[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Amélie Nothomb

Från Wikipedia
Amélie Nothomb
Amélie Nothomb.
FöddFabienne Claire Nothomb
9 juli 1966[1][2][3] (58 år)
Etterbeek[4][5][6]
Andra namnAmélie Nothomb
Medborgare iBelgien
Utbildad vidUniversité libre de Bruxelles
SysselsättningFörfattare, novellförfattare, manusförfattare
Noterbara verkUnderkastelsens sötma
FöräldrarPatrick Nothomb
SläktingarJean-Baptiste Nothomb
Utmärkelser
Prix littéraire de la vocation (1993)
Prix Jacques-Chardonne (1993)
Prix Alain-Fournier (1993)
Prix René-Fallet (1993)
Jean Gionos jurypris (1995)
Prix Roland de Jouvenel (1996)
Grand Prix du roman de l'Académie française (1999)[7]
Premio San Clemente Rosalía-Abanca de novela extranjera (2003)
Florepriset (2007)
Kommendör av Kronorden (2008)[8]
Jean Giono-priset (2008)
Prix Renaudot (2021)[9]
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Webbplatsamelie-nothomb.com
Redigera Wikidata

Amélie Nothomb, franskspråkig belgisk författare, född 9 juli 1966 i Etterbeek, Belgien.

Sedan debuten 1992 har Nothomb publicerat en roman per år, men även skrivit dramatik och noveller, samt sångtexter för den franska sångerskan Robert. Hon har fått Grand prix du roman de l'Académie française för Underkastelsens sötma.

Många av Nothombs böcker är baserade på dialoger, med två eller tre personer i fokus. En annan stor del av hennes produktion är självbiografiska romaner, varav flera beskriver hennes barndom som dotter till en belgisk diplomat i Asien.

Trots att hon inom det franska språkområdet är en berömd och mycket spridd författare, finns ännu bara fyra av hennes böcker översatta till svenska. Det är Underkastelsens sötma, från 1999, en självbiografisk roman om ett år på stort japanskt företag, och Antichrista, från 2003, en roman om Blanche, en ung tonårings resa igenom förnedring och manipulation. År 2023 kom Första blodet, om hennes far diplomaten och hans i sista stund inställda avrättning inför en exekutionspluton, och 2024 Törst, som handlar om Jesu sista dagar och hans existentiella tankar på korset.

Bibliografi

  • Hygiène de l’assassin, 1992
  • Le Sabotage amoureux, 1993
  • Légende un peu chinoise, 1993
  • Les Combustibles, 1994
  • Les Catilinaires, 1995
  • Péplum, 1996
  • Attentat, 1997
  • Mercure, 1998
  • Stupeur et tremblements, 1999
  • Le Mystère par excellence, 1999
  • Métaphysique des tubes, 2000
  • Brillant comme une casserole, 2000
  • Cosmétique de l’ennemi, 2001
  • Aspirine, 2001
  • Sans nom, 2001
  • Robert des noms propres,2002
  • Antéchrista, 2003
  • L’Entrée du Christ à Bruxelles, 2004
  • Biographie de la faim, 2004
  • Acide sulfurique, 2005
  • Journal d’Hirondelle, 2006
  • Ni d'Eve ni d'Adam, 2007
  • Le fait du prince, 2008
  • Le Voyage d'Hiver, 2009
  • Une forme de vie, 2010
  • Tuer le père, 2011
  • Barbe-Bleue, 2012
  • La Nostalgie heureuse, Albin Michel, 2013
  • Pétronille, Albin Michel, 2014
  • Le Crime du comte Neville, Albin Michel, 2015
  • Riquet à la houppe, Albin Michel, 2016
  • Frappe-toi le cœur, Albin Michel, 2017
  • Les Prénoms épicènes, Albin Michel, 2018
  • Soif, Albin Michel, 2019
  • Les Aérostats, Albin Michel, 2020
  • Premier Sang, Albin Michel, 2021
  • Le Livre des sœurs, Albin Michel, 2022
  • Psychopompe, Albin Michel, 2023
  1. ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 161006, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, modernlanguages.sas.ac.uk , läst: 21 maj 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.discogs.com .[källa från Wikidata]
  4. ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 161006, läst: 15 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Goodreads, Goodreads författar-ID: 40416, läst: 15 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 1929 och 1939, Enciclopedia Italiana-ID: amelie-nothombenciclopedia-italiana, läst: 15 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ Académie française, Académie française vinnar-ID: amelie-nothomb, läst: 27 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.ejustice.just.fgov.be .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.franceculture.fr , läst: 3 november 2021.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]