i beroende av kolvarnas lägen under kolvrörelsen. Denna grind levererar signaler 1, vars varak- tighet mätt i vinkel är lika med a - øM och vars upprepningsperiod är lika med två gånger upprepningsperioden för signalerna i sekven- serna D1 och D2. Signalerna I differentieras i ett högpass-steg 42 och leds sedan exempelvis till ett förspänt eller polariserat förstärkarsteg, som endast bibehåller de pulser som korresponderar mot bakkanten av signalen I. Steget #5 levererar en signal i form av pulser M, vilken signal leds till ingången på en bistabil vippa 44, vars andra ingång mottager den signal P som alstrats i blocket 50 enligt fia. 2. Den av pulser bestående signalen P, vars upprep- ningsfrekvens är lika med upprepningsfrekvensen för signalerna hos sekvenserna Dl och D2, är i vinkelavseende belägen mellan framkan- terna hos signalerna D1 och D2 och bildar triggsignalen för tänd- ningsgnistgeneratorerna 50 och 55. Den bistabila vippen 44 leve- rerar via sina utgångar komplementära pulsformiga signaler Q och 0, vilka signaler leds till tvâ logiska OCH-grindar 45 och 46, vil- ka i samband härmed på sin andra ingång mottager styr- eller trigg- Grindarnas 45 och 46 utgångssignaler S1 och S2 leds Vinkelavstandet mel- signaler F. till tändningsgnistgeneratorerna 50 och 55. lan signaler inuti en sekvens S1 och S2 är lika med 1800, och den relativa vinkelförskjutningen mellan de två sekvenserna är lika med 900 på grund av att tändninnsgnistgeneratorer används, som är i stånd att samtidigt mata två cylindrar.

Blocket 30 för styrning och triggning av gnistorna för tänd- ning av blandningen av injicerat bränsle, som injicerats i motorns cylindrar, kommer nu att beskrivas.

Blocket 50 visas i fin. 6 i form av ett detaljerat blocksche- lO 50 55 7714172-9 _ ß ma, och beskrivningen kommer att stödja sig på fig. 6b, som visar I fig. 6b visas signalerna i förtydligande syfte förstorade utefter vinkel- axeln, och därför har endast en fjärdedel eller 90° av tändninge- cykeln visats, eftersom vågformerna är inbördes lika och upprepas för att fullborda en tändningscykel för motorn.

Blocket 50 har två skilda partier, nämligen å ena sidan kret- vågformer för signaler förknippade med olika kretsar. sar 5OB för beräkning av förtändningen Vø, dvs storleken av tänd- ningsförsprånget eller -fördröjningen, såsom funktion av tillstånds- parametrar för motorn och å andra sidan kretsar 50A, som tjänar till att omvandla förtändningsordersignalerna Vø till en variation av tidpunkten, eller läget, för tändning inuti motorns cylindrar.

Kretsarna 50A matas med signalsekvenserna Dl och D2, som le- vereras av positionsgivaren för kolvläge och härvid även med för- tändningsordersignalerna Vø, som framtagits av beräkningskretsarna 5OB. Signalsekvenserna Dl och D2 utgöres av sekvenser, som är syn- krona med motorns rotationshastighet, och deras vinkelförskjutning är lika med en vinkel øM, som korresponderar mot variationsområdet för den dynamiska variationen av tändningsfasen. Sekvensen Dl lig- ger i fas före med storleken øM + år i förhållande till övre död- punkt PMH, medan sekvensen D2 i fas ligger före med storleken Cf i förhålhande till övre dödpunkt. utgör den statiska förtändningen eller tändningsförsprånget, som är fast och förutbestämt för en given motortyp. tändningsvinkeln åstadkommes genom mekanisk förskjutning av posi- tionsgivaren i förhållande till kolvrörelsen eller kolvslaget. Sig- Det erinras om att vinkeln Å- Den statiska för- nalsekvensernas Dl och D2 pulsfrekvens är proportionell mot motorns rotationshastighet.

Signalerna Dl och D2 leds allra först till två differentie- ringssteg 5la respektive 5lb, vilka gör det möjligt att välja sig- Steget 5la levererar en signal J, och steget Signalen J leds till en frekvens-spän- nalernas framkanter. 5lb levererar en signal K. ning-omvandlare 52, som levererar en kontinuerlig eller analog sig- nal VQJ, som är proportionell mot motorns rotationshastighet. Det bör påpekas, att även signalen K skulle kunna ledas till omvandlar- steget 52.

Utgångssignalen V¿>från omvandlaren 52 gär till en ingång hos en generator 55 för triangelvâgor, vilken generator har två ingång- ar. Generatorns 55 andra ingång matas med utgàngssignalen från en bistabil vippa 56, som styres medelst signalerna J, varigenom bör-' \Tl 50 7714172-9 ll jan av triangelvågsignalen initieras. Detta arrangemang möjliggör, efter skalning av styrsignalerna och kretsarnas tidskonstanter, alstrande av en triangelformig signal, vars lutning dv/dG är obe- roende av motorns rotationshastighet och vars amplitudmomentanvär- de representerar fasläget eller kolvpositioner.

Triangelsignalen H från generatorns 55 utgång jämföres med förtïndningsordersixnalen Vø medelst on nivåkomparator 34. När de tva signalernas storlekar sammanfaller, avger komparatorn en puls- formig signal Po. till enlogiskELLERgrind 55, vars utgångssignal matar den bistabi- Vippans 36 utgång F återgår Signalen eller pulsen PO och signalen K leds la vigpans 56 nollställningsingång RZ. till ursnrungsnívån och tillåter då generatorn 5% att återföras till ursprungsnivån VM.

Signalen F från vippen 56 leds till en monostabil vippa 57, som levererar en puls P, när signalens F framkant uppträder. Pul- sen P uppko mer således till följd av överföring utan fqsförskjut- ning av signalen K eller överföring med en fasförskjutning øc av signalen J i överensstämmelse med förtëndningsordersignalen Vø. få grund av att man utnyttjar en vippa 57 har man på den andra ut- gången tillgång till den i förhållande t'l1 P komplementära signa- Likaledes är från vippen 55 den till signalen F komplemen- tära signalen F tillgänglig.

Kretsarna BOB möjliggör alstrande av en tändningsfördröjnin§s~ signal i beroende av motorns rotationshastighet och belastning el- ler pâdrag. Notorns rotationshastighet, som är tillgänglig i form av en utgängssignal Va, från omvandlaren 52, leds till ei förtänd- ningsprogrankrets 58a för försprångsprogrammering i beroende av hastigheten, varvid programmeringen följer en regel som är i huvud- len F. sak etablerad på experimentell väg och i praktiken approximerad medelst de räta linjestyoken som visas i fig. 60. En krets, som är i stånd att alstra sådana funktioner, är försedd med en förstär- kare ansluten till ett diodkretsnät såsom är i och för sig känt.

Likaledes har ett samband åstadkommits på experimentell väg mellan tändningsförsprånget och belastningen av motorn. Signalen VP, som representerar motorns belastning, leds till ingången hos en pro- gramkrets 38b för bestämning av tändninnsförsprånget såsom funktion av motorbelastningen, vilken programkrets på likartat sött som ovan består av en förstärkare ansluten till diodkretsnät. En summator- krets 59 utför en vägd summering av utgångssignalerna från kretsar- na 38a och 58b och levererar förtändningsordersignalerna Vø. 50 55 040 7714172-9 12 Blocket 50 fungerar på följande sätt. När motorn har en ringa rotationshastighet, exempelvis ungefär 1000 varv/min. mot- svarande igängsättningsperioden och körning i tomgång med låg be- lastning, är signalen Vø lika med noll, medan vinkeln øc enligt fig. 6b är lika med øM, varvid förtändningen minskas till vinkeln Ä eller den statiska förtändningsvinkeln.

När motorn arbetar enligt marscbfart, som exempelvis motsva- rar rotationshastigheter mellan lOO0 och 6000 varv/min., ökar stor- leken av signalen Vø enligt det samband som ligger i hastighetspro- grammet tills dess att i gränsfallet Vø är lika med VM, medan vin- keln øc får värdet noll och den dynamiska förtändningsvinkeln blir lika med øm, varvid således det totala tändningsförsprånget i för- hållande till övre aöapunkfi blir lika med vinkeln øü. + å . inom detta dynamiska arbetsområde modifieras försprångsvinkeln genom motorns belastning enligt belastningsprogramsambandet. Känneteck- nen här ovan har angivits på ett deskriptivt sätt, medan de exakta värdena är beroende av vilken motortyp som betraktas.

Nedan kommer de huvudorgan att beskrivas som utnyttjas för att avkänna motorns olika hastighetsområden och i synnerhet grän- serna eller tröskelvärdena för höga och låga hastigheter.

När en givare för mätning av en axels rotation av likartad typ som beskrivits ovan levererar två signalsekvenser Dl och D2, vilka är synkrona och vinkelförskjutna en vinkel øfi, existerar föl- jande samband: _77'TN so øfi = TLU _ (radianer) v Ä I-šl ll tidsförskjutningen mellan de två sekvenserna, vinkelfrekvensen för signalerna hos varje sekvens, N = motorns rotationshastighet i varv/min.

Eftersom fasvinkeln øw utgör en konstant, som förutbestämts vid konstruktionen, kan motorns rotationshastighet erhållas genom mätning av den relativa tidsförskjutningen mellan de två sekvenser- na. Ett ofta använt sätt att åstadkomma denna mätning av tiden T består i att räkna tidsförskjutningen T mellan de två sekvenserna.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommas organ och sätt för detektering av hastighetsområden, vilka innebär detektering av koincidens mellan signalerna hos en sekvens och en tidsluoka alst- ll rad medelst signaler ur den andra sekvensen.

Bestämningen av ett hastighetsområde, som är lägre eller 50 55 40 7714172-9 större än en viss hastighet, kan åstadkommas med tillhjälp av sä- dana organ som de som visas i fig. 7a och 7b, vars tillhörande sig- nalvågformer visas i fig. 7c. En rotationshastighetsdiskriminator- krets innefattar främst en monostabil vippa 70 med fast och förut- bestämd pulslängd T, vilken vippa styros medelst endera sekvensen D1 eller D2, och en koincidenskrets, som möjliggör detektering av samtidig närvaro av signaler ur den andra sekvensen. Koincidenskret- sen utgöres lämpligen av en logisk grind eller en tröskelkrets, var- med i detta fall menas en krets av den typ som i engelskspråkig lit- teratur brukar benämnas "sample and hold oirouít".

Wig.7a visar en hastighetsdiskríminator, vars koincidenskrets utgöres av logiska OCH-grindar 71 och 72. Vippan 70 matas exempel- vis med sekvensen Dl och ligger omslagen en fast och förutbestämd tid T. 72, som mottager sekvensen D2.

Vippans utgångar Q och Q matar de två OCH-grindarna 71 och Här rotationshastigheten M) är mind- re än kvoten 0/T¿ överföras signalerna ur sekvensen D2 till utgång- en S2, medan däremot när rotationshastigheten U) är större än kvo- ten 0/Tg överföres signaler ur sekvensen D2 till utgången S1.

En likartad krets, som utnyttjar en koinoidenskrets av trös- kelkretstyp ("sample and hold oircuit") visas i fig. 7b. Vipnste- get 70 är lika med det som visats i fig. 7a och är kopplat till två tröskelkretsar 75 och 74. kriminatortyp är likadant som för kretsen enligt fig. 7a, varvid utgångssignalerna S'l och S'2 i detta fall utgöres av kontinuerli- ga eller analoga signaler kännetecknade av exempelvis en hög eller Funktionssättet för denna hastighetsdis- låg nivå. I fig. 70 visas signalernas vàgformer för det fall att uu >- ø/T.

Användning av ett eller flera frekvensdiskriminatororgan möj- liggör avgränsning av olika hastighetsarbetsområden för behandlings- eller beräkningskretsar. 1 syfte att illustrera en direkt annlika- tion kan man betrakta en frekvens-spännings-omvandlare, som arbetar mellan två hastighetsgränser uJm ooht17M motsvarande en minimi- respektive en maximihastighet för ett hastighetsomräde.

Fig. 8 visar i översiktlig blockschemaform en frekvens-spân- nings-omvandlare av sådan typ som är försedd med dioder Cfll och GR2, varvid styrning sker medelst en elektronisk switch 80 och omvandla- ren har en förstärkare 81 med förstärkning lika med ett. Överfö- ringskarakteristikan för denna typ av omvandlare visas i fin. db, där utgångsspänningen Vu; är proportionell mot ingangsfrekvensen u) hos ingångssignalen Ei. lO 50 55 40 771417219 14 Fig. 8c visar ett frekvensdiskriminatororgan med två hastig- hetsnivàer wm och CGM, vilket diskriminatororgan utnyttjar det sätt som beskrivits ovan. Signaler ur sekvensen Dl styr samtidigt två monostabila vippor 82 och 85, av vilka den ena är omslagen en tid Tl = øM/ovm och den andra en tid T2 = øM/LUM. Vippans 82 ut- gangssignal Q leds till en logisk OCH-grind 84, som mottager sig- naler ur sekvensen D2. Vïppans 85 utgångssignal Q leds till en in- hiberingskrets 85, som mottager signaler ur sekvensen D2 överförda via det logiska elementet 84. till utgången Ei endast ifall signalernas frekvens ligger mellan Signalerna ur sekvensen D2 överföres värdena u)m och UJM.

Ifall man förenar ett hastighetsdiskriminatororgan enligt fig. 8c och en frekvens-spännings-omvandlare, erhålles en resulterande överföringskarakteristika av den typ som visas i fig. 8d, så att utgångsspänningen Vu; är lika med noll, när frekvensen ul är mind- re än uJm, för att sedan öka linjärt ovanför denna frekvens och upp till ett värde UJM, ovanför vilket värde spänningen Vu, blir lika med noll.

Efter ovanstående beskrivning av sådana organ som möjliggör diskriminering mellan olika arbetsområden för motorn, i synnerhet låghastighetsområdena, som korresponderar mot igångsättningsperio- den och perioder med tomgångskörning, och det höghastighetsomrâde som korresponderar mot rusning, skall i det följande beskrivas hur dessa organ utnyttjas för att styra triggningen av tändgnistor.

Uppfinningen åstadkommer ett första organ, som möjliggör annullering av det dynamiska försprånget hos tändningen, när motorns rotations- hastighet överstiger ett maximivärde OUM, ett andra, mera radikalt organ, som möjliggör att avbryta tändningen ovanför denna rotations- hastighet LUM, och ett tredje organ, som möjliggör förbättring av funktionstillförlitligheten hos tändsystemet vid lågt pådrag för rotationshastigheter lägre än ett värde u)m. Dessa organ kan med fördel kombineras för att reducera antalet kretsar. sig nödvändigt att beakta två rusningstillstñnd, nämligen obelastat Det kan visa rusningstillstñnd och rusning med belastning. När motorn arbetar cbelastad, exempelvis genom att den bortkopplas från belastningen eller har ett belastningsmoment i det närmaste lika med noll, kan det vara nödvändigt att mycket snabbt avbryta tändningen och even- tuellt bränsletillförseln. När motorn arbetar belastad, är det vanligen tillräckligt att mera eller mindre snabbt minska den dyna- miska förtändningsvinkeln.

PJ “dl 50 BJ b? 40 7714172-9 Fig. 9a, som återigen utnyttjar elementen enligt fia. ña, representerar ett block för styrning av triggningen av tändninge- gnistgeneratorerna, varvid kopplingen är försedd med sådana organ som möjliggör diskriminering mellan olika rotationshastighetsomràden för motorn och utöva påverkan i beroende av tëndninqsbetingelserna hos cylindrarna, varvid endast partiet 50A hos blocket 50 har visats, emedan partiet 5GB förblir likadant.

Det organ som möjliggör urskiljning av drift vid hastigheter lägre än en minimihastighet dåm utgöres av följande: - en monostabil vippa 101, som styras medelst signaler J mot- svarande framkanten hos sifinaler ur sekvensen DI, vilka le- vereras av dífferentieriocskretsen šla, varvid varaktighe- ten av det omslagna tillståndet för vippan är Tl = ømfiulm. - en logisk CC;-grind lO2, som å ena sidan är ansluten till vippans 101 utgång och à andra sidan matas med sisnalerna K motsvarande framkanten ur sekvensen D2.

Det orflan som möjliggör urstiljniur av drift vid rusninwshas- tifheter stïrre än ett maximivär Q MJP utgöres av följande: - en monostabil viopa lüfl, som siyres medelst signalerna J motsvarande framkanten nos si3naler ur sekvensen bl, vilka levereras från differentieringskretsen šla, varvid vinpans omslagna tillstånd har en varaktighet TE = øk/cUP¿ - en inhiberingskrets lO5, som ä ena sidan mottager signaler- na från vipnan 104 och å andra sidan utgangssignalerna från grinden 102, - en tröskelkrets ("sample and hold circuit“) 105, som motta- ger å ena sidan utgångssignaler från vippen 10% och å andra sidan signalerna K motsvarande framkanten hes siçnalerna ur sekvensen D2.

Kombinerade och tillförda ingången hos frekvens-spänninns-om- vandlaren 52 möjliggör signalerna från de organ som möjliggör ur- skiljning av låga rotationshastigheter och rusning att hålla kret- sarna 55 och 54 inoperativa, vars funktion Hr att åstadkomma varia- tion av den dynamiska försprångsvinkeln hos tändningen. bnder mi- nimihastigheten uJm och över maximihastigheten Ulm är det endast signalerna K, motsvarande den statiska förtändningsvinkeln, som styr tändningsgnistgeneratorerna.

De kretsar lO5, 106 och 10? som möjliggör att avbryta tänd- ningen, när motorns rotationshastighet överstiger 09? och motorns belastning är ringa eller noll. För detta ändamål mottager en lo- BO 55 7714172-9 16 f gisk OCH-grind 106 å ena sidan utgångssignalen från tröskelkretsen 105 och å andra sidan utgångssignalen V från tryckgivaren 20 eller en annan likvärdig signal, som är representativ för motorns belast- ning. Utgångssignalen från grinden 106 leds till en inhiberings- krets107,somå.andrasidannwttager signalerna J. Vid rusningstill- stånd i förening med en ringa belastning överföres icke de pulsfor- miga signalerna K till vippan 56. Då avbryts följaktligen styrning- en eller triggningen av tändningsgnistgeneratorerna. märke till, att kretsens 105 utgångssignal kan utnyttjas för andra Man kan lägga syften, exempelvis för att avbryta bränsletillförseln åt motorn el- ler för att utlösa en larmsignal.

Ovan har beskrivits mycket kompletta organ för styrning och övervakning av de olika driftarterna för motorn. Icke desto mindre bör emellertid påpekas, att alltefter motortyp och driftförhållan- den kan konfigurationerna av de beskrivna kretsarna förenklas.

I fig. 9b är de element som utmärkts likadana som motsvarande element i fig. 9a, medan de element 101 och 102 som möjliggör ök- ning av funktionstillförlitligheten vid ringa hastigheter har eli- minerats. Likaledes har de kretsar 105, 106 och 107 som möjliggör urskiljning av rusningstillstånd i tomgång och i belastat tillstånd eliminerats, och i detta fall upprätthålles tändningen i cylindrar- na över samtliga av motorns arbetsområden, varvid förtändningen är lika med den statiska förtändningen för hastigheter mindre än uJm och större än LUM.

Anordningen enligt fig. 9c representerar en variant av fig. 9b. Här skiljas icke mellan belastat och obelastat rusningstill- stånd, och cylindrarnas tändning avbrytas vid övergång till rus- ningstillständ. Endast den monostabila vippan 104, inhiberings- kretsen 107 och tröskelkretsen 105 har bibehållits.

Figo 10 visar en utföringsvariant för givaren enligt fig. ša, vilken ger ett likvärdigt organ för att efter behandling och kombi- nering av de av närhetsdetektorerna Dl och D2 levererade signaler- na alstra signalerna för tändcykeln, varvid tändsignalerna korres- ponderar mot det maximala dynamiska försprânget och signalerna motsvarande det statiska försprånget.

Rotorn enligt fig. l0a har fyra elektriskt ledande metallseg- ment M1 - Ml“Q vilka exempelvis är anbragta på omkretsen av en ro- tor, och två ledande metallsegment M2 och M2' anbragta på en om- krets med mindre diameter. Segmentens M1 - M1“' båglängder är li- ka med øm motsvarande det dynamiska försprängsområdet. Segmentons \,\l \í'l ng 7714172-9 17 M2 och Mzvbåglängder är lika med ïf, nämligen ett fåtal grader.

För en givare avsedd att arbeta tillsammans med en fyrcylindríg mo- tor och med drivning via kamaxeln är segmenten ml - Ml"'belägna 900 från varandra, medan segmenten M2 och M2' är belägna 1800 från varandra, medan den relativa förskjutningen mellan de två segment- grupperna är sådan som visats i fig. lOa. Närhetsdetektorerna Dl och D är anbragta på linje med varandra och är förskjutna en vin- kel i förhållande till övre dödpunkt, så att vinkeln Ö nmtsva- rar den statiska förtändningsvinkeln, vilken kan vara positiv eller negativ alltefter vilken motortyp som kommer ifråga.

Fig. lOb visar kretsarna för behandling och kombinering av utgångssignalerna Dl och D2 från givaren, och fig. lOc visar vån- formerna för motsvarande signaler. Den signalsekvens som levereras av detektorn Dl differentieras i ett differentieringssteg 70. Ut- gångssignalerna A från detta steg leds till två polaritetsväljare, varav en väljare 71, som överför de signaler som korresponderar mot framkanten hos signalerna Dl till signalformen J, och en väljare 72, som överför de signaler som korresponderar mot den bakre kanten hos signalerna Dl i form av signalerna K, varvid denna väljare i förening härmed tjänstgör såsom polaritetsvändare vid behov. Völ- jarens 71 utgångssignaler avges till en logisk OCH-grind 75, som i förening härmed mottager signalerna ur sekvensen Da. Kretsens 73 utgångssignaler M matar ingången hos den bistabila vippen 44 en- ligt fig. 5A.

Fig. lla visar en givare, som är utförd för en sexcylindrig motor. Givarens konfiguration är jämförbar med utförandet av gi- varen enligt fig. ša, varvid den enda skillnaden ligger i att vin- kelmellanrummen mellan de ledande mctallsegmenten h har en storlek av 600, när givaren skall användas för en sexcylindríg motor.

I fig. llb visas vågformerna för närhetsdetektorernas Dl och D2 utgångssignaler.

Big. llo visar de element som tillsammans bildar blocket för fördelning av tändningsgeneratorernas 50, 55 och 56 triggsignaler P. Kretsarna 41, 42 och 45 är likadana som de som beskrivits i förbindelse med fig. 5a. Orgaret 48 utgöres av en programmerbar räknare, vars nollställningsingâng RZ nottager startsígnalerna för tändningscgkeln N och vars andra íngånv mottafer röknesignalerna P, som åstadkommer framstegniny av räknnrfln. Éáknnrens 48 utgångs- signaler Q, 41 och Q; leds till tre lofliaka CJU-kretsar H5, 46 mot I 12:., . :in ß 47, vilka i förening härmed mottaqer trivfsignalerna P. 50 40 7714172-9 18 visas vågformerna för de signaler som härrör från de olika kret- sarna i fig. llc.

Pig. l2a visar en positionsgivare för kolvläge, vilken är ut- förd för en trecylindrig motor och mera generellt för en motor, vars cylinderantal är udda. Rotorn har tre ledande metallsegment, varav ett segment M1 med en båglängd a och två segment M2 och M2' med en båglängd B, mellan vilka segment vinkelavståndet är 1200.

I fig. l2b visas vågformer för de utgångssignaler som kommer från närhetsdetektorerna Dl och D2. Denna givartyp, som har ett udda antal metallsegment, kräver att fördelarorganet 44, som beskrivits i förbindelse med fig. ša, utgöres av en räknare av programmerbar typ med tre tillstånd och användning av tre tändningsgnistgenera- torer, som är kopplade till var sin av motorns tre cylindrar.

De fördelar som åstadkommes av ett elektroniskt tändsystem enligt föreliggande uppfinning är betydande i jämförelse med kon- ventionell teknik.

De mekaniska komponenterna hos konventionella tändsystem eli- mineras. Positionsgivaren för kolvläge, för vilken olika utförings- former har beskrivits, är av synnerligen enkelt utförande. Givaren levererar två signalsekvenser via sin utgång, vilka signalsekvenser genom en lämplig kombination gör det möjligt att direkt åstadkomma dels fasen hos tändcykeln, dels de tändningstidpunkter som motsva- rar den statiska förtändningen, dels de tändningstidpunkter som korresponderar mot den maximala dynamiska förtändningen, dels mo- torns rotationshastighet och i förening härmed urskiljning av de olika driftsbetingelserna för motorn och dess arbetsområden.

Blocket för styrning och triggning av tidpunkterna för utsänd- ning av tändningsgnistorna tillförsäkrar en automatisk, noggrann och tillförlitlig triggning i beroende av de olika driftsförhållan- dena för motorn och möjliggör i synnerhet undvikande av såväl be- lastat som obelastat rusningstillstånd.

Under igångsättningsfasen för motorn, under vilken den ut- gångsspänning som levereras av den elektriska strömkällan är starkt påverkad, kommer sådana kritiska organ som den dynamiska förtänd- ningsregulatorn och kretsarna för beräkning av förtändningens stor- lek att hållas inaktiva, medan de aktiva organ som utgöres av mind- re kritiska kretsar eliminerar behovet av extra elektriska mat- ningskällor.

Hos motorer med ett jämnt cylinderantal kan positionsnívaren för kolvläge fixeras direkt på vevaxelns utgående axel.

Claims (12)

7714172-9 19 Patentkrav

1. Elektroniskt tändsystem avsett för flercylindriga för- bränningsmotorer för styrning av tidpunkten för tändning av den bränsle-luft-blandning som införes i cylindrarna enligt två funk- tionsmoder, varav en statisk mod och en dynamisk mod styrd me- delst storleken av fysikaliska parametrar, som är representativa för motorns pâdrag eller arbetssätt, i synnerhet kolvarnas posi- tion under kolvrörelsen, motorns rotationshastighet och belast- ning, och vilket system möjliggör säkerställande av motorns tändningscykel och undvikande av motordrift i rusningstillstånd, vilket system (fig. 2) i synnerhet innefattar en positionsgivare (10) för kolvläge, ett block (30) för styrning av tändningstid- punkten, vilket block (30) avger utgångssignaler, som leds till ett fördelningsblock (40), som sekventiellt och cykliskt matar generatorer (50,55) för alstrande av tändningsgnistor, vilka ge- neratorer (50,55) är anslutna till cylindrarnas tändstift (C1... Cu), k ä n n e t e c k n a t dels av att positionsgivaren * (10) för kolvläge är anordnad att under loppet av tändföljden för motorn alstra två inbördes lika sekvenser av elektriska sig- naler i form av olika långa pulser, varvid antalet signaler i varje sekvens är lika med antalet cylindrar, av vilka sekvenser en första sekvens (Di) är vinkelförskjuten i en försprångsrikt- ning med ett värde ÖM, som är i huvudsak lika med den dynamiska förtändningsvinkeln, i förhållande till en andra sekvens (D2), dels av att framkanten av signalerna i den första sekvensen (Di) bestämmer den maximala försprångsvinkeln, till vilken densamma kan styras, och att dess signaler leds till blocket (30) för styrning av tändningstidpunkten, dels av att framkanten hos signalerna i den andra sekvensen (D2) bestämmer den statiska försprångs- eller förtändningsvinkeln, dels av att signalerna i de tvâ sekvenserna (D1, D2) leds till en koincidensdetektor (fig. Sa; H1, H2, H3), vars utgångssignaler styr motorns tänd- ningscykel, dels av att signalerna i de två sekvenserna (Di, D2) leds till tidskomparatorer, som urskiljer motorns olika rota- tionshastighetsområden, i synnerhet drift av motorn vid låga hastigheter lägre än ett värde mm och drivning av motorn i ett rusningstillstånd med hastigheter större än ett värde mw, och av att koincidensdetektorns (H1,42,H3) utgångssignaler och utgångs- 7714172-9 signalerna från blocket (30) för styrning av tändningstidpunkten styr fördelningsblocket (40).

2. Elektroniskt tändsystem enligt krav 1, för vilket system å ena sidan motorn innefattar ett antal c cylindrar och ett antal c/2 tändningsgnistgeneratorer, varvid c är ett jämnt antal, och å andra sidan positionsgivaren (10) för kolvläge drivs av en utgående axel, vars rotationshastighet i sin tur är bestämd av motorns kamaxel, k ä n n e t e c k n a t av att gi- varen (10) innefattar två element, av vilka ett första element utgöres av en rotor, på vilken är anbragta, med likformig sprid- ning, ledande segment (M) med båglängder u och B, varvida är olika med 8, och ett andra element utgöres av en enhet med två fasta närhetsdetektorer, vilka är så anbragta i förhållande till segmenten att en första detektor levererar den första signal- sekvensen (Di) och en andra detektor levererar den andra sek- vensen (D2), och av att det totala antalet ledande segment är li- ka med antalet c cylindrar, antalet segment med båglängden a är lika med två, medan antalet segment med båglängden B är lika med (c - 2), samt av att den relativa vinkelförskjutningen mellan den första detektorn och den andra detektorn är lika med storheten QM och av att båglängden u är större än storheten QM, medan bågläng- den ß är mindre än storheten QM.

3. Elektroniskt tändsystem enligt krav 1, för vilket motorn å ena sidan innefattar ett antal c cylindrar och c/2 tändnings- gnistgeneratorer, varvid c är ett jämnt antal, och å andra sidan positionsgivaren (10) för kolvläge är driven medelst en utgångs- axel, som i sin tur drivs från motorns vevaxel, k ä n n eg- t e c k n a t av att givaren (10) innefattar två element, varav ett första element utgöres av en rotor, på vilken är anbragta med likformiga mellanrum ledande segment (M) med båglängden Zu och 23, varvid a är olika med B, och ett andra element utgöres av en enhet med två fasta närhetsdetektorer, vilka är så anbragta i förhållande till segmenten att en första detektor levererar den första sekvensen (D1) och en andra detektor levererar den andra sekvensen (D2), och av att det totala antalet ledande segment är lika med hälften av cylinderantalet c, varvid antalet segment med båglängden 2u är lika med ett, medan antalet segment med båglängden 2ß är lika med (c-2)/2, samt av att den relativa vin- kelförskjutningen mellan den första detektorn och den andra de- 7714172-9 21 tektorw1är likazned storheten øM octzav att båglängden 2a är stör- neänstorheten 2øM_medanbåglängden2ß ärmindreän storheten 2øM.

4. Elektroniskt tändsystem enligt krav 1, vid vilket mo- torn innefattar c' cylindrar och c' tändningsgnistgeneratorer, varvid c' är ett udda antal, och vidare positionsgivaren (10) för kolvläge är driven medelst en utgående axel med motorns kam- axel såsom referens, k ä n n e t e c k n a t av att givaren (10) innefattar tvâ element, av vilka ett första element utgöres av en rotor, på vilken ledande segment (M) med båglängder G och 6 är anbragta med likformiga mellanrum, varvid u är olika med p, och ett andra element utgöres av en enhet med två fasta närhetsdetektorer, som är så anbragta i förhållande till segmen- ten att en första detektor levererar den första sekvensen (D1) och en andra detektor levererar den andra sekvensen (D2), och av att det totala antalet ledande segment är lika med antalet c' cylindrar, medan antalet segment med bâglängden a är lika med ett, varvid antalet segment med båglängden ß är lika med (c'-1), samt av att den relativa förskjutningen mellan den första och den andra detektorn är lika med storheten QM och av att håglängdena är större än storheten ÖM, medan båglängden ß är mindre än stor- heten ÜM.

5. Elektroniskt tändsystem enligt krav 1, vid vilket (fig. Ba) blocket (30) för styrning av tändningstidpunkten inne- fattar i seriekoppling: ett frekvens-spännings-omvandlarsteg (32), en generator (33) för triangelformiga signaler, en nivå- komparator (34), en bistabil vippa (36), k ä n n e t e c k - n a t av att frekvens-spännings-omvandlarsteget (32) utgöres av en diodförsedd räknare.

6. Elektroniskt tändsystem enligt krav 1, vid vilket blocket (30) för styrning av tändningstidpunkten innefattar i seriekoppling: ett frekvens-spännings-omvandlarsteg (32), en generator (33) för triangelsignaler, en nivåkomparator (34), en bistabil vippa (36), k ä n n e t e c k n a t av att en logisk ELLER-grind (35) med två ingångar är inkopplad mellan nivâkom- paratorn (34) och den bistabila vippan (36) och medger automa- tisk övergång från den statiska moden till den dynamiska moden och av att nivåkomparatorns (34) utgångssignaler leds till den första ingången hos ELLER-grinden (35), medan signalerna ur den andra sekvensen (dz) leds till en andra ingång hos ELLER-gršn- 7714172-9 den (35).

7. Elektroniskt tändsystem enligt krav 1, vid vilket blocket(3Û) förstyrningav tändningstidpunkten innefattari.serie- koppling: ett frekvens-spännings-omvandlarsteg (32), en genera- tor (33) för triangelformiga signaler, en nivåkomparator (SH), en bistabil vippa (36), k ä n n e t e c k n a t av att på in- gången till omvandlarsteget (32) är anbragta organ (31a, 31b) som tillåter aktivering av omvandlarstegets funktion, när motorns ro- tationshastighet ligger mellan värdena Nm och NM.

8. Elektroniskt tändsystem enligt krav 7, k ä n n e - t e c k n a t av att de organ (fig. 9a) som möjliggör aktive- ring av frekvens-omvandlarsteget (32) innefattar tvâ monostabila vippor (101,104) triggade medelst signalerlufiden förstasekvensen (Di), en första vippa (101) med enpulslängd¶H'=øM/Nm, en andra vippa (104) med pulslängd T2 = QM/wM, en logisk OCH-grind (102), som mottager utgângssignalerna från den andra vippan (104) och signalerna ur den andra sekvensen (D2), ett inhiberingssteg (103), som å ena sidan mottager utgångssignalerna från OCH-grinden (102) och å andra sidan utgångssignalerna från den andra vippan (104).

9. Elektroniskt tändsystem enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a t avattfördelarblocket(40),somnmtartändningsgnist- generatorn, mottager å ena sidan signalerna ur de två sekvenser- na (D1, D2) och å andra sidan utgångssignalerna (P) från blocket (30) för styrning av tändningstídpunkten, och av att det innefat- tar: en koincidensdetektor (H1, 42, 43) för signaler ur de två sekvenserna (D1, D2), vars utgângssignal leds till en räknare (44) med M tillstånd, varvid M är lika med antalet tändningsgnist- generatorer, vilken räknare å andra sidan mottager utgângssígna- lerna (P) från blocket (30) för styrning av tändningstidpunkten, samt M logiska OCH-grindar (45,H6), vilka är kopplade till räk- narens (44) utgångar och mottager utgångssignalerna (P) från blocket (30) för styrning av tändningstidpunkten.

10. Elektroniskt tändsystem enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a t av att en tidkomparator, som möjliggör urskilj- ning av motorns rotationshastighet eller pådrag, innefattar dels en monostabil vippa (70) med pulstid T = ÛM/m och triggad medelst signaler ur den första sekvensen (D1), en logisk OCH -grind (71) med två ingångar, av vilka en första ingång mottager utgångssig- nalerna från den monostabila vippan (70) och en andra ingång 7714172-9 23 signalerna ur den andra sekvensen (D2).

11. Elektroniskt tändsystem enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a t av att tidskomparatorn, som möjliggör urskilj- ning av motorns rotationshastighet eller pådrag innefattar dels en monostabil (70) vippa med pulstid T = QM/w och triggad me- delst signaler ur den första sekvensen (Di), dels en tröskel- krets (73), som via en första ingång mottager utgångssignalerna från den monostabila vippan (70) och via den andra ingången signalerna ur den andra sekvensen (D2).

12. Elektroniskt tändsystem enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a t av att signalerna ur den första sekvensen (Di), vilka levereras till blocket (30) för styrning av tändningstíd- punkten, inhiberas under påverkan av den styrsignal som alstras medelst tidskomparatorn enligt kraven 10 och 11, hos vilken pulstiden för den monostabila víppan (70) är lika med QM/wM. ANFURDA PUBLIKATIONER: