SE439849B - Elektroniskt stolddetekteringssystem for overvakning av breda passager - Google Patents

Description

78091634» typ använder sändar- och mottagarspolar i form av delvis över- lappande slingor på motsatta sidor om dörrutgången.

FR-PS 763 681 visar ett liknande detekteringssystem och i en utföringsform visas en balanserad mottagarantenn innefattande en dubbelslinga i form av siffran 8. Den förut nämnda US-PS 4 016 553 utnyttjar också en balanserad mottagar- antenn vid detekteringen av resonanta elektriska kretsar.

I alla stölddetekteringssystem enligt tidigare teknik utnyttjas en antenn eller fältgenererande organ, antingen en kombinerad sändar- och mottagarspole omfattande en slinga vilken utsträcker sig runt en utgångspassage eller separata sändar- och mottagarantenner på motsatta sidor om utgångs- passagen. Detta fältgenererande organ åstadkommer lämpliga signalenerginivåer över utgångspassagen men de begränsar den effektiva bredden av passagen. I allmänhet har systemen vilka utnyttjar resonanta elektriska kretsar som skall detekteras passagebredder av omkring 84 cm, medan system vilka utnyttjar ~mättningshara magnetiska remsor som skall detekteras har passagebredder av omkring 76 cm.

Vid modern handel sådan som vid köpcentra är det ofta önskvärt att tillhandahålla varuhusutgångar med mycket breda och hinderfria öppningar. Detta underlättar rörelsen hos kunderna in och ut ur varuhuset och ger en mindre avskräckande och mera inbjudande anblick än vad en konventionell dörr ger.

Sådana stora passager är dock inte lämpade för stölddetekte- ringssystem enligt tidigare teknik eftersom antennarrangemangen hos dessa system orsakade inskränkning i bredden hos utgångs- passagen och sålunda.kom.i konflikt med idén om en bred och hinderfri öppning.

Föreliggande uppfinning löser ovan beskrivna problem i den tidigare tekniken genom att i ett stölddetekteringssystem av typ resonant krets erbjuda nya sändar- och mottagarantenner vilka vardera ligger i ett plant horisontalplan i huvudsaklig inriktning med varandra, med en av antennerna belägen på golvet nav passagen vid en frågezon och den andra belägen ovan så att en person som promenerar genom frâgezonen passerar mellan antennerna. Vardera antennen innefattar ett flertal ledare an- slutna tillsammans i serie för att bilda en sluten krets med 780916344 respektive sändaren och mottagaren. Ledarna hos vardera antennen innefattar en första grupp vilken utsträcker sig tvärs över fråge- zonen och en andra grupp vilken utsträcker sig längs med fråge- zonen. Ledarna i varje grupp är åtskilda och ligger diagonalt med hänsyn till varandra så att olika ledare i vardera gruppen sträcker sig över olika partier av avståndet tvärs och längs med frågezonen.

Det horisontella antennarrangemanget eliminerar behovet av fysiska gränser i sidled vid utgångspassagen från det skydda- de området och ändå är systemet anpassningsbart för att erbjuda en frågezon för en utgångspassage av vilken som helst önskad bredd.

Det diagonala arrangemanget av åtskilda antennledare tvärs och längs med frågezonen ger effektiv elektromagnetisk fälttäckning längs i huvudsak varje bana genom frâgezonen och vid i huvudsak varje möjligt läge för de resonanta kretsarna som detekteras. Emedan icke en enda ledare utsträcker sig helt längs längden av eller helt tvärs över frågezonen, utsträcker sig den sammansatta gruppen av ledare helt längs längden och tvärs över zonen. På detta sätt erhålles elektromagnetisk fält- täckning utan ömsesidiga fältupphävande effekter vilka känne- tecknar inriktade näraliggande ledare hos slingantenner och spolar.

Ett föredraget arrangemang av ledare hos vardera an- tennen tar form av ett par i serie anslutna i samma plan del- vis överlappande slingor med de sändaranslutna slingorna pla- cerade så att den elektriska strömmen flyter runt vardera slingan i serie och i samma riktning och i mottagarantennen flyter den elektriska strömmen runt vardera slingan i serie i ömsesidigt motsatta riktningar. Antennerna är av samma stor- lek och totala uppbyggnad och de är placerade i huvudsak i linje med varandra så att strömmarna vilka induceras direkt i motta- garantennen från sändarantennen effektivt upphäver varandra, men att strömvariationerna vilka orsakas genom passage av en resonant krets genom frågezonen kommer att vara större i vissa av ledarna hos mottagarantennen än i andra så att upphävning ej inträffar och att dessa variationer detekteras.

I enlighet med ett mera specifikt särdrag hos förelig- i 780916344 gande uppfinning anordnas ett flertal par av sändar- och mot- tagarantenner som beskrivits ovan i närheten av varandra, var- dera par sträcker sig över en skild del av avståndet tvärs över frågezonen. Värdera par av sändar- och mottagarantenner är för- sedda med sin egen samhörande sändare, mottagare och alarmorgan.

Detta arrangemang gör det möjligt att tillförsäkra vilken av flera personer vilka passerar samtidigt genom en bred utgångs- passage som bär en skyddad vara. För att undvika korskoppling mellan sändarantennen hos ett par och mottagarantennen hos ett annat par kan systemet vara tidsuppdelat så att näraliggande par icke är i funktion under exakt samma tid.

Sålunda har ganska brett skisserats de mera betydande särdragen hos uppfinningen för att den detaljerade beskrivningen som följer bättre skall förstås, och för att föreliggande bidrag till tekniken bättre inses. Det finns naturligtvis ytterligare särdrag hos uppfinningen som kommer att beskrivas mera i detalj nedan. Fackmannen inser att idén på vilken denna upptäckt är 'baserad lätt kan utnyttjas som grundval för konstruktion av andra arrangemang för utförande av syftena med denna uppfinning.

Det är därför viktigt, att upptäckten anses som omfattande så- dana ekvivalenta arrangemang vilka ej skiljer sig från upp- finningens grundtanke och ram.

Flera utföringsformer av uppfinningen har valts i beskrivande och belysande syfte, och visas i bifogade rit- ningar, vilka utgör en del av beskrivningen i vilken fig. l är en perspektivvy som utvisar en varuhusutgång försedd med antennarrangemang för ett elektroniskt stölddetek- teringssystem i enlighet med föreliggande uppfinning, fig. 2 är en schematisk framställning som visar ett blockschema över det elektroniska stölddetekteringssystemet som används i fig. l och vilken vidare visar sättet på vilket antennarrangemanget är lindat, fig. 3 är en planvy som visar grunddragen hos antenn- arrangemanget enligt fig. l och 2, fig. 4 är en perspektivvy som visar en breddad varuhus- utgång försedd med ett antennarrangemang för ett elektroniskt -stölddetekteringssystem vilket bildar en andra utföringsform av föreliggande uppfinning, och vso91sz+u fig. 5 är en schematisk vy som visar ett kopplings- schema över antennarrangemanget enligt fig. 4 och ett block- schema över det elektroniska stölddetekteringssystemet som an- vänds med detta.

I fig. l visas ett skyddat omrâde 10 sådant som det inre av ett varuhus, eller en speciell avdelning inom varuhuset, i vilken handelsvaror 12, sådana som kläder, visas för pâseende innan försäljning. Vardera av handelsvaran 12 är försedd med en bricka eller etikett 14 vilken inom sig bär en resonant elektrisk krets. Brickan eller etiketten 14 kan ej tas bort från varan 12 utom av en behörig person, sådan som en för- säljare, när ett normalt köp har gjorts. Fastsättningsorganet för fästande av brickan eller etiketten 14 mot varan 12 är ej en del av denna uppfinning och kommer icke att beskrivas här. Ett lämpligt fastsättningsorgan vilket erfordrar ett speciellt bort- tagningsverktyg visas och beskrives i US-PS 3 628 267 och i US-PS 3 9ll 534.

Kunder och potentiella kunder kan inträda i och utträda från det skyddade området 10 via passagenlö sådan som ett öppet valv, som visas, eller en dörr. En mottagarantenn 18 är belägen på golvet vid passagen 16 medan en sändarantenn 20 är belägen ovan så att kunder måste passera mellan antennerna när de in- träder eller utträder genom passagen. Antennerna 18 och 20 vilka kommer att beskrivas mera i detalj nedan, är anslutnal till ett elektriskt detekteringssystem vilket orsakar sändar- antennen 20 att generera ett elektromagnetiskt frågefält över en frågezon 21 vilken utsträcker sig tvärs över och ett kort avstånd längs passagen. När en vara 12 bäres genom fråge- zonen 21 med en etikett eller bricka l4 fästad mot densamma, samverkar den resonanta kretsen inom etiketten eller brickan med det elektromagnetiska frågefältet. De elektromagnetiska gensvaren vilka härrör från denna samverkan alstrar elektriska signaler i mottagarantennen 18 och dessa signaler används för att alstra ett hörbart eller synligt larm. En lampa 22 kan t.ex. för tillkännagivning vara anordnad ovan passagen 16 som visas i fig. l. Detekteringssystemet kan anordnas att tända denna lampa för alstring av ett synligt larm. Andra larm- 'arrangemang kan utnyttjas om så är önskvärt. bra of" pÛiass í,¿u..:.. 78091634: När en vara 12 köpes, tar försäljaren bort etiketten eller brickan l4 med dess resonanta krets så att när varan bringas genom frågezonen 21 den ej kommer att samverka med frågefältet och inget larm kommer att alstras.

De elektriska komponenterna hos själva detekterings- systemet utgör icke det nya särdraget hos denna uppfinning.

Ett föredraget frekvenssvept elektriskt detekteringssystèm visas och beskrives i detalj i US-PS 3 500 373.

Fig. 2 visar schematiskt det allmänna elektriska arran- gemanget av detekteringssystemet använt i fig. 1. Som visas i fig. 2 är en svepfrekvensstyroscillator 23 ansluten till en huvudoscillator 24. Svepfrekvensstyroscillatorn arbetar vid en relativt låg frekvens, t.ex. 300 hertz, och dess utsignal an- vänds för att avstämma huvudoscillatorn 24 på ett cykliskt sätt. Som följd härav alstrar huvudoscillatorn en utgångs- signal vilken varierar mellan 1,95 och 2,05 megahertz vid en frekvens av 300 hertz. Denna signal refereras allmänt till som en svept frekvenssignal.

Utsignalen hos huvudoscillatorn 24 är ansluten till en förstärkare 26, vilken förstärker den svepta frekvenssignalen och alstrar elektriska strömmar vilka också har en svept frekvenskaraktäristik. Förstärkaren 26 i sin tur är ansluten via sändarledningar 28 till sändarantennen 20.

Sändarantennen 20 visas i perspektiv i fig. 2 och i 'plan i fig. 3. Som framgår ur dessa ritningar omfattar sändar- antennen 20 en första grupp av åtskilda ledare 30, 32, 34, 36 och 38 vilka utsträcker sig i en riktning Y längs frågezonen 21.

Dessa ledare är diagonala i det att olika ledare utsträcker sig över olika partier av avståndet längs frågezonen. Under det att sålunda ingen enstaka ledare utsträcker sig över hela avståndet längs frågezonen, utsträcker sig dock gruppen av ledare över hela detta avstånd. Sändarantennen 20 omfattar vidare en andra grupp av åtskilda ledare 40, 42, 44, 46 och 48 och utsträcker sig i en riktning X tvärs över frågezonen 21. Ledarna hos denna andra grupp är också diagonala i det att olika ledare utsträcker sig över olika delar av avståndet över frågezonen. Under det att åter en enstaka ledare icke utsträcker sig över hela avståndet över frågezonen sträcker sig dock den totala gruppen av ledare i ïfpåfgïfjgcvatm 780916341 över hela detta avstånd. Ledarna hos sändarantennen 20 är an- slutna till varandra i serie i form av två horisontella, i samma plan liggande partiellt överlappande envarvsslingor 20a och 20b vilka är lindade i samma riktning så att den elektriska ström- men som flyter i en given riktning inom en slinga på samma gång kommer att flyta i samma riktning genom den andra slingan.

De frekvenssvepta elektriska strömmarna vilka matas till sändarantennen 20 omvandlas genom antennen till motsvarande frekvenssvepta elektromagnetiska fält i närheten av antennen.

Dessa fält har en konfiguration som svarar mot arrangemangen av de diagonalt anordnade ledarna vilka bildar slingorna 20a och 20b.

Brickan eller etiketten 14 visas i streckad kontur mel- lan antennerna 18 och 20 i fig. 2, och den resonanta elektriska kretsen vilken är inbäddad i brickan eller etiketten är visad att innefatta en spole 50 och en kondensator 52 anslutna parallellt med varandra. Spolen och kondensatorn är avstämda till resonans vid en viss frekvens inom svepfrekvensområdet hos de elektriska signalerna vilka alstras genom avstämning av huvudoscillatorn 24, t.ex. 2,0 megahertz. Den resonanta elektriska kretsen alstrar ett karaktäristiskt elektromagnetiskt gensvar i närvaro av det ïfrekvenssvepta elektromagnetiska fältet vilket alstras av sändarantennen 20 och detta gensvar alstrar motsvarande elektriska strömvariationer i mottagarantennen 18.

Mottagarantennen 18 innefattar också en första grupp av åtskilda ledare 54, 56, 58, 60 och 62, vilka utsträcker sig i diagonalt arrangemang i riktningen Y längs frågezonen 21 och en andra grupp av åtskilda ledare 64, 66, 68, 70 och 72, vilka utsträcker sig i diagonalt arrangemang i riktningen X tvärs över frågezonen. Ledarna hos dessa två grupper är också anslut- 'na till varandra i serie i form av tvâ horisontella, i samma plan liggande, partíellt överlappande envarvsslingor l8a och l8b. Dessa slingor är av samma storlek och uppbyggnad som slin- gorna 20a och 20b av sändarantennen 20 och de ligger i väsent- lig inriktning med sändarantennslingorna. Under det att dock sändarantennslingorna är lindade i samma riktning så är mot- tagarantennslingorna l8a och l8b lindade i ömsesidigt motsatta riktningar så att elektrisk ström som flyter i en riktning 780916341 genom en av slingorna på samma gång kommer att flyta i motsatta riktningen genom den andra slingan.

Mottagarantennen 18 är ansluten via mottagartilledningar 74 till en detektor 76 vilken detekterar de elektriska strömvaria- tionerna som alstras i mottagarantennen 18 genom den resonanta elektriska kretsen 50, 52. Detektorn 76 är ansluten till en förstärkare 78 vilken förstärker dess utsignal och förstärka- ren 78 i sin tur är ansluten till filtrerings- och signal- behandlingskretsar 80. Filtrerings- och signalbehandlingskret- sarna, som beskrives i förut nämnda US-PS 3 500 373 är konstrue- rade och anordnade att separera de detekterade strömvariationer- na vilka har den utmärkande signalegenskapen som svarar mot när- varon av en resonant krets 50, 52 i passagen mellan antennen 18 och 20 från andra detekterade strömvariationer orsakade genom brus och yttre elektriska störningar. Filtrerings- och signal- behandlingskretsarna 80 är anslutna till ett larm 82 och de aktiverar detta larm när sådan separation äger rum.

Som antytts ovan, är frekvenssvepta stölddetekterings- system för detektering av närvaron av resonanta elektriska kretsar på handelsvaror kända i tidigare teknik. Föreliggande uppfinning ger dock nya arrangemang varvid denna typ av stöld- detekteringssystem kan användas effektivt i varuhus eller varu- husavdelningar, vilka har stora hinderfria öppningar eller passager, vilka medger fri förflyttning av kunder in och ut ur varuhuset eller skyddat område inom varuhuset.

Det bör märkas att antennerna 18 och 20 ligger i plana horisontalplan på golvet och ovan passagen 16 och att inget parti av stölddetekteringssystemet lägger hinder vid sidorna av passagen. Sålunda kan antennerna göras fullständigt osynliga, med mottagarantennen 18 inbäddad i golvet eller liggande på detta och täckt av en matta och sändarantennen. Det vertikala avståndet mellan antennerna är företrädesvis omkring 213 cm.

Detta medger för kunderna att bekvämt promenera mellan anten- nerna och på samma gång medger detta att systemet drivs vid moderata effektnivåer så att frågefältet innehålles i partiet av passagen 16 mellan antennerna.

Man har funnit att arrangemanget av antennledare är en diagonal grupp i riktningar tvärs och längs med frågezonen 7809163-4 ger generering av och känslighet för elektromagnetiska fält längs varje utgångsbana genom frågezonen 2l. Detta inträffar eftersom upphävningseffekterna vilka inträffar som följd av användningen av slingantenner minimeras eller åtminstone för- delas så att längs vilken som helst bana genom frågezonen finns ett område av hög känslighet för närvaro av en resonant krets som skall detekteras oavsett orientering av resonanskretsen.

De två slingorna hos vardera av antennerna 18 och 20 är företrädesvis rektangulära i konfiguration och de överlappar i en diagonal riktning så att ett hörn hos vardera slingan ligger i centrum av den andra slingan.

Den totala storleken av antennslingorna i riktningen X tvärs över passagen l6 och av frâgezonen 21 väljs att vara så stor som bredden av passagen eller så kan den utsträcka sig över vilket som helst valt parti av bredden hos passagen vilken är vald att utgöra frågezonen. Dimensionen hos vardera av antennslingorna i riktningen Y längs passagen 16 och hos frågezonen 21 är vald att vara från 20 till 40 % av avståndet mellan antennerna. Där sålunda avståndet mellan antennerna 18 och 20 är 213 cm, är längden hos vardera av ledarna vilka ut- sträcker sig i Y-riktningen mellan 43 och 86 cm. Om denna längd skulle vara mindre än 20 % av antennavståndet, försämras antennsystemets förmåga att erhålla detekterbara gensvar för vissa orienteringar och lägen hos brickan eller etiketten på en skyddad vara vilken bärs genom passagen. Om vidare längden hos vardera ledaren vilken utsträcker sig i Y-riktningen skulle vara större än 40 % av antennavståndet, skulle fälten vilka alstras genom sändarantennen negativt påverka andra resonanta kretsar eller annan elektrisk utrustning i det skyddade området.

I ett sådant fall skulle även mottagarantennen detektera när- varon av andra resonanta kretsar i det skyddade området vilka ej bäres genom passagen 16.

Fig. 4 och 5 visar en modifiering av uppfinningen för övervakning av passager vilka är speciellt breda och vilka kan hysa samtidig rörelse hos flera människor in och ut ur ett skyddat område. Som visas i fig. 4 bildas ett skyddat område 84 sådant som det inre av en varuhusavdelning med en mycket vid öppning 86 utgörande en ingångs- och utgångspassage så att W"'-v--.____ I Y 'Pl-fw ..._ i q,-...,_“_ 78091634! '10 flera kunder 88 kan flytta sig in i och ut ur det skyddade om- rådet på samma gång. Som visas i den streckade konturen, är tre par av ömsesidigt inriktade mottagar- och sändarantenner 90 och 92 av samma konstruktion som antennerna 18 och 20 enligt fig. 1 till 3 anordnade på golvet och över öppningen 86. Vardera paret av dessa antenner utsträcker sig över ett avstånd av ungefär l/3 av bredden av öppningen 86 för att definiera näraliggande frågezoner 93a, 93b och 93c. Värdera par av antenner är också försett med en samhörande sändare och mottagare och larmsystem (ej visat i fig. 4), som beskrivits ovan i samband med fig. 2, och vardera systemet kan vara försett med en indikeringslampa 94 belägen ovan öppningen 86 i linje med vardera par av samhörande antenner. Detta arrangemang medger fri rörelse av personer genom vilken som helst av frâgezonerna 93a, 93b eller 93c utan någon som helst sidobegränsning och vidare medger det samtidig för- flyttning av flera personer in och ut ur det skyddade området.

Om någon av dessa personer skulle bära en vara vilken markerats med en resonanskrets, skulle kretsen detekteras genom det speciella paret av antenner mellan vilka varan bärs. Detta or- sakar tändning av samhörande indikeringslampa 94 för att iden- tifiera den speciella individen med den skyddade varan.

Fig. 5 visar i schematisk form antennen, sändaren och mottagaren och alarmarrangemangen, vilka används i systemet enligt fig. 4. Som framgår, är vardera av mottagarantennerna 90 ansluten till en mottagare och larm 96 vilka kan vara samma som detektorn, förstärkaren, filtret och signalbehandlaren och larmet enligt fig. 2. Vardera av sändarantennerna är även an- slutna till en sändare 98, vilken kan innefatta svepfrekvens- styroscillatorn, huvudoscillatorn och förstärkaren enligt fig. 2. För att säkra mot alstring av ett obalanserat tillstånd i mottagarantennerna genom frâgesignalerna från näraliggande, icke-inriktade sändarantenner, är anordnad en tidsdelnings- sekvensanordning 100. Denna tidsdelningssekvensanordning är enkelt en tidsfördröjningsanordning vilken har grupper av ut- gângsanslutningar 102, 104 och 106 vilka är elektriskt matade i en tidsuppdelad sekvens. Vardera grupp av utgångsanslutningar är ansluten till sändaren 98 och mottagaren och larmet 96 av en samhörande grupp av antenner så att vardera sändaren och dess 78091634: ll samhörande mottagare och larm är i funktion endast när den matas från tidsdelningssekvensanordningen 100. Med detta arrangemang är endast en av vilken som helst två näraliggande detekteringsgrupper i funktion vid vilken som helst tidpunkt så att under sådan tid den arbetande mottagarantennen kommer att utsättas endast för signaler från sändarantennen vilken ligger i linje med densamma. Dessa signaler har i huvudsak lika och motsatt effekt på båda slingor hos mottagarantennen och upphäver varandra effektivt. Signaler från näraliggande, icke i linje belägna sändarantenner, vilka skulle kunna alstra obalanserade och icke-upphävande effekter i den arbetande mot- tagarantennen, undertrycks.

Det inses i samband med det föregående att medan sändar- antennerna 20 och 92 visas som monterade ovan och mottagaran- tennerna 18 och 90 är visade som monterade på golvet av sina resp. passager 16 och 86, kan läget hos dessa antenner växlas så att mottagarantennen är monterad ovan och sändarantennen är monterad på golvet.

Uppfinningen har sålunda beskrivits med speciell hänvis- ning till de föredragna utföringsformerna av densamma, och det inses av fackmannen inom omrâdet till vilket uppfinningen hör, att efter att ha insett uppfinningen olika ändringar och modi- fieringar kan göras hos densamma utan avsteg från uppfinningens grundtanke och ram som definieras genom bifogade krav. f~L7 w V¿h\

Claims (14)

78091634: 12 PATENTKRAV

1. Elektroniskt stölddetekteringssystem för detektering av obehörigt utförande av varor genom en frågezon vid en passage vilken leder från ett skyddat område, varvid nämnda system innefattar signalutsändande organ, omfattande åtminstone en sändarantenn (20), för generering av elektromagnetiska fråge- signaler av förutbestämd frekvens vid nämnda frågezon. elektriska målkretsar (14) avstämda till resonans vid nämnda förutbestämda frekvens och fästade vid varor i nämnda skyddade område och mottagarorgan, omfattande åtminstone en mottagar- antenn (18) för detektering av de elektromagnetiska effekter som alstras genom resonans hos nämnda målkretsar när dessa passerar genom nämnda frågezon. varvid nämnda sändarantenn och nämnda mottagarantenn ligger i plana horisontalplan i väsent- lig inriktning med varandra, med en (18) av nämnda antenner placerad på golvet i nämnda passage vid nämnda frågezon och den andra antennen (20) placerad över ovannämnda ena antenn, så att en person som promenerar genom nämnda frågezon passerar mellan nämnda antenner, varvid vardera antennen innefattar ett flertal ledare anslutna tillsammans i serie för att bilda en sluten krets med nämnda sändarorgan resp. nämnda mottagar- organ, k ä n n e t e c k n a t av att en första grupp (30, 32, 34, 36, 38; 54, 56, 58, 60, 62) av ledarna hos vardera antennen utsträcker sig längs frågezonen och en andra grupp (40, 42, 44, 46, 48; 64, 66, 68, 70, 72) av ledare hos vardera antennen utsträcker sig tvärs över nämnda frågezon. att ledarna hos vardera gruppen är åtskilda och diagcnalt anordnade med hänsyn till varandra så att olika ledare hos vardera gruppen utsträcker sig över skilda delar av avståndet tvärs över och längs med nämnda frågezon.

2. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda sändarantenn (20) och ”nämnda mottagarantenn (18) är av i huvudsak samma uppbyggnad. 7809163- 13

3. Elektroniskt stölddetekterirlgssystem enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda sändaranterar; (20) och nämnda mottagaratntenn (18) vardera utsträcker sig över nämnda frågezon och vari nämnda antenn omfattar ledare (32, 38,- 56, 62) vilka utsträcker sig i en riktning längs nämnda zon med ett avstånd åtminstone 20 % av avståndet mellan nämnda anten- fler.

4. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda ledare utsträcker sig i en riktning längs nämnda zon med ett avstånd mindre än 40 % av avståndet mellan nämnda antenner.

5. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda sändar- och mottagar- antenner (20, 18) vardera innefattar åtminstone två partiellt överlapparlde slingor (20a,b; l8a,b).

6. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att sändaranterlnslingorna (20a,b) är anordnade på så sätt att strömmen flyter i samma riktning genom vardera slingan och vari mottagarantenn- slingorna (l8a,b) är anordnade på så sätt att strömmen flyter i motsatta riktningar genom vardera slingan.

7. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att slingorna i vardera antennen är i huvudsak av samma storlek.

8. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda slingor är i huvudsak rektangulära.

9. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda slingor är överlap- pade längs en diagonal linje på sådant sätt att ett hörn av 4 ._.-_.___- ---~-...F-v-----f"'fïï'j2fi, _ ,_ _ » 78091634; 14 vardera slingan är beläget vid centrum av den andra slingan.

10. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c] av sändar- och mottagarantenner (92, 90) är anordnade vilka definierar en näraliggande frågezon i nämnda passage.

11. ll. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda flertal näraliggande par av sändar- och mottagarantenner (92, 90) är fördelade över nämnda passage.

12. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att individuella sändar- och mottagarorgan (98, 96) är anslutna till resp. sändar- och mot- tagarantenner av varje par.

13. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a-t av att nämnda sändar- och mottagar- organ (98, 96) är anslutna att arbeta i en tiduppdelad sekvens.

14. Elektroniskt stölddetekteringssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att sändarorganet utgöres av en svepfrekvenssändare som alstrar en elektrisk signal som varie- rar kontinuerligt på ett cykliskt sätt och vid en förutbestämd cyklisk hastighet över ett förutbestämt frekvensområde som in- kluderar den elektriska målkretsens (14) förutbestämda reso- nansfrekvens. .andra e vr