[go: up one dir, main page]
Hoppa till innehållet

Öppen hårdvara

Från Wikipedia
Logon för Öppen hårdvara tryckt på ett tomt kretskort
RepRap både är och kan användas för att skapa öppna hårdvaruprojekt.
Aurora 224: en tvåkanalsmixer av öppen design för discjockeyer.
Milkymist One, interaktiv arbetsstation för videojockeys.[1]
Uzebox är en öppen TV-spelsdesign[2]
Bug Labs öppna hårdvara[3][4]
Arduino Diecimila
Zoybar Open Source Guitar Kit[5]
Universal Software Radio Peripheral med två RFX900 dotterkort och ClockTamer installerad - alltihop öppen hårdvara.

Öppen hårdvara (på engelska Open Source Hardware, eller OSHW) är, liksom öppen källkod (på engelska Free and Open Source Code, eller FOSS), baserad på konceptet att frihet från patent samt proprietära och slutna hårdvarudesigner främjar utvecklingen. Det kan i hårdvarufallet gälla kretskortslayout, kopplingsscheman, materiallistor, hårdvarubeskrivande språk och annat.

Efter populariseringen av programmerbara grindmatriser kom logisk design att bli en viktig del av den öppna hårdvaran. Istället för kopplingsscheman och ritningar delas istället källkod i hårdvarubeskrivningsspråk, så kallad HDL. HDL kan användas för att programmera en FPGA, sätta upp en System-on-a-chip (SoC) eller kontrollera en ASIC. Sådana HDL-moduler, när de distribueras, kallas halvledarimmaterialrättskärnor, på engelska Semiconductor intellectual property core eller IP-core.

Licenser

[redigera | redigera wikitext]

Istället för att skapa en helt ny licens använder öppen hårdvara existerande licenser.[6]

Ett flertal nya licenser har föreslagits. Dessa licenser avses specifikt behandla hårdvara.[7] I dessa licenser har många av de fundamentala principerna för öppen källkod konverterats för att fungera på hårdvara. Organisationer brukar ofta försöka samsas om en licens som delas. Till exempel föredrar Opencores att använda LGPL,[8] medan FreeCores använder GPL,[9] och Open Hardware Foundation använder sig av "copyleft" eller andra öppna licenser.[10].[förtydliga] Open Graphics Project använder en samling licenser, som till exempel MIT-licensen, GPL, och en proprietär licens.[11] och Balloon Project författade sin egen licens.[12] Nya hårdvarulicenser beskrivs ofta som hårdvaruekvivalenter av kända licenser såsom GPL, LGPL eller BSD-licensen.

Ytliga likheter med mjukvarulicenser till trots är de flesta hårdvarulicenser fundamentalt olika och graviterar naturligt mot patenträtt snarare än upphovsrätt. Medan upphovsrätten begränsar distribution av en mjukvara och designspecifikationer fokuserar patenträtt mer på användning och tillverkning av enheter baserade på designspecifikationerna. Denna skillnad omnämns specifikt i förordet till TAR Open Hardware License:

"...those who benefit from an OHL design may not bring lawsuits claiming that design infringes their patents or other intellectual property."[13]
"...de som gagnat från en öppen hårdvarudesign må icka ansöka om stämning för immaterialrätts- eller patentintrång."

Noterbara licenser

[redigera | redigera wikitext]
  • TAR Open Hardware License: utkast av advokaten John Ackermann, granskad av OSS-ledarna Bruce Perens och Eric S. Raymond samt diskuterad av hundratals volontärer i öppna forum[14]
  • Balloon Open Hardware License: används av alla projekt inom Balloon Project
  • Trots att det ursprungligen är en mjukvarulicens uppmuntrar OpenCores till användning av LGPL
  • Hardware Design Public License: skriven av Graham Seaman och administreras av Opencollector.org
  • I mars 2011 släppte CERN en licens kallad CERN Open Hardware License (OHL)[15] tänkt för användning med Open Hardware Repository och andra projekt.

Utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Ingående diskussioner har hållits om hur man kan tillgängliggöra öppen hårdvara på liknande sätt som öppen mjukvara. Diskussioner har fokuserats på ett flertal områden, [16] såsom hur noggrant öppen hårdvara definieras,[17] sätt att samarbeta om hårdvaruutveckling samt en hållbar utvecklingsmodell.[18][19]

En av de största skillnaderna mellan utveckling av öppen mjukvara och öppen hårdvara är att hårdvaruutvecklingen leder till materiella resultat vilket kostar pengar att vidareutveckla, bygga prototyper samt tillverka. Denna skillnad användes i uttrycket "free as in free speech, not free beer",[20] där yttrandefrihet och gratis öl ställs mot varandra för att tydliggöra vad fri programvara handlar om; på engelska används samma uttryck för fri och gratis (jämför Gratis versus Libre) och skiljer på idéerna om gratis kostnad och frihet att använda och modifiera information. Medan öppen hårdvara ställs inför utmaningen att minimera kostnad och reducera finansiella risker för individuella projektutvecklare, har några människor i gemenskapen föreslagit en modell för att hantera dessa behov.[21] Det finns med detta i åtanke initiativ för att ta fram hållbara gemenskapsdrivna finansieringsmekanismer såsom Open Source Hardware Central Bank,[22] såväl som verktyg som till exempel Kicad för att tillgängliggöra kopplingsschemaredigering för fler användare.

Chip och elektroniktillverkare väljer ofta att sponsra tävlingar med villkoret att tävlingsdeltagare och vinnare måste dela med sig av sina designer. Tidningen Circuit Cellar organiserar sådana tävlingar.

Affärsmodeller

[redigera | redigera wikitext]

Företag som utvecklar öppen hårdvara experimenterar ofta med olika affärsmodeller. Arduino, till exempel, tjänar pengar genom konsultuppdrag. Genom att skapa en gemenskap för designer som baseras på sina egna produkter kan de hålla sig ajour med de senaste utvecklingarna. De har även varumärkesregistrerat sitt namn. Andra kan tillverka Arduinodesignen, men inte trycka Arduino som namn på dem. Detta leder till att Arduino kan särställa sig genom kvalitet. [23]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100815062559/http://blog.makezine.com/archive/2010/08/milkymist_interactive_vj_station.html. Läst 1 mars 2012. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090122210334/http://belogic.com/uzebox/. Läst 7 februari 2009. 
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190204065717/http://www.worldchanging.com/archives/009340.html. Läst 1 mars 2012. 
  4. ^ http://www.techcrunch.com/2007/11/01/first-pics-of-bug-labs-open-source-hardware/
  5. ^ https://archive.is/20130105084019/www.wired.com/gadgetlab/tag/zoybar/
  6. ^ Från OpenCollectors "License Zone" Arkiverad 5 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.: GPL används av Free Model Foundry och ESA Sparc; andra licenser används av Free-IP Project, LART (nedlagt), GNUBook (nedlagt).
  7. ^ För att se en nästan komplett licenslista, se OpenCollectors "license zone" Arkiverad 5 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Item #2.4 "Who owns opencores?", från Opencores.org SPOFF, läst den 25 november 2008
  9. ^ FreeCores Main Page Arkiverad 5 december 2008 hämtat från the Wayback Machine., retrieved 25 November 2008
  10. ^ Open Hardware Foundation, main page, retrieved 25 November 2008
  11. ^ See "Are we going to get the 'source' for what is on the FPGA also?" in the Open Graphics Project FAQ Arkiverad 18 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine., retrieved 25 November 2008
  12. ^ Balloon License Arkiverad 19 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine., from balloonboard.org
  13. ^ TAPR Open Hardware License website; see also the license text itself Arkiverad 26 juli 2009 hämtat från the Wayback Machine., both retrieved 25 November 2008
  14. ^ kopia av alla kommentarer Arkiverad 18 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine. på technocrat.net
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://wayback.archive-it.org/all/20150924175429/http://www.ohwr.org/cernohl. Läst 15 augusti 2012. 
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 november 2006. https://web.archive.org/web/20061104113706/http://www.opencollector.org/Whyfree/. Läst 7 november 2006. , Writings on Open Source Hardware
  17. ^ [1] Arkiverad 12 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. MAKE: Blog: Open source hardware, what is it? Here's a start...
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080224152510/http://www.halfbakery.com/idea/Open_20Source_20Hardware_20Initiative. Läst 18 februari 2008. , Halfbakery: Open Source Hardware Initiative
  19. ^ J. M Pearce, C. Morris Blair, K. J. Laciak, R. Andrews, A. Nosrat and I. Zelenika-Zovko, "3-D Printing of Open Source Appropriate Technologies for Self-Directed Sustainable Development", Journal of Sustainable Development 3(4), pp. 17-29 (2010)
  20. ^ [2]"Free, as in Beer", by Lawrence Lessig, Wired
  21. ^ [3] Arkiverad 27 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., Business Models for Open Source Hardware Design
  22. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090322192809/http://blog.makezine.com/archive/2009/03/the_open_source_hardware_bank.html. Läst 26 april 2010. , from "Make: Online : The Open Source Hardware Bank, retrieved 26 April 2010
  23. ^ Clive Thompson, ”Build It. Share It. Profit. Can Open Source Hardware Work?”, Wired Magazine, oktober 2008

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Immaterialrättsaktivism
Frågeställningar
Begrepp
Organisationer
och rörelser
Individer
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Öppen_hårdvara&oldid=55781229”