SE440544B - Delbeleggsskivbroms, spec for motorfordon - Google Patents

Description

80007-66-»9 Det uppställda målet nås med hjälp av den anordning som _fan9'.es i 'efterföljande 'pratentkrav.

Genom att bromsen utformas i enlighet med föreliggande upp- finning uppnås att uppbärningen av bromsbygeln i omkretsrikt- ningen medelst bromshållarens styrpartier enbart utförs medelst organ som också tjänar till att överföra bromsbackarnas om- kretskrafter till bromshållaren. På detta sätt uppträder den rengörande verkan som erhålls vid bromsbackarnas styrytor såsom följd av belastningen som påförs vid varje bromsningsmoment också vid bromsbygelstyrningen, varigenom man säkerställer att bromsbackarna och bromsbygeln kommer att glida lätt under alla arbetsbetingelser. Hållarorganen som förbinder den ena broms- backen eller båda bromsbackarna med bromshållaren kan lätt ut- formas på så sätt att nämnda hållarorgan inte inverkar ogynn- samt på bromsbackens eller bromsbackarnas glidbarhet i för- hållande till bromsbygeln.

Nämda löstagbara fasthållningsorgan utgörs före- trädesvis av en bult som är anordnad att fästas i bromsbygeln och att sträcka sig genom en öppning i bromsbacken. I detta arrangemang utgörs öppningen i bromsbacken företrädesvis av ett avlångt hål, vars längdaxel förlöper väsentligen radiellt.

Därigenom upprättas endast en linjekontakt mellan bulten och bromsbacken, varigenom man undviker att bulten rostar fast eller kärvar i öppningen.

En utformning av delbeläggskivbromsen med speciellt låg vikt och ringa krav på utrymme uppnås på så sätt att broms- bygeln är i omkretsriktningen direkt uppburen vid bromshålla- ren i ett i förhållande till den första bromsbacken fjärrbe- läget plan parallellt med bromsskivan, varvid anliggningsytor- na är så utformade, att bromsbygeln är svängbar kring en raóiell axel. I denna utföringsform av uppfinningen utgör det en fördel om den andra bromsbacken är fixerad vid och uppburen av bromsbygeln.

I en annan enligt uppfinningen angiven gynnsam ut- föringsform, som resulterar i en särskilt fördelaktig utform- ning av bromshållaren, sträcker sig bromshållarens styrpartier 8000766-9 5 radiellt utanför bromsskivan parallellt med bromsskivans axel, varjämte nämnda partier är försedda med stöd- eller anliggninïs- ytor för bromsbygeln och den första bromsbacken eller båda bromsbackarna. En dylik utformning av bromshàllaren möjliggör lätt tillverkning samt förenklar underhåll av bromsskivan, eftersom bromshållaren inte behöver avlägsnas om brsmsskívan skall bytas ut. Bromsen är därför också lämplig för sådana tillämpningar där bromshållaren är utformad i ett end« stycke med hjulspindeln.

I radiell riktning slår bromsbygeln företrädesvis an mot ytor hos bromshållarens styrpartier, vilka ytor är belägna nära bromsskivans axel, medan den första bromsbacken eller bada bromsbackarna slår an mot ytor som är fjärrbelägna i förhållan- de till bromsskivans axel. Detta arrangemang hindrar pa ett säkert sätt att bromsbygeln frigörs automatiskt och säker- ställer att bromsbackarna kan utbytas i radiell riktning.

I en broms, i vilken en bromsback är uppburen av bromshàllaren via bromsbygeln, utgör det en fördel om det första, med bromsbacken samverkande bromsbygelbenet anligçer mot ytorna hos bromshållarens styrpartier, vilka y,or ligger nära bromsskivaxeln, medan bromsbygelbenet som hör samman ved den andra bromsbacken anligger mot ytor som är fjärrhelägna från bromsskivaxeln.

För att bromsbygeln och bromshållaren skall hållas i anliggning mot varandra och för att skrammelljud skall hindras från att uppträda anordnar man lämpligen en fjäder som låser fast bromsbygeln i förhållande till bromshàllaren. Det kan vara fördelaktigt att bultarna bildar en positiv förbindning mellan bromsbygeln och åtminstone en bromsback i radiell rikt- ning. Därigenom hålls bromsbygeln i sitt läge i bromshàllaren även om fjädern går av.

I en lämplig utföringsform av bromsbygeln är dess Lau. ben på de sidor av bromsbackarna som är fjärrbelägna i för- hållande till bromsskivan försedda med utsprång som sträcker sig i omkretsriktningen och som har till uppgift att styra bromsbygeln vid bromshållarens styrpartier.

Uppfinningen kommer att beskrivas mera i detalj i det 8 90207* 6 6--79 4 följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka _fig. l visar en sidovy av en delbeläggskivbroms med två olika bromsbackar, fig. 2 är en planvy av bromsen enligt fig. l, fig. 3 är en sidovy av en delbeläggskivbroms med två identiska bromsbackar, och fig. 4 är en uppifrån tagen vy av bromsen en- ligt fig. 3.

Den i fig. l och 2 visade delbeläggskivbromsen inne- fattar en bromshållare l som sträcker sig i sidled intill en skivbroms 2 och som inkluderar styrpartier 3, Ä som omsluter bromsskivans periferi. Vidare finns hål 5, 6, med vars hjälp bromshållaren l kan fästas vid hjulspindeln hos ett fordon.

De mot varandra vända sidorna hos styrpartierna 3, H har maskinbearbetade ytor som tjänstgör såsom styrning och hållare för en bromsbygel 7 och bärplattan 8 hos en bromsback 9. Styr- partiet 5 är försett med maskinbearbetade ytor, nämligen en yta 10, som är fjärrbelägen från bromsskivans 2 rotationsaxel, len radiellt mittför liggande yta ll och en yta l2 nära broms- skivans rotationsaxel. Styrpartiet 4 är likaså försett med maskinbearbetade ytor, nämligen en yta 13, som är fjärrbe- dlägen från bromsskivans rotationsaxel, en radiellt mittför belägen yta 14 och en yta 15 nära bromsskivans rotationsaxel.

Ytorna 10 och 15 ligger i ett gemensamt plan och kan före- trädesvis vara.framställda i ett enda arbetsmoment. Ytorna ll och 14 är inbördes parallella och är anordnade vinkelrätt mot ytorna l0 resp. 13. Ytorna 12 och 15 förlöuer i stort sett tangentiellt till bromsskivan. Alla ytorna ligger parallellt med bromsskivans rotationsaxel.

Bromsbygeln 7 omfattar ben 17 och 18, vilka är be- dlägna~ på ömse-sidor om -bromsskivan och vilka är inbördes förbundna medelst en brygga 16. Benet 17 uppbär en bromsback l9 med utsprång 20 som skjuter in i hål 21 i bromsbygeln 7 för överföring av bromsvridmomentet. Benetlß bildar cylindern i det hydrauliska bromspåverkningsorganet vars kolv 22 verkar direkt mot bärplattan 8. För att styra och ge stöd åt broms- bygeln 7 inkluderar benet 17 radiellt i linje med varandra liggande ytor 23 och 24, vilka utgör delar av utsidan hos en gemensam cylinder och företrädesvis tillverkas genom svarv- tning. Ytan 23 anligger mot ytan ll, och ytan 24 anligger mot 8000766-9 5 ytan 14. Ytorna 23, 24 har radiellt inåt riktade anslutande ytor 25, med vilka bromsbygeln 7 vilar på ytorna 10, 13. Vid de båda ändarna av benet 18 passar utsprång 26, 27 in under styrpartierna 3, 4, varvid nämnda utsprångs ytor 28, 29 an- ligger mot ytorna 12, 15. En fjäder 30, som är ledad i broms- hållaren, griper under benets 18 cylinder och anpressar broms- bygeln radiellt utåt vid läget 31, varigenom bromsbygelns ytor 25, 28 och 29 anpressas mot styrpartierna 3, 4.

Bromsbackens 9 bärplatta 8 har vid sina ändar hak- formade ansatser 32, 33, vilkas ändytor anligger mot ytorna 10, ll, 13, lä och överför vridmomenten. I ansatserna 32, 33 finns väsentligen radiellt i linje med varandra anordnade avlånga hål 34, genom vilka bultar som tjänstgör som fasthállningsorgen. sträcker sig. Nämnda. bultar 35 är införda i hål i benen 17, 1-8, och de är fixerade mot axiell förskjutning i benet 18 genom friktionsingrepp som erhålls medelst spännhylsor 36. De av- långa hålen 34 är så dimensionerade, att spelet med avseende på bultarna 35 är ringa i omkretsriktningen medan det för- hållandevis stort i radiell riktning.

För att säkerställa att bromsbygeln 7 och broms- backarna 9, 19 kan inpassas resp, avlägsnas utan att broms- hàllaren behöver skruvas loss från sitt fäste är ett gap an- ordnat mellan ändarna hos benet l8 och ytorna ll, 14 hos styr- partierna 3, 4, varjämte avstånden A, B mellan benets 18 ena eller andra ände och den korresponderande, mittemot belägna änden hos utsprången 26, 27 är mindre än avstànden mellan ytorna ll, 11+. Mellan ansatserna 32, 33 hos bärplattan 8 och bryggan 16 finns vidare i omkretsriktningen ett spel C som svarar mot eller t.o.m. är större än spelet mellan ändarna hos benet 18 och ytorna ll, 14. Bromsbygelns 7 ben 18 hålls så- ledes i omkretsriktningen endast av bultarna 35 och bärplattan 8. När bultarna 35 förs ut ur hålen i bromsbygeln 7 medelst ett verktyg och avlägsnas kan bromsbygelns 7 ben 18 förskjutas i omkretsriktningen tills det ena av utsprången 26, 27 är ur ingrepp med styrpartiet. Därefter kan bromsbygeln 7 svängas uppåt för att tas bort från bromshållaren. Det är då möjligt att byta ut bromsbaokarna 9, 19. Bromsbacken 9 dras ut ur ' 8000766-9 6 bromshållaren iradiell riktning. Bromsbacken 19 är belägen i bromsbygeln 7 och lösgörs från sitt fäste genom att den för- skjuts axiellt i riktning mot benet 18. Bromsbackarna och broms- bygeln monteras ihop i den logiska omvända ordningen.

För att bromsbackarna 9, 19 skall kunna låsas fast i sitt monteringsläge i förhållande till bromshållaren och för att de skall hindras från att skramla är en korsformad ned- hållningsfjäder 3? fixerad i en mittöppning i bryggan 16, var- vid fjäderns bladfjäderdel sträcker sig i axiell riktning och verkar på bromsbackarnas ytterkanter.

'I den mån som delarna som förekommer i utföringsformen _enligt'fig. 5 och 4 svarar mot delarna som förekommer i ut- föringsformen enligt fig. l och 2 vad gäller sin principiella konstruktion och verkan har lika delar försetts med samma hän- visningsbeteckningar. Den andra utföringsformen skiljer sig från den ovan beskrivna utföringsformen i huvudsak på så sätt att de båda bromsbackarna 9, 9' har i stort sett samma ytter- dimensioner och är direkt uppburna vid bromshâllarens 1' styr- partierlš, 4.lBromshållaren 1' är inte fixerad medelst skruvar utan är utformad i ett stycke med hjulhållaren 42 hos ett for- don..Bromsbyge1ns 7 ben 17' är anpassat till benet 18 och är vid sina båda ändar försett med utsprång 38, 59 som passar in under styrpartierna 3, 4. Utsprångens 38,l39 ytor 40, ål, som är fjärrbelägna från bromsskivans rotationsaxel, anligger mot ytorna 12, 15. r I denna utföringsform har fjädern 37 den enda upp- giften att anpressa bromsbygeln 7 och bromsbackarna 9, 9' mot ytorna hos styrpartierna i radiell riktning.

Om fjädern 37 går av säkerställs den nödvändiga hop- hållningen av bromsen medelst bultarna 35 som skjuter in genom båda bromsbackarnas bärplattor 8, 8', varvid man endast kan uppfatta ett skramlande ljud. Bultarnas 55 andra uppgift är att ge stöd åt bromsbygeln 7 i omkretsriktningen vid de båda bärplattorna 8, 8'.

För att hopmontering och borttagning av bromsbygeln skall kunna ske är i denna utföringsform avståndet A mellan utsprången 26, §8 och benens 18, 17' motsatta ände samt av- 8000766-9 7 ståndet B mellan utsprången 27, 39 och benens l8, 17' motsatta ände mindre än avståndet mellan ytorna ll, lä, varjämte av- ståndet mellan ansatserna 32, 33, 32', 33' och bryggan 16 svarar mot eller är större än avståndet mellan ändarna hos benen 18, 17' och ytorna ll, 14. Om bultarna 35 avlägsnas kan således bromsbygeln förskjutas i omkretsriktningen tills utsprången på bygelns ena sida lyfts bort från styrpartiet. Därefter kan bygeln svängas uppåt på denna sida och lyftas av bromshàllaren i radiell led. Bromsbaekarna 9, 9' kan därefter avlägsnas, likaledes i radiell led. Bromsen hopmonteras i den omvända logiska ordningen.

Båda utföringsformerna är symmetriska med avseende på mittlinjen, varför bromsen helt godtyckligt kan sättas fast på den högra eller vänstra sidan på ett fordon. För påmonte- ring resp. borttagning av bromsbygeln är det emellertid till- räckligt att det erforderliga avståndet mellan benens ändar och styrpartierna säkerställs bara på bygelns ena sida och att utsprången som är anordnade på bygelns motsatta sida slutar det föreskrivna avståndet från dessa ändar på benen.

Såsom de båda utföringsformerna tydligt visar an- ligger bromsbygeln direkt mot bromshållaren endast på några få ställen och med förhållandevis små kontaktytor. Anligg- ning i radiell riktning säkerställs medelst en fjäder som be- gränsar anliggningskraften och hindrar kärvning såsom följd av att smutspartiklar införs mellan styrytorna eller korro- sion uppstår. I den i fig. 3, 4 visade utföringsformen finns ingen direkt anslagning mellan bromsbygeln och bromshållaren i omkretsriktningen. Det blir således möjligt här att åstad- komma ett tillräckligt spel i alla lägen så att bromsbygelns glidbarhet inte kan försämras till följd av föroreningar och korrosion. Det enda stället där föroreningar och korrosion skulle kunna inverka ogynnsamt på bromsbackarnas glidbarhet är mellan bärplattornas ansatser ooh de angränsande ytorna på styrpartierna. Detta undviks emellertid genom att man dimensionerar anliggningsytorna med sådan storlek att yt- tryoket som erhålls resulterar 1 en självrenande verkan hos anliggningsytorna. Detsamma gäller principiellt vid den i 8000766-9 8"" fig.*l och 2 visade utföringšformen. I denna utföringsform har vid stället där bromsbygeln anligger direkt mot bromshällarens *styrpartier trycket som förorsakas av bromsbaokens 19 vrid- moment mellan ytorna ll, 23 och 14, 24 tillräcklig storlek för att den självrenande effekten skall uppnås på ifrågavarande ytor.

Claims (3)

1. 9 8000766-9 PATENTKRAV l Delbeläggsskivbroms, speciellt för motorfordon, vilken broms innefattar en intill en bromsskiva belägen bromshàllare försedd med på avstånd frán varandra belägna ytor anordnade i bromsskivans omkretsriktning, varvid nämnda ytor styr åtminstone en första bromsback som är axiellt glidbart vid nämnda ytor och stöder nämnda bromsback i omkretsriktningen, vidare en bromsbygel som omsluter bromsskivans periferi, den första bromsbacken och en andra bromsback som är anordnad på bromsskivans andra sida, vilken bromsbygel är axiellt glidbart styrd och i radiell riktning stödd vid styrpartier hos bromshállaren, och ett löstagbart hällarorgan som ansluter bromsbygeln till bromshàllaren och som efter sin lösgöring möjliggör för bromsbygeln att glida i omkretsriktningen i förhållande till bromshâllaren tills bromsbygeln frigörs från styrpartierna hos bromshâllaren och är redo att avlägsnas från bromshàllaren i radiell riktning, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda hàllarorgan (35, 36) åstadkommer en låsning i omkretsrslktningen mellan bromsbygeln (7) och den i bromshållaren (1, l') uppburna bromsbacken (8, 9, 8', 9') samt att bromsbygeln i omkretsriktningen är direkt stödd vid bromshällaren (l) i ett plan vänt från den första bromsbacken (8, 9) parallellt med bromsskivan (2), varvid stödytorna (23, 24) är så utformade, att bromsbygeln är svängbar kring en radiell axel.

2. Broms enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda hâllarorgan utgörs av en bult (35) som är anordnad att fixeras i bromsbygeln (7) och att sträcka sig genom en öppning (34) i bromsbacken (8, 9, 8', 9').

3. Broms enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda bultar (35) åstadkommer en låsning i radiell riktning mellan bromsbygeln (7) och åtminstone en broms- back (8, 9). 'sooo76s-9 1,, Broms enligt krav 1, k ä n n et e c k n a d därav, att den andra bromsbacken (19)'är fäst vid och uppburen av bromsbygeln (7) . 'Broms enligt något' av kraven l - 4, k ä n n e t e c k - n a d därav, att styrdelarna hos bromshållaren (1, l') 'sträcker sig radiellt utanför bromsskivan (2) parallellt med bromsskivaxeln och har stödytor (10-15) för bromsby- geln (7) och den första bromsbacken (8, 9) eller båda bromsbackarna (8, 9, 8,', 9').' Broms enligt något av kraven 1 -f5, k ä n n e t e c k - n a d därav, att 'bromsbygeln (7) i radiell riktning slår an mot ytor (12, 15) nära bromsskivans periferi .och att den första bromsbacken (8, 9) eller båda broms- backarna .(8, 9, 8.',"9') anligger mot ytor (10, 13) hos bromshàllarens ' (1,1 l') styrpartier (3, 4), varvid dessa ytor är vända från bromsskivaxeln. Broms enligt något av kraven 1 - 6, k ä n n e t e c k ~ n'a d därav, att bromsbygeln (7) är låst i förhållande tillsbromshâllaren-(lw-l') -medelsten fjäder (30, 37). Broms enligt någotav 'kraven 1 ~ 7, k ä n n e t e c k - na d därav, att bromsbygelns (7) båda benskänklar (l7', 18) är på de sidor hos bromsbackarna (8, 9, 8', 9') 'somàr vända (från bromsskivan försedda med utspräng (26, 27, 38, 39), “som förlöper i omkretsriktningen och som tjänar till» att styra bromsbygeln (7) vid bromshálla- rens (l') styrpartier (3, Ä).