SE519668C2 - Förfarande och anordning för styrning av en förbränningsmotor - Google Patents

Description

519 668 2 i beroende av förbränningsmotorns drifttillstånd. Viktfakto- rerna fastställs ur karakteristiker i beroende av en lämplig driftparameter. Därvid är det fördelaktigt att förhålla driftparametern till ett tröskelvärde, d.v.s. att dividera driftparametern genom detta tröskelvärde och ge detta trös- kelvärde i beroende av förbränningsmotorns starttemperatur.

Det uppfinningsenliga förfarandet är särskilt lämpligt för snabb uppvärmning av en katalysator i förbränningsmotorns avgassystem. Vid denna användning senareförskjuts tändvinkeln med det första korrektionsvärdet för att snabbt uppvärma katalysatorn. Med det andra korrektionsvärdet åstadkommes det att strypventilen eller tomgångsställorganet öppnas upp så att gaspedalkarakteristiken bibehålles trots förskjutning av tändvinkeln och det därmed icke uppkommer något avbräck i färdkomforten.

Uppfinningen skall nedan närmare förklaras med hjälp av de i ritningen framställda utföringsformerna.

Det visas i: fig. 1 en schematisk framställning av en förbränningsmotor innefattande olika komponenter som alltefter utföringsformen av uppfinningen kan vara av betydelse, fig. 2 ett blockschema av en utföringsform av uppfinningen, fig. 3 ett flödesdiagram av det uppfinningsenliga förfaran- det, fig. 4 en karakteristik för en viktfaktor och fig. 5 ett diagram för gaspedalkarakteristiken vid ett varv- tal av 1720 varv/minut med och utan ingrepp i tändvinkeln och/eller i tryckventilen respektive tomgångsställorganet.

Beskrivning av utföringsformer I det följande beskrivs utföringsformer av uppfinningen med vilken katalysatorn efter start av förbränningsmotorn mycket snabbt kan uppvärmas till dess drifttemperatur. Uppfinningen är emellertid icke begränsad till denna applikation, utan kan alltid insättas när olika parametrar hos förbränningsmotorn 519 668 3 skall styras koordinerat, i synnerhet i de fall när det skall förhindras att ett tändvinkelingrepp får verkningar på för- bränningsmotorns vridmoment. Om exempelvis tändvinkeln sena- reförskjutes så leder det till en vridmomentförlust. Denna vridmomentförlust utjämnas vid det uppfinningsenliga för- farandet därigenom att tomgångsställorganet öppnas upp.

Därigenom uppnås det att gaspedalkarakteristiken vidhålles oberoende av tändvinkeln. Eftersom senareomställningen av tändvinkeln i regel endast behövs i bestämda drifttillstånd ombesörjer det uppfinningsenliga förfarandet dessutom att tändvinkelingreppet och tomgångsställorganingreppet koordine- rat nedstyrs, d.v.s. reduceras till noll. Exempelvis behövs funktionen för snabb uppvärmning av katalysatorn endast inom ett kort intervall efter starten av förbränningsmotorn.

Fig. 1 visar en förbränningsmotor 100 med olika komponenter.

Förbränningsmotorn 100 tillförs en luft/bränsleblandning via en insugningssträcka 102, och förbränningsmotorns 100 avgaser avgives i en avgaskanal 104. I insugningssträckan 102 är - synliga i den insugna luftens strömningsriktning - en luft- mängdsmätare eller luftmassamätare 106, en temperatursensor 107 för detektering av den insugna luftens temperatur, en strypventil 108 med en sensor 109 för detektering av stryp- ventilens 108 öppningsvinkel, en trycksensor 110 och en eller flera insprutningsmunstycken 111 anordnade. Runt strypventi- len 108 leder en förbigångskanal 112, i vilken ett tomgångs- ställorgan 113 är anordnat med ett drivorgan 114. Om tom- gångsställorganet 113 manövreras styrt, så är tomgångsställ- organets 113 öppningsvinkel känd ur drivorganets 114 styr- signaler. Om tomgångsställorganet skall drivas reglerat, så erfordras dessutom en i fig. 1 icke visad sensor för detekte- ring av tomgångsställorganets 113 öppningsvinkel.

I avgaskanalen 104 är - synliga i avgasernas strömningsrikt- ning - en första syresensor 115, en katalysator 116 med en temperatursensor 117 för detektering av katalysatorns 116 temperatur och en andra syresensor 118 anordnade. Uppströms om den första syresensorn 115 mynnar en sekundärluftledning 120 ut i avgaskanalen 104. Sekundärluftledningens 120 in- 51.9 ses “~}?ï.:ffi*:-- 4 trädesöppning i avgaskanalen 104 kan förslutas medelst en ventil 121. Genom sekundärluftledningen 120 kan medelst en sekundärluftpump 122 friskluft inblåsas i avgaskanalen 104.

Vid förbränningsmotorn 100 är en temperatursensor 123 och en varvtalssensor 124 anbringade. Vidare har förbränningsmotorn 100 exempelvis fyra tändstift 126 för tändning av luft/bräns- leblandningen i cylindrarna.

Utgångssignalerna från luftmängdsmätaren eller luftmassamäta- ren 106, temperatursensorn 107, sensorn 109 för detektering av strypventilens 108 öppningsvinkel, trycksensorn 110, eventuellt sensor för detektering av tomgângsställorganets 113 öppningsvinkel, den första syresensorn 115, temperatur- sensorn 117, den andra syresensorn 118, temperatursensorn 123 och varvtalssensorn 124 leds till en central styranordning 128 via motsvarande förbindelseledningar. Styranordningen 128 utvärderar sensorsignalerna och styr via ytterligare förbin- delseledningar insprutningsventilen respektive insprutnings- ventilerna 111, tomgångsställorganets 113 drivorgan 114, ventilen 121, sekundärluftpumpen 122 och tändstiften 126. De här beskrivna enskilda komponenterna är icke nödvändigtvis alla samtidigt erforderliga för genomförande av det uppfin- ningsenliga förfarandet och måste således alltså icke alla vara för handen. Alltefter utföringsform av uppfinningen räcker en mer eller mindre stor delkombination av dessa enskilda komponenter.

Fig. 2 visar ett blockschema över en utföringsform av upp- finningen. Kopplingen i fig. 2 tjänar till att förse bör- värdena för tändvinkeln ZW, för tomgångsställorganets 113 öppningsvinkel LLW och för luft/bränsleförhållandet LK med korrektionsvärden dZW', dLLW' och GK'. Korrektionsvärdet dZW' för tändvinkeln ZW tjänar till att så snabbt som möjligt efter starten av förbränningsmotorn 100 uppvärma katalysatorn 116 till drifttemperatur. Korrektionsvärdet dLLW' för tom- gångsställorganets 113 öppningsvinkel LLW tjänar till att kompensera den av korrektionsvärdet dZW' förorsakade påverkan av vridmomentet. Korrektionsvärdet GK' för luft/bränsleför- .. ...n 519 668 hållandet LK tjänar till att anpassa uppvärmningsverkan och avgasbelastningen optimalt till varandra.

Ett grundvärde dZW för korrektionsvärdet dZW' avgives från en karakteristikfunktionsyta 200, i vilken en signal för varv- talet n och en signal för lasten L inmatas. Varvtalet n fastställes med hjälp av den i fig. 1 visade varvtalssensorn 124. Lasten L kan fastställas på olika sätt, exempelvis med hjälp av luftmängds- eller luftmassamätaren 106, trycksensorn 110, sensorn 109 för detektering av strypventilens 108 öpp- ningsvinkel o.s.v. Signalen för grundvärdet dZW vidareleds till en första ingång hos en sammankopplingspunkt 202. På den andra ingången hos sammankopplingspunkten 202 ligger en viktfaktor Fl. Viktfaktorn Fl har i regel värden mellan 0 och 1. Den fastställer hur starkt grundvärdet dZW i slutänden påverkar tändvinkeln ZW. Detta erfordras för att tändvinkeln endast skall påverkas i bestämda drifttillstånd. I dessa drifttillstånd har Viktfaktorn Fl ett stort värde, exempelvis värdet 1. Till att börja med och mot slutet av detta drift- tillstånd kan viktfaktorn Fl höjas från ett värde 0 till ett större värde respektive sänkas från ett stort värde till värdet 0, och utanför detta drifttillstånd har Viktfaktorn Fl värdet 0 så att grundvärdet dZW icke har något inflytande på tändvinkeln dZW. Viktfaktorn Fl avgives från ett block 204.

Detaljer för fastställning av Viktfaktorn F1 genom blocket 204 är visat i fig. 3 och förklaras i den tillhörande texten.

Blocket 204 har två ytterligare utgångar för utmatning av ytterligare viktfaktorer F2 och F3. Vid en första ingång hos blocket 204 påligger en signal TBKMStart, vilken represente- rar förbränningsmotorns 100 temperatur vid starten av för- bränningsmotorn l00. Det kan finnas en ytterligare ingång, vid vilken en signal för en driftparameter påligger, ur vilken i någon form den redan uppnådda uppvärmningsverkan av katalysatorn kan avledas. Denna driftparameter kan exempelvis vara den med temperatursensorn ll? detekterade temperaturen hos katalysatorn 116, en med hjälp av en temperaturmodell fastställd temperatur hos katalysatorn 116, en lastsignal L, en signal för bränslemängden, en signal för antalet vevaxel- . . V . . . 519 668 Éjfïfïïfiïf 6 rotationer, en signal för temperaturen TBKM hos förbrännings- motorn 100 eller också en tidssignal. Sammankopplingspunkten 202 multiplicerar grundvärdet dZW med viktfaktorn Fl och beredställer vid sin utgång en signal för tändvinkelns ZW korrektionsvärde dZW'. Denna signal vidareleds till en första ingång hos en sammankopplingspunkt 206, vars andra ingång är förbunden med utgången från ett block 208, vilket beredstäl- ler börvärdet för tändvinkeln ZW. I sammankopplingspunkten 206 adderas börvärdet för tändvinkeln ZW och korrektionsvär- det dZW', och summasignalen vidareleds till ett block 210 för ytterligare bearbetning, vilket i slutänden leder till en motsvarande styrning av tändstiften 126.

På liknande sätt påverkas också förstyrvärdet LLW för tom- gångsställorganet 113. En karakteristikfunktionsyta 212 avger i beroende av ingångsstorheterna ett varvtal n och öppnings- vinkel a hos strypventilen 108 en signal för grundvärdet dLLW. Denna signal vidareleds till en första ingång hos en sammankopplingspunkt 214. Den andra ingången hos sammankopp- lingspunkten 214 är förbunden med utgången från blocket 204, vid vilket viktfaktorn F2 beredställs. Sammankopplingspunkten 214 pultiplicerar signalen för grundvärdet dLLW med viktfak- torn F2 och beredställer vid sin utgång en signal för korrek- tionsvärdet dLLW'. Signalen för korrektionsvärdet dLLW' vidareleds till en första ingång hos en sammankopplingspunkt 216. I den andra ingången hos sammankopplingspunkten 216 påligger ett förstyrvärde LLW för tomgångsställorganet 113, vilket alstras av ett block 218. Sammankopplingspunkten 216 adderar signalerna för förstyrvärdet LLW och korrektionsvär- det dLLW' och avger en signal LLW'. Tomgångsställorganet 113 styrs i beroende av denna signal LLW'. Detta är visat genom ett block 220, i vilket signalen LLW' inmatas. Uppbyggnaden av blocket 220 är icke av betydelse för uppfinningen och beskrivs därför icke närmare.

Vidare påverkas med kopplingen enligt fig. 2 luft/bränsle- förhållandet LK. Påverkan sker medelst ett korrektionsvärde GK'. Ett grundvärde GK för korrektionsvärdet GK' avgives från en karakteristikfunktionsyta 222, i vilken varvtalet n och 519 ses .. m: 7 lasten L inmatas som ingångsstorheter. Det från karakte- ristikfunktionsytan 222 avgivna grundvärdet GK inmatas i en första ingång hos ett sammankopplingsblock 224. Den andra ingången hos sammankopplingsblocket 224 är förbunden med blockets 204 utgång, vid vilket viktfaktorn F3 beredställs.

Grundvärdet GK kan antaga värden mellan 0 och 2, varvid värdet 1 betyder att luft/bränsleförhållandet LK icke på- verkas. Viktfaktorn F3 har - liksom viktfaktorerna Fl och F2 - ett värde mellan O och 1. Om F3 har värdet 0, avger samman- kopplingsblocket 224 oberoende av vilket värde grundvärdet GK har, vid sin utgång värdet 1. Sammankopplingsblocket 224 avger generellt ett korrektionsvärde GK', som ligger närmare värdet 0 än det vid sammankopplingsblockets 224 ingång pålig- gande grundvärdet GK. Detta uppnås genom att grundvärdets GK avvikelse från värdet 1 i sammankopplingsblocket 224 skalas med viktfaktorn F3. Med andra ord bildar sammankopplings- blocket 224 differensen mellan grundvärdet GK och värdet 1, multiplicerar denna differens med viktfaktorn F3 och adderar till resultatet återigen värdet 1. Sammankopplingsblockets 224 utgångssignal vidareleds till en första ingång hos en sammankopplingspunkt 226. I den andra ingången hos samman- kopplingspunkten 226 inmatas en av ett block 228 alstrat förstyrningsvärde förlust/bränsleblandningen LK. Sammankopp- lingspunkten 226 multiplicerar förstyrvärdet med korrektions- värdet GK' och vidareleder det till ett block 230 för ytter- ligare bearbetning.

I det i fig. 2 visade utföringsexemplet är det vidare anord- nat att blocket 204 via en omkopplare 232 till- respektive frånkopplar en i ett block 234 realiserad antivibrationsfunk- tion. I stället för fullständig frånkoppling av antivibra- tionsfunktionen kan det också omkopplas till en annan para- metersats. Antivibrationsfunktionen skall undvika vevstaks- svängningar, under det att tändvinkeln ZW vid snabba varv- talsändringar förskjuts med ett bestämt belopp. Vid en posi- tiv varvtalsgradient omställs tändviakeln i fel riktning, vid en negativ varvtalsgradient i tidig riktning, för att förhöja respektive sänka varvmomentet i motfas till svängningen. Vid blockets 234 ingång påligger varvtalet n. Vid dess utgång 519 668 8 beredställer blocket 234 en tändvinkeländring, vilken via omkopplaren 232 kan inmatas i blocket 210 där den adderas till den korrigerade tändvinkeln ZW'. Blocket 204 sluter omkopplaren 232 endast när viktfaktorn Fl är liten i för- hållande till värdet 1. Funktionssättet hos det i fig. 2 visade blockschemat förklaras med hjälp av flödesdiagrammet i fig. 3.

Fig. 3 visar ett flödesdiagram av det uppfinningsenliga förfarandet för fastställning av viktfaktorer Fl, F2 och F3.

Flödesdiagrammet börjar med ett steg 300, i vilket fastställs om förbränningsmotorn 100 startas. Steget 300 upprepas tills villkoret hos steget 300 har uppfyllts. Då ansluter sig till steget 300 ett steg 302, i vilket en variabel IL tilldelas värdet 0. Variabeln IL representerar t.ex. lastintegralen, d.v.s. den sida av starten av förbränningsmotorn 100 upp- integrerade lasten L. Vidare fastställs i steget 302 tempe- raturen hos förbränningsmotorn 100 och lagras som värde TBKMStart. På steget 302 följer ett steg 304. I steget 304 fastställs ett tröskelvärde ILMax för lastintegralen IL, vid vars uppnående genomlöpningen av flödesdiagrammet avslutas.

Tröskelvärdet ILMax utläses ur en karakteristik, vilken är upprättad över den i steget 302 fastställda starttemperaturen TBKMStart hos förbränningsmotorn 100. Detta har till följd att slutet av flödesdiagrammet vid en kallstart av förbrän- ningsmotorn 100 upnås först vid en större lastintegral IL än vid en varmstart. Till steget 304 ansluter sig ett steg 306.

I steg 306 normeras lastintegralen IL till värdet ILMax, d.v.s. det fastställs en relativ lastintegral ILRel, under det att lastintegralen IL divideras med tröskelvärdet ILMax.

Till steget 306 anlsuter sig ett steg 308, i vilket det testas om den relativa lastintegralen ILRel är mindre eller lika med 1, d.v.s. om tröskelvärdet ILMax ännu icke har överskridits. Om villkoret uppfylls så ansluter sig ett steg 310. I steget 310 utläses viktfaktorerna Fl, F2 och F3 ur karakteristiker, vilka var och en beror av den relativa lastintegralen ILRel. De så fastställda viktfaktorerna Fl, F2 och F3 används enligt fig. 2 till att fastställa hur starkt inverkan de med karakteristikerna 200, 212 och 222 fastställ- « v . » A. 519 668 u u. 9 da grundvärdena dZW, dLLW och GK slutligen verkar. Till steg 310 ansluter sig ett steg 312, i vilket lastintegralen IL aktualiseras. Detta kan t.ex. ske genom att det aktuella värdet övertages från en integrator, vilken som insignal erhåller lasten L. Till steg 312 ansluter sig åter steg 306.

Om stegets 308 villkor icke har upfyllts, d.v.s. den relativa lastintegralen ILRel har överskridit värdet 1, så avslutas genomlöpningen av flödesdiagrammet.

Fig. 4 visar ett diagram för ett möjligt förlopp hos en karakteristik, ur vilken i steget 310 hos fig. 3 en av vikt- faktorerna, exempelvis Fl utläses i beroende av den relativa lastintegralen ILRel. På abskissan är den relativa lastin- tegralen ILRel införd och viktfaktorn Fl på ordinatan. Kurv- förloppet stiger från ett värde 0 för en relativ lastintegral ILRel från 0 snabbt till ett värde 1, förblir sedan en tid konstant vid 1 och faller slutligen långsamt till ett värde 0 för en relativ lastintegral ILRel av 1. I området i vilket viktfaktorn Fl konstant är lika med 1 har grundväret dZW enligt fig. 2 fullt värde, d.v.s. korrektionsvärdet dZW' är lika med grundvärdet dZW. För en relativ lastintegral ILRel av 0 och för en relativ lastintegral ILRel större än 1 är viktfaktorn F1 lika med 0, d.v.s. tändvinkeln ZW påverkas icke genom det från karakteristiken 200 avgivna grundvärdet dZW. För att mellan områdena av den fulla påverkan och den icke förhandenvarande påverkan alstra en mjuk övergång för- höjs viktfaktorn Fl från 0 till 1 respektive sänks från 1 till 0 över en ramp eller en annan lämplig funktion.

Den mjuka övergången kan emellertid också bortfalla och ersättas av en stegformad övergång mellan 0 och 1, i fall en parameter skall påverkas med viktfaktorn, vilken parameter icke kan anta mellanvärden utan tjänar till att styra ett omkopplingsförlopp, d.v.s. när parametern endast represente- rar de båda tillstånden "till" och "från". Ett sådant om- kopplingsförlopp skulle exempelvis kunna vara till- respek- tive frånkopplingen av sekundärluftpumpen 122. Sekundärluft- pumpen 122 är i regel frånkopplad och tillkopplas endast i 1. 1,»- 519 668 .. »u bestämda drifttillstånd. Drifttillståndsberoende till- res- pektive frånkopplingar kan styras via en viktfaktor. Omkopp- lingsförloppet kan koordineras med tändvinkelingreppet, ingreppet på strypventilen 108 repektive tomgångsställorganet 113 eller ingreppet i luft/bränsleförhållandet. Det med viktfaktorn utlösta omkopplingsförloppet kan också insättas för till- och frånkoppling av ett sugrörsuppvärmningselement, en elektrisk katalysatoruppvärmning, en brännare för uppvärm- ning av katalysatorn eller en avgasventil o.s.v.

Fig. 5 visar påverkan av det uppfinningsenliga förfarandet på gaspedalkarakteristiken. I diagrammet i fig. 5 är vridmomen- tet hos förbränningsmotorn 100 uppfört i beroende av öpp- ningsvinkeln a hos strypventilen 108. Samtliga kurvor upptogs vid ett konstant varvtal av 1720 varv/minut. Den heldragna linjen visar den normala gaspedalkarakteristiken, utan att ett ingrepp på tändvinkeln ZW eller på tomgångsställorganet 113 företages. Den streckade kurvan visar gaspedalkarakte- ristiken för det fallet att tändvinkeln ZW har senareför- skjutits, medan tomgångsställorganet 113 emellertid icke har påverkats. Vid små öppningsvinklar hos strypventilen 108 - då endast här förskjutningen av tändvinkeln ZW är aktiv - ligger den streckade kurvan tydligt under den heldragna kurvan, d.v.s. genom förskjutningen av tändvinkeln ZW förändrades gaspedalkarakteristiken starkt. Vid den punkterade kurvan aktiverades för kompensering av förskjutningen av tändvinkeln ZW dessutom det uppfinningsenliga ingreppet på tomgångsställ- organet 113 med det resultatet att den ursprungliga gaspedal- karakteristiken (heldragen linje) återställdes. Vid den streckpunkterade kurvan öppnades förutom förskjutningen av tändvinkeln ZW dessutom tomgångsställorganet 113 helt. Sam- manfattningsvis kan det från fig. 5 dragas slutsatsen att det genom det uppfinningsenliga förfarandet är möjligt att genom- föra en sentändning och därmed exempelvis en upphettning av katalysatorn 116 utan att gaspedalkarakteristiken nämnvärd ändras.

I de hittills beskrivna utföringsformerna förhindrades det genom en motsvarande styrning av tomgångsställorganet att ett ll tändvinkelingrepp påverkade vridmomentet. Om uppfinningen insättes i samband med en elektroniskt styrd strypventil kan i stället för tomgångsställorganet strypventilen styras på motsvarande sätt. Vid denna utföringsform inmatas i karakte- ristiken 212 i stället för signalen för öppningsvinkeln a hos strypventilen 108 en av gaspedalgivaren alstrad signal.

De till var och en av sammankopplingspunkterna i fig. 2 tillhörande logiska sammankopplingsslagen - exempelvis addi- tion eller multiplikation - kan var och en ersättas med andra lämpliga sammankopplingsslag. De vid sammankopplingen delta- gande signalerna skall då på motsvarande sätt anpassas till sammankopplingsslaget. Om exempelvis sammankopplingsslaget multiplikation väljs för sammankopplingspunkten 202, så skall för viktfaktorn Fl värdet 1 givas i förväg om grundvärdet dZW icke skall förändras. Vid sammankopplingsslaget addition skulle under samma betingelser värdet 0 givas i förväg för viktfaktorn Fl.

I en fördelaktig utföringsform är viktfaktorerna Fl och F2 identiska.

Det kan också vara anordnat en ytterligare viktfaktor F4 i samband med ett separat ingrepp i tomgångsvarvtalet. Ingrep- pet i tomgångsvarvtalet skulle då ha samma struktur som det i fig. 2 visade ingreppet i tändvinkeln ZW, i öppningsvinkeln LLW hos tomgångsställorganet 113 och i luft/bränsleförhål- landet LK. Viktfaktorn F4 skulle sammankopplas med ett mot- svarande grundvärde till ett korrektionsvärde och med korrek- tionsvärdet skulle börvärdet för tomgångsvarvtalet påverkas.

I motsats till korrektionsvärdet dLLW' tjänar korrektionsvär- det för tomgångsvarvtalet icke till att kompensera korrek- tionsvärdets dZW' inflytande på förbränningsmotorns 100 vridmoment, utan till att förändra tomgångsvarvtalet.

Alltefter utföringsform kan grundvärdena dzw, dLLW och/eller GK också bero av ytterligare signaler, vilka beskriver för- bränningsmotorns 100 drifttillstånd. En sådan signal skulle exempelvis kunna vara förbränningsmotorns 100 temperatur. - » - . « . - . , . » -. 519 668 12 I en speciell utföringsform av uppfinningen bortfaller vikt- ningen av grundvärdena dZW, dLLW och GK genom viktfaktorerna Fl, F2 och F3. Vid denna utföringsform äger viktningen av grundvärdena rum beroende av drifttillstånd redan vid alst- ringen av grundvärdena genom karakteristikerna 200, 212 och 222. Karakteristikfunktionsytorna skall då för den skull utformas motsvarande deras beroende. I synnerhet skall inom karakteristikfunktionsytorna det tagas hänsyn till de drift- parametrar ur vilka vid utföringsformen med viktning viktfak- torerna fastställs.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 51.9 668 w. -H 13 Patentkrav

1. Förfarande för styrning av en förbränningsmotor (100), varvid vid bestämda drifttillstånd tändvinkeln (ZW) och den av förbränningsmotorn (100) insugna luften påverkas, känne- tecknat av att - en signal för tändvinkeln (ZW) sammankopplas med ett första korrektionsvärde (dZW') och - en signal för den av förbränningsmotorn (100) insugna luften (LLW) sammankopplas med ett andra korrektionsvärde (dLLW'), - varvid det första och det andra korrektionsvärdet (dZW',dLLW') är i förväg givbara eller viktningsbara i be- roende av förbränningsmotorns (100) drifttillstånd och an- passade till varandra så att det första korrektionsvärdets (dZW') verkan på förbränningsmotorns (100) vridmoment kom- penseras med det andra korrektionsvärdet (dLLW').

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att ett tredje korrektionsvärde (GK') är anordnat för korrigering av en signal för luft/bränsleförhållandet (LK).

3. Förfarande enligt något av de föregående kraven, känne- tecknat av att korrektionsvärdena (dZW',dLL',GK') alstras under det att grundvärden (dZW,dLLW,GK) sammankopplas med var sin i förväg givbar viktfaktor (F1,F2,F3), varvid viktfakto- rerna (F1,F2) för det första och det andra grundvärdet (dZW,dLLW) företrädesvis är identiska.

4. Förfarande enligt något av de föregående kraven, känne- tecknat av att viktfaktorerna (F1,F2,F3) gives i förväg sådana att korrektionsvärdena (dZW',dLLW',GK') icke är verk- samma utanför de i förväg givbara drifttillstånden och verk- samheten hos korrektionsvärdena (dZW',dLLW',GK') tilltar i början av de i förväg givbara drifttillstånden enligt en Valbar funktion och avtar mot slutet av de i förväg givbara drifttillstånden enligt en Valbar funktion. 10 15 20 25 30 35 . 1» || f v .. ' . .~ I. . '- . .l u.. i ..~« « »uu 1 - .= _. i. nu» 1 u, f . . , . . ., .. f V. f. 14

5. Förfarande enligt något av de föregående kraven, känne- tecknat av att viktfaktorerna (F1,F2,F3) beror av åtminstone en av driftparametrarna tid, antal vevaxelrotationer, integ- rerad last, integrerad luftmassa, integrerad bränsleinsprut- ningsmängd eller katalysatortemperatur och/eller av karak- täristiker i beroende av en till ett tröskelvärde (ILMax) relaterad driftparameter (ILRel).

6. Förfarande enligt krav 5, kännetecknat av att tröskelvär- det (ILMax) är i förväg givbart i beroende av förbrännings- motorns (100) starttemperatur (TBKMStart).

7. Förfarande enligt krav 5 eller 6, kännetecknat av att i beroende av en till tröskelvärdet (ILMax) relaterad drift- parameter (ILRel) kan en omkopplingssignal för en sekundär- luftpump (122), ett insugningsröruppvärmningselement, en elektrisk katalysatorvärmare, en brännare för uppvärmning av katalysatorn eller en avgasventil alstras.

8. Förfarande enligt något av de föregående kraven, känne- tecknat av att den av förbränningsmotorn (100) insugna luften är påverkbar med en strypventil (108) i insugningssystemet (102) eller med ett tomgångsställorgan (113), vilket är anordnat i en förbigångskanal (112) till strypventilen (108).

9. Förfarande enligt något av de föregående kraven, känne- tecknat av att tändvinkeln (ZW) i ett av de i förväg givbara drifttillstånden senareförskjuts med det första korrektions- värdet (dZW'), för att snabbt uppvärma katalysatorn (116) i förbränningsmotorns (100) avgaskanal (104) och att med det andra korrektionsvärdet (dLLW') det åstadkommas att stryp- ventilen (108) eller tomgångsställorganet (113) öppnas upp så att gaspedalkaraktäristiken bíbehålles trots förskjutning av tändvinkeln (ZW).

10. Förfarande enligt något av de föregående kraven, känne- tecknat av att det första och eventuellt det tredje grundvär- det (dZW,GK) fastställs ur en karaktäristikfunktionsyta eller karakteristiktabell (200,222) i beroende av lasten (L) och 10 15 20 25 51.9 668 15 varvtalet (n) och det andra grundvärdet (dLLW) ur en karaktä- ristikfunktionsyta eller karakteristiktabell (212) i beroende av öppningsvinkeln (a) hos strypventilen (108) och varvtalet (H)-

11. Anordning för styrning av en förbränningsmotor (100), varvid i bestämda drifttillstånd tändvinkeln (ZW) och den av förbränningsmotorn insugna luften påverkas, kännetecknat av - första organ (200) anordnade för alstring av ett första grundvärde (dZW) för ett första korrektionsvärde (dZW'), - andra organ (212) för alstring av ett andra grundvärde (dLLW) för ett andra korrektionsvärde (dLLW'), - tredje organ (206) för sammankoppling av en signal för tändvinkeln (ZW) med det första korrektionsvärdet (dZW'), - fjärde organ (216) för sammankoppling av en signal för den av förbränningsmotorn (100) insugna luften (LLW) med det andra korrektionsvärdet (dLLW'), - varvid förbränningsmotorns (100) drifttillstånd vid grund- värdenas (dZW,dLLW) normalvärden är beaktbara genom de första och andra organen (200,212) och varvid korrektionsvärdena (dZW',dLLW') är lika med grundvärdena (dZW,dLLW) eller varvid korrektionsvärdena (dZW',dLLW') är alstringsbara under det att grundvärdena (dZW,dLLW) viktas med femte organ (204,206,216) i beroende av drifttillstånden och - varvid det första och det andra korrektionsvärdet (dZW',dLLW') är så anpassade till varandra att det första korrektionsvärdets (dZW') verkan på förbränningsmotorns (100) vridmoment kompen- seras med det andra korrektionsvärdet (dLLW').