Vai
| Antal sammanlagt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 240 000 | ||||||
| Regioner med betydande antal | ||||||
| ||||||
| Besläktade folkgrupper | ||||||
Vai är en folkgrupp inom mande som finns i nordvästra Liberia och sydöstra Sierra Leone. Vai är kända för sitt inhemska syllabiska skriftsystem, ꕙꔤ ꕺꖃ ꘊꔧꕯ (vai-skrift), som utvecklades under 1830-talet av Momolu Duwalu Bukele och andra stamäldste. Det anses vara det första inhemska subsahariska skriftsystemet.[1] Det finns cirka 200 olika stavelsetecken.[2] Under 1800-talet blev läskunnigheten i skriftspråket utbredd, men minskade under 1900-talet, bland annat som en följd av att de kristna missionsskolorna arbetat för en mer brittisk utbildning.
Vai-folkets språk kallas även det vai och är ett mandespråk. I dagsläget har språket en hotad status då många övergivit det till förmån för omgivande metropolers språk.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Den tidigaste skriftliga dokumentationen av folkgruppen kommer från holländska köpmän och är från första hälften av 1700-talet. Det talas om en politisk grupp nära Cape Mount i nuvarande Liberia. Vaifolket bosatte sig troligen där som en migrantgrupp från Mali-riket i mitten av 1500-talet. Enligt muntlig tradition leddes de av bröderna Fábule och Kīatámba när de erövrade landet ner till kusten.[4]
Från första bosättningen fram till att Momolu Massaquoi blev avsatt av den brittiska kolonialmakten i Sierra Leone hade vaifolket en monarki. Monarkin bestod framför allt av ätten Massaquoi, med underordnade lokala kungar, en funktion som i dagens Liberia fylls av en "landskapspresident" (ɓóló kuŋ manja). Denne väljs av de traditionella ledarna utanför det demokratiska systemet.
Religion och tro
[redigera | redigera wikitext]Den mest utbredda religionen hos vai är Islam, som i århundraden har influerat samhället,[5] och en växande minoritet är kristen. Dessa samexisterar dock med en förislamsk tro på det övernaturliga med schamanistiska inslag.
Kända vai
[redigera | redigera wikitext]- Momolu Duwalu Bukele, uppfinnare av vai-skriftspråket i början av 1830-talet.
- Momulu Massaquoi (1870–1938), den siste kungen över vairiket, liberiansk politiker och generalkonsul i Tyskland.
- Fatima Massaquoi (1912–1978), banbrytande pedagog i Liberia, författare till The Autobiography of an African Princess.
- Hans-Jürgen Massaquoi (1926–2013), med blandad liberiansk vai och tysk härkomst, växte upp som icke-arisk i nazityskland för att senare bli journalist i USA.
- Ruth Perry (född 1939), tidigare president i Liberia.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Lenore A. Grenoble; Lindsay J. Whaley (2006). Saving Languages: An Introduction to Language Revitalization. Cambridge University Press. sid. 107–. ISBN 978-0-521-01652-0. https://books.google.com/books?id=Vavj5-hdDgQC&pg=PA107. ”Scribner and Cole conducted fieldwork with the Vai people of Liberia in the 1970s.3 The Vai had developed their own syllabary in the 1820s or 1830s.”
- ^ Barras, Colin (2022). ”A West African script shows how letters evolve over time”. New Scientist Vol 253 (No 3370 (22 Jan 2022)): sid. 18. ”"...was invented 1833 ... . There are about 200 characters in the Vai script.”.
- ^ Sierra Leone 2015 Population and Housing Census national analytical report. Statistics Sierra Leone, October 2017, p89–99.
- ^ Koelle, Sigismund Wilhelm (1854). Outlines of a grammar of the Vei language, together with a Vei-English vocabulary. And an account of the discovery and nature of the Vei mode of syllabic writing. London Church Missionary House. https://archive.org/details/outlinesofgramma00koeluoft
- ^ Sylvia Scribner; Ethel Tobach (1997). Mind and Social Practice: Selected Writings of Sylvia Scribner. Cambridge University Press. sid. 193. ISBN 978-0-521-46767-4
|