Användare:SurjectionBot/gmq-bot/1
bogn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bogn’
- "Mall:uttal"
bógǫ́rð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bógǫ́rð m
- kyrkogård
- Sammansättningar: bógǫ́rðsmúr
- Synonymer: grafabakk’
bógskǫut
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal"
- ett litet, krokigt, vinkelformigt trä, som i seltyget sitter på sidan av hästen, uti vilkets krok den järnmärlan är fästad, som spännes fast i skacklorna eller blankarderne
bók
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-r bók f
bǫkustugu
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bǫkustugu f
- "Mall:uttal"
- bagarstuga
- Varianter: bakustugu
bół
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bół n
bóland
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- det ställe i skogen, var man fällt trän och bränt för att sedan odla marken
bołgjes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bołgjes
- "Mall:uttal" (Umeå)
- bukta ut
bołgning
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bołgning m
bǫll
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m bǫll m
- "Mall:uttal"
bǫług
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]bǫług
bóm’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bóm’
bómerk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bónd’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-r bónd’ m
- bonde
- Etymologi: Av .
bórð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n bórð n
- "Mall:uttal"
- (inredning) en möbel, bord
- Hǫnð sprænt upp pá bórðen.
- Han hoppade upp på bordet.
- Hǫnð sprænt upp pá bórðen.
- (skeppsbyggnad) bord, sidobräderna i en båt
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: Ábórðę̆, ábórð, bórðhǽł, dæmmbórð, mígbórð, síðbórð, stæmmbórð
- Homofoner: bół
borgj
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]borgj f
- "Mall:uttal" (nom. bfsg.)
borgj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]borgj’
- "Mall:uttal"
borgstugu
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal"
- vardagsrum
- Gá i borgstugun.
- Gå i vardargsstugan.
- Gá i borgstugun.
- kök
- bolstuga, vinterstuga
- Etymologi: Motsvarande danska borgestue, medellågtyska borchstove.
bort
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]bort
- "Mall:uttal"
- bort
- Kłamr’ nǽfrĕð svø heð ínt’ tylles bort.
- Klamra nävern så att det ej ihoprullar sig.
- Etymologi: Av .
- Besläktade ord: bort’, bortaf, bortáf, bortest
- Fraser: drygt’ bort, snǿr’ bort, tvill’ bort, vill’ bort
- Kłamr’ nǽfrĕð svø heð ínt’ tylles bort.
bort’
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]bort’
- "Mall:uttal"
- borta
- Heð stár átt’ æsp’ dernă bort’, og heð ér stór a æspum.
- Det står åtta aspar där borta, och det är stora aspar.
- Heð stár átt’ æsp’ dernă bort’, og heð ér stór a æspum.
bortaf
[redigera]Bottniska
[redigera]Preposition
[redigera]bortaf
- "Mall:uttal"
- av, ifrån, av något rum[2]
- Ta bortaf bórðĕð.
- Ta av bordet.
- bortaf bjerkjum
- från björkarna
- Ta bortaf bórðĕð.
- bortom, efter[3]
- bortaf miðdagĕnn
- efter middagen
- Jag ska setj’ upp ein vef bortaf nýáren.
- Jag skall sätta upp en väv efter nyåret.
- bortaf miðdagĕnn
- Varianter: bortáf (starktonig form)
bortest
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]borti
[redigera]Bottniska
[redigera]Preposition
[redigera]borti
- "Mall:uttal"
bortí
[redigera]Bottniska
[redigera]Preposition
[redigera]bortí
- "Mall:uttal"
borti kerr og ti verr
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]bortsórinn
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]- "Mall:uttal"
- som har försvurit sig; menedig
- Varianter: bortsurinn
bǫst’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-3 bǫst’ f
bót
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bót f
bót’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bót’
bǫud
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bǫud sing
- "Mall:uttal"
- böjning
bra nóv
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]- "Mall:uttal"
- ganska, någorlunda
- Synonymer: næ og næ, næ svø nǽr
- (efter orden) tillräckligt
brá pá
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brá pá
- släktas på, likna
- Heð skín sum skúll’ eð brá pá grǿnt.
- Det ser ut som att det skulle likna grönt.
- Besläktade ord: pábrá
- Heð skín sum skúll’ eð brá pá grǿnt.
bráð
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]bráð
- tidig, hastig, mycket tidig, förtidig
- Honn jær sǫ bráð um myrgnan.
- Han stiger tidigt upp om morgnarna.
- Etymologi: Av .
- Grammatik: Neutrum. brátt.
- Sammansättningar: bráðbær, bráðbihøfinn, bráðfíkinn, bráðfregdug, bráðfang, bráðgør, bráðverm’, bráttum
- Honn jær sǫ bráð um myrgnan.
bráðfregdug
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]bráðfregdug
bráðgør
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]- "Mall:uttal"
- tidigt vuxen och tilltagsen; om ungdom
- Etymologi: Av , med samma betydelse.
- Varianter: bráðger
brák’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brák’
braka
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]braka
brakadunt
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brakakast
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brakakast n
- eg. att vid brottning hastigt och kraftigt gjort kullkastande
- säges i allmänhet om vad som raskt, kraftigt och lyckligt samt på särdeles utmärkt eller ovanligt sätt utföres, eller om någon plötsligt och oförmodat vunnen fördel, eller också tvärtom
- Han gjol rett ä brakakast då n sköut två bjenna ve ett skott.
- Han gjorde det riktigt bra, när han sköt två björnar med ett skott.
- Han gjol rett ä brakakast då n sköut två bjenna ve ett skott.
brakk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-3 brakk’ f
brakn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brakn’
- "Mall:uttal"
brammber
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n brammber n
- hallon Rubus idæus[7]
- Hón ér stæð nopp’ brammberę̆.
- Hon är åstad att plocka hallon.
- Etymologi: Till medellågtyska brame, medelhögtyska brăme, fornhögtyska brămo "törnbuske".
- Sammansättningar: brammberlyngj, brammberskang
- Hón ér stæð nopp’ brammberę̆.
brand
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brand m
- "Mall:uttal"
- brand
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: brandstaka
brandstaka
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-an brandstaka m
- "Mall:uttal"
brátt
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]bráttum
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]- "Mall:uttal"
breið
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]breið
- "Mall:uttal"
breið’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]breið’
- "Mall:uttal"
breidd
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]breidd f
- "Mall:uttal"
- bredd
- Hæf dú hett út høyjĕð pá breiddĕnn?
- Har du lagt ut höet på bredden?
- Hæf dú hett út høyjĕð pá breiddĕnn?
breidt
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]breidt
- "Mall:uttal"
- böjning
brekk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brekk’
brend’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brend’ n
brest’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brest’
- spricka ut, mälta; om frö, korn, sädesax eller sädesskylar, som gror efter regn
- sprätta upp något hopsytt
- Etymologi: Av .
brett’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brett’
brettes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brettes
- Besläktade ord: brett’
brið
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n brið n
- "Mall:uttal"
- öppning mellan isen i havet, som är såsom ett smalt sund, vilket är för brett att hoppa över eller att med skriðstangę̆ komma över men för smal för att heta vak
brík
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-4 brík f
brims
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brims m
- "Mall:uttal"
- broms Tabanidæ
- Etymologi: Jämför isländska, norska brims, äldre danska brimse av germanska *bremisiō-.
- Sammansättningar: reinbrims
bris
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n-oräkn bris n
- "Mall:uttal"
- små, grynaktiga delar i köttet eller ibland fettet på boskapen eller den yttersta, tjocka och skrovliga huden på deras tunga, som anses vara ohälsosamt att äta
brise
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brise
- böjning
briskn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]briskn’
- "Mall:uttal"
- börja surna; om mjölk
brist
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brist m ? f ?
bró
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bró f
- "Mall:uttal", [b̥rɯ́ᵝː]
bróás
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bróðor
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bróðor
- "Mall:uttal" (Luleå)
- varaint av bróðr
brók
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brók 1 m, 2-4 f
brǫkug
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]brǫkug
- "Mall:uttal" (Luleå)
brótré
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brǫusk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brǫusk’
- "Mall:uttal" (Hössjö); /brɑ̀ʊ̯sk/ (Skellefteå)
- knastra (vid tuggning)
brúðr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-4 brúðr f
- "Mall:uttal"
- brud
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: brúðrgum, brúðrsveinn, brúðrfræm, brúðrpíg’
brúðrpíg’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- brudtärna, en som betjänar bruden; vanligtvis en släkting
brúkning
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brúkning f
- dynga, gödsel (till jordens hävdande eller brukande)
- Sammansättningar: brúkningsgirug
- Synonymer: brúkt
brun
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n brun 1 n, 2 f
- "Mall:uttal"
Brun
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Brun n (?)
- "Mall:uttal"
brún
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]brún
- "Mall:uttal"
- brun
- Etymologi: Av .
brunð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n brunð n
- "Mall:uttal"
- liten vak
- Etymologi: Av .
brút’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brút’
- "Mall:uttal"
bruta
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-an bruta m
- "Mall:uttal"
- rishög eller en likasom ihopbruten hög av kvistar och ris i skogen
- var och en annan huller om buller ihopkastad och ihopstaplad hög av varjehanda skräp
- Der vær n eivig bruta á dý.
- Där fanns det en stor hög sådant.
- Der vær n eivig bruta á dý.
- mängd, myckenhet, helst när det talas om folk eller djur
- Dum fohlgdis heile brutan.
- Hela skocken följdes.
- Dum fohlgdis heile brutan.
brutas
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brutas
- "Mall:uttal"
- kämpa eller egentligen att för ro och nöjes skull försöka varandras styrka, då tvenne taga varandra om ryggen för att försöka slå omkull varandra [9]
- Synonymer: kampes
brutasamm
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]- "Mall:uttal"
- tröttsam, jobbig
- Hǫnn ér brutasamm tagas við.
- Han är besvärlig att ha att göra med.
- Heð ér færlig brutasammt dil oð tenkj’ pá.
- Det är ganska jobbigt att tänka på.
- Hǫnn ér brutasamm tagas við.
brutu
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brutu f
- "Mall:uttal"
- det som är brutit, t. ex. brödbitar till mjölken eller filen
- Etymologi: Avledning till brút’ "bryta".
brýgd
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]brýgd
bryggj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-3 bryggj’ f
- plattform t. ex. mjölkbrygga
- Etymologi: Av .
Verb
[redigera]bryggj’
- brygga (dricka o. d.)
- Vé ha tenkt um bryggj’ drikkj’ i vikun.
- Vi har tänkt brygga dricka i veckan.
- Sammansättningar: bryggjbónk’, bryggjstugu
- Vé ha tenkt um bryggj’ drikkj’ i vikun.
bryggstugu
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bryggstugu f
- "Mall:uttal"
- bryggstuga
- Varianter: bryggjstugu
brysk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brysk’ f
- tvärremna i järn
bryst
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n bryst n
- "Mall:uttal"
brysthvał
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brýt’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brýt’
- "Mall:uttal"
- variant av brút’
bryti
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]bryti
- "Mall:uttal" (Umeå)
brytuskáł
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brytuskáł f
brædd
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m brædd m
brǽkj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]brǽkj’
- "Mall:uttal"
bræsk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bræsk’
- skryta, uppföra sig högfärdigt
- Etymologi: Jämför danska braske, av .
brætt
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]brætt
- "Mall:uttal"
Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-4 brætt f
brættfall
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brǿð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n brǿð n
- "Mall:uttal"
brǿt
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]brǿt f
brøysk
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]brøysk
- "Mall:uttal"
- spröd
- Heð vær ið brøyskt głos.
- Det var ett sprött glas.
- Etymologi: Av .
- Heð vær ið brøyskt głos.
bú-
[redigera]Bottniska
[redigera]Affix
[redigera]bú-
- sätts alltid ihop med namn på floder, berg och sjöar m.m., såsom Búbergjeþ, Búsiǿn, Búbekkin
- Etymologi: Från fornnordiska bú "jordbruk, gård"; prefixet verkar ha betydelsen "by" av att platserna ligger nära byar.
buð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]buð 1 n, 2 m
- "Mall:uttal"
- bud
- bolen av en skjorta, ärmar och kragen undantagna
buda
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-an buda m
- "Mall:uttal"
Verb
[redigera]buda
buga
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-an buga m
- "Mall:uttal"
buginn
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]buginn
bugu
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bugu f
- "Mall:uttal"
búk
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m búk m
búkgjórð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]
bukk
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bukk m
- "Mall:uttal"
bukk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bukk’
buł
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]buł m
- "Mall:uttal"
Adjektiv
[redigera]buł
búł
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]búł m
búll’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]búll’ f
Verb
[redigera]búll’
búłnes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]búłnes
búłning
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal"
bułsterk
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]bułsugg’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- brunstig sugga
- Hǫnð stár júst sum bułsuggę.
- Han står som en brunstig sugga, d.v.s. såsom den som ej vet till sig, halvdöd och tanklös, som bevekas varken av förmåner eller faror.
- Hǫnð stár júst sum bułsuggę.
búlt
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m búlt m
- "Mall:uttal"
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: ákrbúlt
bur
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bur m
- "Mall:uttal"
Adjektiv
[redigera]bur
búr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n búr n
- bur; vanligen fågelbur
- Bæra hǫnð hæf búrĕð, nóv kum fugłĕnn.
- Bara man har buren, nog kommer fågeln.
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: fatabúr
- Bæra hǫnð hæf búrĕð, nóv kum fugłĕnn.
bura
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bura
- "Mall:uttal"
bus
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n-oräkn bus m
- "Mall:uttal"
- sopor och varjehanda lätt och torrt avskräde
- den av trasor och kilar gjorda inpackningar i ögat eller hålet på nedre eller undre kvarnsten för att hindra säden från att rinna ned igenom, ehuru långjärnet har rum att gå omkring däri
busa
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]busa
- "Mall:uttal"
busu
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]busu f
- "Mall:uttal" (Umeå); /bʉ̀ːsʉ/ (Kalix)
butn
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m butn m
- "Mall:uttal"
- botten
- vind, loft, övervåning
- hǫnð ér uppa butnum
- han är uppe på vinden
- hǫnð ér uppa butnum
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: butnskurf, butnskut, butnskýl, butntærm, skýlbutn
- Besläktade ord: bytn’
butnskýl
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- just så mycket i ett kärl att bottnen täckes
butntærm
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- (anatomi) blindtarm
bý
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m bý m
- "Mall:uttal"
bygd
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-4 bygd f
- "Mall:uttal"
- en bygd, några gårdar, den bebyggda omkringliggande trakten[12]
- gá i bygdę̆
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: bóndbygd
bygg’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bygg’
- "Mall:uttal"; pres. sg. /bʏ́ɡː/, /bʏ́ʤː/
- bygga
- laga nät, not, men även annat[13]
- bygg’ silann
- bota det bristfälliga i seltyget
- Drengĕnn menn bygg/byggj heð nð brutið.
- Min dräng kan bota vad han brutit sönder.
- bygg’ silann
byggj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]byggj’
- "Mall:uttal"
byggjinn
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]byggjinn
bygł
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bygł f
- "Mall:uttal"
bygning
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bygning f
- "Mall:uttal"
bynn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bynn’
- "Mall:uttal"
- se på något med förvåning, bestörtning
- Hvuþ bynn dú tí?
- Vad gapar du på?
- Användning: Säges egentligen om boskap, dock även om människor, som dumt och med förundran eller rädsla gapa på ett för dem ovanligt föremål.
- Varianter: bynnes
- Hvuþ bynn dú tí?
byrfæst
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]byrfæst
- "Mall:uttal"
- Etymologi: Fornnordiska byrr m "(god) vind".
byrg
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]byrg
- "Mall:uttal"
- hulpen, beläten, försedd med
- Vart dú byrg?
- Fick du? (nämligen det du ville ha eller låna)
- Ér dú byrg við svø líteð?
- Är du belåten med så litet?
- Etymologi: Av .
- Vart dú byrg?
byrj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]byrj’
- "Mall:uttal"
byrst’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]byrst’
- "Mall:uttal" (Hössjö, Skellefteå)
- borsta
- Etymologi: Av .
Substantiv
[redigera]byrst’ m
byss’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-1 byss’ f
- gevär
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: bysshylstr
byt
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]byt
- "Mall:uttal"
býting
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]býting m
bytn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bytn’
- "Mall:uttal" (Skellefteå); /bø̀ːtn̩/ (Luleå)
bǽg
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]bǽg
- "Mall:uttal"
bær
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]bær
- "Mall:uttal"
Verb
[redigera]bær
- böjning
bæra
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]bæra
- "Mall:uttal"
Substantiv
[redigera]bæra m
- "Mall:uttal"
- (mytologi) trolltyg som bar till innehavaren
- Etymologi: Substantivering till bera (?).
- Grammatik: Nom. bfsg. bæran; i vissa mål omtolkat som berarĕn "bäraren".
- Diverse: Han sägs uppkomma genom att sammanknyta nio slags olika tråd, varpå sedan dryps tre bloddroppar ur vänstra lillfingret, varefter nystanet får liv. Bærann är sin husbonde en trogen tjänare genom att dra till gården mjölk från andras kor.
- Sammansättningar: bæradyng’
bæran
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bæran m
- "Mall:uttal"
- böjning
bærbeint
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]- "Mall:uttal"
- barbent, utan strumpor
bærfót
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]- "Mall:uttal"
bærfǿdd
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]barfǿdd
bærhent
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]- med blottade händer, utan handske
- Etymologi: Av .
bærjórð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bærk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bærk’
bærmskinn
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bærskódd
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]bærskódd
bærslig
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]bærslig
- "Mall:uttal"
- barnslig
- Etymologi: Fornnordiska barnligr, isländska barnslegur.
- Synonymer: ómaga
bærslík
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bærslík
- "Mall:uttal"
- barnlik
- Dim jórðeð bæra ið líteð bærslík i dag.
- De jordfäste bara ett litet barnlik i dag.
- Dim jórðeð bæra ið líteð bærslík i dag.
bærsǽngj
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bærsǽngj f
bærsøł
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bærsøł n
bæs
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n-oräkn bæs n
- kraftig regnskur
Bǿł’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Bǿł’ n
bǿn
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]bǿn f
bǿn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bǿn’
- böna
- Etymologi: Av .
Substantiv
[redigera]bǿn’ f
- böna
- Etymologi: Av .
bǿnmænn
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]børð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]børð n
- den inre delen av murkåpan i en öppen spis
børð’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-1 børð’
- "Mall:uttal"
børðtré
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Børk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Børk’ f
- "Mall:uttal"
- ett kvinnonamn
Bøsk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Bøsk’
- "Mall:uttal"
bøygj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]bøygj’
- "Mall:uttal"
dá
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]dá
- "Mall:uttal"
- då
- Etymologi: Av .
Konjunktion
[redigera]dá
Substantiv
[redigera]dá m
- växtsläktet Galeopsis; i synnerhet om arten Galeopsis tetrahit
- Varianter: dán n
- Etymologi: Av .
dadd
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dadd m
- pappa
- Ér daddnn heim’?
- Är fadern hemma?
- Ér daddnn heim’?
dag
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-a dag m
- "Mall:uttal", "Mall:uttal", "Mall:uttal", "Mall:uttal", "Mall:uttal"
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: dagset, dagsrand, frígjdag, hełgjdag, hełgjindag, lǫugjdag, mandag, óðnsdag, sunðdag, tissdag, tórsdag, yrkdag
dagană
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dagană
- "Mall:uttal"
- böjning
dagatjýf
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- dagdrivare
- Synonymer: słæfæt
dagĕn
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dagĕn m
- "Mall:uttal"
- böjning
dagg
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m dagg m
- "Mall:uttal" (Luleå)
- batong
- vilð dú hafa dig bortaf daggĕnn
- vill du ha dig av daggen
- vilð dú hafa dig bortaf daggĕnn
dagset
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dagsrand
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- morgonrodnad, gryning
- Antonymer: dagset
dagum
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]dagum
- "Mall:uttal"
Substantiv
[redigera]dagum
- böjning
dahn
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]dahn
- "Mall:uttal"
dał
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-a dał m
dałastein
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- finare slipsten (från Dalarna)
dałatyrvið
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dálig
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dálig
- "Mall:uttal"
dallr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dallr n
damb
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]damb n
- "Mall:uttal", "Mall:uttal"
dán
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dán n
- variant av dá
danekvinn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]danekvinn’ f
danemænn
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]danemænn m
deðanaf
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]deðanaf
- "Mall:uttal"
- Etymologi: Av .
defug
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]defug
- "Mall:uttal"
deig
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]deig m
deil
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m deil m
deil’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]deil’
- "Mall:uttal"
Substantiv
[redigera]deil’
- böjning
deilaktug
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]deng’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]deng’
deni
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]deni
- "Mall:uttal"
denn
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]denn 1 m, 2 u
- "Mall:uttal"
der
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]der
- "Mall:uttal"
- där
- Etymologi: Av .
- Fraser: hér og der
- Besläktade ord: dernă
- Sammansättningar: derett’
der i løyteð
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]der i løyteð
- (idiomatiskt) på gränsen, nätt och jämnt, nära ögat
dernă
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]dernă
- "Mall:uttal"
- där
- Dernă ligg n.
- Där ligger han eller den.
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: svødernă, hǫ́nndernă, hóndernă, heðdernă
- Dernă ligg n.
dí
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]dí n
- "Mall:uttal"
dígr
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dígr
díkj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n-1 díkj’ n
- "Mall:uttal"
dil
[redigera]Bottniska
[redigera]Preposition
[redigera]dil
- "Mall:uttal"
- till, indikerar målet för en rörelse
Infinitivmärke
[redigera]dil
- infinitivmärke
- svárt dil oð fá neð dil brinn’
- svårt att få det att brinna
- svárt dil oð fá neð dil brinn’
dil bórðs
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]- "Mall:uttal"
dil stæðs
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]díl’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]díl’
Substantiv
[redigera]díl’ m
dilbakans
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]dilbakans
dilbakas
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dilbakas
- "Mall:uttal"
dilbuð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal"
- tillbud
- händelse, fara, våda
- Heð var rétt ið dilbuð.
- Det var en synnerlig tillfällighet.
- Heð var ið farlig dilbuð.
- Det var en stor våda, hade kunnat avlöpa mycket illa.
- Heð var rétt ið dilbuð.
dileign’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal"
dilráð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dilráð’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dílug
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dílug
- "Mall:uttal"
dilvís
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]dilvís
- "Mall:uttal"
dim
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]dim
- "Mall:uttal"
dimisjón
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dimisjón f (?)
- "Mall:uttal"
dimp’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dimp’
dín’
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]dín’ f sing & pl
- "Mall:uttal"
díngł’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]díngł’
dins’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dins’
disperat
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]disperat
diss
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]diss
diss’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]diss’
- (sakta) gunga
dítdernă
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]- "Mall:uttal"
- dit, där, där på stället, på det där stället [18]
- Set stółĕnn dítdernă.
- Sätt stolen dit på stället.
- Gá dítdernă ettir skón át mig.
- Set stółĕnn dítdernă.
dįtt
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m dįtt m
dįtt’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dįtt’
- "Mall:uttal"
- sätta prickar med pennan, penseln, eller fingret, doppad i någon vätska
- med fingret peka på eller taga någonting hastigt och fort
djekul
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]djekul m
djúfer
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]djúfer n
djúr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]djúr n
- "Mall:uttal"
djúrlekar
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]djúrlekar m
dóg
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]dóg
dǫgg
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dǫgg f
- "Mall:uttal"
- dagg
- Hó hæ lagdt sig, dǫggę̆ .
- Den har lagt sig, daggen.
- Etymologi: Av .
- Hó hæ lagdt sig, dǫggę̆ .
dói
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dói
- "Mall:uttal" (Luleå)
dóinn
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dóinn
- "Mall:uttal"
dókłament
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dókłament n
- "Mall:uttal"
dómbt
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-oräkn dómbt f
- "Mall:uttal"
- fint damm eller jorddamm ibland säden[23]
- Sáld veł dómbtę̆ borti kurnĕð.
- Sålla väl jorddammet bort ur kornet.
- Ta hít ein lít’nn mjøłdómbt.
- Tag hit helt litet mjöl.
- Gif mig ein mjøłdómbt.
- Sáld veł dómbtę̆ borti kurnĕð.
dómstół
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- domstol
- Etymologi: Av .
dómt
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dómt
- "Mall:uttal"
dónk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dónk’
dorg
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dorg n
- "Mall:uttal"
dorg’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dorg’
- "Mall:uttal"; pret. /dɒ̀rjɛ/, /dɔ̀rɡɛ/
- gräla och föra oljud, väsnas, träta
- Jag hæf dorgjeð við nn denn gentę, menn heð gell ínt’ næ.
- Hǫnn dorgjeð og lærmeð heile dagĕnn.
- Etymologi: Av "jaga, sträva efter att nå något".
- Besläktade ord: dyrgj’
dorgj
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n-oräkn dorgj n
- "Mall:uttal"
- Etymologi: Ordet är möjligen besläktat med draga; egentligen "det man drar ihop".
- Sammansättningar: dorgjnáł, dorgjkang
- Fraser: tén’ pá forstugudorgjĕð
dorgjnáł
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dortít’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-1 dortít’ f
- "Mall:uttal" (Luleå)
doskafrank
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]doskafrank n (?)
dóter
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-r dóter f
- "Mall:uttal"
- dotter
- Hǫnn vær jú gift við nn dóter át hǫnn.
- Han var ju gift med en dotter åt honom (en av hans döttrar).
- Tíg dú dótersnuppę.
- Tig du lilla, näbbiga flicka.
- Hǫnn vær jú gift við nn dóter át hǫnn.
- Etymologi: Av .
- Varianter: dótr
- Sammansättningar: mágrumdóter, sonadóter
dott’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dott’
dǫuðskall’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal"
dǫuðslern
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dǫuðslern f pl
- "Mall:uttal"
- dödsryckningar
- Kałfĕnn lág i dǫuðslum.
- Kalven skulle till att dö.
- ligg’ i dǫuðslum
- ligga i dödsryckningar
- hǫnð ér i dǫuðslum
- han är i dvala
- Kałfĕnn lág i dǫuðslum.
dǫuf
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dǫuf
- "Mall:uttal"
- döv
- tung och matt
- Jag ér færlig dǫuf idag.
- Jag är ganska tung och matt idag.
- Användning: Säges om kroppen, när han är tung och orklös.
- Jämför: leminn
- Jag ér færlig dǫuf idag.
- Etymologi: Av , motsvarande isländska daufur, färöiska deyvur, norska dauv, svenska döv, danska døv.
- Besläktade ord: dǫufslig
- Sammansättningar: dǫuffługu, dǫufskall’
Dovið
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-namn-m Dovið m
- "Mall:uttal"
- ett mansnamn
dra kættĕn pá nesan
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dra stutt um næ
[redigera]Bottniska
[redigera]Fras
[redigera]- draga kort om något; lotta om någonting, varvid lottningen sker med tvenne pinnar, en längre och en kortare, som sättes mellan fingrarne
drag
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]drag n
- överlädret till sälskor
- Diverse: Drag görs av barkad kohud, det övriga av sälskinn.
- övre stockens fogning efter den underliggande i en vägg; mossfog mellan timmerstockarna i en vägg
- Sammansättningar: húsdrag
- Besläktade ord: draga
draga
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]draga
- Etymologi: Av .
- Grammatik: Pres. sg. drag, pl. draga, ipf. sg. dró, pl. dróv’, sup. drǫgjið eller dregjið; i Kalix drǫǫ, perf. part. drǫgji.
- Besläktade ord: dorgj, drag, dragas, dragn’, drǫgu, drett’, drǿg
draga dil
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]- (idiomatiskt) förbättras, friskna till
- Synonymer: fá sig
dragas
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dragas
- tävla
- arbeta med, vara besvärad av
- Hǫnð drógs við jórðę̆.
- Han arbetade på jorden.
- Hǫnð drags við húsning.
- Han arbetar med husbyggnad.
- Hǫnð drags við krímen.
- Han besväras av snuva.
- Hǫnð drógs við jórðę̆.
- Grammatik: Pret. sg. drógs, sup. dregiðs.
- Besläktade ord: dorgj, drag, draga, dragn’, drǫgu, drett’, drǿg
dragn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]- "Mall:uttal"
- gå långsamt, draga ut på tiden, räcka länge
dragnøygd
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dragnøygd
drakaljús
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]drasa
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]drasa m
drefj
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f drefj f
- "Mall:uttal"
- sumpigt ställe på en myr, sumpig myr, en liten "myrsänka", surhål
drell’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drell’
dremn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dremn’
- "Mall:uttal"
- smälta, bliva flytande; om salt, snö, smör, socker
- Heð dremn ínt’.
- Det smälter ej.
- dremn’ smørĕð pá fiskjĕnn
- smälta smör på fisken
- Etymologi: Av .
- Synonymer: brekk’
- Heð dremn ínt’.
drenkj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drenkj’
- "Mall:uttal"
drepa
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drepa
- "Mall:uttal"
drepa vónę̆
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]- (idiomatiskt) förlora hoppet, förtvivla, misströsta
- Drep ei vónę̆!
- Förlora ej modet!
- Drep ei vónę̆!
drill’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drill’
drǫgu
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-2 drǫgu f
drokn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drokn’
- "Mall:uttal" (Luleå, Kalix)
drół
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]drół f
drotn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drotn’
- "Mall:uttal"
- (nybyggarmål) drunkna
drǫum’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drǫum’
- "Mall:uttal"
- gå och draga sig av lättja, så att det knappt rörs
drúg
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]drúg
- "Mall:uttal"
- Etymologi: Av .
- Grammatik: Kompar. drúgændĭ, superl. drúgest.
- Besläktade ord: drygt’
- Varianter: drýg
- Sammansättningar: áhugadrúg, lummdrúg, rummdrúg
drúkn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drúkn’
- "Mall:uttal" (Umeå)
drúł
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]drúł m
drúł’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drúł’
drupa
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-an drupa m
- "Mall:uttal"
- droppe
- Etymologi: Av .
Verb
[redigera]drupa
- droppa
- Etymologi: Från substantivet.
drusa
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-an drusa m
- "Mall:uttal"
drygt’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drygt’
- "Mall:uttal"
- förlänga, förnöta (tiden), roa sig
- drygt’ bort tíðĕnn
- förnöta tiden
- Drygt dig n stond!
- Roa dig en stund!
- Dú kænn drygt’ bort tíðĕnn ein stond ner mig.
- Du kan roa dig en stund hos mig, att din väntan ej må bli för lång och tråkig.
- Vanliga konstruktioner: drygt’ bort, drygt’ sig
- drygt’ bort tíðĕnn
- dröja, vänta
- Ég fá fell drygt’ ein stond.
- Jag får väl vänta en stund.
- Ég fá fell drygt’ ein stond.
- Besläktade ord: drúg
drýp’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drýp’
- "Mall:uttal"
drypt’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drypt’
- "Mall:uttal" (allmänt)
- rensa, rengöra (säd och gryn) från agnar och skal genom skakning; genom skakning rensa det finare mjölet från det grövre; vindsålla säden
- Besläktade ord: drýp’
- syfta, måtta
- Hǫnn drypteð át mig við in stein.
- Han måttade mot mig med en sten.
- Hǫnn drypteð át mig við in stein.
drǿg
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]drǿg f & m
- kälke, grov oskodd arbetssläde, dragkälke att forsla stockar, sten, kol o. d.
drǿł
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]drǿł f
drǿs’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]drǿs’
- avfalla, nedfalla ymnigt, hoptals
- Kurnĕð vær svø ágjórt dá vé skár’, at eð drǿst’ bortí neð niðá mærkę̆.
- Kornet var så moget då vi mejade att det föll på marken.
- Kurnĕð vær svø ágjórt dá vé skár’, at eð drǿst’ bortí neð niðá mærkę̆.
dú
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]dú
- "Mall:uttal"
- Etymologi: Av .
- Grammatik: Oblik form dig.
dubb
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m dubb m
- "Mall:uttal"
dubb’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dubb’
- "Mall:uttal"
- (även reflexivt: dubb’ sig) dyka
- Kænn n dubb’ sig?
- Kan han dyka?
- Användning: Brukas mest om sjöfoglar.
- Besläktade ord: dubb
- Kænn n dubb’ sig?
dúf’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dúf’
- doppa bröd i flottet av fett köttspad eller grädde
dufahǫgg
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dufinn
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dufinn
- "Mall:uttal"
- avdunstad, som förlorat sin kraft; förlegad, osmaklig; om dryckesvaror, t. ex. öl, dricka
- Etymologi: Av .
- Synonymer: dúfneð
dúfinn
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dúfinn
- "Mall:uttal"
- vågsam, djärv, modig att försöka något, dristig, tilltagsen
- Denn kærĕnn ér bra dúfinn.
- Den karlen är mycket vågsam.
- Kum let oss brutas, um dú ér dúfinn.
- Kom låt oss brottas, om du dristar.
- Antonymer: ódúfinn
- Denn kærĕnn ér bra dúfinn.
duga
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]duga
- "Mall:uttal"
duka
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]duka
- "Mall:uttal"
- slå något med häftighet och svåra tillhugg, såsom med klubbor, yxhammare, knytnäve m. m.
duktar
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]duktar m
duktórǽr
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]duktórǽr
- "Mall:uttal"
dulk
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dulk m
dułsk
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dułsk
- "Mall:uttal"
dum
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]dum
- "Mall:uttal"
dum hérnă
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]- "Mall:uttal"
- de här, dessa
- Se även: tukkinn hérnă, tukkinn dernă
dún
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dún m
- "Mall:uttal"
duna
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]duna
- "Mall:uttal"
duns
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]duns m
- "Mall:uttal" (?)
- övre rummet av en tvåvåningssäng eller s. k. sängskåp
- slag, stöt av handen på annans kropp, med dovt ljud, i motsats mot smäll
dunt
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dunt m
- "Mall:uttal"
dunt’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dunt’
- "Mall:uttal"
- stöta eller skaka mycket, som vagnar, schäsar och kärror gör
- Heð dunt’ svø jag tuł ínt’ sitj’ pá kerrĕð.
- Det skakar så att jag ej tål sitta på kärran.
- Besläktade ord: dunt
- Heð dunt’ svø jag tuł ínt’ sitj’ pá kerrĕð.
dúr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dúr 1 n, 2 m
Verb
[redigera]dúr
- böjning
dúr’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dúr’
- huttra, såsom när småfåglar burra upp sig
- Sammansättningar: dúrveðr
- slumra in för en stund, småsova, inslumra för en kort stund
dura
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dura
- "Mall:uttal"
- böjning
durabekk
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]duragát
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal"
duragripa
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-an duragripa m
- "Mall:uttal"
durană
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]durană
- "Mall:uttal"
- böjning
durr’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]durr’
- "Mall:uttal"
- dåna, dundra: om forsar som höras på avstånd
- ljudeligen darra, skakas
- Heð durreð dá nð kǿrð’ ti frusinnjórðę̆.
- Det darrade ljudeligen, då han körde på tillfrusna marken.
- Heð durreð ti finstrĕð, dá tórĕnn gikk.
- Fönstret skakades, då åskan gick.
- Heð durreð dá nð kǿrð’ ti frusinnjórðę̆.
duru
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]duru f
dús
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dús n
dusk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dusk’
- "Mall:uttal" (Skellefteå); /dʊ̀sk/ (Luleå)
dúskáłes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dveft
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dveft m
- "Mall:uttal"
dvǫlu
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dvǫlu f
dværgj
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m dværgj m
- "Mall:uttal" (Luleå)
- dvärg
- Etymologi: Av .
dý
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]dý
- "Mall:uttal"
- dativform av heð "det"
- Hǫnð herðeð heile vikun áf dý.
- I och med det uthärdade han hela veckan.
- hvurkeð dý
- naturligtvis, det är självklart
- Vanliga konstruktioner: áf dý, át dý, næ áf dý, nóv áf dý
- Etymologi: Från , ursprungligen ett þí ombildat i anslutning till hví. Utvecklingen tör ha varit [θwiː] → [θwyː] → [θyː] → [dyː], där den oomljudda formen dí kan jämföras med norska di och färiska tí.
- Varianter: dí
- Hǫnð herðeð heile vikun áf dý.
dygn
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dygn n
- "Mall:uttal"
dygnvild
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dygnvild
- "Mall:uttal" (Skellefteå)
dýk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dýk’
- "Mall:uttal" (Kalix)
dyłj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dyłj’
- "Mall:uttal"
dyll
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dyll f
- "Mall:uttal"
- getingarnas bo och näste men ej andra djurs bon
- Hérnă ér ein geitingdyll.
- Här är ett getingbo.
- Hérnă ér ein geitingdyll.
- (överfört) ett skällsord för elaka kvinnor
- Hón ér júst ein eitrdyll.
- Hon är just en etterblåsa.
- Hón ér júst ein eitrdyll.
dymling
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dymling m
- "Mall:uttal"
dyngdrǫgu
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dyngdrǫgu f
- "Mall:uttal"
- så kallas spillningen efter hästar på vägar om vintern, vilken, sedan den börjar tina om våren, ofta blir så tjock, att det går tungt för hästen att dra lasset eller släpet
- Heð gár svø tóngt fyr heð ér bæra dyngdrǫgu ti vegjĕnn.
- Det går så tungt, eftersom det bara är upptinad hästspillning på vägen.
- Heð gár svø tóngt fyr heð ér bæra dyngdrǫgu ti vegjĕnn.
dyngkasa
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dyngkasa m
dyngstafor
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dyngstafor m
dypp
[redigera]Bottniska
[redigera]Interjektion
[redigera]dypp
dypp’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dypp’ f
dyr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f dyr f
- "Mall:uttal"
- dörr
- Heð stóð nn stór nn skáp miðlę durană.
- Det stod ett stort skåp mellan dörrarna.
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: durabekk, durabóm, duragripa, duragát, forstugudyr
- Heð stóð nn stór nn skáp miðlę durană.
dýr
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]dýr
- "Mall:uttal"
dyrę̆
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dyrę̆
- "Mall:uttal"
- böjning
dyrgj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dyrgj’
- "Mall:uttal"
- häftigt slå, smälla till
- Dim dyrgjeð og tryskeð.
- De gick på och tröskade duktigt.
- Besläktade ord: dorg’
- Dim dyrgjeð og tryskeð.
dýrk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dýrk’
- "Mall:uttal"
dyssĕn veit eð
[redigera]Bottniska
[redigera]Fras
[redigera]dyssĕn veit eð
- (idiomatiskt) det vete fåglarna
dýt
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m dýt m
- signalhorn på bil
dýt’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dýt’
dægjĕnn
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dægjĕnn
- "Mall:uttal"
- böjning
dæmm
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dæmm n
- "Mall:uttal"
dæmmbórð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]dæs
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n Mall:gmq-bot-subst-f dæs n, f
Interjektion
[redigera]dæs
- lockrop till får
dǿm’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]dǿm’
døns’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]døns’
døyð’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]døyð’
- "Mall:uttal"
- döda[32]
- Etymologi: Av .
- Besläktade ord: døyj’
- värma vatten och slå på hö, höfrö eller halm och boss i såar eller ämbrar och så ge åt kor[32][33]
døyðfóðr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- varjehanda småfoder, såsom löv, "skav" (bark), agnar, hackelse m. m., varpå kokhett vatten tillslås för beredning av sörpe åt boskap
- Synonymer: døyðning f
døyj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]døyj’
- "Mall:uttal"
é
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]é nom. ack. pl.
- "Mall:uttal"
ę
[redigera]Bottniska
[redigera]Artikel
[redigera]ę
- "Mall:uttal"
- obestämd artikel femininum
- ę kána
- tredje person nominativ femininum
- ę Ænna, ę Maglena, ę móðr, ę søster
- Hvors ér ę Maija?
- Var är Maja?
- Användning: Ordet används aldrig framför vanliga substantiv.
Pronomen
[redigera]ę
- hon, henne; objektform av hón eller hú
- Hvors ér ę?
- Var är hon?
- Ta hít ę.
- Ta hit henne.
- Varianter: nę
- Hvors ér ę?
- ena, pluralis av nn
- Hvoð ér eð fyr ę gæstęn?
- Vad är det för ena gastar?
- Hvoð ér eð fyr ę gæstęn?
eð
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]eð n
- "Mall:uttal"
édar
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]édar u pl
- "Mall:uttal"
éðręn
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]éðręn m
- "Mall:uttal"
- eran
- bílĕn éðręn
- er bil
- bílĕn éðręn
efinleidis
[redigera]Bottniska
[redigera]Interjektion
[redigera]efinleidis
ég
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]ég
- "Mall:uttal"
eggĕþ
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]eggĕþ n
- böjning
- Henna kum eggĕþ bortí kættę.
- Det här är pudelns kärna.
- Henna kum eggĕþ bortí kættę.
eggj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]eggj’
- "Mall:uttal"
eggjes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]eggjes
- Etymologi: Fornnordiska eggja, eggjast.
- Grammatik: Pret. eggdis, sup. eggdĭs.
- Besläktade ord: eggj’, eggjils
eggjils
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]eggjils f
- "Mall:uttal"
egn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]egn’
- "Mall:uttal"
egn’ út
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]- sätta ut krokar och giller med behörigt bete och agn[35]
- Jag hæf egneð út tjugu krókęn.
- Jag har satt ut och påägnat tjugo krokar.
- Jag hæf egneð út tjugu krókęn.
eig
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]eig n
Verb
[redigera]eig sing
- böjning
eig’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]eig’
- "Mall:uttal" (Skellefteå)
Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-1 eig’ f
eigin
[redigera]Bottniska
[redigera]Pronomen
[redigera]eigin
- "Mall:uttal"
eigjil
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-a-oräkn eigjil m
- "Mall:uttal"
- brodd,[36] hjärtblad, första uppskjutande brodden av säd, sedan hon nyss spirat upp[37]
- Sammansättningar: kórneigjil, rugeigjil
eign’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]eign’
- "Mall:uttal"
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: dileign’
eik
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]eik f
- "Mall:uttal"
- ek
- Etymologi: Av .
ein
[redigera]Bottniska
[redigera]Räkneord
[redigera]ein m
- "Mall:uttal"
- talet 1, bland annat vid räkning
- ein, tvá, trí...
- Etymologi: Av , av , av
- Grammatik: Femininum ein eller ei, neutrum eitt
- Sammansättningar: einbeitt, einfǿtingsgres, einke, einkum, einkænnerligt, einkumelig, einkunðig, einkunðes, einsk, einsk’, einskes, einstǿding, einksið, eintǫumd, eintǫumug, eintǫumelig, eintrǽtinn, ina
- Fraser: tvá ein
Artikel
[redigera]ein m
- en i maskulinum
- ein brætt bakk’
- en brant backe
- ein brætt bakk’
- Etymologi: Av , av , av
- Grammatik: Femininum ein eller ei, neutrum eitt
- Användning: Vanligen används de svagtoniga formerna nn m, i f och ið n
Pronomen
[redigera]ein m
- den ene
- ein gæt jú słepp’.
- En av dem måste ju släppa.
- Heð gikk eitt sum ænneð pá afinsjónĕnn.
- Det såldes både det ena och det andra på auktionen.
- Heð gikk eitt fyr alt.
- Det gick i klump, dvs. man lade ihop många saker på auktionen och begärde ett bud för allt.
- Hirnă vær ínt’ fremęndĕð vóreð, heð vær næ ænneð einę.
- Det var inte vårt främmande, det var några andra.
- ein gæt jú słepp’.
- Etymologi: Av , av , av
einbeitt
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]einbeitt
- "Mall:uttal"
- med en häst, oxe eller ko för vagnen eller släden
- Etymologi: Jämför fornnordiska beita "få att bita, sela på, utrusta åkdon med hästar" m.m.
- Sammansättningar: einbeittákdón
einfóting
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- midsommarblomster Geranium sylvaticum
- Synonymer: einfǿting
einfǿtingsgres
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]einfǿtingsgres n
- skogsfräken Equisetum sylvaticum
- Synonymer: grænigres
eingegnt
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]- "Mall:uttal" (Skellefteå)
einke
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]einke
- "Mall:uttal"
einksið
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]einksið
- "Mall:uttal"
- säges om varjehanda sovel, när det ätes utan bröd
- Hǫnð kænn ita smørĕð einksið.
- Han kan äta smöret utan bröd.
- Ska dú sitj’ hér og ódydges og ita fłeskĕð einksið.
- Ska du sitta här (och vara kräsen) och äta fläsk utan sovel.
- ita einksið
- äta sovel utan bröd därtill, eller tvärtom
- Hǫnð kænn ita smørĕð einksið.
Adjektiv
[redigera]einksið
- om allehanda saker, som någon nyttjar ensidigt
- Hǫnð hæfð’ einksið sǽng.
- han hade egen särskilta säng för sig.
- Ę Ánna ér sjúk og sko ho einksið mæt.
- Anna är sjuk och ska ha särskild mat.
- Hǫnð hæfð’ einksið sǽng.
einkum
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]einkum
- "Mall:uttal"
- särdeles lämplig till, väl passande till, för
- synnerligt god, användbar, förträfflig
- Heð vær nn einkum guss’, dú kænn setj’ um gera hvoð dú vill.
- Det är en användbar gosse till vilken syssla som helst du vill anförtro honom.
- Heð ér nn einkum hist.
- Det är en förträfflig häst, ont efter maken.
- Heð vær nn einkum guss’, dú kænn setj’ um gera hvoð dú vill.
- endast och allenast, endast därför
- Etymologi: Jämför fornnordiska einkum (dat. plur. av eink f), "särdeles, förnämligast, i synnerhet"; fornengelska ancummum.
- Besläktade ord: ein, einke
einkunðes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]einkunðes
- "Mall:uttal"
- snålas efter något visst, visa sig högst angelägen att få det
einlit
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]einsamminn
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]einsamminn
- "Mall:uttal"
- ensam
- Etymologi: Av .
- Synonymer: alein, still allein
einsint
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]einsint
einskes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]einskes
- "Mall:uttal"
Einsmærk
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-oräkn Einsmærk f
- "Mall:uttal"
- en tätort i Umeå kommun
- Homofoner: Eirksmærk
einstytting
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]einstytting m
- envis, tjurhuvud, en som ej låter rätta eller styra sig
- Áh dín einstytting!
- Etymologi: Anledning till denna bemärkelse är, att när man kör timmer eller långved, så brukas här på orten tvenne styttinga, en under vardera ändan av stockarna med ett rep emellan dem, som, då det är väl ställt, går så väl, att den eftersta styttingjenn alltid följer samma medspår som den föregående, men om mellanrepet går av eller är för löst, så går aldrig den eftersta styttingjenn efter den förras spår utan skevar ensam hit och dit åt ömse sidor och låter ej styra sig utan är likasom envis. Med den liknas en sådan envis människa.
- Se även: einstøding
einstøding
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]einstøding
Eirk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-namn-m Eirk’ m
- "Mall:uttal"; def. "Mall:uttal" (vokativ, genitiv?)
- ett mansnamn
Eirks son
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal"
- ett efternamn
Eirksmess’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Eirksmess’ f
- "Mall:uttal" (Skellefteå); /èɪ̯ːʂmesː/ (Luleå)
- eriksmässa, eriksmässodagen 18 maj
Eirksmærk
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-oräkn Eirksmærk f
- "Mall:uttal"
- en tätort i Skellefteå kommun
- Homofoner: Einsmærk
eitr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]eitr n
- "Mall:uttal"
eitróng’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]ekk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]ekk’
- "Mall:uttal"
- ångra, vara ångerköpt, sakna
- Ég ekk’ histĕnn ég sáld’ i fjórð.
- Jag saknar hästen jag sålde i fjor, jag ångrar att jag sålde honom.
- Vé ekkeð denn prestĕnn lengj’.
- Vi saknade den prästen länge.
- Hón ekk’ nóv àt hón ínt’ tóv nð.
- Hon ångrar och sörjer nog över att hon icke tog honom.
- Användning: Säges t. ex. om man ångrar att man sålt, bytt, givit bort eller eljest förlorat en sak, som man efteråt saknar och gärna ville återvinna.
- Varianter: akk’
- Ég ekk’ histĕnn ég sáld’ i fjórð.
eksing
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]eksing m
eksmentǽr
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]eksmentǽr
ełas
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]ełas
- "Mall:uttal"
eld
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m eld m
- "Mall:uttal"
ełd’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n-1 ełd’ n
- "Mall:uttal"
- kull av ungar, en hop med fågelungar, som hör till samma bo[39]
Verb
[redigera]ełd’
- böjning
eldbein’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]ełf
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]ełf f, m
- "Mall:uttal"
ełfskóg
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]ełgj
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m ełgj m
- "Mall:uttal"
ełgjbłǽst
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal"
- nässelfeberutslag på huden, som tros komma från vädret eller blåsten
ełi
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]ełi
- "Mall:uttal"
ell’
[redigera]Bottniska
[redigera]Konjunktion
[redigera]ell’
ellaf
[redigera]Bottniska
[redigera]Räkneord
[redigera]ellaf
- "Mall:uttal" (Kalix)
- elva
- A hæfð’ ellaf báðn, poikĕn vær ellaft’n.
- Hon hade elva barn, pojken var den elfte.
- Etymologi: Av .
- Besläktade ord: ellaft
- A hæfð’ ellaf báðn, poikĕn vær ellaft’n.
ellis
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]ellis
- Varianter: ellgjis
- Etymologi: Av genitiv för , av
ełskjinn
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]ełskjinn
- (österbottniska, bottniska) "Mall:uttal" (Umeå); /ɛ̀ʂːʨen/ (Skellefteå); /ɛ̀lsʨɪn/ (Kalix, Österbotten)
elt
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]elt f
eltes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]- vara brunstig; om bockar och gumsar
én’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]én’ m
- "Mall:uttal"
end’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]end’ m
- ände
- Etymologi: Av .
engj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n-1 engj’ n
- "Mall:uttal"
- äng
- uppa engjen
- på änget
- Etymologi: Av .
- uppa engjen
engr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]engr m
enn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n-1 enn’ n
ennes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]ennes
- "Mall:uttal" (Hössjö)
ęnt’
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]ęnt’
- "Mall:uttal"
epikúrig
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]epikúrig
er
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n er n
ér
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]ér sing
- "Mall:uttal"
- böjning
érę
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]érę pl
- "Mall:uttal"
- böjning
- Etymologi: Av ; jämför isländska eru.
erel
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-a-oräkn erel m
- "Mall:uttal"
erf’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]erf’
- ärva
- känna följden av något
- Ég æ fátt erf’ gjiktę̆ i ærmęn ettir słitĕð.
- Jag har fått gikten i armarna i följd av tungt arbete.
- Ég æ fátt erf’ gjiktę̆ i ærmęn ettir słitĕð.
erfiðes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]erfiðes
- "Mall:uttal"
- arbeta hårt, bemöda sig
- Etymologi: Jämför fornsvenska ærvoþa, arvudha "arbeta"; fornnordiska erfiða "arbeta, släpa".
- Besläktade ord: erfiðssamm
erfiðssamm
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]erfiðssamm
- "Mall:uttal"
- mödosamm, svår, tung, som fordrar noggrann skötsel
- erfiðssamt ærrbeit
- tungt arbete
- erfiðssamm jórð
- jord, svår att upparbeta
- erfiðssamt báðn
- barn, svårt att sköta, vårda
- erfiðssamt ærrbeit
- bångstyrig, svår att tagas med eller hålla styr på, svår att i sällskap fördraga, oregerlig
- Hǫnð hall dá pá varð’ svø erfiðssamm.
- Han håller då på bli så bångstyrig.
- Hǫnð hall dá pá varð’ svø erfiðssamm.
- Etymologi: Av .[41]
érj
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-oräkn érj f
- "Mall:uttal"
- torta Lactuca alpina
- Etymologi: Från lappskan.
erl’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-1 erl’ f
- "Mall:uttal"
- ärla, sädesärla Motacilla alba[42]
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: sǽðiserl’, trǫnuerl’
- Synonymer: vippstjett
ertes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]ertes
- retas
- Etymologi: Av "retas".
ertr’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-1 ertr’ f
- "Mall:uttal" (Umeå); /æ̀tʰːe̞ɾ/ (Luleå)
- (botanik, mat) ärta
erænd
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n erænd n
- "Mall:uttal"
- ärende, uppdrag
- Dú hæfð’ ínt’ erænd dít.
- Du hade inget där att göra.
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: erændisbáðn, erændishǽf, húnderænd
- Dú hæfð’ ínt’ erænd dít.
esa
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]esa
esp’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-1 esp’ f
etik
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-oräkn etik f
- "Mall:uttal"
ett’
[redigera]Bottniska
[redigera]Preposition
[redigera]ett’
- "Mall:uttal"
- efter
- Varianter: ettir
- Sammansättningar: ǫustęnett’, ǫustęnórðęnett’, deðanett’, ettát, ettátlakk, ettfǿring, fræmmęnett’, innęnett’, nyrðett’, sønnęnett’, søðrett’, umęnett’, uppett’, útęnett’, útett’
ettát
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]ettát
ettfǿring
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]ettfǿring f
- efterbörd (hos kor)
fá
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]fá
- "Mall:uttal"
- få
- É fá ínt’ busa nið gułfĕð báðnið.
- Ni får inte ostöka golvet barn.
- É fá ínt’ busa nið gułfĕð báðnið.
- (styr dativ) giva, lämna
- (reflexivt: SurjectionBot/gmq-bot/1 sig) tillfriskna
- Hǫnn hall á fá sig.
- Han börjar tillfriskna.
- Synonymer: draga dil
- Hǫnn hall á fá sig.
- Etymologi: Av .
- Grammatik: Ordet böjs i pret. fikk, plur. fíng’, sup. fǫjið (fǫǫ)[45] eller fátt.
- Fraser: fá át, fá dá heð, fá fræmm, fá í, fá i genn, fá lǫus, fá upp, fá tí
Adjektiv
[redigera]fá pl ?
fá át
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]fá dá heð
[redigera]Bottniska
[redigera]Fras
[redigera]- (idiomatiskt) det får så vara, må ske
fá dil mæts
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]faðr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]faðr m
- "Mall:uttal"
faklmokar
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]fakt
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]fakt f
- ansats
- Jag tóv mig faktę̆ og huppeð.
- Jag tog sats och hoppade.
- Jag tóv mig faktę̆ og huppeð.
falk
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]falk m
- "Mall:uttal" (Hössjö)
- falk
- Etymologi: Av .
fall’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]fall’
- "Mall:uttal"
- falla
- Jag ság ínt’ ænneð jag skúll’ ha fullið i heł mig.
- Jag såg inte annat än att jag skulle ha fallit ihjäl mig.
- Etymologi: Av .
- Grammatik: Pret. sg. fuld, sup. fullið.
- Besläktade ord: fallinn, fallsót, ófallinn, rófulli
- Fraser: fall’ á, fall’ á skall’, fall’ ett’, fall’ frá
- Jag ság ínt’ ænneð jag skúll’ ha fullið i heł mig.
fall’ á skall’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]fallsót
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]fallsót
- "Mall:uttal" (Skellefteå)
- epilepsi
- Grammatik: Bf. fallsótĕnn (antingen m. nom. eller f. dat.).
- Synonymer: brotfall
fałnes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]fałnes
- "Mall:uttal"
- (mest om växter) vissa, förvissna, murkna
- (om ett dött foster i moderlivet)
- Heð vær svø mykjið bortfałneseð reið’.
- Det var mycket förmultnat redan.
- Heð vær svø mykjið bortfałneseð reið’.
- Etymologi: Fornnordiska fǫlna.
- Användning: Det sättes mestadels ihop med bort, sällan ensamt.
- Besläktade ord: fałneð
fang
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]fang n eller f
fangfóðr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]fangfóðr n
- nödfoder, dåligt foder, bukfyllnad, nödutfodring
fár
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n fár n
fara fyri
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]farg’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-3 farg’ m
farkas
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]farkas
farsk
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]farsk m
Adjektiv
[redigera]farsk
- falsk, inställsam
- Besläktade ord: farskes
farskes
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]farul
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]farul m
faskjula
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]faskjula
fata
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-m-an fata m
- förstånd
- Sammansättningar: fatabúr, fataskipt’
- handtag
Verb
[redigera]fata
fatabúr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]fatabúr n
- förstånd
- Hǫnð hæfð’ líteð inni fatabúrĕð.
- Han hade dåligt förstånd.
- Hǫnð hæfð’ líteð inni fatabúrĕð.
fataskipt’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n-1-oräkn fataskipt’ n
fátig
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]fátig
- "Mall:uttal"
- fattig
- Varianter: fǫtug
- Sammansättningar: bisversfátig
fátt
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]fátt
- "Mall:uttal"
Verb
[redigera]fátt
- böjning
- Hón hæf fátt sig nn byrðing.
- Hon har fått sig ett oäkta barn.
- Hón hæf fátt sig nn byrðing.
fé
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n fé n
- "Mall:uttal"
fébóð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal"
fegjinn
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]fegjinn
- "Mall:uttal"
- glad, nöjd, lycklig
- Etymologi: Av .
- Besläktade ord: fegjinnes, fegjinnesamm, fegjinnsammt, fegjes
fegn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]fegn’
- "Mall:uttal"
- fägna, gläda
- Ég vart veł fegneð ett’ próstum.
- Jag blev rikligen undfägnad hos prosten.
- Etymologi: Av .
- Ég vart veł fegneð ett’ próstum.
féhús
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal" (ovanligt), "Mall:uttal"
feif’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]feif’
- "Mall:uttal"
feig
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]feig
- "Mall:uttal" (Hössjö, Umeå, Kalix); /fɑ́ːɣ/, /fɑ́ɪ̯ːɣ/ (Skellefteå) /féɪ̯ːɣ/ (Luleå)
feigd
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]feigd f
- "Mall:uttal"
feigfogel
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- "Mall:uttal" (Luleå); /fèːfoːəɽ/ (Kalix)
- varfågel, en fågel som förebådar olycka
feigljús
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-n feigljús n
- ljus eller bloss, som under mörka nätter far fram över eller förbi det hus, där någon feig person ligger sjuk, men ögonblickligen försvinner; anses såsom ett säkert förebud till döden
- Användning: Har man sett något sådant feigljús vid ett boningshus, så antages för säkert att där någon snart skall dö; men vanligen ses, såsom Unander (Allmogemålet i södra Vb., s. 9) anmärker, feigljús ej vid andra hus, än där någon redan ligger sjuk.
- Jämför: drakaljús
feigsnör
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]feil’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]feil’
- "Mall:uttal"
feilt
[redigera]Bottniska
[redigera]Adverb
[redigera]feilt
- fel, dåligt
- Jag skał fell ínt’ varð’ át undrum heldr fæst heð słó feilt nú.
- Jag skall väl ej bli rådlös heller, fast det slog fel nu.
- Etymologi: Av .
- Besläktade ord: feil’
- Jag skał fell ínt’ varð’ át undrum heldr fæst heð słó feilt nú.
feit
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]feit
feit’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]feit’ f
- fett
- Etymologi: Av f "fetma".
- Sammansättningar: njúrannfeit’
- Besläktade ord: feit
fél
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-4 fél f
- "Mall:uttal"
- (verktyg) fil, ett verktyg för bearbetning av hårda ytor
fél’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]fél’
- "Mall:uttal"
Substantiv
[redigera]fél’ f pl
- böjning
femi
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]femi
- "Mall:uttal"
femn’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]femn’
- "Mall:uttal"
- kratta i hop (hö) för att bära i famnen
femt
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]femt
- "Mall:uttal"
- böjning
fengj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-3 fengj’ f
- "Mall:uttal" (Luleå)
fengt’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]fengt’
- "Mall:uttal"
- söka häftigt, eftersträfva, göra sig mycket besvär för att få något
fent’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]fent’ f
fera
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]fera
- "Mall:uttal"
- Etymologi: Av , troligtvis genom påverkan av presensformen fer.
- Grammatik: Pres. fer, pl. fera, pret. fór, pl. fór’, sup. furið eller fyrið, perf.part. furi.
- Varianter: fara
- Fraser: fera át, fera ill sig
fera át
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]- bära sig åt, bete sig
ferð
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-4 ferð 1-3 f, 4-5 m
- "Mall:uttal"
- (ofta i plural) spår
- resa, färd
- färd, utfärd; i synnerhet om utfärd till sälfiske, sälskytte
- Jag ska fera i ferðę̆ nú.
- Jag skall fara på sälfiske nu.
- Hann hæ fyrað ti ferðę̆.
- Han har begivit sig i sälfiske.
- Jag ska fera i ferðę̆ nú.
- buller, oväsen
- Heð vær nn ferð áf dum dá dum skúll’ út.
- Det var ett stort buller och stoj av dem, då de skulle ut.
- Heð vær nn ferð áf dum dá dum skúll’ út.
- mycket bråk och bestyr med något, t. ex. vid tillredelsen till bröllop, bosättning, flyttning, byggnadsinredning
- Etymologi: Av .
- Varianter: ferð’
- Besläktade ord: ferðes, ferð’
- Sammansättningar: átferð, ferðmæt, ferðmáł, ferðstall, ferðbát, ferðfús, líkferð, mærkneðsferð, słæferð
ferð’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]ferð’ f
- "Mall:uttal"
- variant av ferð 1
Verb
[redigera]ferð’
- göra färdig
ferðfús
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]ferðmáł
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]- måltid före en resa, resfrukost; avskedsmåltid
- sista måltiden i livet
- oväsen, buller
- Hvoð ér eð fyr ferðmáł?
- Vad är det för oväsen?
- Hvoð ér eð fyr ferðmáł?
ferðug
[redigera]Bottniska
[redigera]Adjektiv
[redigera]ferðug
- "Mall:uttal"; "Mall:uttal"; "Mall:uttal"
- (österbottniska, bottniska) frisk, färdig
- Etymologi: Av .
- Sammansättningar: sǽngferðug
- Synonymer: gárlig
fergj
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-4 fergj f
- "Mall:uttal"
fergj’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]fergj’
- "Mall:uttal"
feri
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]Mall:gmq-bot-subst-f-3 feri f
- "Mall:uttal"
- färja
- Etymologi: Av .
Verb
[redigera]feri
- färja
- Etymologi: Av .
fersk’
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]fersk’
- "Mall:uttal"
ferstá
[redigera]Bottniska
[redigera]Verb
[redigera]ferstá
- "Mall:uttal"
fesl’
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]fesl’ f
- "Mall:uttal"
- bärband
- Hǫnð ber ærmĕnn i feslum.
- Han bär armen i band.
- Hǫnð ber ærmĕnn i feslum.
festning
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]festning f
fibr
[redigera]Bottniska
[redigera]Substantiv
[redigera]fibr m
- "Mall:uttal"
- feber
- Etymologi: Av .
- ↑ https://runeberg.org/dialektl/0095.html
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 10. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 47
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 10. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Västerbotten 1954 s. 36
- ↑ https://runeberg.org/dialektl/0079.html
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 11. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 536
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 12. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 13. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 15. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 78
- ↑ Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 68
- ↑ Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 68
- ↑ Hössjömålet : ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt, s. 69. på grundval av Evert Larssons samlingar utarb. av Sven Söderström. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå. 1980. ISBN 9789197035811.
- ↑ Ljudstrukturen i dialekten i Rödåliden
- ↑ Västerbotten 1954 s. 43
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 20. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 20. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ https://runeberg.org/dialektl/0122.html
- ↑ Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 111
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 20. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 20. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 21. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 20. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ https://runeberg.org/dialektl/0123.html
- ↑ https://runeberg.org/dialektl/0138.html
- ↑ Ordbok över Umemålet. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 24. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 108
- ↑ https://runeberg.org/dialektl/0134.html
- ↑ 32,0 32,1 Ordbok över Umemålet, s. 25. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 114
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 155. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 155. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 155. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ https://runeberg.org/dialektl/0145.html
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 155. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 155. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Ordbok över Umemålet, s. 155. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
- ↑ Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 849
- ↑ https://runeberg.org/dialektl/0146.html
- ↑ JÄSA SAOB/OSA - Göteborgs universitet
- ↑ Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 300
- ↑ Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 174
- ↑ https://runeberg.org/dialektl/0161.html
- ↑ https://runeberg.org/dialektl/0161.html
- ↑ 48,0 48,1 Referensfel: Ogiltig
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetost