svindla

Svenska

Verb

Böjningar av svindla	Aktiv	Passiv
Infinitiv	svindla	svindlas
Presens	svindlar	svindlas
Preteritum	svindlade	svindlades
Supinum	svindlat	svindlats
Imperativ	svindla	–
Particip
Presens	svindlande, svindlandes
Perfekt	svindlad

svindla

1. (intransitivt) erfara svindel, känna yrsel; ofta men inte alltid opersonligt

   Det svindlade för mig. Min hjärna brände.

   Det svindlade för ögonen på honom och han var nära att svimma.

   Ty icke kunde vi väl – tanken svindlade – själva ha berusat oss till oigenkännlighet och kommit i envig?

   Men stundom var det som om en slöja drogs undan mig, och jag såg verkligheten, så djupt under mig, att jag svindlade – och föll.

   Hans spel hade stigit så högt, att han svindlade inför ljus och prakt och härlighet.

2. (transitivt) bedra, lura (på pengar)

   Hade summan full redan för tre år sen, men svindlades på nästan alltsammans.

   De första studentåren svindlades snabbt bort.

   Besläktade ord: svindel, svindlare, svindleri, svindlig, svindling

Översättningar

erfara svindel, känna yrsel

• bokmål: svimle

bedra, lura (på pengar)

• bokmål: svindle ^(no)
• tyska: schwindeln ^(de)