Skip to main content
  • Jönköping, Jönköping, Sweden

Catarina Schmidt

Fokus i denna artikel är den dramaturgi som behöver finnas i alla berättelser; en början, ett händelseförlopp och ett slut. Att utgå från och använda berättande texter i undervisningen ger stora möjligheter att skapa mening och sammanhang... more
Fokus i denna artikel är den dramaturgi som behöver finnas i alla berättelser; en början, ett händelseförlopp och ett slut. Att utgå från och använda berättande texter i undervisningen ger stora möjligheter att skapa mening och sammanhang och det betyder också mycket för språkutveckling och motivation. Med hjälp av dramaturgin, berättelsens grammatik, kan elever få stöd och möjlighet att skapa egna berättelser som har en kronologi och som de blir nöjda med. Att berätta, och på så sätt gestalta eller förklara något, är ett ovärderligt sätt att skapa förståelse och kunskap om exempelvis historiska och naturvetenskapliga sammanhang. De som lyssnar kan förflyttas till en luftballong på väg mot Nordpolen eller till ett björnide där en björnmamma sover med sina ungar. Eleverna kan få känna igen sig i en annan människas livsvillkor eller upplevelser. Genom berättande skapas emotionell kontakt, språket används, orden upprepas och dramaturgin kring en början, ett händelseförlopp och ett slut...
Artikel som ingår i modulen Läsa och skriva i alla ämnen F-3 (Läslyftet, Skolverket). Läslyftet: Läsa och skriva i alla ämnen F-3 Stockholm: Skolverket.Modul: Läsa och skriva i alla ämnen. Del 2: Barns textvärldar.</p
Abstract This article examines ‘futures literacy’ as a pedagogical framework and thus contributes to the conversation about the epistemology of futures literacy, the possibility of envisioning approaches for the future, and a unified... more
Abstract This article examines ‘futures literacy’ as a pedagogical framework and thus contributes to the conversation about the epistemology of futures literacy, the possibility of envisioning approaches for the future, and a unified approach to literacy, based on the assumption that education is transformative and entails critical-thinking. Specifically, we explore and discuss what futures literacy means in a pedagogical context in general and in early school years education in particular. We reflect on what futures literacy may include based on the Four Resources model of literacy, and we elaborate on the epistemology of futures literacy. In our conclusions, we advocate a pedagogical approach that is active- and sensory-based. We claim that multimodal literacy approaches hold potential for democratic opportunities and alternative discourses which integrate students’ corporeal actions, sensation, and play whilst recognising diverse expressions.
En ökande andel barn i Sverige läser i liten grad eller inte alls böcker på sin fritid. Frågan kring vilka praktikgemenskaper kring barnlitteratur som barn faktiskt möter och involveras i under sina uppväxtår, är idag ytterst aktuell.... more
En ökande andel barn i Sverige läser i liten grad eller inte alls böcker på sin fritid. Frågan kring vilka praktikgemenskaper kring barnlitteratur som barn faktiskt möter och involveras i under sina uppväxtår, är idag ytterst aktuell. Artikeln utgår från en fallstudie där den läsfrämjande insatsen Kulturakuten, som riktades mot barn inom fritidshemmets verksamhet, studerades i syfte att belysa de epistemologiska antaganden kring läsning som ligger till grund för denna. Utifrån observationer av insatsen samt genom fokusgruppintervjuer med deltagande barn och vuxna, analyserades den iscensatta praktiken med fokus på interaktion och talet om samma praktik. Resultatet visar att insatsen möjliggör upplevelsebaserad läsning kring berättelsens plats, karaktärer och dilemma, där möten med berättelsen, i linje med receptionsteoretisk forskning, ses som väsentligt, och på sätt där barnen aktivt deltar och utövar inflytande. Artikeln argumenterar för att läsförmåga är en sammansatt förmåga och...
Bidraget utgar fran en etnografisk undersokning[1] genomford 2010-2012, dar nio barn foljts fran arskurs 3-5, i ett flersprakigt och mangkulturellt sammanhang i Sverige. I fokus ar de olika textori ...
I denna avslutande text sammanfattas tidigare artiklar. Artikeln fokuserar pa vikten av medveten reflektion kring undervisning. Denna reflektion behover inforliva skolans demokratiska uppdrag och k ...
Den dialogiska hoglasningen utgor, som beskrivits i de tidigare artiklarna, ett ”socialt rum” dar berattelser kan delas. Har kan strategier for lasforstaelse introduceras och modelleras, det vill saga konkret visas. I Nya Spraket lyfter... more
Den dialogiska hoglasningen utgor, som beskrivits i de tidigare artiklarna, ett ”socialt rum” dar berattelser kan delas. Har kan strategier for lasforstaelse introduceras och modelleras, det vill saga konkret visas. I Nya Spraket lyfter (Skolverket, 2012, s 40) beskrivs hoglasningens betydelse pa foljande satt: Hoglasning maste ha fortsatt stort utrymme i klassrummet, bade av lararen och elever i sma grupper. Men vare sig lasningen sker tyst eller som hoglasning, behover lasarna dela erfarenheter med varandra, samtala om det man last, stalla fragor och bygga hypoteser om bokens personer eller hur berattelsen ska fortsatta. I samtalet ges ocksa stora mojligheter att bygga upp ett stort ord- och begreppsforrad, vilket ar en grundlaggande aspekt av den fortsatta las- och skrivutvecklingen. Lassamtalet far inte glommas bort och lasningen far inte forpassas till stunder man far over, nar annat ”viktigt” ar avklarat. I forskoleklassen och i arskurs 1-3 behover eleverna fa delta i undervis...
The overarching democratic challenges in a multicultural society are equal rights and social justice, universally expressed, and diversity or difference, expressed in terms of the particular. The right and the ability to read and write... more
The overarching democratic challenges in a multicultural society are equal rights and social justice, universally expressed, and diversity or difference, expressed in terms of the particular. The right and the ability to read and write have to be related to different experiences and backgrounds. All citizens of today are expected to master high literacy levels and strategies. At the same time international surveys presents decreasing results in many countries. Learning to read and write include good decoding skills, but those skills cannot be seen as the solution; only a necessary prerequisite. The process of reading and writing is always linked to meaning making in terms of interpretation, understanding, exploring and configuration. The importance of recognition of multiple literacies and expressions are highlighted in this paper in order to meet future challenges both in literacy education and for social justice. In this paper we explore how the continuous processes of children’s ...
INTRODUCTIONEvery classroom is affected by institutional conditions as well as curriculums and guidelines that steer and set standards for education, which are connected to and affected by ideas cr ...
Idag cirkulerar och aterfinns texter i en mangd olika sammanhang, pa olika satt och i olika format. Barn moter och fascineras i hog grad av olika spel och interaktiva natverk via internet, vilka ocksa kan ses som texter dar ljud, skrift... more
Idag cirkulerar och aterfinns texter i en mangd olika sammanhang, pa olika satt och i olika format. Barn moter och fascineras i hog grad av olika spel och interaktiva natverk via internet, vilka ocksa kan ses som texter dar ljud, skrift och bild kombineras. Det finns mycket som talar for att vi som arbetar med las- och skrivundervisning behover lara oss av barns erfarenheter av popularkulturella texter utanfor skolan. Pa vilka satt kan elevers erfarenheter tas till vara samtidigt som skolans uppdrag kring lasande och skrivning fokuseras? Pa vilka satt kan vi hjalpa och stodja elever i att tolka och forsta vem som star bakom en viss text, vem eller vilka texten riktar sig till och hur man kan forandra den? Om detta handlar denna artikel.
Karnan i ett demokratiskt och kritiskt spraksarbete utifran utgangspunkterna i Critical Literacy (CL) ar undersokandet av olika slags texter. Genom den snabba utvecklingen av informationstekniker o ...
Multilingual and multimodal literacies as identity making - including the scaffolding of language awareness
Grundlararutbildningen for arskurs F-3 har i uppdrag att forbereda blivande larare sa att de formar att stodja barns kommunikation och larande genom sprak och olika modaliteter. Denna artikel fokus ...
Denna artikel handlar om faktatexter, deras betydelse och hur de kan anvandas i undervis-ningen. Syftet med artikeln ar att belysa hur lust och nyfikenhet kan vackas och hur larande kan ske nar elever far lasa, samtala om och skriva egna... more
Denna artikel handlar om faktatexter, deras betydelse och hur de kan anvandas i undervis-ningen. Syftet med artikeln ar att belysa hur lust och nyfikenhet kan vackas och hur larande kan ske nar elever far lasa, samtala om och skriva egna faktatexter i olikaamnen. For att fa fram underlag till sina egna faktatexter kan eleverna exempelvis lasa andras texter men lika garna observera, iaktta eller intervjua nagon. Det stoff eleverna samlar in och drar slutsatser fran kan utgora grunden for deras egna nya faktatexter. I ett senare skede kan dessa texter ocksa utgora grund for skapande av andra texttyper som exempelvis poetiska eller berattande texter.
Undervisning dar kritisk textgranskning integreras kan leda till att elever forandrar sin syn pa och forstaelse av texter och deras innehall. I enlighet med Lgr11 kan det innebara att elever lar sig att kritiskt vardera information och... more
Undervisning dar kritisk textgranskning integreras kan leda till att elever forandrar sin syn pa och forstaelse av texter och deras innehall. I enlighet med Lgr11 kan det innebara att elever lar sig att kritiskt vardera information och att de utvecklar forstaelse for sin omvarld (Lgr 2011, del 1). I den har artikeln resoneras kring villkor och mojligheter for kritiskt text-arbete i relation till makt och genus. Pa vilka satt kan utrymme skapas for att stodja elever att ifragasatta och forandra synen pa texters innehall, som exempelvis olika stereotyper eller de satt som texter anvands pa for att paverka och darigenom utova makt? Pa vilka satt kan elevers egna texterfarenheter anvandas som en resurs i undervisningen samtidigt som vi visar lyhordhet och forstaelse infor de personliga investeringar som dessa erfarenheter ofta innebar? Det ar dessa fragor som artikeln kommer att belysa och problematisera.
Barn som medborgare i en varld full av texter: Vikten av sammanhang som stodjer sprak och skriftsprak
This paper discusses interactional conditions and possibilities in classrooms related to literacy education during the middle school years. The paper draws on an ongoing study[1], where interaction ...
Through the use of various digital resources, it is crucial that education support student’s subject- and literacy learning in integrated ways (Cummins, 2001; Schmidt & Skoog, 2016). Since digi ...
Critical literacy education has, as one of its cornerstones, an interest in positive social change and addressing social justice. In this paper, we present data from classrooms that show how teachers enact critical literacy in three... more
Critical literacy education has, as one of its cornerstones, an interest in positive social change and addressing social justice. In this paper, we present data from classrooms that show how teachers enact critical literacy in three neo-liberal, Global North contexts: Sweden; Ontario, Canada; and Queensland, Australia.  Against a backdrop of proliferating instructional models of how to do critical literacy world-wide, alongside local education policy and curriculum that is at various stages of endorsing and embracing the ‘critical enterprise’ or not, teachers teach literacy critically. How they do this, within different educational jurisdictions and under the influence of different critical literacy policies and instructional models, is our interest here. Literacy teaching approaches, and the policies that inscribe or omit them institutionally, are always taken up, augmented and even resisted by teachers in differing ways.  First, we present the ways in which critical literacy (CL),...
This article focuses on the question of access and design in literacy education. Drawing on an ethnographical study, two children’s experiences of texts1 and socialisation in relation to literacy are mirrored through the Four Resources... more
This article focuses on the question of access and design in literacy education. Drawing on an ethnographical study, two children’s experiences of texts1 and socialisation in relation to literacy are mirrored through the Four Resources Model (Luke & Freebody, 1999). What does access and design mean in relation to this model and how is it manifested through the perspectives of Elin and Hassan? The empirical findings indicate that the text resources distributed in school are limited and that more possibilities for meaning and identity making through texts related to own experiences – and differences – are needed. It is concluded that the paradox of access to dominant forms of literacies as well as new alternatively literacies is not a question of either-or, but the complex core of a dialogical, dialectical and democratic literacy education where the possibilities of design in order to re-write and re-read the world are necessary and crucial.
Research Interests:
The importance of supporting children’s reading engagement and reading comprehension from the early years is widely acknowledged, particular for children growing up in areas characterized by socioeconomic challenges. This mission is... more
The importance of supporting children’s reading engagement and reading comprehension from the early years is widely acknowledged, particular for children growing up in areas characterized by socioeconomic challenges. This mission is collectively shared by teachers and librarians, although with differing starting points and responsibilities. This paper draws on a Swedish study of librarians’ book talks with eight-year-old students in Grade 2 and their teachers, and the views these participants express on reading and children’s literature. The methods used were observation and interview. In the analysis, different views appear regarding what reading is and might mean, such as the role that children’s literature plays in this. The results indicate two prominent narratives regarding reading, where one has a clear emphasis on being able to read and where the other stresses the pleasure of reading. Both these discourses display a narrowness regarding genres other than fiction literature, ...