CAF Urbos
CAF Urbos är en familj av spårvagnar som tillverkas av det spanska företaget CAF, som även tillverkar tåg och tunneltåg. Sedan programmets tillkomst på 1990-talet har det utvecklats tre huvudsakliga generationer av spårvagnar inom Urbos-familjen.[1] De tre generationerna är namngivna Urbos 1, Urbos 2 samt Urbos 3. Den tredje generationen är den nuvarande generationen rullande materiel för spårvägar som produceras.[2]
Urbos 1
[redigera | redigera wikitext]Den första generationen Urbos-spårvägar såldes enbart till den baskiska staden Bilbao för Bilbaos spårväg som är byggd på meterspårvidd, det vill säga 1000 mm brett spår.[3]
Urbos 2
[redigera | redigera wikitext]Den andra generationen tillkom i mitten av 00-talet. Spårvagnar från denna generation byggdes huvudsakligen till spanska städer, bland annat till Sevillas spårväg. Inom denna generation började CAF producera spårvagnar på en större skala än tidigare.[4] Urbos 2-materiel förekommer i olika spårvidder. Modellen förekommer även i andra delar av världen som exempelvis i Sydneys light rail-system i Australien. På vissa håll, exempelvis i Sevilla, har Urbos 2-materiel bytts ut till nyare materiel, som Urbos 3.
Urbos 3
[redigera | redigera wikitext]Den nuvarande generationen spårvagnar från CAF kan delas upp i olika modeller; Urbos 70, Urbos 100, Urbos AXL samt Urbos LRV. Precis som tidigare generationer finns Urbos 3-materiel i olika spårvidder.[2] Ett annat kundval är huruvida spårvagnarna ska kunna köras i båda riktningarna, med förarhytt i båda ändarna, eller med förarhytt i endast ena änden. Exempelvis använder både Stockholm och Tallinn modeller av Urbos AXL, men med fordon som är anpassade till normalspår respektive en spårvidd på 1067 mm.[5]
Kunder kan anpassa spårvagnarna genom att addera moduler, vilket gör att Urbos 3-modeller kan beställas som 3, 5, 7 och 9 moduler långt tåg. Tåglängden kan därför variera mellan 24 och 56 meter.[2] En teknisk nyhet för denna generation spårvagnar är att CAF implementerat teknik som tillåter spårvagnen att generera energi från kinetisk energi, vid exempelvis inbromsning.[6]
Urbos 70 och Urbos 100
[redigera | redigera wikitext]Standardplattformen för den tredje generationen är Urbos 70 med 70 % låggolv, respektive Urbos 100 med 100 % låggolv. Dessa modeller lämpar sig huvudsakligen för användning i stadsspårväg. Låggolvet möjliggör att spårvagnarna tillgänglighetsanpassas genom insteg och inredning utan trappsteg. Maxhastigheten är satt på 70 kilometer i timmen[2]. Urbos 100 förekommer på flera ställen runtom i världen; bland annat i Utrechts spårväg[7] och i 7 exemplar till Lunds spårväg.[8] De sju exemplaren som levererades till Lund togs i drift successivt efter trafikstarten den 13 december 2020. [8]
Urbos AXL
[redigera | redigera wikitext]Urbos AXL baseras på standardplattformen Urbos 70 och Urbos 100 och lämpar sig huvudsakligen för snabbspårväg med den högre maxhastigheten 90 kilometer i timmen.[2] Hittills förekommer modellen i Stockholm och Tallinn.[5] I Stockholm körs Urbos AXL under littera A35 respektive A36 på Lidingöbanan, Spårväg City, samt på Tvärbanan.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”CAF: VALENCIA TRAM”. CAF. 9 augusti 2020. https://www.caf.net/en/productos-servicios/proyectos/proyecto-detalle.php?p=63. Läst 9 augusti 2020.
- ^ [a b c d e] ”CAF: THERE IS AN URBOS FOR EACH TYPE OF CITY”. CAF. https://www.caf.net/en/productos-servicios/familia/urbos/descripcion/gama_urbos.php. Läst 9 augusti 2020.
- ^ ”BILBAO TRAM”. CAF. https://www.caf.net/en/productos-servicios/proyectos/proyecto-detalle.php?p=62. Läst 9 augusti 2020.
- ^ ”SEVILLE METRO CENTRO”. CAF. https://www.caf.net/en/productos-servicios/proyectos/proyecto-detalle.php?p=70. Läst 8 augusti 2020.
- ^ [a b] ”TALLINN TRAM”. CAF. https://www.caf.net/en/productos-servicios/proyectos/proyecto-detalle.php?p=259. Läst 9 augusti 2020.
- ^ ”CATENARY-FREE TRAMS”. CAF. https://www.caf.net/en/ecocaf/nuevas-soluciones/tranvia-greentech.php. Läst 9 augusti 2020.
- ^ ”NEW TRAMS BY CAF FOR THE PROVINCE OF UTRECHT”. CAF. https://www.caf.net/en/sala-prensa/nota-prensa-detalle.php?e=207. Läst 9 augusti 2020.
- ^ [a b] ”Lunds spårvagnar - sparvaglund”. Spårväg Lund C-ESS. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200813002457/https://sparvaglund.se/fordon-depa/lunds-sparvagnar/. Läst 10 augusti 2020.