SE454804B - Forangningsbrennare for flytande brensle - Google Patents

Description

15 454 804 råde, emedan det över hela resterande omkretsen utträdande gasformiga bränslet inte förbrännes, utan kan slås ned mot kalla ställen av förbränningsrummet. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att ange en förgas- ningsbrännare av inledningsvis beskrivet slag, vid vilken startförloppet kan ske med blå flamma och utan rökbildning.

Detta ändamål löses enligt uppfinningstanken därigenom, att glödzonen är bildad minst av ett i utloppsomrâdet befintligt väggavsnitt till förångningskammaren.

När vid inkoppling av brännaren den första bränsledroppen når förgasningskammaren, förgasas den och blandas med den i kammaren redan befintliga luften. Den så bildade tändšara bränslegasluftblandningen tändes av glödzonen. Denna tänd- flamma utskjutes av den efterföljande alstrade bränslegasen ur förgasningskammaren. När denna oförbrända gas inträder i förbränningsrummet, blandas den med den över kanalsystemet 'tillförda förbränningsluften. Denna brännbara blandning tän- 20 25 30 des av tändflamman. Detta startförlopp kan ske stökiometriskt eller med en mager blandning, dvs med luftöverskott och möj- liggör en absolut ren start utan rökbildning och utan oför- brända.kolväteämnen. Startförloppet själv är mycket mjukt.

Det förlöper utan pulsation steglöst glidande från första droppen fram till inställd kapacitet, som å sin sida kanv ändras inom ett stort område. Särskilt fördelaktigt är det, att glödzonen med hjälp av den ändå närvarande elektriska uppvärmningsanordningen kan alstras, således den härför till- förande energin för förgasningen kan utnyttjas och gär inte förlorad. Genom denna nyformade glödtändning kan också upp- nås väsentlig kostnadsbesparing,enedan tändtransformator, tändkabel, tändelektroder och tillhörande relä bortfaller.

Dessutom üppstår inga problem med tändstörningar för radio- och TV-mottagare. 10 15 20 25 30 454 804 Särskilt fördelaktigt är det om förgasningskammaren är _bildad väsentligen av ett centriskt till kanalsystemet anord- nat rör, som minst nära sin mynning är tillordnad glödzonen.

Den för en normaldrift uppmätta rörvclymen är så stor, att den här befintliga luftmängden är tillräcklig för att åstad- komma en tändbar stabil flamma. Då allt bränsle likaledes' måste utströmma ur rörmynningens omrâde, där den utskjutande tändflamman befinner sig, uppnås en snabb tändning av den därefter utträngande bränslegasen. Också glödzonen kan vid ett sådant rör utformas förhållandevis enkelt. Därutöver är det också på detta sätt möjligt, att också under normal drift uppnå en blå flamma inte bara genom luftöverskott utan_också utan luftöverskott.

Genom att den för bildningen av glödzonen erforderliga värmemängden kan överföras på röret, omgives den lämpligen direkt av uppvärmningsanordningen. Den kan ligga direktßšå röret, eller- om detta själv är elektriskt ledande, under mellanlägg av ett elektriskt isolerande skikt, t ex en hylsa.

Uppvärmningsanordningen kan t ex vara en med längsgående slitsar försedd hylsa, som omsluter röret och är försedd vid inloppsänden med anslutningar. Denna hylsa kan likaledes bestå såsom den tidigare nämnda isoleringshylsan av två halvskal. Andra alternativ utgör värmespiraler och liknande.

En andra möjlighet att med låg effekt alstra en glödzon består däri, att röret består av elektriskt motståndsmate- rial och själv åtminstone tjänar såsom del av uppvärmnings- anordningen.

Uppvärmningsanordningen vare sig den utgörs av röret el- ler en extra hylsa, består företrädesvis av kiselkarbid.

Detta ger såväl en tillräcklig elektrisk ledbarhet som ock- så en brukbar termisk beständighet. Sådana kiselkarbidkrop- par kan utformas i ett stycke såsom rör eller av två halv- skal. 10 15 20 25 30 454 804 Ett av kiselkarbid bestående rör skall indränkas med kisel eller uppbära en beläggning av kíseloxynitrid, för att göra röret gastätt. Beläggningen är-också elektriskt iso- lerande. I För att alstra glödzonen kan olika vägar komma till an- vändning. Till exempel kan glödzonen bildas av ett väggom- råde med litet tvärsnitt. vid en i övrigt likformig upp- värmning antar då en_tunnar vägg eller ett med ursnitt för- sedd vägg en högre temperatur än resten av väggen.

Glödzonen kan också bildas av ett väggomrâde, som utvän- digt är tillordnad en värmeavgivningen starkt nedsättande hylskropp} Värmeuppdämning ger likaledes en'nögre yttempe- ratur. ~ a ed Exempelvis kan hylskroppen bestå av en å sin sida uppvärm- bar ring. Pâ grund av temperaturhöjningen är värmeavgângen i.det omslutna väggområdet lågt, även om ringtemperaturen enbart litet förhöjes. Ringen kan antingen uppvärmas av en särskild uppvärmningsanordning eller genom den genomström- mande strömmen.

För att bilda glödzonen kan också anordnas ett separat rör- avsnitt, som bildar förqasningskammarens utloppsområde el- ler omger detta. Detta röravsnitt kan utväljas särskilt för glödförloppet. Q snaytterligare möjlighet består däri, att för att erhålla glödzonen uppvärmningsanordningen uppvisar ett avsnitt med starkare effektavgivning. Om värmelindningen består av en värmespiral, ligger i nämnda avsnittet de enskilda lind- ningarna tätare bredvid varandra. Uppvärmningsanordningen kan också uppvisa tvâ värmekroppar, av vilka den ena är tillordnad glödzonen och den andra övriga delen av röret.

Detta underlättar, att urkoppla glödzonsvärmekroppen under drift. Härvid kan det övriga röret tillordnade värmekroppen 10 15 20 25 30 454 304 vara ett PTC-motstånd, som säkerställer en tillräcklig för- gasningstemperatur men förhindrar överhettning.

Det är vidare fördelaktigt, om uppvärmningsanordningen är omställbar på minst två effektsteg, av vilka det ena tjänar r för att uppnå glödtemperaturen i glödzonen och det andra för att uppnå den lägre förgasningstemperaturen. Effekten för glödtemperaturen behöver därför bara tillföras vid Start.

Ofta är det lämpligt med en regleranordning, som steglöst reglerar värmeeffekten såsom funktion av art och mängd av tillfört bränslef Då kan värmeeffekten hållas liten och trots det säkerställa en tillräcklig förgasning. Vid en l föredragen utföringsform sörjes därför, att förgasningskam- maren är uppvärmningsbar till en rengöringstemperatur av uppvärmningsanordningen vid bortfall av bränsletillförsëï, vilken rengöringstemperatur är tillräcklig förbränning av avlagringar till aska och att åtminstone det förefinnes en utloppsöppning, vars tvärsnitt minst belöper sig till 1mm2 och företrädesvis mer än 3 mmz. Man kan därigenom under ut- nyttjande av den redan föreliggande uppvärmningsanordningen anordna en rengöringsfas, för att rengöra förgasningskamma- rens väggar från avlagringar, så att värmeöverföringen för förgasningen och för glödtändningen alltid är optimal. Ut- loppsöppningarna är tillräckligt stora, så att därigenom askan kan utblåsas ur förgasningskammaren. Utblâsning sker exempelvis automatiskt vid efterföljande inkopplingsfas, emedan volymen för tillfört flytande bränsle vid förgasningen förstöras cirka 20-falt.

För att kunna använda tillräcklig hög rengöringstemperatur skall materialet i förgasningskammaren ha en temperatur- beständighet av minst 700°C, företrädesvis upp till 1400°C och kortfristigt upp till ZOOOOC.

Det är vidare fördelaktigt, om förgasningskammaren nära in- 454 804 10 15 20 25 30 loppet och/eller mellan förgasningszonen och glödzonen har en tillförselledning för sekundärluft. Härigenom kan till- förselledningen ufipvisa så stort strömningsmotstând, att mängden sekundärluft är mindre än 1,9'% och företrädesvis 0,2 - 0,5 % av totala förbränningsluftmängden. Härigenom ökas tändsäkerheten, då den tillförda luften såväl som tändflamman och också tiden för dess existens ökar, innan den kväves av efterföljande bränslegasen. Särskilt vid låg effekt verkar den sekundära tillförda luften såsom en bärgas, varigenom en tillräcklig gashastíghet kan upprätthållas i rörmynningen. Också automatisk rengöringsverkan förstoras, emedan för avbränníngen av avlagringar mer syre står till förfogande och askan varaktigt utblåses. Luftmängden kan vara så liten, att den inte har någon inverkan på den för förgasningen erforderliga effekten.

Rörets utloppsände är för förminskning av utloppstvärsniä- tet företrädesvis försett med en gavelplatta. Utloppstvär- snittet bildas genom hål i gavelplattan och/eller i angrän- sande del av röret. Denna förminskning av utloppstvär- snittet leder å ena sidan därtill, att den från början bil- dade tändflamman bromsas och å andra sidan att en skyddszon på utsidan av gavelplattan bildas, i vilken flamman inte längre kan hållas. Gavelplattan har vidare fördelen, att bränsledroppar, som inte fullständigt blir förgasade, tvingas till en längre uppehållstid i förgasningsröret.

Det är t ex fördelaktigt med en gavelplatta, som har ett v mitthàl med ett tvärsnitt av 5 - 40% av invändiga tvärsnit- tet för röret.

Vid ett alternativ sörjes för, att röret vid utloppsänden är försett med en yttre ring, att röret sträcker sig axiellt över ringen och vid Omkretsen av utskjutande delar har ut- loppsöppningar. Också denna fläns bildar en skyddszon, mot vilken den brännbara bildade flamman, som strömmar ut ur periferiöppningarna, bra kan stoppas. Detta slag av utlopps- N 10 15 20 25 30 454 804 öppningar har vidare den fördelen, att också under normal drift den utströmmande bränslegasen lätt kan blanda sig med den ur det koncentriska kanalsystemet tillförda för- bränningsluften._ Vid en ytterligare utformning är vid rörets utloppssida anbringad en läppring med en vidgande inre konform. En sådan ring med utskjutande ringläpp ger en särskilt god styrning för den först bildade flamman och för den senare föreliggande strålen av förgasat bränsle.

Särdeles fördelaktigt är att bilda glödzonen vid läppringen, Den vid start först bildade bränsle~luft-blandningen tändes därför omedelbart vid-utströmningen över hela omkretsen och ger en mycket stabil tändflamma. »ä Det är vidare lämpligt, om öppningsvinkeln för den inre konformen är större än öppningsvinkeln för den ur röret utströmmande bränslegasstrålen. Det erhålles nämligen då mellan gasstrâlen och innerkonen en återcirkulation med följden, att glödzonen alltid åter kan tända tändbar bland- ning.

Härvid kan läppringen bestå av elektriskt motståndsmate- rial och själv bilda en del av värmeanordningen. På detta sätt kan glödzonen bildas med mycket låg kostnad. Vidare kan läppringen vara omgiven av en styrkägla av värmeisolew rande material längs vilken förbränningsluften tillföres.

Denna isolerande ledkägla förhindrar en alltför starkavkyl- ning av läppringen. Vidare hjälper den tillförseln av för- bränningsluft i ett noga angivet mönster.

Vidare kan röret på utloppssidan vara försedd med en yttre ring, som är värmeledande förenat med röret och vars gavel- yta är vänd mot förbränningsrummet. Denna ring uppvärmes av flamman i förbränningsrummet och ger värme till röret. 454 10 15 20 25 30 804 På grund härav kan den elektriska uppvärmningsanordningen helt eller delvis avstängas, sedan normaldrift uppnåtts.

Genom ringen kan också förlöpa luftkanaler för tillförsel av förbränningsluft. Särskilt kan strypta luftstrålar rik- tas därigenom, där bränslegasen utträder ur röret. Om risk förefinnes, att flamman påverkar förgasningsbrännaren för starkt termiskt; kan röret på utloppssidan vara försedd i med en yttre ring. som består av värmeisolerande material.

Vid en ytterligare modifiering har röret åtminstone en plan yta, mot vilken en plattformig uppvärmningskropp an- ligger. Särskilt har röret ungefärligen rätvinkligt tvär- snitt och därvid anligger mot rätsidorna minst tvâ platt- formiga uppvärmningskroppar, Dessa kan anpressas mot de plana ytorna av röret, så att en god värmeövergång erhålles.

Vidare kan röret ha ovalt tvärsnitt och uppvärmningsanoêd- ningen kan bestå av tvâ halvovalformiga hylsdelar. Detta ger en mycket enkel konstruktion och sammanbyggnad.

Vid en ytterligare utföringsform sörjes för, att röret omgives av en koncentriskt därmed elektriskt förenad och elektriskt ledande mantel och att två elektriska anslut- ningar är anbringade vid rörets inloppsände och mantelns.

Pâ detta sätt är det möjligt, att uppvärma röret ända till dess främsta ände och särskilt anordna glödzonen vid främs- ta änden. Anslutningarna ligger därför i omrâdet för lägsta temperatur.

Härvid kan ringspalten mellan rör och mantel tjäna såsom luftkanal, som är förenad genom en öppning i manteln vid rörets utgângsände och förgasningskammaren. Den i liten mängd tillförda sekundärluften förvärmes därigenom. För-I gasningen pâverkas således inte av den inkommande luften.

Vidare kan i området för förgasningskammarens utloppsöpp- ningar tillförselledning för tertiärluft anordnas. Denna 10 15 20 25 30 454 _804 tertiärluft förbättrar flambildningen.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas med hän- visning till bifogade'ritningsfigurer i föredragna utfö- ringsformer.

Fig. 1-6 visar därvid längdsnitt eller dellängdsnitt av sex skilda utföringsformer av en förgasningsbrännare enligt uppfinningen.

En förgasningskammare 1 bildas väsentligen av ett ovalt eller cylindriskt rör 2. Vid ingångssidan är en hållare 3 gastätt inskjuten och fastsatt. Med denna är en matnings- ledning 4 för flytande bränsle gastätt förenad. Utgångssi- dan har en mynning eller utloppsöppning 5, som mynnar i för- bränningsrummet 6, som begränsas av ett brännarrör 7. På _ främre änden av röret 5 är påsatt en ring 8. I övrigt omgå- ves röret av en värmeisolerinq 9.

Ett kanalsystem 10 tjänar för tillförsel av förbränninge- luft i förbränningskammaren 6. Kanalsystemet begränsas inåt av ett hus 11, som omgiver värmeisoleringen 9 och utåt av en mantel 12 med en tangentiell anslutning 13 och en via en gänga 14 därmed förenad insats 15. Denna har en konisk styryta 16. Mellan ringen 8 och huset 11 är anordnat en styrring 17 med en konisk yta 18, som tillsammans med koniska ytan 16 bildar en konisk ringspalt 19 för förbrän-_ ningsluftens utlopp. Denna ringspalt kan till sin storlek inställas genom förskruvning av insatsen 15. En skruv 20, som genom en gänga 21 ingriper i huset 11, fixerar tillsam- mans med tvâ andra ej visade skruvar hâllaren 3 och därmed röret 2.

I denna utföringsform består röret 2 och röret 8 av ett elektriskt ledande material, nämligen kiselkarbid, som ge- nom indränkning med kisel eller med en kiseloxinitridbelägg- ning är gjord gastät. En ringformig anslutning 22 vid bakre 10 15 20 25 30 35 454 804 10 änden av röret 2 är förenad med en ledning 23 och en ring- formig anslutning 24 vid ringens 8 yttre ände med en till- ledning 25. Den så bildade uppvärmningsanordningen 26 ma- növreras via en reglerings- och kopplingsanordning 27, som matas av en spänningskälla 28, t ex nätspänningen och styres genom eldningsautomaten 29, som på bekant sätt mottager signaler från panntermostaten, från en flamvakt 'och liknande och automatiskt avstänger brännaren vid behov.

Vid tillförsel av ström antar röret 2 en temperatur, som ligger över förgasningstemperaturen för det flytande bräns- let. Pâ grund av dålig värmeavgâng i området för ringen 8 erhålles där en glödzon 30 i det rörmaterialet antar glöd- temperatur.

Värmeisoleringen kan t ex bestå av keramisk tråd, aluminium- oxid, kiseldioxid och liknande. Styrringen 17 skall bestå av ett elektriskt isolerande och värmeisolerande material: så att ringen inte för starkt kyles av förbränningsluften.

För att starta brännaren, inkopplas först uppvärmningsanord- ningen 26. Så snart den erforderliga temperaturen uppnåtts, inkopplas-bränsletillförseln. Den första droppen, som når in i förgasningskammaren 1, förgasas och bildar med den i röret 2 befintliga luften en tändbar blandning, som tändes i glödzonen 30 och därmed bildar en flamma. Denna tändflamma skjutes av den efterträngande bränslegasen in i förbrännings- rummet 6. Denna efterföljande gas bildar med den för kanal- systemet 10 tillförda förbränningsluften en brännbar gas, V som tändes av den redan föreliggande tändflamman. Denna tändning av den hela tiden efterföljande brännfärdiga bland- ningen fortsätter, till dess en stabil flamfront bildats.

Detta startförlopp kan ske såväl med en mager blandning, dvs med luftöverskott som också med stökiometrisk och ge en absolut ren start, dvs ingen rökbildning och inga oför- brända kolvätematerial. Starten förlöper också utan pulsa- tion steglöst glidande från första droppen fram till in- ställd kapacitet. Denna mjuka start gäller för alla kapaci- tetsvärden inom ett stort effektomrâde. 10 15 20 25 30 454 804 11 Emedan ringen 8 uppvärmes av flamstrålningen i förlrännings- rummet 9 ooh därigenom röret 2 upptar värme, kan den elekt- riska effekten under drift reduceras.

Vid urkoppling avbrytas enkelt bränsletillförseln. När värmeströmmen avbrytes med liten tidsfördröjning, kan det ännu tillflytande bränslet säkert förgasas, så att i för- bindelse med en fortsättning av bränsleblästringen också ett rökfritt avstängningsförlopp möjliggöres.

Vidare kan med bestämda tidsintervall anordnas en rengö- ringsfas, vid vilken inget bränsle tillföres men uppvärm- ningsanordningen 26 uppvärmes till en sådan temperatur, att vid väggen vidhäftande avlagring förbrännes till aska, som sedan vid efterföljande startfasen utblâses av bränsle- gasen genom mynningen 5. Y ' 3 e? Vid utföringsformen enligt fig. 2 användes för motsvarande delar med talet 100 förhöjda hänvisningsbeteckningar. Skill- nad är att insatsen 15 ersatts med en vägg 115. Vidare före- ligger skillnaden att vid mynningen 105 för röret 102 en läppring 131 är anordnad, som har en inre konisk yta 132.

Dess öppningsvinkel ß är något större än öppningsvinkeln Ok för den utgående bränslegassträlen. Vidare bildas denna koniska yta 132 delvis av en förhållandevis tunn vägg 133, som vid strömgenomflytning lätt börjar glöda och därför bildar glödzonen 130. På grund av skillnaden mellan de båda öppningsvinklarna erhålles en återcirkulation till glödzo-w nen, genom vilken tändförhâllandena kan förbättras. En ytt- re konisk yta 118 hos läppringen 131 motsvarar den koniska ytan 18 hos styrkroppen 17 i fig. 1l Pilarna 134 visar, att praktiskt all förbränningsluft inledes över ringspalten 119 in i förbränningsrummet. Visserligen står ytterligare en luftkanal 135 i förbindelse med förgasningskammarens 101 ingångsände, över vilken, såsom antydes med pilen 136, en liten mängd sekundärluft tillföres. Denna mängd skall upp- gå till högst 1,9% av maximala förbränningsluftmängden. 710 15 20 25 30 35 454 804 12 Den befrämjar flambildningen vid liten bränneffekt och förbränningen av avlagringar under-reningsfasen. Läppringen 131 kan också ha andra former, när så strömningsförhâllan- dena kräver. Särskilt kan den användas tillsammans med en hålplatta.

Vid utföringsformen enligt fig. 3 användes med talet 200 förhöjda hänvisningsbeteckningar relativt de i figuren 1.

I detta fall är röret 102 vid utgångsänden försedd med en gavelplatta 237 som uppvisar ett mitthål 238. Dettas tvär- asnittsyta uppgår till mellan 5 och 40% av förgasningskam- marens 201 inre tvärsnitt. Uppvärmningsanordningen 226 är utvändigt päskjuten röret 202. Den består i detta fall av en delad och i övrigt flerfaldigt från motsatta sidor en helt genomgående slitsad hylsa. Vid ändarna är motståndet högre, så att där en högre effekt avgives, vilket leder _ till en glödzon i omrâdet för rörmynningen. Mellan huset? 211 och värmeisoleringen 209 befinner sig en isolerhylsa 239, mot vilken stöder sig tvâ skruvar 240 och 241, vilka pressar vinkelformiga anslutningar ~ enbart anslutningen .224 visad - mot uppvärmningsanordningens 226 rör. Till skydd mot den mot förbränningsrummet vända änden av uppvärmnings-ö anordningen 226 är röret 202 försett med en fläns 242 och en anslutande hylsa 243. Dessa delar sörjer för att upp- värmningsanordningen inte kortslutes genom koksavlagring.

Vidare är en distanshylsa 244 anordnad, som i området för skruvarna 240 och 241 har ursparingar och medelst en V skruv 245 kan fastspännas, för att hålla röret 202 säkert fast.

Utföringsformen enligt fig. 4 därför motsvarande delar med ytterligare talet 100 förhöjda hänvisningsbeteckningar användes uppvisar en anslutning 324 omedelbart vid röret 302. Främre änden 346 av röret 302 sträcker sig över ringen 308 in i förbränningsrummet 306 och uppvisar ytterligare utloppsöppningar 347 vid periferin. Den där uppträdande första flamman skyddas genom yttre ringen 308 från den 11- 10 15 20 25 30 454 804 13 såsom roterande kdnstråle tillförda förbränningsluften 334. En i detta område uppträdande ringvirvel 348 ger en säker blandning av vid detta ställe tillfört förgasat bränsle och förbränningsluft.

Vid utföringsformen enligt fig. 5 användes ånyo med talet 100 förhöjda hänvisningssiffror för motsvarande delar. För- gasningskammaren 401 bildas av ett rör 402, som består av två i varandra inskjutna delar 402a och 402b. Mellan dessa befinner sig en stödring 449 som uppvisar en eller flera längsgående kanaler 450. Vid ingångssidan är denna kanal förbunden via ett fritt rum 451 och en borrning 452 med kanalsystemet 410, så att över denna väg sekundär förbrän- ningsluft kan inledas i röret 402. Ringen 408 har vid inre periferin spår 453, som likaledes står i förbindelse med kanalsystemet 10 via ett fritt lämnat utrymme 454 och en¿¿ borrning 455. Via dessa spår 453 kan därför tertiär förbrän- ningsluft införas i förbränningsrummet.

Gavelplattan 437 består av en cirkel av flera hål 438. En del av första flamman, föres ut genom öppningarna 438 av gavelplattan 437. Här är flamman bra skyddad mot tillträ- dande förbränningsluft. Vidare är periferiöppningar 447 an- ordnade i den utskjutande rördelen 446. Bottnade hål 456 möjliggör förvridning av insatsen 415 till manuell eller automatisk inställning av ringspalten 419. En värmeisole- rande ringskiva 457 skyddar förbränningsrummet 406 från ej» önskad avkylning av förbränningsluften i kanalsystemet 410.

Vidare är vid insatsen 415 anordnat en ring 458 med radiella borrningar 459, via vilka àtercirkulationsgas kan ledas.

Vid utföringsformen enligt fig. 6, vid vilken med talet 100 ytterligare förhöjda hänvisningssiffror användes för motsva- rande delar, finnes en röret 502 koncentriskt omgivande man- tel 560, som likaledes består av elektriskt ledande mate- rial, c ex kiselkarbia med kísel och förhöjt motstånd i främre området. Avståndet mellan röret och manteln uppnås 10 15 20 25 30 35 454 sd4s 14 av en främre elektriskt isolerande stödring 561 och en bakre elektriskt isolerande stödring/562- Den uppstâende spalten 563 tjänar såsom luftkanal. För detta ändamål är en främre öppning 564 anordnad i manteln.560, genom vilken sekundärluft 566'frân kanalsystemet tillföres, medan en bakre öppning 565 åstadkommer förbindelsen med förgasnings- rummet 501. På detta sätt värmes sekundärluften, innan den kommer i beröring med bränslegasen. I främre delen har man- teln 560 periferiöppningar 566, som är försatta relativt periferiöppningarna 547 till röret 502 i vinkel. Det där- emellan befintliga ringutrymmet 567 kan matas med tertiär förbränningsluft via kanalerna 553 i stödringen 561.

Sammantaget erhålles med en sådan förgasningsbrännare tal- rika fördelar. I första hand uppträder en säker mjuk start vid blå flamma utan rökbildning och utan oförbrända kolväte- material. Den undre effektgränsen, vid vilken en stökiomgt- risk förbränning är möjlig, sträcker sig nästan till 0; i .vilket fall som helst ligger undre kapacitetsgränsen långt under det värde, som är nödvändigt för mycket små värmeväxla- re. Genom motsvarande konstruktiva mått är för dimensione- ringen av effekten uppåt knappast någon gräns satt. viskosi- tet och täthet såväl som bränslets ytspänning spelar knappt någon roll. Bränsleområdet sträcker sig från mycket tjock- flytande olja till gas. Förgasningsbrännaren är okänslig för smuts, då alla öppningar är så stora, att inga smutspartiklar kan fastna och då genom en automatisk självrengöring avlag- ringar kan avlägsnas. Värmemotstândet kan konstrueras för direkt nätanslutning eller för lägre spänning. En tändtrans- formator behövs ej. Matningstrycket för bränslet är mycket lågt. Det räcker med ett tryck av 0,1 - 0,5 bar. Bränslet kan förgasas så långt, att_i hela effektomrädet man. kan köra med det teoretiskt lägsta luftöverskottet. Vid en brännare med vissa mått kan effekten regleras över ett område av mer än 1:10. Till följd härav kan den antända bränslemängden anpassas till förbrukningen genom module- rande drift. Man kan även erbjuda en enda typ för olika effekter och olika bränslen, vilket underlättar tillverkning och förrådshållning.

Claims (16)

B 3 454 804 PATENTKRAV

1. Förângningsbrännare för flytande bränsle, med en förång- ningskammare, som är uppvärmningsbar till förgasningstempera- tur av en elektrisk uppvärmningsanordning och likaledes av re- turcirkulerande het gas och är försedd med minst en till ett förbränningsrum ledande utloppsöppning, med ett kanalsystem för tillförsel av minst den övervägande delen av förbrännings- luften i förbränningsrummet och med en elektrisk tändanord- ning som uppvisar en av uppvärmningsanordningen till tändtem- peratur upphettningsbar glödzon, k ä n n e t e c k n a d av att glödzonen (30; 130; 230; 330; 430; 530) är bildad minst av ett i utloppsomrâdet befintligt väggavsnitt till förångningskammaren (1; 101; 201; 301; 401; 501).

2. Brännare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av, att glödzonen (30;130;230;330;430;S30) är tillordnad mynningen av ett väsentligen centriskt till kanalsystemet (10) anord- nat, förångníngskammaren (1;101;201;301;401;501) begränšande rör (2;102;202;302;402;502). “

3. Brännare enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av, att röret (2;102;302;402;502) består av elektriskt motstånds- material och själv tjänar åtminstone såsom del till uppvärm- ningsanordningen (26;126;326;426;525).

4. Brännare enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av, att röret (2;102;226;302;402;502) består av kiselkarbid.

5. Brännare enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e t e,c k- n a d av, att det glödzonen (130;530) bildande väggavsnittet av förångningskammaren (101;501) uppvisar ett minskande tvär- snitt.

6. Brännare enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e t e c k- n a d av, att det glödzonen (30;230;330;430) bildande vägg- avsnittct är tillordnat utvändigt en värmeavledningen starkt _minskande höljcskropp eller en uppvärmd höljeskropp (ring 8; 208;308:408). 454 804 --_ . u,

7. Brännare enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e t e c k- n a d av, att för att bilda glödzonen är anordnat ett separat röravsnitt (402b), vilket bildar utloppsomrâdet för förångningskammaren (401).

8. Brännare enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n ent e c k - n add av, att för alstring av glödzonen (230) uppvärmnings- anordningen (226) uppvisar ett_avsnitt med starkare uteffekt.

9. Brännare enligt krav 2 och 8, k ä n n e t e c k n a d av, att uppvärmningsanordningen uppvisar två värmekroppar, av vilka den ena är tillordnad glödzonen och den andra är . tillordnad det övriga av röret.

10. Brännare enligt något av kraven 1 - 9, k ä n n e t e c k- n a d av, att uppvärmningsanordningen (26;126;226;32g,426; 526) är omkopplingsbar till två effektsteg, av vilka det ena tjänar för alstring av glödtemperaturen i glödzonen och den andra tjänar för att alstra en relativt denna lägre förång- ningstemperatur.

11. Brännare enligt krav 1 till 10, k ä n n e t e c k n a d av, att förångningskammaren (101;401;501) omfattar nära in- gången och/eller mellan förângningszonen och glödzonen en tilledning (135;450,565) för tillsatsluft, som uppvisar så stort strömningsmotstånd, att mängden tillsatsluft är mindre än 1,9 %, företrädesvis 0,2 till 0,5 % av totala förbrännings- luften.

12. Brännare enligt något av kraven 2 till 11, k ä n n e - t e c k n a d av, att rörets (202;402;502) utgångsände för minskning av sitt utloppstvärsnitt är försedd med en gavel- dplatta (237;437;537).

13. Brännare enligt något av kraven 2 till 12, k ä n n e - t e c k n a d av, att röret (302;402;502) vid utgångs- änden är försedd med en yttre ring (308}408;508), att röret U 454 804 har en förbi ringen utskjutande förlängning och att i peri- ferin till denna förlängning det är anordnat utloppsöppningar (347;447;547). '

14. Brännare enligt något av kraven 2 till 11, k ä n n e - t e c k n a d av, att vid utgångssidan av röret är anbringad en läppring (131) med en vidgande invändig kon (132), vid vilken zonen (130) är utbildad. '

15. Brännare enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av, att läppringen (131) bestâr av elektriskt motståndsmaterial och själv bildar en del av uppvärmningsanordningen (126).

16. Brännare enligt krav 3 i sig eller tillsammans med något av övriga krav, k ä n n e t e c k n a d av. att röret (502) omgives av en koncentrisk på avstånd härifrån fasthâllen och på gavelsidan elektriskt förenad, eleköšiskt ledande mantel (560) och att tvâ elektriska anslutningar (522, 524) är anbringade vid ingångsänden av röret och manteln.