Blyacetat
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Blyacetat eller blysocker, vanligtvis skrivet Pb(CH3COO)2 eller ibland Pb(C2H3O2)2
Blyacetat | |
| |
Systematiskt namn | Bly(II)acetat |
---|---|
Kemisk formel | Pb(CH3CO2)2 |
Molmassa | 325,29 g/mol |
Utseende | Vita eller färglösa kristaller |
CAS-nummer | 301-04-2 |
SMILES | [Pb+2].CC(=O)[O-].CC(=O)[O-] |
Egenskaper | |
Densitet | 3,25 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 443,9 g/l (20 °C) |
Smältpunkt | 280 °C (sönderfaller) |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
LD50 | 300 mg/kg |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Blysocker är ett vitt pulver eller färglösa kristaller, och har fått sitt namn på grund av sin utpräglat söta smak; ämnet är dock giftigt. I äldre tider har ämnet kallats Sacharum Saturni och (missvisande) Sulphur Saturni.
Framställning
redigeraBlyacetat tillverkas vanligtvis genom reaktionen mellan ättiksyra och blyoxid.
Användning
redigeraDet finns många användningsområden för blyacetat:
- Trots sin giftighet används ämnet fortfarande som fixeringsvätska i många hårfärgningsprodukter.
- Behandling av hudskada orsakad av kontakt med klättersumak.
- Påvisa förekomsten av svavelväte. Ämnena reagerar med varandra i en fällningsreaktion där det bildas gråsvart blysulfid (PbS) enligt formeln: