Borås

För andra betydelser, se Borås (olika betydelser).

Borås (uttal ) är en tätort i Västergötland och centralort i Borås kommun, Västra Götalands län, före detta Älvsborgs län. Borås är Sveriges 16:e största tätort och är den största orten helt belägen i landskapet Västergötland. En staty av stadens grundare, Gustav II Adolf, står på Stora torget.

Borås
Tätort  · Centralort
Centrala Borås utmed Viskan
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län
Kommun	Borås kommun
Distrikt	Borås Caroli distrikt, Borås Gustav Adolfs distrikt, Brämhults distrikt, Sandhults distrikt, Fristad-Gingri distrikt
Höjdläge	143 m ö.h.
Koordinater	57°43′2″N 12°56′45″Ö
Area
- tätort	2 946 hektar (2020)
- kommun	967,53 km² (2019)
Folkmängd
- tätort	74 042 (2020)
- kommun	114 688 (2024)
Befolkningstäthet
- tätort	25 inv./hektar
- kommun	119 inv./km²
Grundad	1621
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Borås Brämhult Frufällan
Riktnummer	033
Tätortskod	T4752
Beb.områdeskod	1490TC104 (1960–)
Geonames	2720501
Ortens läge i Västra Götalands län Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Borås
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Borås är Sjuhäradsbygdens största stad. Staden är känd historiskt för sin textilindustri som nådde sin kulmen under 1900-talet. Borås har dessutom gjort sig känt för sina postorderföretag, vilka skulle kunna ses som efterföljare till bygdens tidigare kringresande handelsmän, "knallarna". Borås har därför fått smeknamnen textilstaden och knallestaden.

Historia

Borås omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Utsikt från Caroli kyrka, 1944.

Etymologi

Ortnamnet Borås förmodas ha sin grund i fäbodar som låg på åsen, Fäbodaråsen-Bodaråsen, så småningom Borås. Åsen kallas numera Rya åsar.

Stadens grundande

Staden grundades av kung Gustav II Adolf år 1621. Syftet var primärt att legalisera en riksomfattande gårdfarihandel så att Kronan skulle få skatteintäkter från de så kallade knallarnas försäljning. De sålde nämligen varor som inte hade förtullats någonstans, vilket retade såväl städernas köpmansgillen som Kronan. Detta hade pågått sedan 1500-talet då traktens bönder drygade ut sin försörjning vintertid genom att sälja sitt eget hantverk, smide och träslöjd. Med tiden blev de alltmer handelsmän som köpte och sålde varor. De utvecklade också ett eget hemligt språk, så kallad månsing, med ord som än idag lever kvar i svenskan. En annan viktig orsak till att Borås grundades var militär. I väster hade Sverige ännu endast tillgång till havet genom en smal korridor vid Göta älvs mynning med Gamla Älvsborgs fästning som lås (från mitten av århundradet med Nya Älvsborg som försvarsfäste). I övrigt var hela det nuvarande Sveriges västra del danskt. Göteborg grundades samma år som Borås, men behövde understöd. Älvsborgs regemente sattes därför upp 1624 i Västergötland med bas i Sjuhäradsbygden. Detta infanteriförband, kallat I 15, underhölls därefter i över 350 år fram till 1998, från 1914 i Borås.

Våren 1620 skickade bygden ett par representanter till kungen för att klaga på hur knallarna behandlades av kringliggande städer och för att få möjlighet att bedriva handel. Kungen uppmanade dem då att antingen upphöra med sin handel eller grunda en ny stad. En ny stad grundades runt sockenkyrkan i Torpa, en medeltida kyrka som stod på den plats där Carolikyrkan står idag. Vid midsommartid 1620 reste återigen sändebud till kungen för att utverka stadsprivilegier. Då kungen var på friarfärd i Tyskland fick traktens gårdfarihandlare giltiga, om än provisoriska, stadsprivilegier den 29 juni 1621. Dessa privilegier bevittnades sedan av kungen den 25 maj 1622. År 1624 utvidgades privilegierna och boråsarna fick rätt att driva handel var de ville bara de hade förtullat varorna i Borås.

Den nya staden utstakades av Nils Göransson Stiernsköld.

Historisk utveckling

Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827. Caroli kyrka invigdes 1669 och är den äldsta byggnaden i Borås. Den har överlevt alla bränder, om än skadats och reparerats.

Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Förutom gårdfarihandel med textilier blev handel med smidesvaror om saxar, spikar, hästskor, synålar och liknande viktiga näringar. Under 1700-talets andra hälft försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en period av långsammare utveckling under 1700-talets senare del.

Svängande längs Viskan, Borås Wäfveris anläggning till höger, ritad av Lars Kellman 1914. Foto taget 1944 från Carolikyrkans torn.

Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet och järnvägen innebar också en stark stimulans. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna och avancerade från 32:a plats (1860) till 12:e (1900) i rangordning efter folkmängd.

Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet och Borås nådde en niondeplats 1950. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970- och 1980-talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har alltmer kommit att präglas av sin funktion som centralort för sitt omland, och befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft.

1978 inträffade en storbrand där 20 människor omkom, se: Branden på stadshotellet i Borås.

Bostadsområdet Hässleholmen klassades 2008 av regeringen som ett utanförskapsområde och av polisen tillsammans med Hulta 2015 som ett riskområde och 2017 och 2019 som ett särskilt utsatt område. Området Norrby klassades även det 2017 och 2019 som ett särskilt utsatt område.

År 2016 uppskattade polisen att det fanns cirka 100 anhängare av terrororganisationen Islamiska staten i staden.

Militärstaden

Genom 1901 års härordning beslutades att indelningsverket skulle avskaffas och istället införa värnplikt. Vidare så beslutades att armén med dess regementen skulle förläggas till kaserner, från att tidigare varit var förlagda till olika mötesplatser. För Älvsborgs regemente beslutades att regementet skulle förläggas till ett nyuppfört kasernetablissement i Borås. Kasernetablissementet uppfördes efter kasernbyggnadsnämndens första serie typritningar för infanteriet. Kasernerna tillsammans med kanslihuset inramade en stor kaserngård i klassisk regementsarkitektur signerad Victor Bodin. Totalt uppfördes drygt 130 byggnader inom kasernområdet. Genom försvarsbeslutet 1996 beslutades att garnisonen med dess förband skulle upplösas. Älvsborgsbrigaden upplöstes den 31 december 1997. Älvsborgs regemente med försvarsstaben för Älvsborgs försvarsområde upplöstes den 30 juni 1998. Det som en vidare konsekvens av den läns sammanslagning som gjordes genom bildandet av Västra Götalands län.

Efter att brigaden och regementet hade avvecklats 1998, kvarstod Älvsborgsgruppen inom kasernetablissement. Genom försvarsbeslutet 2004 kom Älvsborgsgruppen sammanslås den 1 juli 2005 med Göteborgsgruppen, vilka antog det nya namnet Elfsborgsgruppen vilka lokaliserades till Göteborgs garnison på Käringberget i Västra Frölunda. Från att Älvsborgsgruppen avvecklats, kvarstod Försvarsmakten från 2006 som hyresgäst till en mindre lokal inne på kasernetablissementet. Lokal användes som truppserviceförråd och expedition för Älvsborgs hemvärnsbataljon. Hyresvärden sade upp Försvarsmaktens hyreskontrakt 2010 och efter 96 år lämnade Försvarsmakten regementsområdet på Göta för gott. Älvsborgs hemvärnsbataljon flyttade till nya lokaler i Borås. Efter att den militära närvaron försvunnit från området har civila företag successivt flyttat in på gamla regementsområdet där Borås kommun har byggt en företagspark kombinerat med bostäder, som passande nog fått namnet "Regementet".

Administrativa tillhörigheter

Borås var en ort i Torpa socken och utbröts därur 1622 och bildade Borås stad. Staden ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun och bebyggelsen låg därefter i denna kommun med en del i Torpa socken/landskommun. 1922 uppgick Torpa socken/landskommun i Borås stad och Borås bebyggelse utgjorde därefter en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Borås stad i Borås kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.

Borås hörde före 1622 och i delar i tiden före 1911 till Torpa församling. Från 1622 hörde orten till Borås församling som 1939 delades i Borås Caroli församling och Borås Gustav Adolfs församling. En mindre del av orten tillhör numera Brämhults församling

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Borås rådhusrätt och ingår sedan 1971 i Borås domkrets.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Borås 1960–2020
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			64 334
1965			69 913
1970			73 344
1975			67 537
1980			63 271
1990			59 709	2 910
1995			60 790	2 943
2000			61 935	2 950
2005			63 441	2 961
2010			66 273	3 140
2015			71 700	3 081
2020			74 042	2 946
Anm.: Sammanvuxen med Brämhult 1965, med Lundaskog och Ryda 1970, med Ekås 1975, med Frufällan och Tosseryd 2015. Frufällan egen tätort från 2018. Eskilsryd hopväxt 2020

Geografi

Stadsbild

Borås rådhus (1908-1910) ritat av arkitekterna Ivar Tengbom och Ernst Torulf är ett uttryck för den tidens nationalromantiska stil.

Stadsdelar

Centrala staden, 14 500 invånare City Lugnet Norrmalm Bergdalen Salängen Villastaden Östermalm Västra delarna av staden, 11 000 invånare Norrby Parkstaden Byttorp Tullen Hestra Ekås Ramnaslätt Viared Lundaskog Sydvästra delarna av staden, 9 900 invånare Göta Regementet (Det område som tidigare var I15) Druvefors Kristineberg Dammsvedjan Hedvigsborg

Norra delarna av staden, 8 200 invånare Alideberg Almenäs Knalleland Lundby Ryda Sjöbo Skogsryd Tosseryd Sydöstra delarna av staden, 10 700 invånare Trandared Hulta Bergsäter Brotorp Nordöstra delarna av staden, 10 600 invånare Hässleholmen Boda Svensgärde Sörmarken Kyllared Brämhult Hyberg

Kyrkor

Carolikyrkan i en återhållsam karolinerstil typisk för den protestantiska religiositet som dikterades under karolinska enväldet.

Åtta kyrkobyggnader tillhör idag Svenska kyrkan. Det finns även ett flertal frikyrkor.

Kyrkor i urval:

• Brämhults kyrka
• Carolikyrkan (centrum)
• Gustav Adolfs kyrka (centrum/Norrmalm)
• Hässleholmens kyrka
• Immanuelskyrkan
• Korskyrkan i Borås (Norrby)
• Ramnakyrkan
• Sjöbokyrkan

Moské

• Borås moské invigdes i juli 2008 och är en avknoppning från Bellevuemoskén i Göteborg. Den har sin verksamhet i kommunägda lokaler i stadsdelen Norrby.

Parker och friluftsområden

Vattentornet (1900) ritades av Erik Josephson och utfördes i natursten.

• Almåsparken
• Anna Lindhs park, före detta Bryggareplatsen. Invigd 21 maj 2010 tillsammans med konstnären Carl Fredrik Reuterswärd och hans gåva, utomhusskulpturen Non-Violence, som centralt minnesmärke.
• Borås djurpark
• Kvarnbergsparken
• Majorslunden
• Ramnaparken
• Kypegårdens frilufts- och rekreationsområde
• Kransmossens friluftsgård
• Stadsparken
• Rya åsar
• Almenäs

Klimat

Borås har ett inlandsklimat med inslag av maritimt klimat. Borås är orten som har näst flest regndagar i Sverige—192 regndagar per år och får normalt 975 mm nederbörd per år.

Medeltemperaturen i juli är som högst 20 °C och som lägst 10 °C, medeltemperaturen i januari är som högst -1 °C och som lägst -6 °C.

Värmerekordet ligger på 36,0 °C och uppmättes 1 juli 1901.

Köldrekordet ligger på -34,1 °C och uppmättes 9 februari 1966.

Ekonomi

Stora Brogatan med Arvid Knöppels skulptur av Knallen.

Affärer i centrum består av små butiker medan de större finns i ett köpcentrum kallat Knalleland. I de västra delarna av staden, intill Riksväg 40, finns även i Lundaskog.

Textil- och postorderstaden

Borås har länge varit känt för sin textil- och klädvaruindustri. Även om mycket kläder numera importeras till Sverige, så finns branschen fortfarande representerad på orten genom formgivning och försäljningsföretag.

Nyare Boråsföretag inom postorder är Hobbex (1961) och NetOnNet (1999). Men ett av de första postorderföretagen i Borås grundades av Marks J Emanuelsson redan 1909. Under efterkrigstiden växte Borås mycket snabbt då det rådde stark tillväxt inom textilbranschen med Algots som flaggskepp. Under samma tid växte nya postorderföretag som Rowells (1945), Ellos (1947), Haléns (1949) och Josefssons (1956) fram och kom att utkonkurrera de anrika Wiskadals och Allmänco. Ur postorderverksamheten har en stor e-handelsverksamhet utvecklats sedan 1900-talet. Borås utgör numera ett e-handelscentrum inom framför allt textilindustri.

Under 1970-talets kris inom textilindustrin lades många företag ner, bland dem Algots. De företag inom branschen som i dag finns kvar har i hög utsträckning flyttat produktionen utomlands. Gina Tricot har sitt huvudkontor i Borås och var Nordens mest expansiva modekedja under 2000-talets första decennium med inriktning på egendesignade kollektioner. I staden finns sedan många år Textilhögskolan.

Industri och sysselsättning

682 nya företag startade under 2010. Totalt finns 11 445 företag i Borås. Här är några få av dem.

Anstalten Borås Borås Lokaltrafik Brämhults Juice Comfort Hotel Ellos Ericsson Ernst & Young

Gina Tricot Haléns Handelsbanken H&M Online NetOnNet Nicotext Oscar Jacobson PwC

SEB SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Svea (klädmärke) Swedac Swedbank Sjuhärad Transcom Volvo Bussar

Bankväsende

Sparbanken i Borås bildades år 1831. Den ombildades till ett bankaktiebolag 1995, tog över tidigare Föreningsbanken i området år 1997 och har sedermera tagit namnet Sparbanken Sjuhärad.

Örebro Privatbank etablerade ett avdelningskontor i Borås år 1848. Vidare etablerades en filialbank på 1850-talet. År 1865 grundades Borås enskilda bank som några år senare tog över filialbanken. Det ledde också till att Örebrobanken så småningom drog in sitt kontor. Göteborgs enskilda bank etablerade sig i Borås 1870, men drog senare in sitt kontor. Göteborgs handelsbank etablerade ett kontor i Borås år 1897. Under 1900-talets första decennium tillkom ett kontor för Sydsvenska kreditaktiebolaget, som drogs in efter några år. Borås enskilda bank övertogs år 1917 av Bankaktiebolaget Södra Sverige, som senare blev Svenska Handelsbanken. En ny lokal affärsbank, Borås bank, grundades redan 1918. Den uppgick i Skandinaviska banken år 1942. I augusti 1949 övertogs Göteborgs handelsbanks kontor på orten av Jordbrukarbanken.

Kommunikationer

Huvudingången till byggnadsminnet Borås centralstation (1894).

Kollektivtrafik

Järnväg

Genom sitt läge i Västergötlands skogsbygder, med närhet till såväl Göteborg och Jönköping som till Varberg, har Borås sedan 1800-talets senare hälft varit något av en knutpunkt. Järnvägstrafiken till staden är fortfarande omfattande både på gods- och passagerarsidan med järnvägar mot Göteborg, Herrljunga, Varberg samt Alvesta och Kalmar. Järnvägstrafik bedrivs på Älvsborgsbanan, Kust till kust-banan och Viskadalsbanan. Tidigare fanns även järnväg mot Svenljunga, samt mot Ulricehamn och Jönköping. Staden har en stor terminal för timmertransport på järnväg.

Persontrafiken mellan Borås och Herrljunga/Vänersborg/Uddevalla, samt trafiken mellan Borås och Varberg och mellan Borås och Göteborg, sköts av Västtrafik. DSB First Väst ansvarade för trafikeringen, på uppdrag av Västtrafik, men sedan DSB First Väst på grund av bristande lönsamhet och hotande konkurs drog sig ur 2012 ansvarar SJ Götalandståg för trafiken. SJ kör också egen trafik genom staden, man kör 3 dubbelturer sedan 11 december 2011, mellan Borås och Kalmar (tågen går mellan Göteborg och Kalmar), samt 2 dubbelturer mellan Borås och Växjö (dessa tåg fortsätter ej till Kalmar). Denna trafik körs med lokdragna regionaltåg.

Flyg

Närmaste flygplats med reguljär flygtrafik är Landvetter.

Borås flygplats ligger vid industriområdet i Viared och används bland annat av taxiflyg och räddningstjänsten samt de lokala flygklubbarna.

Buss

Borås är centrum för de allra flesta busslinjer i Sjuhärad, här finns två större knutpunkter: Södra Torget och Borås Resecentrum. Stadstrafik bedrivs av Västtrafik och kör åt dem gör Nobina. Linje 1-9 är stadstrafik, 40-49 trafikerar de yttersta förorterna till landsbygd och det finns många regionala linjer som trafikerar staden, den mest kända är linje 100 Göteborg-Borås längs riksväg 27/40. Pendlare mellan Borås och Göteborg kan sedan 2010 åka dubbeldäckare var tionde minut under högtrafik. Det har även talats om spårvagnar i staden. Spårvagnarna skulle, om de blev verklighet, gå på dagens linje 1. Linje 1 är Borås populäraste stadsbusslinje, och i rusningstid (morgon och eftermiddags trafik) kan det vara svårt och få en sittplats på bussarna. Linjen körs med boggibussar av typen MAN och ledbussar.

Riksvägar

Riksväg 40 mellan Västervik och Göteborg genomkorsar staden. Trafikplatserna i ordning väst-öst är: Nabbamotet, Viaredsmotet, Tullamotet, Brodalsmotet, Annelundsmotet (en av Västsveriges mest trafikerade platser), Hultamotet, Brämhultsmotet, Kyllaredsmotet, Dalsjöforsmotet och Rångedalamotet. Riksväg 27 mot Karlskrona viker av här, efter att ha gått gemensamt med riksväg 40 från Göteborg. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och Riksväg 42 går mot Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och förbi Sjöbo. Innan 2014 var man tvungen att köra igenom stadsdelen Sjöbo om man skulle färdas norrut på riksväg 42. Från Borås till Alingsås går länsväg 180 och till Herrljunga går länsväg 183.

Den absolut viktigaste transportleden inom Borås förutom Riksväg 40 är Söderleden-Arlagatan-Kungsgatan (Kungsleden i folkmun), som genomkorsar staden i nord-sydlig riktning. Delen söder om Riksväg 40 heter Söderleden, här går Riksväg 41 mot Varberg och Riksväg 27 mot Karlskrona. Vägen är en 2+2 väg med mitträcke och slutar där Riksväg 27 viker av. Ovanför Riksväg 40 heter vägen Arlagatan-Kungsgatan (Riksväg 42). Det är en 2+2 väg som går rakt igenom Centrum med trafikljusreglerade korsningar. Vägen avslutas med en tvåfilig cirkulationsplats där Riksväg 42 går samman med Norrbyleden mot Knalleland. Kör man rakt fram i rondellen från Centrum kommer man in på den nya Bäckeskogsleden som är den nyaste delen av Länsväg 180 mot Alingsås. Riksväg 42 går rakt igenom Knalleland och korsar Skaraborgsvägen och Ålgårdsvägen mot Borås Arena i en tvåfilig rondell. Riksväg 42 går vidare förbi stadsdelen Sjöbo via den nya länken av riksväg 42, kallad ”förbifart Sjöbo” och följer Öresjös östra strand mot Fristad. Norrbyleden (Gamla Göteborgsvägen) går från Tullamotet till Knalleland, mest trafik kommer över Centralbron från Brodalsmotet.

Utbildning

Gymnasieskolor

Borås gymnasieskolors elevunderlag är i huvudsak elever från Borås men har elever från hela Sjuhäradsbygden.

Borås Praktiska Gymnasium Sven Eriksonsgymnasiet Tekniska Elementarskolan i Borås öppnade år 1856 som det andra tekniska läroverket i Sverige efter Malmö (1853). Skolan heter idag Sven Eriksonsgymnasiet, men kallas vanligtvis enbart för Teknis. Bäckängsgymnasiet Viskastrandsgymnasiet Almåsgymnasiet

Tullengymnasiet Bergslenagymnasiet Drottning Blankas Gymnasieskola Ljud och Bildskolan REAL-Gymnasiet

Högskolor

Bibliotek & läranderesursers byggnad i Allégatans norra ände. Den målade bronsskulpturen Catafalque (2003) av den brittiske skulptören Sean Henry i förgrunden. Eva Stephensson-Möller har utformat väggen med de stora färggranna fläckarna som släpper in lite sol i entrén.

• Högskolan i Borås har cirka 17 000 studenter från hela landet. Hit hör bland annat:
  • Bibliotekshögskolan
  • Textilhögskolan

Yrkeshögskola

• Borås Yrkeshögskola

Folkhögskolor

• Borås folkhögskola
• Fristads folkhögskola

Övriga skolor och ungdomsrådet

Borås kulturskola har drygt 2 000 elever på skol- och eftermiddagstid. Undervisning sker i bild, cirkus, dans, drama, musik, ordet och textil. Bland elever som undervisats i musik märks kompositören B. Tommy Andersson, operasångaren Klas Hedlund, cellisten Jesper Svedberg och världsmästaren på nyckelharpa Anna-Kristina Widell.

Grundskolor

Borås äldsta grundskola som alltjämt är i bruk är Daltorpskolan belägen i utkanten av centrum på Druvefors. Daltorp grundades 1916 och är även stadens största högstadieskola med cirka 520 elever. Skolans nationalromantiska huvudbyggnad är ett välkänt landmärke beläget på en kulle i Borås södra infart. Bland notabla före detta elever från Daltorpskolan kan nämnas Helge Skoog, Ewa Roos, Christer Björkman, Johan Sjöberg och Arber Zeneli. Bland det som Daltorpskolan är känt för i modern tid är att man erbjuder sina elever att utöver sin garanterade tid även välja bland olika profiler som internationell-, dans-, matlagnings-, pop och rock-, IKT- (programmering och datorer), fotbolls- och estetisk profil med flera. Fotbollsprofilen genomförs i samarbete med IF Elfsborg.

Daltorpskolan har även sedan flera år etablerat sig som stadens populäraste skola med flest antal förstahandssökande av samtliga Borås skolor.

Friskolor inom grundskolan

Bland friskolorna på grundskolenivå märks de tre största:

• Engelska skolan
• Kunskapsskolan
• Malmen Montessori startade 1964 och har drygt 450 elever.

Borås Stads Ungdomsråd bildades 2004 efter beslut av kommunfullmäktige i Borås. Ungdomsrådet är en kommunal organisation som lyder under stadskansliet. Tack vare ungdomsrådet och Boråspaletten, kommunens strategimodell för barn och ungas inflytande i kommunen, blev Borås 2010 utnämnd "Årets ungdomskommun 2010".

Kultur och samhällsliv

Röda Kvarn

Kulturhuset i Borås invigdes i december 1975 och renoverades 2010–11. Vid sidan av stadens huvudbibliotek hyser byggnaden lokaler i flera plan åt Borås konstmuseum liksom två scener åt Borås Stadsteater.

Regionteater Väst, som turnerar med scenkonst för barn och unga i hela Västra Götalands län med dess 49 kommuner, har ett produktionshus för dans på Bryggaregatan 10 i Borås.

Kulturföreningen Tåget är en konstnärligt mångsidig förening som varit verksam i närmare tre decennier (år 2011) vid sidan av all utbildning och allt professionellt kulturarbete.

Biografen Röda Kvarn på Västerbrogatan 13 är den enda bevarade av stadens tidigaste biografer. Den är restaurerad till sitt ursprungliga skick med 252 fåtöljer och visar regelbundet kvalitetsfilm i kulturnämndens regi. Stadens enda kvarvarande kommersiella biograf är den Svenska Bio-drivna Biostaden, som ligger vid Stora torget och har åtta salonger.

Konst

Den nio meter höga och tre ton tunga bronsskulpturen Walking to Borås av Jim Dine i södra ändan av Allégatan.

Konstnärernas Verkstäder och Galleri vid Ålgården inrättades vid millennieskiftet men drivs av en ideell förening som startade redan 1973. Galleriet arrangerar 3-4 utställningar per termin av såväl gästande svenska och internationella konstnärer som föreningens egna medlemmar. Även kursverksamhet bedrivs.

16 maj 2008 öppnades Borås internationella skulpturbiennal första gången, i samband med invigningen av Jim Dines bronsskulptur Walking to Borås. Nya och äldre utomhusskulpturer brukar uppmärksammas under denna återkommande biennal.

Borås Open, Sveriges enda Grand Prix-turnering i estradpoesi, brukar avgöras under tre dagar i mars. Hagströms hink är namnet på en annan liknande poetry slam-tävling som hålls i oktober varje år.

Ett av Borås äldsta offentliga konstverk är Obelisken, som kallas ’’tandpetaren’’, som restes redan 1859.

Musik

En av Borås främsta framgångar på den internationella musikscenen såväl som på hemmaplan är death metal-bandet Evocation som har turnerat i Europa med band såsom Amon Amarth 2011, Arch Enemy 2011 och Cannibal Corpse 2009. Bandet bildades 1991 och var pionjärer inom den Svenska death metal-scenen. Metalband som bildades under 1990-talet är Lake of Tears, Cemetary och Beseech, de båda sistnämnda inom gothic metal. Även ett heavy metal-band som Crystal Eyes hör hit, liksom det yngre power metal-bandet Zonata.

Franska bönder och trance-gruppen Earthbound kommer från Borås. Ett annat band från mitten av 2000-talets första decennium, fast i en helt annan genre, är indierock- och postrock-bandet Moonlit Sailor.

Konserter och framträdanden kan ske på mindre inomhusscener som Rockborgen, Kulturhuset, Sagateatern, Trägårn, Folkan, Åhaga, Boråshallen med flera, men även på den större Borås Arena. Sommaren 2010 arrangerades musikfestivalen Close to Home.

"Sommartorsdagar" är ett begrepp. Sedan slutet av 1980-talet har kända artister uppträtt på Stora torget på just torsdagskvällar. Detta brukar skapa en folktät och festlig stämning i stadskärnan.

Museer

Textilmuseet

• Abecita konstmuseum
• Borås Brandkårsmuseum
• Borås idrottsmuseum
• Borås konstmuseum
• Borås museum
• Immigrant-institutet
• Textilmuseet
• Viareds museum

Massmedier

TV

• SVT Västnytt
• TV4 Borås
• Knallevisionen
• Borås Tidning TV (BTTV)

Radio

Frekvens	Sändningsbeteckning	Sändarplats
88,5 MHz	Sveriges Radio P1	Borås
92,5 MHz	Borås närradio	Borås
93,9 MHz	Star FM	Borås
94,6 MHz	Sveriges Radio P2	Borås
97,9 MHz	Sveriges Radio P3	Borås
101,1 MHz	Rockklassiker	Borås
102,3 MHz	Rix FM	Borås
102,9 MHz	Sveriges Radio P4 (P4 Sjuhärad)	Borås
104,1 MHz	Puls FM	Bollebygd
105,5 MHz	Mix Megapol Göteborg	Borås
107,1 MHz	NRJ	Borås

Tidningar

• Borås Tidning

Nedlagda tidningar :

• Borås Weckoblad
• Borås Nya Tidning
• Borås Aftonblad
• Borås Dagblad
• Borås Folkblad

• Boråskuriren
• Boråsposten
• Borås Nyheter
• Borås Nyheter (1990)
• Västgötademokraten
• Sjuhäradsbygdens Tidning
• Borås nu
• XtraBorås
• Borås DLY

Sport

Borås Arena

Stadens mest framgångsrika fotbollslag är IF Elfsborg, vars herrlag tillhör Sveriges mest framgångsrika. De spelar, liksom Norrby IF (som vanligen spelat något snäpp längre ner i seriesystemet) sina matcher i Borås Arena, som har en kapacitet på 16 200 åskådare. Borås Basket har spelat i både Basketligan herr (sedan 2007/2008) och i Basketligan dam (under säsongen 2021/2022). De spelar, liksom många andra lag i flera olika idrotter, sina hemmamatcher i Boråshallen, som har en kapacitet på 2 500 åskådare. IK Ymer har omkring 1 400 medlemmar och verksamhet i ett stort antal sporter med flera framgångsrika lag och individuella utövare. Till de senare hör amatörvärldsmästaren i cykel Harry Snell.

Övriga arenor och hallar (urval)

Bodavallen Borås Ishall Borås simarena Borås Tennis- och Boulecenter Brämhults IP Götavallen Hedvigsborgs IP

Kransmossens IP Ramnavallen Ryahallen Ryavallen Ryda Sportfält Idrottsplats Sagavallen Sjuhäradshallen Sjöbovallen

Övriga klubbar (urval)

Bergdalens IK, fotbollsklubb Borås AIK, fotbollsklubb med omfattande ungdomsverksamhet Borås Basket, basketklubb i Svenska basketligan Borås Bågskyttesällskap Borås GIF, stor idrottsförening med många sporter och ett stort antal aktiva Borås golfklubb Borås Hockey, ligger i HockeyEttan Södra Borås Judoklubb Borås Rhinos AFK, amerikansk fotbollsklubb Borås Rugby Football Club/Borås Ravens, rugbyklubb Borås segelflygklubb, landets näst största segelflygklubb. Borås Segelsällskap Borås Tennisklubb Byttorps IF, fotboll, handboll och bordtennis Brämhults IK, fotboll Elfsborgs Tennisklubb FMCK Borås, förening med sporterna motocross, enduro och trail. Stor barn- och ungdomsverksamhet. Även sektion för MC-ordonnans.

FC Ibra, futsal. Hestra IF, orienterings- och skidklubb från Ekås med drygt 600 medlemmar IBK 7-Härad, Innebandyklubb som spelade i division 1 södra, föreningen lades ner 2009 KFUM Borås Tennis Kronängs IF Mariedals IK, främst bordtennis och fotboll Musketeers Funky Cheer (MFC), cheerleading och cheerdans Norrby IF, fotbollsklubb bildad 1927, division 1 södra Sandareds Innebandysällskap, innebandy division 1 SK Elfsborg, simklubb, en av Borås största föreningar Öresjö SS, Borås äldsta idrottsklubb - också benämnt ÖSS i dagligt tal, inte sällan syftande på klubbens roddsektion Östra Stadsgränsens Tennisklubb, ÖSTK, tennis och bordtennis Somali FF, fotbollsklubb från stadsdelen Norrby

Sevärdheter

Fredrik Wretmans bronsbyst Bodhi (2004) i Viskan längs Röda Kvarns filmduksvita och fönsterlösa långsida.

Alidebergsbadet Almenäs badplats Biografen Röda Kvarn Bodhi Borås Arena Borås djurpark Borås Flygplats Borås simarena Borås Stadsteater

Ramnakyrkan Ramnaparken Ramnasjöns fågelkoloni Rya åsar Stadsparksbadet Vattentornet Viaredssjön Walking to Borås Älvsborgsteatern

Kända boråsare

se även Personer från Borås

Aronchupa, musikproducent Thomas Ahlström, fotbollsspelare Johanna Almgren, fotbollsspelare Hans Alsér, Sveriges förste världsmästare i bordtennis B. Tommy Andersson, dirigent och tonsättare Görgen Antonsson, författare Johannes Anyuru, författare Gustaf Bengtsson, skådespelare Fredrik Berglund, fotbollsspelare Christer Björkman, melodifestivalchef Ingvar Carlsson, statsminister Magnus Carlsson, artist Shirley Clamp, artist Börje Dahlqvist, journalist Nils Hufwedsson Dal, historiograf Sven Davidson, tennisspelare Andreas Drugge, fotbollsspelare Annika Duckmark, fröken Sverige 1996 Sebastian Ekberg, dansare Eric Ericson, dirigent och körledare Sture Fronæus, professor i kemi Magnus Haglund, kulturskribent Lars Hagström, kulturarbetare Birger Martin Hall, linnélärjunge Peter Adolf Hall, miniatyrmålare Johan Hallgren, roddare Marcus Hansson, motocross-världsmästare Björn Hellberg, författare Eva Hild, skulptör Johan Hilton, författare, journalist, radiopratare

Lennart Hjalmarsson, nationalekonom Pål Hollender, konstnär Sigrid Holmquist, stumfilmsstjärna Nils Horner, utrikeskorrespondent för Sveriges Radio Maja Håge, skådespelare Peter Häggström, längdhoppare Inge Ivarson, filmproducent Ingrid Janbell, skådespelare Helen A Johansson, travkusk Stig Johanson, skådespelare Wiktoria Johansson, artist Sven Jonasson, fotbollsspelare Patrik Järbyn, utförsåkare Roland Kempe, konstnär och författare Carolina Klüft, friidrottare Emil Viktor Langlet, arkitekt Åsa Lantz, författare Martin Lorentzon, grundare av Spotify Henning Mankell, författare Christer Mattiasson, fotbollsspelare Daniel Norgren, singer-songwriter Tomas Olsson, äventyrare, bestigare av Mount Everest Lars Passgård, skådespelare Kurt Pettersén, olympisk guldmedaljör i brottning Anki Rahlskog, skådespelare Hans Renhäll, manusförfattare Maria Romberg, stormaktskvinna

Ewa Roos, artist Hans Rosenfeldt, tv-personlighet, författare Sven Salén, redare Stefan Sandberg, musiker Per Sandström, handbollsmålvakt Yvonne Schaloske, skådespelare Christoffer Schander, marinbiolog Per Schlingmann, politiker Mauro Scocco, musiker Matiss Silins, estradpoet Harry Sjögren, byggherre Joakim Sjöhage, fotbollsspelare Hannah Sjöstedt, friidrottare Helge Skoog, skådespelare Harry Snell, cykelvärldsmästare Lars Sundin, lärare och riksdagsledamot Jesper Svedberg, musiker Kristoffer Svensson, komiker Mathias Svensson, fotbollsspelare Nils Svenwall, scenograf Bengt Sändh, trubadur Mattias Tichy, roddare Lars Tunbjörk, fotograf Björn Wahllöf, politiker Henrik Andersson Wibeck, kyrkomålare Anna-Kristina Widell, världsmästare på nyckelharpa Ulla-Britt Wieslander, friidrottare Agnes-Nicole Winter, skådespelare, manusförfattare och egenföretagare Johan Wiland, fotbollsspelare Ola Wong, journalist och kinakännare Emelie Öhrstig, längdåkare

Se även

• Lista över fornlämningar i Borås (för omfattning av detta område, se sockenkoden för Borås stad)

Referenser

Litteratur

• Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
• Nils Forssell: Borås stads historia I-II (1952-53)
• Folke Millqvist: Borås första storhetstid: 1621-1803 (1991)
• Borås stads historia I-III (2005)
  • Lennart Andersson Palm: Del I: Stad och omland fram till 1800-talets mitt
  • Bengt Berglund, Claes Caldenby, Lars Johansson, Kent Olsson: Del II: Industrins och industrisamhällets framväxt 1860-1920; Del III: Omstrukturering och anpassning 1920-2000

Vidare läsning

• Nils Hufwedsson Dal: Boërosia (1719)
• Olov Rudbeck: Boråsiade (1776)
• Nils Orre: Nils Orres avhandling om Borås år 1785, övers. av den latinska texten och förord av Torgny Bondestam (Föreningen för västgötalitteratur, Skara, 1998) ISBN 91-86558-24-2
• Carl Jacob Magnells (1857-1928) skämtsamma Ingeniör Münchhausens berättelser från Amerika (1893) tillkom under författarens tid i Borås.
• Hannu Ylitalo (1934-2007) bodde i Borås i många år. Hans roman Svenskarnas land (1973) utspelar sig här och utgör mittpartiet i en trilogi om finska emigranter. Finnjävel (1972) och Hemma bäst (1975) heter de två andra delarna.
• Det rullande paradiset är en litterär antologi som utgavs av Musikhuset i mars 1977.
• Henning Mankells kriminalroman Danslärarens återkomst (2000) har kopplingar till Borås.
• En god man (2011) är ytterligare en kriminalroman i boråsmiljö, författad av Ulf Lindström, som också är verksam som lärare i staden.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Borås.
  Bilder & media