[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Oliver Goldsmith

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Goldsmith” leder hit. För andra betydelser, se Goldsmith (olika betydelser).
Oliver Goldsmith
Född10 november 1728
antingen nära Ballymahon i County Longford eller nära Elphin i County Roscommon, Irland
Död4 april 1774 (45 år)
London, England
BegravdTemple Church[1]
Medborgare iKungariket Irland
Utbildad vidEdinburghs universitet
Trinity College, Dublin
Sligo Grammar School
SysselsättningLäkare[2], författare[3][4][5], essäist[4][5], polygraf[6], dramaturg[6], dramatiker[6][8][9], litteraturkritiker, läkarförfattare, poet[7][6][4], teaterproducent[10]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Oliver Goldsmith, född 10 november 1728 antingen nära Ballymahon i County Longford eller nära Elphin i County Roscommon, död 4 april 1774 i London, var en irländsk författare.

Goldsmith, vars far var präst, studerade vid Trinity College i Dublin och sedan i Edinburgh, där han läste medicin. Han gjorde omfattande resor i Europa och återvände sedan till England. 1761 träffade han Samuel Johnson och blev medlem av dennes Literary Club.

Bland Goldsmiths verk märks The Citizen of the World (1762; en serie brev av en påhittad kinesisk resenär), den idylliska prästgårdsromanen The Vicar of Wakefield (1766, Prästen i Wakefield), poemet The Deserted Village (1770) samt komedin She Stoops to Conquer (1773).

Prästen i Wakefield kan sägas vara den första borgerliga familjeromanen. Vid sin död var Goldsmith svårt skuldsatt.

Svenska översättningar

[redigera | redigera wikitext]
  • The vicar of Wakefield
    • Land-prästens i Wakefield lefwerne (översättning Erik Wilhelm Weste, Stockholm, 1782)
    • Landprästen i Wakefield: drame i fem acter (efter den engelske roman af samma namn [av Carl Stridsberg], Stockholm, 1795)
    • Landtpresten i Wakefield (anonym översättning, 1860)
    • Prästen från Wakefield (översättning Göte Bjurman, Holmquist, 1912)
    • Lantprästen från Wakefield (översättning Richard Hejll, Bonnier, 1934)
    • Prästen i Wakefield (översättning Majken Johansson, Natur och kultur, 1958)
  • The citizen of the world
    • Brefwäxling emellan en chines i London och desz wänner i östern (anonym översättning, Göteborg, 1786)
  • She stoops to conquer
    • Ett frieri i Westergöthland: komedi i två akter (af Dora Flink efter en engelsk idé, Bonnier, 1862)
    • Friarefällan: lustspel i 5 akter (översättning Sven Walberg, Gleerup, 1932)
  • The Grecian history, from the earliest state to the death of Alexander the Great (1774)
  • The history of Rome from the foundation of the city of Rome, to the destruction of the western empire
    • Romerska historien i sammandrag (översättning Josef Wallin, Uppsala, 1814)
  • An History of England, in a Series of Letters From a Nobleman to his Son
    • Englands historia i bref från en fader till dess son (anonym översättning, Stockholm, 1825-1827)
  • [Okänd originaltitel]
    • Krigsinvaliden (1997)
  1. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 1943, läs online, läst: 17 september 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 81845, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ OpenData BNP, PTBNP-ID: 34167, läst: 17 september 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, CERL: cnp01259664, läst: 17 september 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, CERL: cnp01468387, läst: 17 september 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, idRef-ID SUDOC: 026896206, läst: 17 september 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n79121384, läst: 17 september 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Electronic Enlightenment, Oxford University Press, Electronic Enlightenment-ID: goldsolive001755, läst: 17 september 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ BeWeB, BeWeB person-ID: 1643, läst: 12 februari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w63j3j8m, läs online, läst: 17 september 2018.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]