SE538546C2 - Metod och apparat för att ge beslutsstöd åt en förare inför en omkörning - Google Patents

Abstract

Metod och apparat för att ge beslutsstöd åt en förare av ett eget fordon (1) inför enomkörning av ett framförvarande fordon (5). Metoden innefattar att emottaga enhastighet vset som indikerar det egna fordonets (1) önskade hastighet och attbestämma en hastighet Vf på det framförvarande fordonet. Därefter beräknas enskillnad Av mellan vset och Vf och för åtminstone en sträcka S1 beräknas hur mycket längre tid Atl sträckan S1 tar för det egna fordonet (1) då det kör i hastighetenvf istället för i vset baserat på skillnaden Av. Därefter presenteras tiden Atl för föraren av det egna fordonet (1).

Description

Metod och apparat för att ge beslutsstöd åt en förare inför en omkörning Uppfinninqens områdeDen föreliggande uppfinningen hänför sig till en metod och en apparat för att gestöd åt föraren vid beslut om omkörning.

Uppfinninqens bakgrund Fordon som exempelvis lastbilar är ofta hastighetsbegränsade och framförs medungefär samma hastighet på vägarna. En del lastbilar kör i exempelvis 80 km/h,andra någonstans mellan 80 och 89 km/h. De som kör lite fortare än andra frestasofta att köra om vilket kan ta väldigt lång tid vilket skapar köer med andra fordonsom exempelvis personbilar på vägen bakom lastbilarna. En lastbilsförare harvanligtvis som uppdrag att nå en slutdestination vid en viss tid, vilket kan göra att föraren känner sig stressad och därför vill köra om.

I framtiden kommer de flesta lastbilar att vara utrustade med adaptiv farthållarevilken stödjer att automatiskt följa ett annat fordon. Fordonen kan då skapa ett såkallat fordonståg, då fordonen ligger nära varandra och på så sätt kan spara bränsle på grund av det minskade luftmotståndet.

För ett åkeri är det generellt önskvärt att ett fordon i åkeriets fordonsflotta framförsså bränslesnålt som möjligt under förutsättning att slutdestinationen nås inomutsatt tid. Det saknas dock stöd för föraren för att föraren vid en potentiellomkörningssituation ska kunna fatta ett korrekt beslut om att köra om ett fordoneller att stanna kvar bakom fordonet. Föraren vet inte om denne kan klara att nå sin slutdestination i tid utan att köra om.

Genom EP2060466B1 är det känt att ge förarassistans vid enomkörningssituation i vilken föraren avråds från omkörning ifall skillnaden ihastighet mellan det egna fordonet och framförvarande fordon är för litet. Syftet ärdock att undvika trafikstockningar, och föraren får inget underlag för att veta huruvida denne kommer att nå sin slutdestination i tid. 2 Det är således ett syfte att tillhandahålla ett stöd för föraren för att fatta beslut viden omkörningssituation baserat på att minimera bränsleförbrukningen men nå slutdestinationen i tid.

Sammanfattninq av uppfinninqen Enligt en första aspekt uppnås åtminstone delvis det ovan beskrivna syftet genomen metod för att ge beslutsstöd åt en förare av ett eget fordon inför en omkörningav ett framförvarande fordon. Metoden innefattar att emottaga en hastighet vsefsom indikerar det egna fordonets önskade hastighet, och att bestämma enhastighet vf på det framförvarande fordonet. En skillnad Av mellan vsef och vfbestäms, och det beräknas för åtminstone en sträcka Sf hur mycket längre tid Atfsträckan Sf tar för det egna fordonet då det kör i hastigheten vf istället för i vsefbaserat på skillnaden Av. Metoden innefattar även att presentera tiden Atf för föraren av det egna fordonet.

Enligt en andra aspekt uppnås åtminstone delvis det ovan beskrivna syftet genomen apparat för att ge beslutsstöd åt en förare av ett eget fordon inför en omkörningav ett framförvarande fordon. Apparaten innefattar en processorenhet som ärkonfigurerad att ta emot hastighetsdata som anger en hastighet vsef som indikerardet egna fordonets önskade hastighet, och att bestämma en hastighet vf på detframförvarande fordonet. Processorenheten är även konfigurerad att beräkna enskillnad Av mellan vsef och vf, och att för åtminstone en sträcka Sf beräkna hurmycket längre tid Atf sträckan Sf tar för det egna fordonet då det kör medhastigheten vf istället för med vsef baserat på skillnaden Av. Processorenheten ärvidare konfigurerad att generera en första presentationssignal oif som anger tidenAtf och sända den till en presentationsenhet varvid tiden Atf presenteras för föraren genom presentationsenheten.

Genom endera av aspekterna får föraren av det egna fordonet hjälp med att görakloka val där föraren själv kan balansera kravet på leveransprecision ochönskemålet om att spara bränsle. Detta kan leda till att fler väljer att inte köra omframförvarande fordon med bränslebesparing och/eller bättre trafikflöde som följd.

Enligt en tredje aspekt uppnås åtminstone delvis syftet genom ett datorprogram P,innefattande programkod för att orsaka en apparat att utföra stegen enligtmetoden. Enligt en fjärde aspekt uppnås åtminstone delvis syftet genom endatorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad pä ett av en datorläsbart icke-flyktigt medium för att utföra metoden när nämnda programkod körs pä en apparat.

Föredragna utföringsformer beskrivs i de osjälvständiga kraven och i den detaljerade beskrivningen.

Kort beskrivninq av de bifoqade fiqurerna Nedan kommer uppfinningen att beskrivas med hänvisning till de bifogadefigurerna, av vilka: Fig. 1 visar ett exempel pä ett eget fordon med vilken metoden kan tillämpas och ivilken apparaten kan integreras.

Fig. 2 visar ett eget fordon och ett framförvarande fordon som framförs längs enväg.

Fig. 3 visar apparaten enligt en utföringsform av uppfinningen.

Fig. 4 illustrerar exempel pä genomsnittlig besparing av bränsle för samtligafordon i fordonstäg med olika många fordon.

Fig. 5 illustrerar vad som kan visas pä presentationsenheten enligt enutföringsform i det egna fordonet.

Fig. 6 visar ett flödesschema för metoden enligt en utföringsform.

Detalierad beskrivninq av föredraqna utförinqsformer av uppfinninqen I Fig. 1 visas ett exempel pä ett fordon 1 i vilken en apparat 2 för att gebeslutsstöd ät föraren i fordonet 1 kan integreras. Fordonet visas här i form av enlastbil, men kan exempelvis istället vara en personbil eller annat godtyckligtfordon. Fordonet 1 ärförsett med en presentationsenhet 3 som kan innefatta enbildskärm och/eller en högtalare. Fordonet 1 kan även vara försett med endetektorenhet 4, som kan vara avsedd att bestämma ett avständ ddiff till ett 4 framförvarande fordon 5, och/eller en hastighetskillnad vdiff mellan fordonet 1 ochdet framförvarande fordonet 5. Med framförvarande fordon 5 menas ett fordonsom befinner sig direkt framför det egna fordonet 1. Detektorenheten 4 kanexempelvis innefatta en radarenhet, en kameraenhet och/eller en laserenhet.Fordonet 1 kan vidare vara försett med en farthållare 10, exempelvis en adaptivfarthållare, som föraren kan ställa in att hålla en viss önskad hastighet vset för detegna fordonet 1. Farthållaren 10 är alltså konfigurerad att se till att det egnafordonet 1 håller en viss tidslucka tset mellan det egna fordonet 1 och detframförvarande fordonet 5. Den önskade hastigheten vset kan även kallasfordonets sethastighet. Farthållaren 10 kan sedan vara konfigurerad att räkna utvilken tidslucka tset den ska hålla till det framförvarande fordonet 5 baserat på detegna fordonets 1 hastighet, och generera referensvärden till ett motorsystem ifordonet 1 som reglerar fordonet 1 baserat pä referensvärdena sä att tidsluckanmellan fordonen 1, 5 bibehålls. Referensvärdena kan exempelvis varahastighetsreferensvärden som anger vilken hastighet fordonet 1 ska ha för attbibehålla tidsluckan, eller energireferensvärden som anger hur mycket bränslesom ska sprutas in i motorn i fordonet 1 för att tidsluckan ska bibehållas. Fordonet1 kan även vara försett med ett navigationssystem 11, som baserat på det egnafordonets 1 nuvarande position pego och slutdestination är konfigurerat attbestämma den totala sträckan som det egna fordonet 1 ska köra. Med den totalasträckan menas längden på sträckan mellan det egna fordonets 1 nuvarandeposition och dess slutdestination. Det egna fordonets 1 nuvarande position kanexempelvis bestämmas genom en positioneringsenhet 15 i fordonet 1 som ärkonfigurerad att bestämma det egna fordonets 1 position. Positioneringsenheten15 kan exempelvis vara konfigurerad att ta emot signaler från ett globaltpositioneringssystem som GNSS (Global Navigation Satellite System) exempelvisGPS (Global Positioning System), GLONASS, Galileo eller Compass. Alternativtkan positioneringsenheten 15 vara konfigurerad att ta emot signaler frånexempelvis en eller flera detektorer 4 i fordonet 1 som mäter relativa avstånd tillobjekt som exempelvis en vägnod, fordon i omgivningen eller liknande med kändposition. Baserat på de relativa avstånden kan positioneringsenheten 15 sedanbestämma fordonets 1 position. En detektor kan även vara konfigurerad att 5 avkänna en signatur i exempelvis en vägnod, varvid signaturen representerar enviss position. Positioneringsenheten 15 kan då vara konfigurerad att bestämmasin position genom avkänning av signaturen. Positioneringsenheten 15 kan iställetvara konfigurerad att bestämma signalstyrkan i en eller flera signaler från flerabasstationer och/eller vägnoder etc. med känd position, och därigenom bestämmafordonets 1 position genom triangulering. Naturligtvis kan även de ovanteknikerna kombineras för att säkerställa fordonets 1 position. Fordonetsslutdestination kan exempelvis anges av föraren eller förmedlas via ett åkeri viaexempelvis en server. Navigationssystemet 11 kan sedan vara konfigurerat attmed hjälp av kartdata bestämma en väg för fordonet 1 från dess nuvarandeposition till dess slutdestination, och att bestämma längden på sträckan mellanfordonets nuvarande position till dess slutdestination. Navigationssystemet 11 kanäven vara konfigurerat att bestämma hur lång tid det kommer att ta för fordonet 1att färdas den bestämda sträckan med hänsyn taget till hastighetsbegränsningaretc. Navigationssystemet 11 kan basera sin uträkning antingen på enförutbestämd hastighet för fordonet, eller genom att få information om fordonetsönskade hastighet från exempelvis farthållaren 10.

De olika enheterna i fordonet 1 kan kommunicera internt med varandra ochapparaten 2 genom exempelvis en buss, exempelvis en CAN-buss (ControllerArea Network), som använder sig av ett meddelandebaserat protokoll. Exempelpå andra kommunikationsprotokoll som kan användas är TTP (Time-TriggeredProtocol), Flexray m fl. På så sätt kan signaler och data som beskrivits häriutbytas mellan olika enheter i fordonet 1. Signaler och data kan exempelvis iställetöverföras trådlöst mellan de olika enheterna och apparaten 2. Apparaten 2 ärenligt en utföringsform en styrenhet, en ECU (Electronic Control Unit). Enligt enutföringsform så innefattar apparaten 2 även en eller flera av de häri beskrivna enheterna.

Fordonet 1 kan även vara försett med en enhet för trådlös kommunikation 12,som är anpassad för att ta emot och/eller sända data till andra fordon och/ellerinfrastruktur och/eller servrar. I Fig. 2 visas ett exempel på ett eget fordon 1 som 6 befinner sig direkt bakom ett framförvarande fordon 5. Fordonen 1, 5 är bådautrustade för att kunna kommunicera trådlöst, vilket visas genom en antenn 6 hosvartera fordon. Fordonen 1, 5 kan vara konfigurerade att kommunicera direkt medvarandra, vilket även kallas ”fordon-till-fordon”-kommunikation, via envägsidesenhet 7 eller annan central enhet, vilket då kallas ”fordon-till-infrastruktur”-kommunikation, eller via en server, vilket kan kallas ”fordon-till-server”-kommunikation. Då det egna fordonet 1 använder sig av adaptivfarthållning, så ser farthållaren 10 till att en tidslucka tset bibehålls mellan fordonen1, 5.

I Fig. 3 illustreras hur apparaten 2 tar emot data från de ovan beskrivnaenheterna, och apparatens 2 funktion kommer nu att beskrivas i närmre detalj.Apparaten 2 innefattar en processorenhet 8 som är konfigurerad att ta emothastighetsdata som anger en hastighet vset som indikerar det egna fordonets 1önskade hastighet. Hastigheten vset kan exempelvis erhållas från farthållaren 10.Processorenheten 8 innefattar enligt en utföringsform en CPU (CentralProcessing Unit). Apparaten 2 innefattar även en minnesenhet 9, som enligt enutföringsform innefattar ett icke-flyktigt minne NVM (non-volatile memory),exempelvis ett flash-minne. Minnesenheten 9 innefattar ett datorprogram P meddatorprograminstruktioner för att orsaka apparaten 2 att utföra de steg somkommer att beskriva i det följande, när datorprograminstruktionerna körs påprocessorenhet 8 i apparaten 2. Minnesenheten 9 kan beskrivas som en form avdatorprogramprodukt. Datorprograminstruktionerna är alltså lagrade på ett av ettdatorsystem läsbart medium. Datorprograminstruktionerna kan även vara lagrade på en CD-skiva eller liknande.

Processorenheten 8 är konfigurerad att bestämma en hastighet vf på detframförvarande fordonet 5. Detta kan göras på olika sätt. Ifall det egna och detframförvarande fordonet 1, 5 är försedda med utrustning för trådlöskommunikation, kan det egna fordonet 1 få uppgift om det framförvarandefordonets 5 hastighet vf via trådlös kommunikation via enheten för trådlöskommunikation 12. Ett annat sätt att bestämma det framförvarande fordonets 7 hastighet vfär att detektera hastighetsskillnaden vofff mellan fordonen 1, 5 medhjälp av detektorn 4 i det egna fordonet 1. Processorenheten 8 kan även varakonfigurerad att ta emot data gällande det egna fordonets nuvarande hastighetvego, som inte behöver vara samma som den önskade hastigheten veef. Datat meddet egna fordonets hastighet vego kan exempelvis komma från en hastighetsgivarei det egna fordonet 1. Genom att subtrahera hastighetsskillnaden vofff från detegna fordonets 1 egna hastighet vego, kan då det framförvarande fordonets 5hastighet vf beräknas. Ett annat alternativ är att helt enkelt avvakta tills det egnafordonets 1 hastighet har stabiliserats när det egna fordonet 1 är placerat bakomdet framförvarande fordonet 5, varvid fordonen 1, 5 kan antas ha sammahastighet. Detta kan exempelvis bestämmas genom att detektera att avståndetdofff mellan fordonen 1, 5 inte förändras. Det egna fordonets hastighet vego är dålika med det framförvarande fordonets 5 hastighet vf, och vego kan användas somangivelse av det framförvarande fordonets 5 hastighet vf.

Processorenheten 8 är vidare konfigurerad att beräkna en skillnad Av mellan veefoch vf, samt att beräkna för åtminstone en sträcka Sf hur mycket längre tid Atfsträckan Sf tar för det egna fordonet 1 då det kör med hastigheten vf istället förmed veef baserat på skillnaden Av. Generellt beräknas tiden Atf genom att använda ekvationen (1): m. = <1)”k” kan variera från ”1” till ett önskat antal ”n” sträckor. Processorenheten 8 ärvidare konfigurerad att generera en första presentationssignal oif som anger tidenAtf och sända den till presentationsenheten 3 varvid tiden Atf presenteras förföraren genom presentationsenheten 3. På så sätt kan föraren se hur mycketlängre tid färden kommer att ta för olika sträckor. Föraren får på så sätt underlagför att bestämma ifall denne fortfarande kommer att komma fram i tid även om han stannar kvar bakom det framförvarande fordonet 5. 8 Enligt en utföringsform så är processorenheten 8 konfigurerad att ta emot datasom indikerar tidsluckan tset. Datat kan exempelvis fäs via farthällaren 10 i detegna fordonet 1. Processorenheten 8 är vidare konfigurerad att bestämma enreduktion Ab i bränsleförbrukning för det egna fordonet 1 baserat pä tidsluckantset. Reduktionen Ab kan bestämmas exempelvis genom att använda enförutbestämd tabell som beskriver sambandet mellan bränslebesparing ochtidsluckan tset. Tabellen kan exempelvis lagras i minnesenheten 9 sä attprocessorenheten 8 kan hämta data ifrän tabellen. Ett exempel pä ett diagramsom visar sambandet mellan bränslebesparing och tidsluckan tset visas i Fig. 4.Datat i diagrammet i Fig. 4 kan alltsä gestaltas genom tabellen istället. Idiagrammet visas pä en axel tidsluckan tset i sekunder. Pä den andra axeln visasden genomsnittliga bränslebesparingen Ab i procent (%) av den gensomsnittligabränsleförbrukningen som fordonen i fordonstäget skulle ha ifall de inte körde i ettfordonstäg, utan körde enskilt, för samtliga fordon i ett fordonstäg. För att illustrerafördelarna med att stanna bakom det framförvarande fordonet 5, visas dengenomsnittliga besparingen när fordonstäget även innefattar fler fordon än detframförvarande fordonet 5. Framför det framförvarande fordonet 5 kan det alltsäfinnas fler fordon som ingär i samma fordonstäg som det framförvarande fordonet5. Ju fler fordon som ingär, desto större blir den genomsnittliga besparingen förvarje fordon i fordonstäget. Det egna fordonet 1 kan alltsä enligt en utföringsfromvälja att ingä i ett fordonstäg tillsammans med ätminstone det framförvarandefordonet 5. I Fig. 4 visar kurvan A2 den genomsnittliga bränslebesparingen Ab ifalldet egna fordonet 1 förväntas vara det andra fordonet i fordonstäget. Detframförvarande fordonet 5 är dä ledarfordonet, och fordonen 1, 5 skapar ettfordonstäg tillsammans. Kurvan A3 visar den genomsnittliga bränslebesparingenAb ifall det egna fordonet 1 förväntas vara det tredje fordonet i fordonstäget,kurvan A4 visar den genomsnittliga bränslebesparingen Ab ifall det egna fordonet1 förväntas vara det fjärde fordonet i fordonstäget, och kurvan A5 visar dengenomsnittliga bränslebesparingen Ab ifall det egna fordonet 1 förväntas vara detfemte fordonet i fordonstäget. Det egna fordonet 1 kan fä information om detframförvarande fordonet 5 ingär i ett fordonstäg, och även hur många fordon som 9 ingår i fordonståget, via trådlös kommunikation med det framförvarande fordonet5 eller med en central enhet eller en server. På så sätt kan apparaten 2 ochprocessorenheten 8 få veta vilken plats i fordonskön det egna fordonet 1 skulle fåifall det skulle ingå i ett fordonståg i vilket det framförvarande fordonet 5 ingår, ochhämta korrekt data från tabellen om vilken bränslebesparing Ab som kan uppnås.Enligt en annan utföringsform används bara data gällande kurva A2, och det egnafordonet 1 antas alltid vara nummer två i fordonståget. På så sätt behöver inte detegna fordonet 1 få någon information om vilken plats i fordonståget det skulle få.Enligt en ytterligare utföringsform är processorenheten 8 även konfigurerad attberäkna vilken bränslebesparing som det egna fordonet 1 gör då det kör i denlägre hastigheten som det framförvarande fordonet 5 har, jämfört med att körasamma sträcka med den högre hastigheten vset. Hur mycket bränsle det egnafordonet 1 förbrukar vid olika hastigheter är ofta fördefinierat, och givet en sträckaså kan det egna fordonets 1 bränslekonsumtion under sträckan beräknas.Bränslebesparingen som görs genom att köra i en lägre hastighet kan dåberäknas genom att jämföra bränslekonsumtionen då det egna fordonet 1 körmed hastigheten vset med bränslekonsumtionen då det egna fordonet 1 kör medhastigheten vf. En bränslebesparing för det egna fordonet 1 kan alltså bestämmasbaserat på hastighetsskillnaden Av, som är vf-vset. Denna ytterligarebränslebesparing kan adderas till bränslebesparingen som erhålls genom att körai ett fordonståg, och inkluderas i Ab. Processorenheten 8 är alltså då konfigureradatt bestämma en reduktion Ab i bränsleförbrukning för det egna fordonet 1baserat på både tidsluckan tset och skillnaden Av. Processorenheten 8 är vidarekonfigurerad att generera en andra presentationssignal org som anger reduktionenAb och sända den till presentationsenheten 3 varvid reduktionen Ab presenterasför föraren genom presentationsenheten 3. På så sätt kan föraren få informationom hur mycket bränsle denne sparar genom att stanna bakom det framförvarande fordonet 5, istället för att köra om och fortsätta med den önskade hastigheten vset.

Enligt en utföringsform är processorenheten 8 konfigurerad att beräkna för ettflertal sträckor Sk hur mycket längre tid Atk sträckan Sk tar för det egna fordonet 1 då det kör i hastigheten vf istället för i vset baserat på skillnaden Av, samt generera en första presentationssignal on som anger tiderna Atk och sända den tillpresentationsenheten 3 varvid tiderna Atk presenteras för föraren genompresentationsenheten 3. Processorenheten 8 utför då ett flertal beräkningar enligtekvation (1). Sträckorna Sk kan exempelvis vara 1 km, 10 km och 100 km.Sträckorna Sk är enligt en utföringsform förutbestämda och lagrade påminnesenheten 9. ”k” kan alltså variera från ”1” till ett önskat antal sträckor I exemplet ovan är n=3.

Enligt en utföringsform är sträckan S1 den totala sträckan för det egna fordonet 1från det egna fordonets 1 nuvarande position till dess slutdestination. Den totalasträckan är enligt en utföringsform förutbestämd av ett annat system, exempelvisdet beskrivna navigationssystemet 11, och tillhandahålls till apparaten 2 ochprocessorenheten 8 från navigationssystemet 11.

Enligt en annan utföringsform innefattar apparaten 2 en inmatningsenhet 14 genom vilken föraren kan mata in önskad eller önskade sträckor Sk.

I Fig. 5 visas ett exempel på ett skärm 13 på en presentationsenhet 3 (Fig. 3). Påskärmen visas data från den första och den andra presentationssignalen di, org.Sträckan eller sträckorna Sk presenteras enligt en utföringsform också för förarengenom presentationsenheten 3. Ett exempel på detta visas i Fig. 5, som överst påskärmen 13 visar sträckorna 1, 10 och 100 km. Därunder visas hur mycket extratid Atk det tar att köra de olika sträckorna, jämfört med ifall det egna fordonet 1hade kört med sin önskade hastighet vset stället. Längs ner på skärmen 13 visasvilken bränslebesparing Ab som det egna fordonet 1 gör om det stannar kvarbakom det framförvarande fordonet 5. I Fig. 5 illustreras endast ett exempel påhur presentationen kan se ut, och ordningen och/eller placeringen på deuppräknade värdena kan vara annorlunda än vad som visas. Exempelvis kanendast den totala sträckan S1 och den extra tiden Ati det tar att köra den visas,samt vilken bränslebesparing Ab i procent som kan åstadkommas.

Processorenheten 8 är då konfigurerad att bestämma reduktionen Ab i ll bränsleförbrukning för den totala sträckan S1 för det egna fordonet 1 frän det egnafordonets 1 nuvarande position till dess slutdestination. Naturligtvis kan endastden extra tiden Ati det tar att köra den totala sträckan samt den totalabränslebesparingen Ab visas pä presentationsenheten 3. Bränslebesparingen kanäven presenteras i liter, eller liter per 1, 10, eller 100 km o.s.v. Enligt enutföringsform visas den totala bränslebesparingen för den totala sträckan S1 i liter.Det egna fordonets bränsleförbrukning dä det inte ingär i ett fordonstäg används dä som jämförelse.

Enligt en annan utföringsform är processorenheten 8 konfigurerad att ta emotruttdata ßf härstammande frän det framförvarande fordonet 5 som anger vilket ruttdet framförvarande fordonet 5 ska köra. Ruttdatat ßf kan exempelvis tas emot viatrådlös kommunikation frän det framförvarande fordonet 5. Processorenheten 8 ärvidare konfigurerad att ta emot ruttdata ßego frän det egna fordonet 1 som angervilken rutt det egna fordonet 1 ska köra. Ruttdatat ßego frän det egna fordonet 1kan exempelvis erhällas via navigationssystemet 11. Processorenheten 8 ärvidare konfigurerad att jämföra det egna fordonets ruttdata ßego med detframförvarande fordonets ruttdata ßf, och bestämma sträckan S1 till att angelängden pä den sträckan under vilken det egna fordonet 1 och det framförvarandefordonet 5 har samma rutt baserat pä jämförelsen. Ruttdata kan exempelvis angepositioner i longitud och latitud. Processorenheten 8 kan dä vara konfigurerad attjämföra ifall positionerna överensstämmer med varandra inom ett fördefinieratradie-intervall, exempelvis 5, 10, 20, 50 eller 100 m. Ifall de överensstämmer inomintervallet, anses fordonen 1, 5 ha samma rutt. Med hjälp av ruttdata för bädafordonen 1, 5 vet föraren hur länge det egna fordonet 1 och det framförvarande fordonet 5 delar rutt.

I Fig. 6 visas ett flödesschema för en metod för att ge beslutsstöd ät en förare avdet egna fordonet inför en omkörning av det framförvarande fordonet 5. Metodenkommer nu att förklaras med hänvisning till denna figur. Metoden kanimplementeras som datorinstruktioner i ett datorprogram P. När datorprogrammetkörs pä processorenheten 8, sä utförs de olika stegen i metoden. Metoden 12 innefattar att emottaga en hastighet vsef som indikerar det egna fordonets 1önskade hastighet (B1), och att bestämma en hastighet vf pä det framförvarandefordonet 5 (B2). Därefter beräknas en skillnad Av mellan vsef och vf (B3), och förätminstone en sträcka Sf beräknas hur mycket längre tid Atf sträckan Sf tar fördet egna fordonet 1 dä det kör i hastigheten vf istället för i vsef baserat päskillnaden Av (B4). Därefter presenteras tiden Atf för föraren av det egna fordonet (B5). Beräkningen av skillnaden Atf kan utföras med ekvation (1).

Enligt en utföringsform är det egna fordonet 1 utrustat med en farthällare 10,exempelvis en adaptiv farthällare, som är konfigurerad att hälla en viss tidsluckatsef mellan det egna fordonet 1 och det framförvarande fordonet 5. Metoden kandä innefatta att bestämma en reduktion Ab i bränsleförbrukning för det egnafordonet 1 baserat pä tidsluckan tsef och skillnaden Av, och reduktionen Ab presenteras för föraren av det egna fordonet 1.

Enligt en annan utföringsform innefattar metoden att beräkna för ett flertal sträckorSk hur mycket längre tid Atk sträckan Sk tar för det egna fordonet 1 dä det kör ihastigheten vf istället för i vsef baserat pä skillnaden Av, samt presentera tidernaAtk för föraren. Enligt en annan utföringsform är sträckan Sf den totala sträckanför det egna fordonet 1 frän det egna fordonets 1 nuvarande position till dessslutdestination. Pä sä sätt kan den totala skillnaden mellan det egna fordonetsestimerade ankomsttid när den kör i hastigheten vsef och den estimeradeankomsttiden när det egna fordonet 1 kör i det framförvarande fordonets hastighetvf bestämmas, alltsä den totala tidsskillnaden Atf. Ett navigationssystem 11 i detegna fordonet 1 kan vara konfigurerat att bestämma den totala sträckan för detegna fordonet 1. Enligt en ytterligare utföringsform innefattar bestämningen avreduktionen Ab i bränsleförbrukning att bestämma reduktionen Ab ibränsleförbrukning för den totala sträckan frän det egna fordonets 1 nuvarandeposition till dess slutdestination. Den totala tidsskillnaden Atf och reduktionen Ab ibränsleförbrukning för den totala sträckan frän det egna fordonets nuvarande position till dess slutdestination kan dä presenteras för föraren. 13 Enligt en annan utföringsform är det egna fordonet 1 och det framförvarandefordonet 5 konfigurerade för att kommunicera trådlöst, varvid metoden innefattaratt ta emot ruttdata härstammande frän det framförvarande fordonet 5 som angervilket rutt det framförvarande fordonet 5 ska köra, samt ta emot ruttdata frän detegna fordonet 1 som anger vilken rutt det egna fordonet 1 ska köra. Metodeninnefattar sedan att jämföra det egna fordonets 1 ruttdata med det framförvarandefordonets 5 ruttdata, och att bestämma sträckan S1 till att ange längden pä densträckan under vilken det egna fordonet 1 och det framförvarande fordonet 5 har samma rutt baserat pä jämförelsen.

Den föreliggande uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivnautföringsformerna. Olika alternativ, modifieringar och ekvivalenter kan användas.Därför begränsar inte de ovan nämnda utföringsformerna uppfinningens omfattning, som definieras av de bifogade kraven.

Claims (16)

1. Metod för att ge beslutsstöd åt en förare av ett eget fordon (1) inför enomkörning av ett framförvarande fordon (5), varvid metoden innefattar att - emottaga en hastighet vsef som indikerar det egna fordonets (1)sethastighet; - bestämma en hastighet vf på det framförvarande fordonet (5); - beräkna en skillnad Av mellan vsef och vf; - beräkna för åtminstone en sträcka S1 hur mycket längre tid At1sträckan S1 tar för det egna fordonet (1) då det kör i hastigheten vf istället för i vsefbaserat på skillnaden Av; - presentera tiden At1 för föraren av det egna fordonet.

2. Metoden enligt krav 1, varvid det egna fordonet (1) är utrustat med enfarthållare (10) som är konfigurerad att hålla en viss tidslucka tsef mellan det egnafordonet (1) och det framförvarande fordonet (5), - bestämma en reduktion Ab i bränsleförbrukning för det egnafordonet (1) baserat på tidsluckan tsef och skillnaden Av; - presentera reduktionen Ab för föraren av det egna fordonet (1 ).

3. Metoden enligt något av föregående krav, som innefattar att beräknaför ett flertal sträckor Sk hur mycket längre tid Atk sträckan Sk tar för det egnafordonet (1) då det köri hastigheten vf istället för i vsef baserat på skillnaden Av, samt presentera tiderna Atk för föraren.

4. Metoden enligt något av föregående krav, varvid sträckan S1 är dentotala sträckan för det egna fordonet (1) från det egna fordonets (1 ) nuvarandeposition till dess slutdestination.

5. Metoden enligt krav 2 och 4, varvid bestämningen av reduktionen Ab i bränsleförbrukning innefattar att bestämma reduktionen Ab i bränsleförbrukning för den totala sträckan för det egna fordonet ( 1) från det egna fordonets (1) nuvarande position till dess slutdestination.

6. Metoden enligt krav 5, varvid det egna fordonet (1 ) är utrustat med ettnavigationssystem (11) som baserat på det egna fordonets (1) nuvarande positionoch slutdestination är konfigurerat att bestämma den totala sträckan för det egnafordonet (1 ).

7. Metoden enligt något av föregående krav, varvid det egna fordonet( 1) och det framförvarande fordonet (5) är konfigurerade för att kommuniceratrådlöst, varvid metoden innefattar att -ta emot ruttdata härstammande från det framförvarande fordonet (5)som anger vilket rutt det framförvarande fordonet (5) ska köra; -ta emot ruttdata från det egna fordonet (1) som anger vilken rutt detegna fordonet (1) ska köra; -jämföra det egna fordonets (1) ruttdata med det framförvarandefordonets (5) ruttdata; - bestämma sträckan S1 till att ange längden på den sträckan undervilken det egna fordonet (1) och det framförvarande fordonet (5) har samma rutt baserat på jämförelsen.

8. Apparat (2) för att ge beslutsstöd åt en förare av ett eget fordon (1)inför en omkörning av ett framförvarande fordon (5), varvid apparaten (2)innefattar en processorenhet (8) som är konfigurerad att -ta emot hastighetsdata som anger en hastighet vset som indikerardet egna fordonets ( 1) sethastighet; - bestämma en hastighet vf på det framförvarande fordonet (5); - beräkna en skillnad Av mellan vset och vf; - beräkna för åtminstone en sträcka S1 hur mycket längre tid At1sträckan S1 tar för det egna fordonet (1) då det kör med hastigheten vf istället förmed vset baserat på skillnaden Av; samt att 16 - generera en första presentationssignal d1 som anger tiden At1 ochsända den till en presentationsenhet (3) varvid tiden At1 presenteras för förarengenom presentationsenheten (3).

9. Apparaten (2) enligt krav 8, varvid det egna fordonet (1) är utrustatmed en farthållare (10) som är konfigurerad att hålla en viss tidslucka tset mellandet egna fordonet (1) och det framförvarande fordonet (5), varvidprocessorenheten (8) är konfigurerad att - ta emot data som indikerar tidsluckan tset; - bestämma en reduktion Ab i bränsleförbrukning för det egnafordonet baserat på tidsluckan tset och skillnaden Av; - generera en andra presentationssignal (12 som anger reduktionenAb och sända den till presentationsenheten (3) varvid reduktionen Ab presenteras för föraren genom presentationsenheten (3).

10. Apparaten (2) enligt något av kraven 8 eller 9, varvidprocessorenheten (8) är konfigurerad att beräkna för ett flertal sträckor Sk hurmycket längre tid Atk sträckan Sk tar för det egna fordonet (1) då det kör ihastigheten vf istället för i vset baserat på skillnaden Av, samt generera en förstapresentationssignal on som anger tiderna Atk och sända den tillpresentationsenheten (3) varvid tiderna Atk presenteras för föraren genom presentationsenheten (3).

11. Apparaten (2) enligt något av kraven 8 till 10, varvid sträckan S1 ärden totala sträckan för det egna fordonet (1) från det egna fordonets (1) nuvarande position till dess slutdestination.

12. Apparaten (2) enligt krav 9 och 11, varvid processorenheten (8) ärkonfigurerad att bestämma reduktionen Ab i bränsleförbrukning för den totalasträckan för det egna fordonet (1) från det egna fordonets (1) nuvarande position till dess slutdestination. 17

13. Apparaten (2) enligt krav 12, varvid det egna fordonet (1) är utrustatmed ett navigationssystem (11) som baserat på det egna fordonets (1 ) nuvarandeposition och slutdestination är konfigurerat att bestämma den totala sträckan för det egna fordonet (1 ).

14. Apparaten (2) enligt något av kraven 8 till 13, varvid det egnafordonet (1) och det framförvarande fordonet (5) är konfigurerade för attkommunicera trådlöst, varvid processorenheten (8) är konfigurerad att -ta emot ruttdata ßf härstammande från det framförvarande fordonet(5) som anger vilket rutt det framförvarande fordonet (5) ska köra; -ta emot ruttdata ßego från det egna fordonet (1) som anger vilken ruttdet egna fordonet (1) ska köra; -jämföra det egna fordonets ruttdata ßego med det framförvarandefordonets ruttdata ßf; - bestämma sträckan S1 till att ange längden på den sträckan undervilken det egna fordonet (1) och det framförvarande fordonet (5) har samma rutt baserat på jämförelsen.

15. Datorprogram, P, innefattande programkod för att orsaka en apparat(2) att utföra stegen enligt metoden enligt något av patentkraven 1 till 7.

16. Datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad på ett av endator läsbart icke-flyktigt medium för att utföra metodstegen enligt något avpatentkraven 1 till 7, när nämnda programkod körs på en apparat (2).