SE511700C2 - Stålmaterial för kallarbetsverktyg framställt på icke pulvermetallurgiskt sätt samt detta sätt - Google Patents
Stålmaterial för kallarbetsverktyg framställt på icke pulvermetallurgiskt sätt samt detta sättInfo
- Publication number
- SE511700C2 SE511700C2 SE9800954A SE9800954A SE511700C2 SE 511700 C2 SE511700 C2 SE 511700C2 SE 9800954 A SE9800954 A SE 9800954A SE 9800954 A SE9800954 A SE 9800954A SE 511700 C2 SE511700 C2 SE 511700C2
- Authority
- SE
- Sweden
- Prior art keywords
- steel material
- contents
- vanadium
- steel
- hand
- Prior art date
Links
Classifications
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
- C22C—ALLOYS
- C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
- C22C38/18—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
- C22C38/22—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with molybdenum or tungsten
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C21—METALLURGY OF IRON
- C21D—MODIFYING THE PHYSICAL STRUCTURE OF FERROUS METALS; GENERAL DEVICES FOR HEAT TREATMENT OF FERROUS OR NON-FERROUS METALS OR ALLOYS; MAKING METAL MALLEABLE, e.g. BY DECARBURISATION OR TEMPERING
- C21D6/00—Heat treatment of ferrous alloys
- C21D6/002—Heat treatment of ferrous alloys containing Cr
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
- C22C—ALLOYS
- C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
- C22C38/18—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
- C22C38/24—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with vanadium
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
- C22C—ALLOYS
- C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
- C22C38/18—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
- C22C38/26—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with niobium or tantalum
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
- C22C—ALLOYS
- C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
- C22C38/18—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
- C22C38/36—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with more than 1.7% by weight of carbon
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C21—METALLURGY OF IRON
- C21D—MODIFYING THE PHYSICAL STRUCTURE OF FERROUS METALS; GENERAL DEVICES FOR HEAT TREATMENT OF FERROUS OR NON-FERROUS METALS OR ALLOYS; MAKING METAL MALLEABLE, e.g. BY DECARBURISATION OR TEMPERING
- C21D1/00—General methods or devices for heat treatment, e.g. annealing, hardening, quenching or tempering
- C21D1/18—Hardening; Quenching with or without subsequent tempering
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C21—METALLURGY OF IRON
- C21D—MODIFYING THE PHYSICAL STRUCTURE OF FERROUS METALS; GENERAL DEVICES FOR HEAT TREATMENT OF FERROUS OR NON-FERROUS METALS OR ALLOYS; MAKING METAL MALLEABLE, e.g. BY DECARBURISATION OR TEMPERING
- C21D2211/00—Microstructure comprising significant phases
- C21D2211/003—Cementite
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C21—METALLURGY OF IRON
- C21D—MODIFYING THE PHYSICAL STRUCTURE OF FERROUS METALS; GENERAL DEVICES FOR HEAT TREATMENT OF FERROUS OR NON-FERROUS METALS OR ALLOYS; MAKING METAL MALLEABLE, e.g. BY DECARBURISATION OR TEMPERING
- C21D2211/00—Microstructure comprising significant phases
- C21D2211/008—Martensite
Landscapes
- Chemical & Material Sciences (AREA)
- Engineering & Computer Science (AREA)
- Materials Engineering (AREA)
- Mechanical Engineering (AREA)
- Metallurgy (AREA)
- Organic Chemistry (AREA)
- Physics & Mathematics (AREA)
- Thermal Sciences (AREA)
- Crystallography & Structural Chemistry (AREA)
- Powder Metallurgy (AREA)
- Treatment Of Steel In Its Molten State (AREA)
- Heat Treatment Of Steel (AREA)
- Continuous Casting (AREA)
- Carbon Steel Or Casting Steel Manufacturing (AREA)
Description
511 700 2
10
15
20
25
kända under varunamnen Vanadis®4 och Vanadis®l0. De norninella sammansättningarna
for dessa stål framgår av Tabell 2.
Tabell 2 Pulvermetallurgiskt framställda kallarbetsstål - nominella
sammansättningar, vikts-%, rest Fe och ßroreningar
C Si Mn Cr Mo V
Vanadis®4 1.5 1.0 0.4 8.0 1.5 4.0
Vanadis®l0 2.9 1.0 0.5 8.0 1.5 9.8
Ovanstående pulvermetallurgiskt tillverkade stål erbjuder extremt goda kombinationer av
nötningsbeständighet och seghet men är dyra att tillverka.
REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN
Ett ändamål med uppfinningen är att erbjuda ett nytt stålmaterial av en stållegering som
kan tillverkas på konventionellt sätt genom framställning av en smälta, som gjuts till göt,
som sedan kan varmbearbetas till formen av stänger, plattor, etc, av vilka kan framställas
verktyg eller andra artiklar, vilka kan värmebehandlas så att man får en slutprodukt med
önskad egenskapsprofil. Den konventionella tillverkningen av göt kan kompletteras med
något efterföljande smältmetallurgiskt process-steg, såsom tex. elektroslaggraffinering
(ESR) eller, som altemativ process, uppbyggnad av göt av stelnande smälta droppar,
såsom den process som är känd under namnet Osprey.
Användningsområdet for materialet enligt uppfinningen kan vara allt från slitgods, t.ex.
inom gnivindustrin, till verktyg inom det konventionella kallarbetsorrirådet for fram-
ställning av verktyg for klippning och stansning, kallextrudering, pulverpressning, djup-
dragning etc. Ett speciellt syfte med uppfinningen är härvid att erbjuda ett material som
har bättre kombination av nötningsbeständighet och seghet än konventionella
ledeburitiska kallarbetsstål av typ AISI D2, D6 eller D7_
Ett syfte med uppfinningen är vidare att erbjuda ett material av en legering som har
bättre varrnbearbetbarhet än nämnda konventionella ledeburitiska kallarbetsstål,
varigenom utbytet i smedja och valsverk kan forbättras och därmed även tillverknings-
ekonomin.
Syfiet med uppfinningen är även att erbjuda ett material med goda värmebehandlings-
egenskaper, Sålunda ska stålet kunna härdas från austenitiseringstemperaturer under
10
15
20
25
30
35
3 511 700
l200°C, företrädesvis från temperaturer mellan 900 och l150°C, typiskt från 950 till
1100°C, ha god härdbarhet, vara formstabilt vid värmebehandling och genom sekundär-
hårdnande få en hårdhet av 55-66 HRC, företrädesvis 60-66 HRC
Ytterligare önskvärda egenskaper är acceptabel skärbarhet och acceptabel slipbarhet.
Dessa och andra syfien kan uppnås genom att uppfinningen kännetecknas av vad som
anges i de efterföljande, självständiga patenkraven.
Fig. 1 illustrerar ett typiskt tillståndsdiagraln för en legering med vanadin-, kol-, krom-
och molybdenhalter enligt uppfinningen vid varierande kromhalter. Diagrammet visar
faserna i jämvikt vid olika temperaturer. Vid långsam stelning av ett göt eller gjutgods
stelnar legeringen genom primär utskiljning av hårdärnnen av MX-typ i smältafas, där M
är V och/eller Nb, men företrädesvis V, och X är C och/eller N, men företrädesvis C.
Den kvarvarande restsmältan har en relativt låg halt av legeringsämnen och stelnar till
austenit och MX (y + MX-området i fasdiagrammet). Vid fortsatt avkylning passeras
förhållandevis snabbt y + MX + MvCg-onirådet, där en mindre andel karbider av MvCg-
typ kan utskiljas, där M huvudsakligen är krom.
Typiskt för materialet enligt uppfinningen är sålunda att dess mikrostruktur vid
temperaturen 1100°C i järnvikt av austenit i smältfas och i smältfasen utskiljda
hårdämnen av MX-typ, där M är V och/eller Nb men företrädesvis V, och X är C och N,
samt därjämte eventuellt en mindre mängd sekundärt utskiljda hårdämnen, normalt max 2
%, foreträdesvis max 1 vol-%, företrädesvis M1C3-karbider, där M är huvudsakligen Cr.
Den typiska lamellära stelningsstlïllggren hos konventionella, ledeburitiska kallarbetsstål
ersätts därmed av en jämn fördelning av hårdämnen av MX-typ, av vilka mer än 50 vol-
% har storlekar inom intervallet 3-20 urn, och typiskt mer eller mindre rund eller
långsträckt avrundad form, och eventuellt med en rnindre andel lamellär stelningsstruktur
bestående av MvCg-karbider. Efier vannbearbetning erhålls en utpräglat homogen och
findispers karbidfördelning, som torde vara grunden till att stålet får en bättre varm-
bearbetbarhet än konventionella, på icke pulvermetallurgiskt sätt framställda,
ledeburitiska kallarbetsstål.
Vid värmebehandling innefattande härdning och anlöpning vanns materialet till fas-
diagrammets y + MX-område, varvid eventuella MvCg-karbider upplöses och man ånyo
får en struktur bestående av austenit och i austeniten fördelade hårdämnen av MX-typ,
511 700 4
10
20
25
30
35
Vid snabbkylning till rumstemperatur omvandlas austeniten till martensit. y + MC +
M1C3-orrirådet passeras förhållandevis snabbt, vilken undertrycker bildandet av M7C3-
karbider. Typiskt för stålmaterialet enligt uppfinningen är därför också att det vid
rumstemperatur har en rnikrostruktur bestående av en grundmassa, som huvudsakligen
består av martensit, och i denna grundmassa 10-25 vol-% av nämnda primärt, i smältfas
utskiljda hårdämnen av MX-typ, vilka typiskt har avrundad form, varjämte kan
förekomma sekundärt utskiljda hårdämnen med submikroskopisk storlek. På grund av de
sekundärt utskiljda partiklarnas litenhet är deras kemiska sammansättning och mängd
svår att bestämma utan tillgång till mycket avancerad utrustning. Det kan emellertid
förutsättas att sådana produkter förekommer i viss utsträckning och då huvudsakligen i
form av MC-karbider och MyCg-karbider, i vilka M är huvudsakligen vanadin respektive
krom. Efter härdning och anlöpning har materialet enligt uppfinningen en hårdhet mellan
55 och 66 HRC. Nämnda mikrostruktur och hårdhet är erhållbar genom uppvämming av
materialet till en temperatur mellan 900 och l l50°C, genomvärrnning av materialet vid
nämnda temperatur under en tid av 15 min-Z h, avkylning av materialet till rums-
temperatur samt anlöpning en eller flera gånger vid en temperatur av l50-650°C.
Beträffande de enskilda legeringselementen och deras samverkan gäller följande.
Vanadin, kol och kväve ska finnas i tillräcklig halt för att materialet skall kunna innehålla
10-25 vol-% hårdämnen av MX-typ och grundmassan därjämte innehålla 0.6-0.8 % kol i
fast lösning, varvid hänsyn även skall tas till att en viss mängd kol och kväve kan bindas i
form av nämnda, sekundärt utskiljda hårdämnen, företrädesvis MvCg-karbider. Det skall
nämnas att kväve normalt inte bidrar i större grad till bildandet av nämnda primära eller
sekundära utskiljningar, efiersom kväve inte skall förekomma i mer än föroreningshalt
eller som accessoriskt element från stâltillverkningen, dvs max 0.3 % normalt max 0.1 %,
Vanadin kan helt eller delvis ersättas av niob upp till max 2 % niob, men företrädesvis
utnyttjas inte denna möjlighet. Typiskt utgörs nämnda hårdämnen till helt övervägande
del av MC-karbider, närmare bestämt huvudsakligenV4C3-karbider. De nämnda
hårdämnena är förhållandevis stora och det uppskattas att åtminstone 50 vol-% av
hårdämnena föreligger som findispersa, diskreta partiklar i grundmassan med en storlek
mellan 3 och 20 um. Typiskt har de en mer eller mindre avrundad form. Dessa
förhållanden bidrar till att ge stålet god varrnbearbetbarhet. Dessutom, på grund av den
höga hårdheten hos hårdämnen av nämnda MX-typ, och på grund av storleken hos
partiklama, bidrar de även i hög grad till att ge materialet önskat abrasivt
nötningsmotstånd.
10
20
f' 511 700
Vanadinhalten ska vara minst 6.5 % och max 9 %. Enligt en aspekt på uppfinningen skall
vanadinhalten företrädesvis vara minst 7.5 %, samtidigt som den maximala vanadinhalten
uppgår till 9 %. Enligt en annan aspekt på uppfinningen kan den företrädesvis valda
vanadinhalten emellertid ligga mellan 6.5-7.5 %. När här vanadin nämns skall inses att
vanadin helt eller delvis kan ersättas av dubbla mängden niob upp till max 2 % niob.
Kolhalten skall anpassas till halten vanadin och eventuell niob for att man skall erhålla
10-25 vol-% av nämnda primärt utskiljda hårdämnen av MX-typ och därjämte 0.64-
0.675 % kol i den anlöpta martensiten, van/id hänsyn även skall tas till att sekundär
utskiljning av främst MC-karbider och MvCg-karbider kan förekomma i viss utsträckning,
vilket också konsumerar en del kol. De villkor som gäller for relationema mellan vanadin
och niob å ena sidan och kol å andra sidan framgår av Fig. 2, som visar kolhalten som
funktion av halten V + 2 Nb. I det i Fig. 2 visade koordinatsystemet, där halten V + 2 Nb
utgör abskissa och halten kol utgör ordinata, har de inrutade figuremas hömpunkter
koordinater som anges i Tabell 3.
Tabell 3
V + 2 Nb C + N
A 9 3.1
B 9 2.5
B' 9 2.65
B” 9 2.85
C 6.5 2.0
C' 6.5 2.1
C” 6.5 i 2.25
C” 7.5 2.5
D 6.5 2.45
D” 7.5 2.7
Enligt en forsta aspekt på uppfinningen skall halten av vanadin, niob och kol +kvave vara
så anpassade till varandra att nämnda koordinater ligger inom ramen for ytan A, B, C, D,
A.
10
20
30
511 700 6
Enligt en andra aspekt på uppfinningen skall haltema av vanadin, niob och kol + kväve
vara så anpassade till varandra att koordinatema för nämnda punkter ligger inom ramen
för ytan A, B”, C°, D, Ai koordinatsystemet i Fig. 2.
Enligt en tredje aspekt på uppfinningen skall koordinatema ligga inom ramen för ytan A,
B", C”, D, A.
Enligt en fiärde aspekt på uppfinningen skall koordinatema ligga inom ramen for ytan A,
B71, C77), D), A.
Enligt en foredragen utföringsform kan koordinatema företrädesvis ligga inom ramen for
ytan A, B; c; c", cm, D; A.
Enligt en annan foredragen utföringsform kan koordinatema företrädesvis ligga inom
ramen for ytan B”, B”, C”, C”, B”.
Enligt ytterligare en foredragen utföringsfomi ligger koordinatema inom ramen for yta
D), C777y C79, D, D).
Krom skall finnas i en minsta halt 5.6 %, företrädesvis minst 6 %,lämpligen minst 6.5 %,
for att stålet skall få god härdbarhet, dvs forrnåga att genomhärdas även i grova
dimensioner. Den övre gränsen for tillåten halt krom bestäms av risken for bildandet av
icke önskvärda MvCg-karbider på grund av segring vid stelning av smältan. Kromhalten
får därför inte överskrida 8.5 % och vara företrädesvis mindre än 8 %, lämpligen max 7.5
%. En typisk kromhalt är 7 %, vilket är relativt lågt med hänsyn till önskad härdbarhet.
För att materialet ändock skall få önskad härdbarhet, utan risk för allvarlig segring, skall
stållegeringen även innehålla minst 1.7 % molybden, företrädesvis 1.7-B % molybden.
lämpligen 2, l-2.8 % molybden. Typiskt innehåller stålet 2.3 % molybden. Molybden kan
i princip helt eller delvis ersättas med dubbla mängden wolfram. Företrädesvis innehåller
stålet dock inte mer wolfram än i fororeningshalt.
Kisel och mangan förekommer i halter som är normala for verktygsstål. De finns vardera
därför i stålet i halter mellan 0.1 och 2 %, företrädesvis i halter mellan 0.2 och 1.0 %. För
övrigt består materialet av jäm samt föroreningar och accessoriska element i normala
halter, varvid med accessoriska element förstås harmlösa ämnen som normalt tillsätts vid
stålets tillverkning och som kan förekomma som restelement.
10
15
20
25
30
35
7 511 700
En tänkbar, foredragen sammansättning av stålet enligt uppfinningen är följande:
2.55 C, 0.5-l.0 Si, 0.5-1.0 Mn, 7.0 Cr, 8.0 V, 2.3 Mo, restjäm och oundvikliga
föroreningar och accessoriska element.
En annan tänkbar, föredragen sammansättning är:
2.7 C, 0.5-l .O Si, 05-10 Mn, 7.0 Cr, 8.0 V, 2.3 Mo, rest jäm och oundvikliga
föroreningar och accessoriska element.
En ytterligare tänkbar, föredragen sammansättning är:
2.45 C, 0.5-1.0 Si, O.5-l.0 Mn, 7.0 Cr, 7.5 V, 2.3 Mo, restjäm och oundvikliga
föroreningar och accessoriska element.
Vid tillverkningen av stålmatefialet enligt uppfinningen framställer man först en smälta
med den för uppfinningen kännetecknande, kemiska sammansättningen. Man gjuter
denna smälta till göt eller gjutgods, varvid smältan får svalna så långsamt att i smältan
under stelningsprocessen utskiljs 10-25 vol-% hårdämnen av MX-typ, där M är vanadin
och/eller niob, företrädesvis vanadin, och X är kol och kväve, företrädesvis väsentligen
kol, av vilka hårdärnnen minst 50 vol-H har storlekar mellan 3 och 20 um, och att man
vid värmebehandling av stålmaterialet, eventuellt efter varmbearbetning och/eller
maskinbearbetning till önskad produktfonn, vänner materialet till en temperatur inom
temperaturintervallet 900-1 l50°C där stållegeringens mikrostruktur i jämvikt består av
austenit och hårdämnen av nämnda MX- , att materialet hålls vid denna temperatur
under en tid av 15 min-Z h, från vilken temperatur materialet kyls till rumstemperatur,
varvid materialets austenitiska grundniassa omvandlas till martensit innehållande nämnda
primärt utskiljda hårdämnen samt fast lösning, och att materialet därefter anlöps en
eller flera gånger vid en temperatuafilav 150-650°C.
Ytterligare kännetecken och aspekter på samt fördelar och effekter som kan uppnås med
uppfinningen kommer att framgå av efterföljande patentkrav samt av följande beskrivning
av utförda experiment och beräkningar.
KORT FIGURBESKRIVNING
I ritningsfigurerna visar
Fig. l
Pig. 2
ett fasdiagram för ett stål enligt uppfinningen som fimktion av kromhalten.
visar relationema mellan å; ena sidan vanadin och niob och å andra sidan kol och
kväve i form av ett koordinatsystem,
10
20
511 700
Fig. 3 visar mikrostrukturen hos ett stål enligt uppñnningen i härdat och anlöpt
tillstånd (gjutet och smitt).
Fig. 4 visar inverkan av austenitiseringstemperaturen på hårdheten hos undersökta stål.
Fig. 5 visar inverkan av austenitiseringstemperaturen på hârdheten hos undersökta stål
efter anlöpning 525°C/2 x 2 h.
Fig. 6 visar inverkan av anlöpningstemperaturen på hårdheten hos undersökta
legeringar.
Fig. 7A visar hårdheten som fimktion av svalningstiden mellan 800 till 500°C för några
undersökta material.
Fig. 7B illustrerar svalningstiden vid olika diametrar och kylmedia.
BESKRIVNING AV UTFÖRDA EXPERIIVIENT
Material och experimentellt genomförande
Nio provlegeringar tillverkades, stål nr 1-9, i form av 50 kg charger. Sarnman-
sättningama framgår av Tabell 3. I tabellen anges även den nominella sammansättningen
för några referensmaterial, nämligen AISI D2, stål nr 10, AISI D6, stål nr 11 och de
pulvermetallurgiskt framställda stål som är kända under varunamnen VAN ADlSg 10 och
vANAD1s® 4, stål m 12 och 13.
Tabell 4 - Kemisk sammansättning i vikts-% hos undersökta stål
Stål nr C Si Mn P S Cr Mo W V Nb N
1 0.80 0.50 0.60 0.010 0.010 4.73 0.01 0.12 3.66 - 0.03
2 1.40 0.97 1.54 0.008 0.011 5.85 0.01 0.01 3.85 - 0.04
3 1.86 0.96 1.47 0.010 0.012 6.01 0.01 0.01 5.80 - 0.05
4 2.80 1.36 0.96 0.021 0.009 4.51 0.04 0.01 11.02 - 0.05
5 2.70 0.93 1.67 0.018 0.014 6.07 0.02 0.01 8.75 - 0.06
6 2.50 0.91 1.63 0.018 0.013 6.06 0.02 0.01 7.8 - 0.05
7 3.00 0.79 0.62 0.025 0.012 6.05 2.87 0.02 8.91 - 0.08
8 3.10 0.81 0.69 0.020 0.013 6.04 0.12 6.64 9.13 - 0.06
9 3.20 0.79 0.65 0.021 0.012 5.90 0.06 5.90 8.94 0.96 0.06
10 1.5 0.3 0.3 12.0 1.0 - 1.0
11 2.1 0.3 0.8 12.5 - 1.3 -
12 2.9 1.0 0.5 8.0 1.5 9.8
13 1.5 1.0 0.4 8.0 1.5 4.0
10
15
20
25
30
35
9 511 700
Samtliga got har forsokts att smidas till 60 x 60 mm enligt praxis for stål av typ AISI D2,
stål nr 10, varefter stängerna har svalnat i venniculit. Mjukglödgning har skett enligt
praxis för AISI D2.
I text och ritningsfigurer förekommer ett antal beteckningar och förkortningar, vilka här
definieras enligt följande.
HB = brinellhårdhet
HVIO = hårdhet enligt Vickers 10 kg
HRC = hårdhet enligt Rockwell
t” = svalningshastighet uttryckt i sekund för svalning från 800°C till 500°C
TA = anlöpriingstemperatur °C
h = timme
MC = MC-karbider, där M är huvudsakligen vanadin
M1C3 = M7C3-karbider där M är huvudsakligen krom
M7C3 (lamelleutektikum) = eutelctisk utskiljriing av MyCg-karbider i austenit med
karbidema väsentligen lamellformade
Ms = temperatur för begynnande martensitbildning
Acl = temperatur för begynnande omvandling till austenit
A03 = temperatur for avslutande omvandling till austenit
Följande undersökningar har utförts.
1. Hårdhet (HB) efter mjukglödgriing.
2. Mikrostruktur i giutet saint i smitt tillstånd, härdat och anlopt.
3. Hårdhet (HRC) efter austenitisering vid 1000, 1050 och 1 l00°C/3O min/luft
4. Hårdhet (LIRC) efier anlöpriing vid 200, 300, 400, 500, 525, 55, 600 och 650°C/2
x 2 h,
S, Härdbarheten vid tre svalningshastigheter med 58-5 = 1241, 2482 och 4964 s.
6 Restaustenitbestämriing efieríTå = 1050°C/3O min/luft samt TA = lO50°C/30 min +
500°C/2 x 2 h.
5 Oanvisad slagprovning vid füïilstemperatur. TA= 1050°C/3O min + 525°C/2 x 2 h.
8. Nötningsprovning TA = l050°C/30 min + 525°C/2 x 2 h.
Resultat
Mjukglödgad hårdhet
Den mjukglödgade hårdheten för de undersökta legeringarna visas i Tabell 5
511 700 1°
10
15
Tabell 5 Mjukglödgad hårdhet för de undersökta legeringarna
Legering Hårdhet
Stål nr (HB)
2 237
3 249
5 275
6 277
7 295
8 31 1
9 3 19
1 1 240
12 275
Mikrostruktur
Mikrostrukturen efter härdning och anlöpning i gjutet (ej alla) och smitt tillstånd
studerades. I de två legeringama med lägst vanadinhalt, stål nr 1 och 2, var karbidema
avlånga till runda och anordnade i rader i segringsstråk. Övriga legeiingar hade en
karaktäiistisk rnikrostruktur bestående av en jämn fördelning av väsentligen runda MC-
karbider, varvid den volymmässigt övervägande andelen hade en storlek mellan 5-20 um
i anlöpt martensit. Även en betydande andel MvCg (lamelleutektikum) förekom.
Resultaten framgår av Tabell 6 samt av Pig. 2 som visar mikrostrukturen i anlopt och
härdat tillstånd (gjutet och smitt) for stål nr 8; TA = 1050°C/3O min + 525°C/2 x 2 h,
65.6 HRC.
Tabell 6 Volyms-% karbid uppdelat i MC och MVC; (lamelleutektikum)
Legering Uppmätt
Stål nr MC M7C; Totalt
2 1.6 5.4 7.0
3 3.7 6.0 9.7
5 10.2 5.8 16.0
7 13.9 6.2 20.1
8 9.5 12.9 22.4
9 14.4 13.1 27.6
10
15
20
h.)
Ut
30
“ 511 700
Hårdhet som funktion av austenítiserinfzs - och anlövningstemperuren
Hårdheten efter austenitisering mellan 1000-1 100°C/30 ntin/lufisvalning till 20°C visas i
Fig. 4. I Fig. 5 åskådliggörs hårdheten som funktion av austenitisering mellan 1000-
1l0O°C/30 rnin/lufisvalning till 20°C följt av anlöpning 525°C/2 x 2 h. Fig. 6 visar
anlöpningskurvor efter austenitisering vid lO50°C för de undersökta legeringama. I
samtliga diagram är stål nr 10 inlagt som en referens. De legeringar som inte innehåller
molybden och/eller wolfram har en anlöpningsbeständighet liknande den hos stål nr 10
(AISI D2) medan övriga har en anlöpningsbeständighet som liknar snabbstålens.
Hårdheten varierar mellan 60 och 66 HRC efier austenitisering mellan 1050-1100°C och
anlöpning vid 500-550°C.
Härdbarhet
Härdbarheten för stål nr 2, 7 och 10 jämfördes i dilatometer vid ett antal olika svalnings-
hastigheter och från lO50°C austenitiseringstemperatur (30 min), Pig. 7A och Fig. 7B.
Frånvaron av molybden och/eller wolfram i stål nr 2 medförde att härdbarheten blev
signifikant lägre än for stål nr 10, AISI D2. Tillsats av ca 3 % molybden i stål nr 7
medförde emellertid att härdbarheten blev jämförbar med eller bättre än den hos stål nr
10
Ms, Acl och Ac; visas i Tabell 7 för några av de undersökta legeringama.
Tabell 7 Omvandlingstemperaturcr
Legering Ms Ac; Ac;
står nr cci (°c) (°c)
2 180 800 860
7 150 780 900
10 180 810 880
1 1 220 795 835
12 245 860 920
åêgß
Slagenergin uppmåttes vid rumstemperatur för de stål som redovisas i Tabell 8. Segheten
avtog med ökad karbidhalt och vanadinhalt men bibehölls fram till en legeringshalt
motsvarande den hos stål nr 5 och nr 7, som innehåller ca 9 % V, på samma nivå som
segheten hos stål nr 10, AISI D2. Detta indikerar att stål enligt uppfinningen i halt-
intervallet 6-9 % V erhåller bättre seghet än det ledeburitiska stålet nr 10, Tabell 8.
'Fiffi
511 700 12
Tabell 8 Slagenergi fór oanvisade prov vid rumstemperatur. Provtag: centrum,
Iängsriktning
Legering Hårdhet Oanvisad slagenergi
Stål nr (HRC) (J)
2 56. 5 12
3 56. 5 1 1
5 58,5 8
6 58,5 7
7 65.5 8
8 64.5 7
9 65 6
10 59,5 8
5 Abrasivt nötningsmotstånd
Det abrasiva nötningsmotståndet utvärderades genom slitstyrketest gjort mot Slip
Naxos-skiva, SGB46HVX, se Tabell 9. Generellt ökade nötníngsmotståndet med större
och fler karbider, högre hårdhet och vid tillsats av V/Nb för bildning av de hårdare MC-
karbidema. I tabellen representerar låga värden hög slitstyrka och vice versa.
l0
Tabell 9 Resultat av nötningsprov
Legering Hårdhet Gtal
Stål nr (HRC) SGB46HVX
2 56.5 3.5
3 56.5 1
5 58.5 0.5
7 65.5 0.9
ll 58 0.3
l2 62 2
13 60.0 3.8
Claims (16)
1. Stålmaterial som är framställt på icke pulverrnetallurgiskt sätt, innefattande framställning av göt eller gjutgods fiån en smälta, k ä n n e t e c k n at av att materialet består av en legering med följande kemiska sammansättning i vikts-%: Kol: 2.0 - 3.1 % Kisel: 0.1- 2.0 % Mangan: 0.1- 2.0 % Krom 5.6-8.5 % Nickel: max 10% Molybden: 1.7 - 3 %, varvid Mo helt eller delvis kan ersättas av dubbla mängden W Niob: max 2.0 % Vanadin: 6.5 - 9 %, varvid V delvis kan ersättas av dubbla mängden Nb upp till max 2 % Nb Kväve: max 0.3 %, varvid haltema av å ena sidan kol och kväve och å andra sidan vanadin och eventuellt niob skall vara så avstämda så relativt varandra att haltema av nämnda ämnen skall ligga inom arean ABCDA i koordinatsystemet i Figl, där V + 2 Nb/C + N-koordinatema for nämnda punkter är AI 9/31 B: 9/2.5 C: 6.5/2.0 D: 65/245, rest väsentligen endast jäm samt föroreningar och accessoriska element i normala halter, och att materialet vid mmstemperatur efter härdning och anlöpning har en hårdhet mellan 55 och 66 HRC och en rnikrostruktur bestående av en grundmassa, som huvudsakligen består av martensit och i denna gnmdmassa 10-25 volym-% av hårdärrinen av MX-typ, där M är vanadin och/eller niob X är kol och kväve, vilken hårdhet och struktur är erhållbar genom uppvärmning aviiišaterialet till en temperatur mellan 900°C och l150°C, genomvärmning av materialet vid itiäinnda temperatur under en tid av 15 min - 2 h, avkylning av materialet till rumstemperatur samt anlöpning en eller flera gånger vid en temperatur av 150-650? 511 700 10 15 20 25 30 14
2. Stålmaterial enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att haltema av å ena sidan kol + kväve och å andra sidan vanadin och eventuell niob ska vara så avstärnda relativt varandra att halterna av nämnda ämnen ska ligga inom arean A, B', C”, D”, A i koordinatsystemet i Fig. 2, där V + 2 Nb/C + N-koordinatema for nämnda punkter är A: 9/3.1 B”ï 9/265 C': 65/21 D: 6.5/2.45.
3, Stålmaterial enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at av att haltema av å ena sidan kol + kväve och å andra sidan vanadin och eventuell niob ska vara så avstämda relativt varandra att haltema av nämnda ämnen ska ligga inom arean A, B”, C”, D, Ai koordinatsystemet i Pig. 2, där V + 2 Nb/C + N-koordinatema for nämnda punkter är A: 9/3_1 B”I 9/285 C"ï 65/225 D: 6.5/245.
4, Stålmaterial enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att haltema av å ena sidan kol + kväve och å andra sidan vanadin och eventuell niob ska vara så avstämda relativt varandra att haltema av nämnda ämnen ska ligga inom arean A, B”, C”°, D”, Ai koordinatsystemet i Fig. 2, där V + 2 Nb/C + N-koordinaterna for nämnda punkter är A: 9/3_l B": 9/2.85 Cm: 75/25 D': 75/27
5. Stålmaterial enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att haltema av å ena sidan kol + kväve och å andra sidan vanadin och eventuell niob ska vara så avstämda relativt varandra att haltema av nämnda ämnen ska ligga inom arean A, B', C', C", Cm, D”, A i koordinatsystemet i Pig, 2, där V + 2 Nb/C + N-koordinaterna for nämnda punkter är A: 9/3_l B': 9/265 C°i 65/21 C”: 65/225 C”°: 75/25 D': 7_5/2_7. 10 l5 20 25 30 35 15 511 700'
6. Stålmaterial enligt krav l, k ä n n e t e c k n at av att halterna av å ena sidan kol + kväve och å andra sidan vanadin och eventuell niob ska vara så avstämda relativt varandra att haltema av nämnda ämnen ska ligga inom arean B", B', C', C”, B” i koordinatsystemet i Fig. 2, där V + 2 Nb/C + N-koordinatema for nämnda punkter är B”ï 9/2.85 B': 9/2.65 C”. 6.5/Zl C”: 6.5/2.25.
7. Stålmaterial enligt krav l, k ä n n e t e c k n at av att haltema av å ena sidan kol + kväve och å andra sidan vanadin och eventuell niob ska vara så avstämda relativt varandra att halterna av nämnda ämnen ska ligga inom arean D', Cm, C”, D, D” i koordinatsystemet i Fig. 2, där V + 2 Nb/C + N-koordinatema for nämnda punkter är D': 7.5/2.7 Cm: 7.5/2.5 C”: 6.5/2.25 D: 6.5/2.45.
8. Stålmaterial enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k n at av att stålet innehåller rninst 6 % krom, företrädesvis rninst 6.5 % krom
9. Stålmaterial enligt krav 8, k ä n n et e c k n at av att stålet innehåller mindre än 8 % krom, företrädesvis max 7.5 krom.
10. Stålmaterial enligt något av kraven l-8, k ä n n e t e c k n at av att stålet innehåller 2. l-2.8 % molybden. I
ll. Stålmaterial enligt något av kraven l-lO, k ä n n et e c k n at av det innehåller i vanns-w 2.55 c, 05-10 si, 0240M11, 7.0 cr, 8.0 v, 2.3 M0.
12. Stålmaterial enligt något av kraven l-10, k ä n n et e c k n a t av det innehåller i vikts-%; 2.7 c, 05-10 si, 02-10 Mn, 7.0 cr, 8.0 v, 2.3 M0.
13. Stålmaterial enligt något av kraven 1-10, k ä n n e t e c k n a t av det innehåller i vikts-%: 2.45 C, 0.5-1.0 Si, 0.2-l.0 Mn, 7.0 Cr, 7.0 V, 2.3 M0. 511 700 16 10 15 20
14. Sätt att tillverka ett stålmaterial, k ä n n e t e c k n a t av att man först framställer en smälta av en legering med en kemisk sarrunansättning enligt något av kraven 1-13, att man gjuter denna smälta till göt eller gjutgods, varvid smältan får svalna så långsamt att i smältan under stelningsprocessen utskiljs 10-25 vol-% hårdämnen av MX-typ, där M är vanadin och/eller niob, företrädesvis vanadin, och X är kol och kväve, företrädesvis väsentligen kol, av vilka hårdämnen minst 50 vol-% har storlekar mellan 3 och 20 um, och att man vämiebehandlar stålmaterialet, eventuellt eñer varrnbearbetning och/eller maskinbearbetning till önskad produktforrn, genom att vänna materialet till en temperatur inom temperaturintervallet 900-1l50°C där stållegeringens rnikrostruktur i jämvikt består av austenit och hårdämnen av nämnda MX-typ, håller materialet vid denna temperatur under en tid av 15 min-2 h, från vilken temperatur materialet kyls till rumstemperatur, varvid materialets austenitiska grundmassa omvandlas till martensit innehållande nämnda primärt utskiljda hårdämnen samt kol i fast lösning, och därefter anlöper materialet en eller flera gånger vid en temperatur av 150-650°C.
15. Användning av ett stålmaterial enligt något av kraven l-l3 för framställning av kallarbetsverktyg,
16. Användning av stålmaterialet enligt något av kraven 1-13 för slitgods, dvs produkter som utsätts för stärk abrasiv nötning,
Priority Applications (15)
Application Number | Priority Date | Filing Date | Title |
---|---|---|---|
SE9800954A SE511700C2 (sv) | 1998-03-23 | 1998-03-23 | Stålmaterial för kallarbetsverktyg framställt på icke pulvermetallurgiskt sätt samt detta sätt |
DK99910899T DK1068366T3 (da) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | Stålmateriale og fremgangsmåde for dets fremstilling |
AT99910899T ATE223511T1 (de) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | Stahlmaterial und verfahren zu dessen herstellung |
EP99910899A EP1068366B1 (en) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | Steel material and method for its manufacturing |
AU29660/99A AU739458B2 (en) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | Steel material and method for its manufacturing |
JP2000538049A JP4361686B2 (ja) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | 鋼材及びその製造方法 |
CN99804307A CN1097640C (zh) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | 钢质材料及其制造方法 |
US09/646,573 US6348109B1 (en) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | Steel material and method for its manufacturing |
ES99910899T ES2182497T3 (es) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | Material de acero y procedimiento para su fabricacion. |
BR9908986-6A BR9908986A (pt) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | Material de aço e método para sua fabricação |
PCT/SE1999/000295 WO1999049093A1 (en) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | Steel material and method for its manufacturing |
KR1020007010568A KR100562759B1 (ko) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | 냉간 가공 공구용, 및 양호한 내마모성, 인성 및 열처리 특성을 갖는 부품용 강 재료와 그의 제조방법 |
CA002324603A CA2324603C (en) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | Steel material and method for its manufacturing |
DE69902767T DE69902767T2 (de) | 1998-03-23 | 1999-03-02 | Stahlmaterial und verfahren zu dessen herstellung |
HK01104422A HK1033965A1 (en) | 1998-03-23 | 2001-06-27 | Steel material and method for its manufacturing |
Applications Claiming Priority (1)
Application Number | Priority Date | Filing Date | Title |
---|---|---|---|
SE9800954A SE511700C2 (sv) | 1998-03-23 | 1998-03-23 | Stålmaterial för kallarbetsverktyg framställt på icke pulvermetallurgiskt sätt samt detta sätt |
Publications (3)
Publication Number | Publication Date |
---|---|
SE9800954D0 SE9800954D0 (sv) | 1998-03-23 |
SE9800954L SE9800954L (sv) | 1999-09-24 |
SE511700C2 true SE511700C2 (sv) | 1999-11-08 |
Family
ID=20410641
Family Applications (1)
Application Number | Title | Priority Date | Filing Date |
---|---|---|---|
SE9800954A SE511700C2 (sv) | 1998-03-23 | 1998-03-23 | Stålmaterial för kallarbetsverktyg framställt på icke pulvermetallurgiskt sätt samt detta sätt |
Country Status (15)
Country | Link |
---|---|
US (1) | US6348109B1 (sv) |
EP (1) | EP1068366B1 (sv) |
JP (1) | JP4361686B2 (sv) |
KR (1) | KR100562759B1 (sv) |
CN (1) | CN1097640C (sv) |
AT (1) | ATE223511T1 (sv) |
AU (1) | AU739458B2 (sv) |
BR (1) | BR9908986A (sv) |
CA (1) | CA2324603C (sv) |
DE (1) | DE69902767T2 (sv) |
DK (1) | DK1068366T3 (sv) |
ES (1) | ES2182497T3 (sv) |
HK (1) | HK1033965A1 (sv) |
SE (1) | SE511700C2 (sv) |
WO (1) | WO1999049093A1 (sv) |
Families Citing this family (16)
Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
---|---|---|---|---|
SE516934C2 (sv) * | 1999-10-05 | 2002-03-26 | Uddeholm Tooling Ab | Stålmaterial, dess användning och tillverkning |
AT410448B (de) * | 2001-04-11 | 2003-04-25 | Boehler Edelstahl | Kaltarbeitsstahllegierung zur pulvermetallurgischen herstellung von teilen |
SE518958C2 (sv) * | 2001-04-25 | 2002-12-10 | Uddeholm Tooling Ab | Föremål av stål |
ATE296903T1 (de) * | 2001-04-25 | 2005-06-15 | Uddeholm Tooling Ab | Stahlgegenstand |
CN1300445C (zh) * | 2003-12-26 | 2007-02-14 | 东方汽轮机厂 | 一种汽轮机高温叶片及其热处理工艺 |
DE102004010894A1 (de) * | 2004-03-06 | 2005-09-22 | Voith Paper Patent Gmbh | Verfahren und Vorrichtung zum Behandeln einer Bahn aus Papier oder Karton |
JP2005291350A (ja) * | 2004-03-31 | 2005-10-20 | Jatco Ltd | ベルト式無段変速機用板状エレメント |
IT1391656B1 (it) * | 2008-11-07 | 2012-01-17 | Polimeri Europa Spa | Lame per granulatore ad alta resistenza all'usura e relativo metodo di affilatura |
SE535090C2 (sv) * | 2010-03-17 | 2012-04-10 | Uddeholms Ab | Förfarande för framställning av en slitplatta för en bandsågsbladstyrning, en sådan slitplatta, samt användning av ett stålmaterial för tillverkning av slitplattan |
CN102660714B (zh) * | 2012-06-05 | 2013-12-18 | 河南理工大学 | 一种高碳高钒耐磨钢 |
CN103805829A (zh) * | 2012-11-15 | 2014-05-21 | 攀钢集团钛业有限责任公司 | 耐磨铸造件及其制备方法以及反击锤式破碎机 |
CN103589960A (zh) * | 2013-11-04 | 2014-02-19 | 虞伟财 | 一种电锯锯条用工具钢 |
CN104911459A (zh) * | 2015-05-05 | 2015-09-16 | 柳州金特新型耐磨材料股份有限公司 | 一种挖掘机用耐磨钢主刀板的制备方法 |
SE539646C2 (sv) * | 2015-12-22 | 2017-10-24 | Uddeholms Ab | Hot work tool steel |
CN113166899A (zh) * | 2018-09-28 | 2021-07-23 | 康宁股份有限公司 | 奥氏体转变温度增加的合金金属及包含其的制品 |
US12031202B2 (en) | 2022-06-07 | 2024-07-09 | Steer Engineering Private Limited | High carbon martensitic stainless steel |
Family Cites Families (7)
Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
---|---|---|---|---|
JPS5964748A (ja) * | 1982-09-29 | 1984-04-12 | Hitachi Metals Ltd | 高耐摩高靭性冷間工具鋼 |
US4721153A (en) * | 1986-09-12 | 1988-01-26 | Hitachi Metals, Inc. | High-chromium compound roll |
SE457356C (sv) * | 1986-12-30 | 1990-01-15 | Uddeholm Tooling Ab | Verktygsstaal avsett foer kallbearbetning |
JPS6431951A (en) * | 1987-07-29 | 1989-02-02 | Daido Steel Co Ltd | Cold tool steel for casting |
US5225007A (en) * | 1990-02-28 | 1993-07-06 | Hitachi Metals Ltd. | Method for wear-resistant compound roll manufacture |
WO1993005192A1 (en) * | 1991-09-12 | 1993-03-18 | Kawasaki Steel Corporation | Material of outer layer of roll for rolling and compound roll manufactured by centrifugal casting |
TW341602B (en) * | 1996-03-15 | 1998-10-01 | Kawasaki Steel Co | Outer layer material for centrifugally cast roll |
-
1998
- 1998-03-23 SE SE9800954A patent/SE511700C2/sv not_active IP Right Cessation
-
1999
- 1999-03-02 DE DE69902767T patent/DE69902767T2/de not_active Expired - Lifetime
- 1999-03-02 DK DK99910899T patent/DK1068366T3/da active
- 1999-03-02 CN CN99804307A patent/CN1097640C/zh not_active Expired - Fee Related
- 1999-03-02 JP JP2000538049A patent/JP4361686B2/ja not_active Expired - Fee Related
- 1999-03-02 AU AU29660/99A patent/AU739458B2/en not_active Ceased
- 1999-03-02 ES ES99910899T patent/ES2182497T3/es not_active Expired - Lifetime
- 1999-03-02 AT AT99910899T patent/ATE223511T1/de active
- 1999-03-02 EP EP99910899A patent/EP1068366B1/en not_active Expired - Lifetime
- 1999-03-02 US US09/646,573 patent/US6348109B1/en not_active Expired - Lifetime
- 1999-03-02 CA CA002324603A patent/CA2324603C/en not_active Expired - Fee Related
- 1999-03-02 BR BR9908986-6A patent/BR9908986A/pt not_active IP Right Cessation
- 1999-03-02 WO PCT/SE1999/000295 patent/WO1999049093A1/en active IP Right Grant
- 1999-03-02 KR KR1020007010568A patent/KR100562759B1/ko not_active IP Right Cessation
-
2001
- 2001-06-27 HK HK01104422A patent/HK1033965A1/xx not_active IP Right Cessation
Also Published As
Publication number | Publication date |
---|---|
CA2324603A1 (en) | 1999-09-30 |
EP1068366A1 (en) | 2001-01-17 |
KR20010052220A (ko) | 2001-06-25 |
KR100562759B1 (ko) | 2006-03-23 |
ES2182497T3 (es) | 2003-03-01 |
JP4361686B2 (ja) | 2009-11-11 |
BR9908986A (pt) | 2000-12-12 |
EP1068366B1 (en) | 2002-09-04 |
DE69902767D1 (de) | 2002-10-10 |
CA2324603C (en) | 2008-05-06 |
DE69902767T2 (de) | 2003-07-24 |
HK1033965A1 (en) | 2001-10-05 |
SE9800954L (sv) | 1999-09-24 |
WO1999049093A1 (en) | 1999-09-30 |
AU2966099A (en) | 1999-10-18 |
CN1097640C (zh) | 2003-01-01 |
ATE223511T1 (de) | 2002-09-15 |
DK1068366T3 (da) | 2002-10-28 |
US6348109B1 (en) | 2002-02-19 |
CN1294636A (zh) | 2001-05-09 |
SE9800954D0 (sv) | 1998-03-23 |
JP2002507663A (ja) | 2002-03-12 |
AU739458B2 (en) | 2001-10-11 |
Similar Documents
Publication | Publication Date | Title |
---|---|---|
SE511700C2 (sv) | Stålmaterial för kallarbetsverktyg framställt på icke pulvermetallurgiskt sätt samt detta sätt | |
Opiela | Effect of thermomechanical processing on the microstructure and mechanical properties of Nb-Ti-V microalloyed steel | |
CA2438239A1 (en) | Nanocarbide precipitation strengthened ultrahigh-strength, corrosion resistant, structural steels | |
Inthidech et al. | Effect of alloying elements on heat treatment behavior of hypoeutectic high chromium cast iron | |
AU2003241253B2 (en) | Cold work steel and cold work tool | |
El-Shennawy et al. | Effect of boron content on metallurgical and mechanical characteristics of low carbon steel | |
Chaus et al. | Precipitation of secondary carbides in M2 high-speed steel modified with titanium diboride | |
EP0903420A2 (en) | Cobalt free high speed steels | |
Astini et al. | Effect of boron addition on the microstructure and mechanical properties of 6.5% V-5% W high speed steel | |
KR100685544B1 (ko) | 강재, 그 용도 및 제조 방법 | |
EP1381702B1 (en) | Steel article | |
Inthidech et al. | Effect of sub-critical heat treat parameters on hardness and retained austenite in mo-containing high chromium cast irons | |
CA2475248A1 (en) | Nanocarbide precipitation strengthened ultrahigh-strength, corrosion resistant, structural steels | |
Chaus | On the prospects of the use of low-alloy tungsten-free high-speed steel 11M5F for cast tools | |
JPH01201424A (ja) | 快削性型用鋼の製造方法 | |
Teker et al. | Effect of carbides on the wear resistance of white cast iron alloyed with 12.7 wt.-% Cr and nickel | |
US9896802B2 (en) | Creping blade and method for its manufacturing | |
Tomita | Effect of bainitic transformation on mechanical properties of 0.6 C-Si-Mn steel | |
RU2605034C1 (ru) | Горячекатаная сталь для горячей штамповки | |
Gomez et al. | Strong bainitic steels by continuous cooling transformation | |
Masoud et al. | Behavior of triplex steel containing different aluminum content | |
RU2630082C1 (ru) | Способ получения изделий из горячекатаного стального листа горячей штамповкой | |
WO2023067544A1 (en) | High hardness low alloyed hot rolled steel and method of manufacturing thereof | |
Ebadi | Modification of design characteristics of x-52 steel by changes of fabrication procedures | |
SE529820C2 (sv) |
Legal Events
Date | Code | Title | Description |
---|---|---|---|
NUG | Patent has lapsed |