SE182655C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: R J Sheppard Prioritet begiird frdn den 4 juni 1954 (USA) Uppfinningen hanfor sig till av flera skikt bestaende belaggningar thr metall, vilka besta av en pigmenthaltig grundfarg i kontakt med metallen och ett tackskikt, bestaende av en pigmenthaltig metylmetakrylatlack.

Med uttrycket »polymer av metylmetakrylat» och narbeslaktade uttryck, som anvdndas i det foljande, avses homopolymerer av metylmetakrylat, sampolymerer av metylmetakrylat och andra darmed sampolymeriserbara material, vilka som Overvagande bestandsdel innehalla metylmetakrylat, eller blandningar av sadana homopolymerer och/eller sampolymerer. Med uttrycken »metylmetakrylatlack, overdragskomposition av metylmetakrylattyp» och likartade termer avses flytande overdragskompositioner, som innehalla sedvanliga pigment och losningsmedel samt som huvudsakligt filmbildande material en polymer av metylmetakrylat Metylmetakrylatlacken kun.- na Sven innehalla sedvanliga modifieringsmedel sasom mjukningsmedel, inhibitorer, dispergermedel, flytbarhetsreglerande medel och liknande. Ndr hanvisning gores till ett skikt eller till filmer av metylmetakrylatlack, innebara shdana uttryck det torra skikt, som erhalles vid pafOring av ett eller flera skikt av Adana flytande kompositioner ph ett lampligt underlag, varefter namnda skikt tillatits eller bringats aft torka.

Det Sr kant, att polymerer av metylmetakrylat uppvisa utomordentlig hallbarhet utomhus. Isynnerhet pigmenthaltiga lacker, som innehalla metylmetakrylatpolymerer som huvudsakliga filmbildande bestandsdelar, bevarar sin glans utomordentligt val. Salunda bevara de sin ursprungliga hoga glans under Pang tid vid utsattande for va.der och vind. Sadana kompositioner uppvisa emellertid ej den hoga grad av metallskydd och frostforhindrande egenskaper, som erfordras for raining av metal!, som skall anvandas utomhus, t. ex., bilkarosser. For att dra fOrdel av metylmetakrylatlackens utomordentliga hallbarhet, maste man darfOr forst grunda den fOr fardigstrykning avsedda metallen med en metallskyddande och rostinhiberande grundfarg.

Nth- det for fardigstrykning avsedda fOremalet har oregelbunden form, t. ex., dorm och stankskarmar pa en bil, kommer slipning, till skillnad mot om ytan Sr relativt plan, ofta att orsaka en nedslipning genom grundfargen till metallen, sa aft denna blottlagges eller att grundningsskiktet till fOljd av sligningen blir sa twit ph de hoga partierna av dessa oregelbundna ytor, att det ej finns tillrackligt mycket grundfarg kvar for att ge det onskade skyddet vid den lackerade ytans anvandning utomhus. Emedan det ej Sr iinskvart och dessutom oekonomiskt att reparera sadana ytor med sarnma grundfarg av ugnstyp som anvants frail borjan, vilket skulle erfordra ytterligare en branning, Sr det lampligt att reparera dessa ytor med en snabbtorkande grundfarg, sh att lagningen ej omkullkastar det normala schemat for foremalets fardiggoring och slutlig be-handling. Forutom den lufttorkande egenskapen stallas ytterligare krav ph ett sadant lagningsmeterial under dessa betingelser, namligen att det shall vidhafta val bade vid den blottade metallen och den grundade metallen och astadkomma en yta, p5 vilken tackskiktet av metylmetakrylat Sven kommer aft fastsitta med tillracklig adhesion.

Dessutom stalls man ofta infor uppgiften att laga ett overdraget foremal, vars lackskikt, och/ eller metallunderlag skadats, sedan tackfarg ph-forts. Darvid maste man helt eller delvis avlagsna den flerskiktiga lackbelaggningen fran den skadade ytan, beroende pa skadans art. Vid aterupp- 2— — byggande av belaggningen pa denna ytan maste man liksom i det tidigare anforda fallet pafora en lufttorkande grundfarg. Nar denna torkat, pafores ett tackskikt av metylmetakrylatlack. Liksom i det tidigare fallet maste grundfargen hafta vat pa metallen eller pa nagot av de ursprungliga skikt, med vilka det befinnes i kontakt, och dess yta maste ge ordentligt faste for tackskiktet av metylmetakrylatlacken.

Det har visat sig, att i konventionella metallgrundfarger eller mellanstrykningsfarger, som vanligtvis anvandas under emaljlacker av alkydoch amino-plasttyp eller tdckskikt av nitrocellulosalack, ej aro lampliga att anvanda som renoveringsgrundfarger under ett tackskikt av metakrylat. I all synnerhet kunna fordelarna med hallbarheten has tackskikten av metylmetakrylatlack ej komma till sin fulIa raft, om de reparerade ytorna grundas med tidigare kanda material, pa grund av den daliga adhesionen mellan tackskiktet och sadana material, lossnande av lackskiktet eller bildning av sprickor i tackskiktet och/eller den flerskiktiga belaggningen pa den renoverade ytan.

Enligt foreliggande uppfinning astadkommes en flytande overdragskomposition for grundningsandamal bestaende av 1) organiskt filmbildande material, bestaende av pa totala vikten raknat, 5-70 % nitrocellulosaplastlack, 5-75 % schelllack, 3-40 % polyvinylbutyralplast och 0-50 % mjukningsmedel, 2) pigment i en mangd av 10-180 % av hela det organiska filmbildande materialets vikt samt 3) lOsningsmedel for det organiska filmbildande materialet.

Kompositionen kannetecknas vidare av att densamma kan innehalla 25-50 % nitrocellulosaplastlack, 20-25 % schellack, 3-20 % polyvinylbutyralplast och 10-40 % mjukningsmedel var for sig eller i nagon kombination med varandra, raknat pa hela det organiska filmbildande materialets vikt.

Foreliggande uppfinning avser awn ett forfarande att renovera ett metallforemal, som skall vara forsett med ett tackskikt av en metylmetakrylatlack och som har en blottlagd metallyta eller en yta, som dr tdckt med en grundfarg med otillracklig filmtjocklek, varvid ftirfarandet kannetecknas av att man pa namnda yta anbringar en flytande overdragskomposition, bestaende av 1) organiskt filmbildande material, innehallande, pa totala vikten raknad, 5-70 % nitrocellulosaplastlack, 5-75 % schellack, 3-40 % polyvinylbutyralplast och 0-50 % mjukningsmedel, 2) pigment i en mangd av 10-180 %, raknat pa hela det organiska filmbildande materialets vikt samt 3) losningsmedel for det organiska filmbildande materialet, varefter namnda kompositon torkas och man dartiver anbringar en flytande metylmetakrylatlack och torkar densamma.

Uppfinningen skall i det foljande forklaras mera ingaende med ett antal utforingsexempel, i vilka de angivna procenthalterna, forsavitt annat icke anges, hanfora sig till vikten.

Exempel 1.

En Overdragskomposition, som uppfyller fordringarna hos en renoveringsgrundfarg enligt denna uppfinning, framstalldes pa foljande salt: Viktdelar BIandning 1 Nitrocellulosaplastlack, 25 % losning i lacklosningsmedel, viskositet 150 centi- pois Titandioxid Blandning 2 Nitrocellulosaplastlack, 25 % losning i lacklosningsmedel, viskositet 50 centi- pois Nitrocellulosaplastlack, 23 % lOsning i lackilisningsmedel, viskositet 150 centi- pois Schellack, 45 % losning i aceton-denatu- rerad sprit (23A) Pol3rvinylbutyralplast, 15 % losning i en blandning av 60 viktdelar metanol och viktdelar toluen LacklOsningsmedel Den i blandning 2 anvanda polyvinylbutyralplasten var en produkt, said under varumarket >Butvar» B-90 (Monsanto Chemical Company) med en viskositet av 13-18 centipois, matt pa en 6 % losning i metanol vid 20° C.

Kompositionen framstalldes genom malning av bestandsdelarna i den forsta blandningen i en sedvanlig fargkvarn, tills en slat, homogen dispersion erhallits. Darefter tillsattes bestandsdelarna i blandning 2 ph en gang och inblandades grundligt, varvid en flytande overdragskomposition erh011s.

I denna komposition bestod det organiska filmbildande materialet av 34 % nitrocellulosaplastlack, 49 % schellack och 17 % polyvinylbutyralplast. Pigment ingick i en mangd av 28,5 %, raknat pa hela det organiska filmbildande materialets vikt.

Exempel 2-6.

Fein ytterligare Overdragskompositioner med olika proportioner av nitrocellulosa, schellack, polyvinylbutyralplast och pigment, vilka blandningar uppfylla fordringarna pa en renoveringsgrundfarg enligt uppfinningen, framstalldes av samma bestandsdelar och enligt samma tillvagagangssatt som i exempel 1. Sammansattningarna, procenthalterna av de organiska filmbildande materialen samt procenthalten av pigmenten visas i tabell 1. 2,71 4,56 3,03 16,80 17,39 18, 37,31 100,00 - - Tabell 1.

Exempel 2-6.

Exempel Blandning I Nitrocellulosaplastlack, 25 % lOsning i lacklos- 2 3 4 6 ningsmedel, viskositet 150 centipois 2,19 3,01,81 3,57 1,68 Titandioxid 3,68 5,12 3,04 6,01 2,84 Blandning 2 Nitrocellulosaplastlack, 29,6 % losning i lacklos- ningsmedel, viskositet 50 centipois (1/4") 3,70 1,80 3,62 2,00 4,14 Nitrocellulosaplastlack, 23 % losning i lacklos- ningsmedel, viskositet 150 centipois 41,80 20,07 11,08 5,16 Schellack, 45 % lasning i acetondenaturerad sprit (23A) 19,10,37 2,46 35,21 7,66 Polyvinylbutyralplast, 15 % losning i en losningsmedelsblandning av 00 viktdelar metanol och viktdelar toluen 22,10,80 21,712,07 24,8 Lacklosningsmedel 49,03 24,06 47,30,06 53,67 Summa 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 Organiska filmbildande bestandsdelar, 04 Nitrocellulosaplastlack 12,1 64,9 54,1 18,6 28,3 Schellack 63,26,1 11,6 73,1 34,4 Polyvinylbutyralplast 24,4 9,0 34,3 8,3 37,3 Summa 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 Pigment %, raknat pa organiska filmbildande bestandsdelar 27,0 28,6 32,0 28,2 28,4 Exempel 7.

En overdragskomposition, som uppfyllde fordringama pa en renoveringsgrundfarg enligt uppfinningen, framstalldes pa foljande salt: Viktdelar Blandning 1 Bensylbutylftalat-mjukningsmedel .

Metyletylketon Metylisobutylketon Titandioxid Tungspat Talk Kimrdk Blandning 2 Nitrocellulosaplastlack, 29,6 % losning i lacklOsningsmedel, viskositet 50 centi- pois Schellack, 45 % losning i aceton-denatu- rerad sprit (23A) Hartsester, 50 % losning i toluen Bensylbutylftalat-mjukningsmedel . 100,00 Blandning 1 framstalldes pa det i exempel 1 beskrivna sattet.

I denna blandning bestod det organiska filmbildande materialet av 27,1 % nitrocellulosaplastlack, 29,6 % schellack, 30,1 % mjukningsmedel och 12,9 °A, hartsester. Pigment ingick i en mangd av 139 %, raknat pa hela det filmbildande materialets vikt.

Kanda blandningar A, B och C.

For jamforelse mellan renoveringsgrundfarger, som framstallts enligt uppfinningen, och tidigare kdnda grundfdrger, framstalldes Ire kanda grundlarger av lufttorkande typ av olika kombinationer av organiska filmbildande material. De representerade i handeln tillgangliga pigmenthaltiga metallgrundfarger, som vanligtvis anvandas och allmant accepteras som grundfarger for renovering av bilkarosser. Deras organiska filmbildande bestandsdelar, pa de icke-flyktiga bestandsdelama raknat, voro foljande: Vikt- Blandning A delar Nitrocellulosaplastlack 38,3 % linoljemodifierad glycerolftalatplast 38,6 Dibutylftalat 18, Ricinolja 4,6 100,0 Blandning B Nitrocellulosaplastlack 28,8 Schellack 42,4 Standolja 14,4 Trikresylfosfat 14,4 100,0 Blandning C 43 % sojaoljemodifierad glycerolftalatplast 100,0 2,97 7,68 7,68 5,04 24,97 3,15 0,14 20,00 15,84 6, 4,33 4— — For att askadliggbra anvandbarheten och fOrdelarna med denna uppfinning, preparerades bverdragna paneler, sâ att de lingo liknande utseende som bruksforemal, som behovde renoveras eller lagas, varvid man anvande flerskiktiga belaggningar, bestaende av olika kombinationer av grundfarger och mellanstrykningsfarger med tackskikt av polymetylmetakrylat.

Dessa provpaneler framstalldes pa foljande salt: Rena automobilstalpaneler, av vilka nagra behandlades med en rostskyddsblandning sasom ›Bonderite>, och av vilka andra voro obehandlade, overdrogos Hirst med olika grundfarger. I vissa fall anbragtes en mellanstrykningsfarg ovanpa. grundfargen. Darefter avskarmades varje salunda behandlad panel, och den utsatta ytan fardigstroks med en metylmetakrylatlack, sa att halften av varje panel representerade ett grundat foremal, medan den andra halften representerade ett fullstandigt fardigstruket foremal. Genom nedslipning av en flack vid mitten av varje panel, sá att metallen blottades, efterliknades de i praktiken fOrekommande reparationsskador, som erfordra des for att jamfora de nya renoveringsgrundfargerna enligt uppfinningen (exempel 1-7) med tidigare kanda grundfarger (blandningarna AC). Dessa ytor bildade blottade partier av 1) metall, 2) grundfarg med en avsmalnande kant omkring halva den blottade flacken samt 3) tackfarg Over grundfargen, avenledes med en avtunnande kant, som omgav den andra halften av den bara flacken. Varje panel uppvisade salunda en provyta som efterliknade olikartade skador, som voro i behov av renovering eller lagning, dvs., ett grundat foremal, som erfordrade en renovering i belaggningen, innan tackskiktet anbringas samt ett fullstandigt fardigstruket foremal. Var och en av de erhallna panelerna over-drags darefter helt och hallet med en av renoveringsgrundfargerna enligt denna uppfinning (exemplen 1-7) eller en kand grundfarg (blandningarna A—C) samt lufttorkades. Slutligen belades varje panel med ett tackskikt av metylmetakrylatlack och torkades. I sitt slutliga tillstand visade salunda varje panel en provyta med ett fardigstrykningssystem (dvs., en renoveringsgrundfarg, som fardigstrukits med en metylmetakrylatlack) anbragt Over den blottade metallen, den grundade metallen, och den grundade och fardigstrukna metallen.

En dubbel uppsattning paneler preparerades — den ena uppsattningen fOr utomhusprov och den andra uppsattningen f6r provning pa laboratoriet.

En mera detaljerad beskrivning av det satt ph vilket dessa pravpaneler preparerades foljer Grundfargerna utgjordes av pigmenthaltiga overdragskompositioner avsedda for grundning av metall. Samtliga kompositioner pafOrdes me-deist sprutning vid lamplig sprutviskositet i en kvantitet, som erfordrades for att bilda terra skikt med en tjocklek av c:a 13p, samt torkades under de betingelser som beskrivas i det foljande. Deras organiska filmbildande bestandsdelar, rak nat pa icke-flyktiga, fasta bestandsdelar, voro foljande:Vikt- delar Grundning 1 55 % linoljemodifierad glycerolftalatplast 59,3 50 % linoljemodifierat fenolformaldehyd- plastlack 40,7 100,0 Hardad 30 min vid 120° C Grundning 2 65 % linoljemodifierad hartsesterlack .... 92,8 Standolja 7,2 100,0 Hardad 30 min vid 190° C Grundning 3 43 % sojaoljemodifierad glycerolftalatplast 35 % Soj aolj emodifierad glycerolftalatplast Butylerad karbamidformaldehydplast 100,0 Hardad 45 min vid 1° C Grundning 4 43 % sojaoljemodifierad glycerolftalatplast 100,0 Lufttorkad 4 h vid rumstemperatur Grundning 52 % sojaoljemodifierad glycerolftalatplast 100,0 Hardad 15 min vid 204° C Grundning 6 65 % linoljemodifierad hartsesterlack 86,8 Standolj a 13,2 100,0 Harclad 30 min vid 120° C Grundning 43 % sojaoljemodifierad glycerolftalatplast 21,7 24 % linolja, 24 % kinesisk-traoljemodifi- erad glycerolftalatplast 57, butylerad karbamid-formaldehydplast 3,0 nitro cellulosaplastlack 12,8 dibutylftalat 5,0 100,0 Hardad 30 min vid 120° C Grundning 8 43 % sojaoljemodifierad glycerolftalatplast 35 % sojaoljemodifierad glycerolftalatplast Nitrocellulosaplastlack Dibutylftalat 100,0 Hardad 30 min vid 150° C De paneler som overdragits med grundfargerna 1-6 sprutades med ett skikt av foljande mellanstrykningslack vid lamplig sprutviskositet i tillracklig mangd, for att ge ett torrt mellanskikt med en tjocklek av c:a 10p, och fick torka 5 minuter vid rumstemperatur: 11,2 68,4 20,4 2,0 66,0 21,4 10,6 — — Viktdelar Mellanskikt Nitrocellulosaplastlack, 40 % losning i lacklosningsmedel (viskositet 20 centi- pois) 28,4 Dicyklohexylf Lala t 3,7 Lacklosningsmedel 67,9 100,0 Sasom tidigare namnts, avmaskades ena halvan pa varje panel, och den fria ytan fardigstriiks med en typisk metylmetakrylatlack, som fortunnats till lamplig sprutviskositet for att ge torra tacksldkt med c:a 50,a tjocklek. Panelerna snabbtorkades vid 80° C, da torkningen vid rumstemperatur i annat fall skulle ta en tid av 16-24 h. Metylmetaltrylatlacken hade foljande sammansattning: Tacklack av metylrnetakrylattyp.

Vikt- delar Homopolymer av metylmetakrylat 29,74 Dibutylftalat 11,93 Titandioxid 7,16 Kimrok 0,07 Ferritgult 0,98 Ferrioxid (rOd) 0,12 Toluen 25,00 Xylen 25,00 100,00 Den i blandningen anyanda homopolymeren av metylmetakrylat hade en relativ viskositet av c:a 1,142, vilket varde beraknades enligt formeln V = t/ti van i t = polymerlosningens utstromningstid t, = utstrOmningstiden for det i polymerl5sningen anyanda losningsmedlet.

Utstromningstiderna uppmdttes enligt ASTM D-445-46T, metod B, varvid man sasom den i namnda provningsforeskrift omnamnda »oljan» anvande: A) en losning av 0,25 g polymetylmetakrylat i 50 ml etylendiklorid samt B) eft prov av den etylendiklorid, som anyants sasom losningsmedel for lacken. Bestamningarna utfbrdes vid 25° G i en modifierad Ostwald-viskosimeter, serie 50.

Metylmetakrylatlacken framstalldes genom rivning av pigmentet i narvaro av polymeren, tills en slat, likformig dispersion erhtills.

De i exemplen forekommande viskosiLetsvardena ha angetts i det metriska systemet, narnligen centipois. Dessa varden ha omraknats fran motsvarande amerikanska vdrden, varvid omrakningen grundats pa en matning pa en 12,2 cyc, losning i en losningsmedelsblandning (Formula A)>) enligt ASTM metod D-301-33: Sammansattning Nitrocellulosa Etylacetat Denaturerad alkohol (188-190 proof) Toluen 100,0, Darvid erh011s fOljande ungefarliga vdrden: Amerikanska enheterMetriska enheter 1/8"20 centipois 1/4" 1/2"1 1" 50" 100"38 000» Den acetondenaturerade alkoholen (»23A denatured ethyl alcohol)>) dr en blandning av 378,5 dm3 etylalkohol och 37,85 dais aceton (U. S. Treasury Dept., Bureau of Internal Revenue *Formula for Completely and Specially Denatured Alcohol»).

Sedan panelerna fatt svalna till rumstemperatur, nedslipades en yta med c:a 4 cm diameter, sa att metallen blottlades vid delningslinj en mellan den fardigstrukna och den grundade halvan, varvid en uttunnandelant bildades omkring den frilagda ytan, sa att ytterkanten av den slipade ytan, flax denna stroks pa nytt, ej skulle bli synlig pa grund av plotsliga olikheter i den underliggande belaggningens tjocklek. Vid detta stadium efterliknande panelerna ett stort antal reparationsytor for provning av fardigstrykningssystemet enligt uppfinningen. Darefter sprutades var och en av renoveringsgrundfargerna enligt uppfinningen (exemplen 1-7) och de tre som representativa typer valda, tidigare kanda renoveringsgrundfdrgerna av lufttorkande typ (blandningarna A—C) vid lamplig sprutviskositet pa en eller flera av de ifragavarande ytor, som skulle renoveras eller lagas, varvid man tilldmpade kand sprutningsmetodik f Or att utjamna skikttjockleken vid flackens kant. Panelerna renoverades med produkterna enligt exemplen 1-7, och de kanda blandningarna A och B lufttorkades i 10 minuter. Den panel som renoverats med den kanda blandningen C lufttorkades i 4 h. Samtliga renoverade ytor slipades ddrefter latt med fint sandpapper. Slutligen pafordes den tidigare beskrivna metylmetakrylattackfargen pa den for renovering avsedda ytan, varvid dess kant Overlappades, sâ att den renoverade ytan ej skilde sig markbart frail den omgivande ytan. Den fardigstrukna flacken torkades i 15 minuter med hjalp av en infrarbdlampa. De lagade ytorna hade godtagbara egenskaper med avseende med silt utseende, glans och hardhet. Det visade sig svart att upptacka nagon skillnad mellan de ytor som belagts med det ursprungliga fardigstryknings- Vikt-pro-cent 12,2 17,5 22,0, 48,3 6— — systemet, de ytor som renoverats med en tidigare kand lufttorkande grundfarg och de ytor som renoverats med de nya lufttorkande renoveringsgrundfargerna enligt exempeln 1-7.

En uppsattning paneler laboratorieprovades pa loljande satt: I den lagade ytan skars tva 50 mm :spar i form av ett X vertikalt genom skiktet ned till metallen. En sjalvhaftande cellofanremsa Tressades over X:et och drogs av med ett ryck, -varvid fardigstrykningssystemen utsattes for krafter, som visade benagenhet att avlagsna eventuellt lost fastsittande skikt, och det kunde iakttas, hur väl varje skikt satt fast vid det underliggande materialet. I samtliga fall, utom vid de ytor som reparerats med den kanda blandningen C, faste tackskiktet val ph renoveringsgrundfargen, och renoveringsgrundfargen faste val direkt pa metallen och de olika skikt, pA vilka den hade pafOrts. Betraffande blandningen C, fastnade delar av tackskiktet ph. haftremsan, vilket tydde ph dAlig vidhaftning mellan tackskiktet och renoveringsgrundfargen.

Samtliga renoverade ytor provades ph spjalkbarheten, dvs., den joke onskvarda benagenheten att lossna fran underlaget, genom att man utsatte ytan for ett kort, hastigt slag med ett tungt, relativt skarpt foremhl, t. ex., en liten mejsel, varvid man kunde se, hur hart slag som erfordrades for att avspjalka en del av skiktet, samt hur stor del som avspjalkades. Vid detta prov visade sig samtliga ytor, som renoverats med den nya renoveringsgrundfargen enligt uppfinningen (exemplen 1-7) overlagsna betraffandeformagan att motsta spjalkning, jamfort med de tidigare kanda grundfargerna (blandningarna A—C), darigenom att de forstnamnda motstodo hhrdare slag innan de spjalkades samt att del bildades mindre span.

Den andra uppsattningen av pander vaderleksprovades 8 manader i Florida for jamforelse av hallbarhetsegenskaperna hos de olika renoverade ytorna meci varandra och med det ursprungliga fardigstrykningssystemet. I samtliga fall satt det ursprungliga fardigstrykningssystemet kvar ph underlaget och bibeholl sin glans, och fOrblev relativt fritt fran sprickor. De ytor som lappats med de nya renoveringsgrundfargerna enligt exemplen 1-7 fOrblevo aven vidhaftande, &ansande och relativt fria frau sprickbildning, och de visade ingen vasentlig skillnad Iran den omgivande, ursprungliga lacken. De ytor som grandats med de tidigare kanda grundfargerna av blandningarna A och B visade sprickor i ytan, vilket sarskilde den renoverade ytan Iran det omgivande ursprungliga lackskiktet och som gjorde de motsvarande fardigstrykningssystemen oantagliga for kommersiellt bruk. Den yta som grundats med den tidigare kanda grundfargen av blandning C visade sig bristfallig redan efter 8 manader, i det nit vidhaftningen mellan tackskiktet och renoveringsgrundfargen upplitirde, varfor delta fardigstrykningssystem ej kunde godkannas fOr kommersiellt bruk.

Av resultaten fran de ovan beskrivna proven framgar klart, att de renoveringar och lagningar, som utforts med fardigstrykningssystemen enligt derma uppfinning, aro de tidigare materialen vida overlagsna.

Den speciella nitrocellulosatyp som anvants i de olika exemplen liar endast anforts sasom ett exempel pa ett flertal typer av nitrocellulosaplastlacker, som kunna anvandas enligt uppfinningen. Andra lampliga typer ha viskositeter varierande mellan 20 ("1/8") och (1") centipois, med eller utan sma mangder av sadana typer vilkas viskositeter uppgar till sh mycket som (50") eller 38 000 centipois (= 100"). Nitrocellulosa med viskositeter mellan c:a 20 och 38 000 centipois, uppmatt i en 12,2 % losning enligt A. S. T. M. D-301-33, formel A, kunna enligt uppfinningen anvandas for att bilda mellanstrykningsskikt och fardigstrykningssystem med utmarkta egenskaper, varvid den foredragna nitrocellulosaplastlacken uppvisar en. viskositet av 20-150 centipois.

Nitrocellulosans koncentration i renoveringsgrundlackerna enligt denna uppfinning kunna variera inom ett vidstrackt omrade, narmare bestamt 5-70 % av hela det filmbildande materialets vikt. Under c:a 5 % blir adhesionen mellan tackskiktet och renoveringsgrundskiktet bristfallig. Over c: a 70 % blir vidhaftningen mellan renoveringsgrundlacken och metallen bristfallig och de flytande grundlackerna fa en icke onskvard lag halt av fasta bestandsdelar, sa. att endast otillatligt tunna filmer kunna utlaggas i en enda pfiforing.

Den foredragna nitrocellulosakoncentrationen utgor 25-50 % av hela det organiska filmbildande materialets vikt.

Ingen speciell schellack-kvalitet erfordras i renoveringsgrundlackerna enligt uppfinningen, emedan samtliga kvaliteter som normalt anvandas i bestrykningsmedlen kunna anvandas. Emellertid kanner varje fackman till, att de renade kvaliteterna foredragas och att de vaxfria, blekta typerna, aro de allra basta.

Schellackens koncentration i renoveringsgrundlackerna enligt uppfinningen kan variera inom ett vidstrackt omrade, narmare bestamt 5-75 % av hela det filmbildande materialets vikt. Under c:a 5 cy, blir vidhaftningen mellan renoveringsgrundlacken och metallen bristfallig och halten fasta bestandsdelar blir sa lag, att endast otillatligt tunna filmer kunna utlaggas i en enda pa, boring. Dessutom visa fardigstrykningssystem, som besta av ett tackskikt av metylmetakrylatlack ovanpa en renoveringsgrundlack innehallande mindre An 5 % schellack, en storre benagenhet att spricka vid anvandning utomhus. Vid en schellackhalt overstigande 75 %, raknat ph hela det filmbildande materialets vikt, bli renoveringsgrundskikten ferhallandevis sproda, och tackskiktet hemmer ej att hafta ordentligt darpa. Den foredragna schellackskoncentrationen utgor 20-55 % av hela det filmbildande materialets vikt.

Ingen speciell kvalitet av polyvinylbutyral- — —7 plast erfordras i renoveringsgrundlackerna enligt uppfinningen, emedan samtliga i bestryknings- medel vanliga typer, kunna anvandas. Sadana plaster ha i allmanhet viskositeter varierande frail sá litet som 10 centipois (6 % lOsning i me- tanol) upp till sa mycket som 110 eller 120 centpois (5 % losning i etanol). Exempel pa lampliga polyvinylbutyralplaster aro »Vinylite» XYHL och XYSG-1 (Carbide and Carbon Chemicals Corporation), »Butvar»B-72-A och B-90- (Monsanto Chemical Company), och »Butacite» VF-7200 (E. I. du Pont de Nemours and Company).

Polyvinylbutyralplasternas koncentration i renoveringsgrundlackerna enligt uppfinningen kunna variera Mom ett vidstrackt omrdde, narmare bestamt 0-40 % av hela det filmbildande materialets vikt. Vid en halt overstigande c:a 40 % maste halten fasta bestandsdelar i de flytande grundlackerna for undvikande av alltfOr hog viskositet lianas sâ lag, att endast otillatligt tunna Elmer kunna utldggas i en enda pdforing. Denna effekt reduceras genom anvandning av sorter med lagre viskositet, nar hoga koncentrationer av polyvinylbutyralplasten onskas. Om man anvander polyvinylbutyralplaster i kompositionerna enligt uppfinningen, ligger den foredragna koncentrationen vid 3-20 % av hela det filmbildande materialets vikt.

Forutom det i exempel 7 angivna mjukningsmedlet, som bestod av bensyl-butyl-ftalat, kan man enligt uppfinningen aven anvanda andra lampliga mjukningsmedel, t. ex., dibutylftalat, di-eyklohexyl-ftalat, di(2-etyl-hexyl)-ftalat, ftalsyradiestrar av etylenglykolmonometyl- eller monobutyleter, trikresylfosfat, trifenylfosfat, toluenetylsulfonamid, butylftalylbutylglykolat, metylftalyletylglykolat, glykolsebacat, polyetylenglykolsebasat m. fl.

Sadana mjukningsmedel kunna i stallet anvdndas i exempel 7 eller i exemplen 1-6 i mangder av upp till 50 %, raknat pa hela det filmbildande materialets vikt, for att ge renoveringsgrundlacker och fardigstrykningssystem med egenskaper som aro likvarda dem som anforts ftir pro dukterna enligt exemplen 1-7. Vid en mjukningsmedelshalt overstigande c:a 50 % visa overdragen benagenhet att bli alltfor mjuka. Den f Oredragna koncentrationen utgor 10-40 viktprocent av hela det organiska filmbildande materialets vikt.

Sasom angivits i exempel 7, kan man inblanda andra organiska filmbildande material i de flytande renoveringsgrundlackerna enligt uppfinningen. De foredragna tillsatserna aro sadana som torka till harda skikt uteslutande genom losningsmedlets avdunstning, t. ex., hartsester, kolofoniurn, kolvate- och fenolplaster. Om sadana andra filmbildande material anvandas, bOr koncentrationen foretradesvis ej overstiga c:a 15 %, raknat pa hela det filmbildande materialets vikt.

Lampliga plastlosningsmedel for anvandning i renoveringsgrundlackerna enligt denna uppfinfling dro de valkanda lOsningsmedlen for nitrocellulosa, schellack och polyvinylbutyralplast.

Blandningar av saclana losningsmedel anvandas vanligtvis, liksom aven blandningar av sadana losningsmedel och kolvatespadningsmedel. Sadana losningsmedel och spadningsmedel innefatta exempelvis sadana estrar som etylacetat, butylacetat eller etylenglykol-monoetyleteracetat, ketoner sasom aceton eller metyletylketon, alkoholer sasom etyl- eller isopropylalkohol, etrar sasom etylenglykolmonobutyleter samt kolvaten sasom toluen, xylen eller bensin.

Lampliga pigment fit anvandning i overdragskompositionerna enligt denna uppf inning dro bl. a., titandioxid, jarnoxid, zinkkromat, kimrok, jarnblatt, ftalocyaninblatt, eller -groat, barytpigment, talk, lerjord, organiska maroon-pigment, kromtetrahydrat och andra pigment eller blandningar darav, som vanligtvis anvandas Mom lacktekniken. Sadana pigment kunna anvandas i godtyckliga mangder mellan c:a 10 % och 180 %, rdknat pa hela det organiska filmbildande materialets vikt.

De enligt uppfinningen anvanda overdragskompositionerna kunna anbringas medelst godtyckliga kanda metoder, t. ex., sprutning, doppning eller strykning, churn sprutning ar att foredraga. De enskilda skiktens tjocklek ar ej avgrande, forutsatt att man anvander de normala granser som forekomma Mom lackeringstekniken, t. ex., 13-it per skikt.

Alldenstund renoveringsgrundfargerna enligt denna uppfinning aro baserade pa lufttorkande material, Or den foredragna och lampligaste metoden for deras torkning medelst normal avdunstning av de flyktiga bestandsdelama vid rumstemperatur, vilket endast erfordrar nagra fa minuter. Renoveringsgrundlacken kunna emellertid om sa onskas snabbtorkas eller ugnstorkas genom att utsatta den Overdragna ytan for en fOrhojd ternperatur, I. ex., 55-90 C i 5-20 minuter. Del bor framhallas, att den som tackskikt i den fOregaende beskrivningen angivna metylmetakrylatlacken endast utgOr ett representativt exempel pa ett stort flertal dylika lacker, som kunna anvandas i det forbattrade fardigstrykningssystemet enligt uppfinningen. Alla bestandsdelarna i namnda lack kunna varieras med avseende pa mangd och/eller sammansdttning enligt gdngse kanda metoder. En lamplig homopolymer av metylmetakrylat anges speciellt. Lampliga sampolymerer innefatta sadana mellan metylmetakrylat och en mindre Inane, I. ex., 2-25 %, av ett annat ddrmed sampolymeriserbart material, t. ex., akryl- och metakrylsyra, alkylestrar av akrylsyra med 1-4 kolatomer i alkylkedj an, alkylestrar av metakrylsyra med 2-1 kolatomer i alkylkedjan, vinylacetat, akrylnitril och styren. En sardeles anvandbar sampolymer innehaller c:a 98 % metylmetakrylat och 2 % metakrylsyra. De foredragna polymererna for anvandning i metylmetakrylatlacken ha en relativ viskositet mellan 1,117 och 1,196, uppmatt enligt den tidigare beskrivna metoden, vilket mo Lsvarar en beraknad molekylvikt av 55000-105000, och taeklacker, som baserats pa sadana polymerer beskrivas i patentet 170 773. 8— 982 655 — En annan typ av tdcklacker, som speciellt lampa sig for sprutning, beskrivas i patentet 171 262.

Trots att de nya overdragskompositionerna enligt exemplen 1-7 i beskrivningen av denna uppfinning angetts sasom renoveringsgrundlacker, är det uppenbart, att de tack vare sina utoinordentligt tillfredsstallande egenskaper ej aro begransade dartill, utan att de cm sa onskas kunna anvandas som ursprunglig grundning for hela den metallyta som skall lackeras.

Det är aven uppenbart, att de enskilda skikten av de olika overdragskompositionerna ej behova paforas i en enda paforing utan att de om sä tinskas kunna paforas i tva eller flera skikt av ett och samma material, det ena skiktet Over det andra.

Fdrdigstrykningssystemet enligt denna uppfinning är speciellt lamplig for lagning eller renovering ay fardigstrykningsskiktet pa ett metallforemal, t. ex., en bilkaross, pa vilken ett tdckskikt av metylmetakrylat har anbringats, eller skall anbringas. De nya renoveringsgrundlackerna visa samtidigt foljande mycket Omskvdrda egenskaper, som skiljer dem frau tidigare kanda material: Formaga att torka hastigt vid rumstemperatur, utmarkt adhesion pa metall, utmarkt adhesion av tdckskiktet pa renoveringsgrundfargen, formaga att motstâ avflagning samt utomordentligt goda utomhusegenskaper, isynnerhet frihet fran spriekbildning.

Claims (3)

Patentansprik:

1. Flytande overdragskomposition for grundningsdndamal bestaende av 1) organiskt filmbildande material, bestaende av pa totala vikten rdknat, 5-70 % nitrocellulosaplastlack, 5-75 % schellack, 3-40 % polyvinylbutyralplast och 0-50 % mjukningsmedel, 2) pigment i en mangd av 10-180 % av hela det organiska filmbildande materialets vikt samt 3) losningsmedel for del organiska filmbildande materialet.

2. Komposition enligt patentanspraket 1, kannetecknad av att den innnehaller 25-50 % nitrocellulosaplastlack, raknat pa hela det organiska filmbildande materialets vikt. 3. Komposition enligt patentanspraket 1, Munetecknad av att den innehaller 20-55 % schellack, raknat pit hela det organiska filmbildande materialets vikt. 4. Komposition enligt patentanspraket 1, kannetecknad av att den innehaller 3-20 % polyvinylbutyralplast, rdknat pa hela det organiska filmbildande materialets vikt. 5. Komposition enligt patentanspraket 1, kannetecknad av att den innehaller 10-40 % mjukningsmedel, ra.knat pa hela det organiska filmbildande materialets vikt. 6. Forfarande att renovera ett metallforemal, som skall vara forsett med ett tackskikt av en metylmetakrylatlack och som har en blottlagd metallyta eller en yta, som är tdekt med en grundfarg med otillraeklig filmtjocklek, kannetecknat av att man pa namnda yta anbringar en flytande overdragskomposition, bestaende av 1) organiskt filmbildande material, innehallande, pa totala vikten raknat, 5-70 % nitroeellulosaplastlack, 5-75 % schellack, 3-40 % polyvinylbutyralplast och 0-50 % mjukningsmedel, 2) pigment i en mangd av 10-180 %, raknat pa hela det organiska filmbildande materialets vikt samt 3) losningsmedel for det organiska filmbildande materialet, varefter namnda komposition torkas och man darover anbringar en flytande metylmetakrylatlack och torkar densamma. 7. Metallforemal, behandlat pa det i patentanspraket 6 angivna sattet. Anforda publikationer: Patentskrifter Iran Storbritannien 307 292 USA. 2 293 558. Stockholm 196

3. Kong'. Boktr. P. A. Norstedt & Saner. 630089