SE539837C2 - Skivlås och metod för att sammanfoga skivkanter - Google Patents

Abstract

s|<|vLÅs SAM MANDRAG Föreliggande uppfinning avser ett skivlås och en metod för en inbördesnivåriktig montering av byggskivor med eller utan underlag. Skivlåset innefattaren främre fläns (10), en bakre fläns (11), och ett flänssammanhållande liv (9),där minst ett av flänsparen uppvisar en låsmekanism (12), som mekanisktsammanbinder byggskivors kantsidor i skivlåset. Skivåset kan även varastyvhetsstabiliserande genom sin profilkropp.

Description

l SKIVLÅS OCH METOD FÖR ATT SAMMANFOGA SKIVKANTER: l Föreliggande uppfinning avser ett skivlås och en metod för inbördesnivåriktig montering av byggskivor med eller utan bakomvarandeförstyvningskropp, regel eller annat underlag. 5 Byggskivor av varierande material och storlek används idag i stor omfattning ibyggnader. Med byggskivor menas här skivor för både inre och yttre bruk.Användningen av byggskivor ger en slät och i princip färdig yta, dvs. en yta somkräver förhållandevis lite merarbete innan tapetsering eller målning kan ske,respektive en tät och tålig yta i yttervägg. Vanliga material i byggskivor är gips, 10 MDF (Medium Density Fiber), OSB (Orientated Strand Board), spån, träflis,magnesiumoxid, kalciumsilikat, fibercement, komposit, cement och glasfiber.Skivorna används vid golv-, vägg- och takkonstruktioner. Det underlag på vilketbyggskivorna vanligtvis monteras, kan vara reglar av trä eller stål eller enkombination av dessa. Även cement och puts eller dylikt; kan bli15 föremål för täckning av byggskivor.

En vanlig användning av byggskivor är vid s.k. lättbyggnad, där ett regelverk avträ- eller stålreglar bildar ett underlag för byggskivorna. Väggstommar bildas avliggande över- och underreglar (skenor), mellan vilka stående reglar monterasmed ett inbördes avstånd av vanligen 450-600 mm. Stommar till tak och golv 20 bildas på ett liknande sätt. Byggskivorna monteras vanligen på detta regelverkgenom att skruvas fast i reglarna.

Vanligat byggskivor är av gips och har ofta bredder av 900-1200 mm och längder av 2400-3000_mm. Det krävs ca: 20_st. skruvar per kvm, för att montera en sådanbyggskiva, vilket betyder ca: 50-70_st.; för hel skiva beroende på storlek. Som en 25 följd av de monotona och upprepande arbetsmomenten vid skruvning kan nämnasatt endast några få procent av de montörer som dagligen arbetar medväggmontering kan arbeta med detta fram till pensionering. En montör monterar i i snitt ca: 7_st. skivor i timmen,i-eletta ger ca: 3000_st. ensidiga moment perarbetsdag. Förslitningsskador i nacke, axlar och rygg är därför vanligt 30 l förekommande hos montörerna, och vitnande fingrar är ett annatarbetsmiljöproblem som orsakas till stor del av skruvmaskinernas vibrationer. Det l stora antalet skruv är också ett problem för skivan, eftersom skruvarnas skallarskall dras så långt in i skivan att de inte lämnar någon upphöjning på skivytan dådenna vanligen sedan skall spacklas slät. Främst vid skruvning nära skivkanten är 35 detta ett problem, då skivkanten ibland spricker när skruven tränger ned iskivmaterialet._,-elQetta äventyrar naturligtvis skivans sammanhållande kraft ikonstruktionen samt försvårar arbetet vid spacklingsarbetet. Skarven är också det i område som kräver flest antal skruvarfií främsta orsakenrna till detta är attskivorna måste ligga plant mot det underlag den monteras på så att eventuella 1 zsj böjningar i skivan jämnas ut. Ett problem blir annars vid montering att skivorna”tandar” (hamnar på olika nivåer) i skarvarna. Detta sker också vid användandetav tunnplåtsreglar. Skälet då är ibland att man vid skruvningen veckat plåtflänsennärg första skivan skruvats på plats, vilket gör att nästa skiva som delar regeloch bildar skarv, hamnar på ojämn nivå med den redan monterade skivan. Dettaförorsakar stora kostnader då det blir mycket spacklingsarbete eller ibland t.o.m.medför att väggar får rivas, reglar bytas ut och väggen byggas om.

Ett annat problem vid skruvning av skivor, är att reglarna måste placeras efterskivformatet, d.v.s. 450_mm/cc vid användandet av 900_mm skivor istället för av600_mm/cc som vid användandet av 1200_mm breda skivor,; Aanvändandet av900_mm breda skivor har blivit det vanligast förekommande formatet avarbetsmiljömässiga skäl. Detta har då medfört ett överanvändande av reglar, vilketnaturligtvis kostar pengar och belastar miljön i form av resursanvändande ochmertransporter.

Skivfixturer, dvs. H-profiler med lim-genomsläppande håltagningar i profilkroppenanvänds också på senare tid i viss utsträckning. Dessa ger bara en högstbegränsad böjförstyvning då sammanfogningen sker med ett lim som placeras ikantytan på skivorna, vilket i huvudsak ger skivverkan för stomstabilisering, ochinte böjförstyvning. Problemet är också att med detta förfarande skall limappliceras vid montaget, vilket ger en miljöpåverkan och merkostnad för dettillkommande arbetsmomentet, samt att alla skivtyper inte har en lämpliglimningsbar yta. -Exempelvis gipsskivor ger maximalt den styrka till fogen somytpappret har, vilket det limmas på-. Förbandet får dessutom en form avgångjärnsverkan då placering av fogen är i skivornas kanter och inte hamnar påsidorna av skivorna, vilket ger starkare förstyvningí framsidan ger bästdragmotstånd och baksidan bäst tryckmotstånd. Framsidan ses då i detta exempelsom sidan ut mot rummet. Dessutom kräver dagens vattenbaserade limtyper, somkrävs av arbetsmiljömässiga skäl, att arbetet sker vid plusgrader för atthärdningsprocessen skall fungera, vilket innebär att metoden inte kan användasunder en betydande del av året. Ytterligare en annan nackdel med limningen är attskivor inte kan demonteras utan att skivorna förstörs,; Qgörs ändringar,exempelvis om det elektriska arbetet i väggen behöver korrigeras; (vilket inte ärovanligt), måste väggen kasseras.

Profiler med urstansningar i profilen som skall tränga in i skivorna när skivan i rätlinje med profilen monteras, fungerar inte heller för detta ändamål. Dessa fixerarav naturliga skäl endast skivornas höjdförhållande till varandra, och ger ingenböjförstyvning av skivornas skarv. Detta utförande fungerar inte på byggskivormed kompakt och stark yta, vilket ofta är vad som används vid dagensväggbyggnation. -Dessutom ställs vid väggproduktion krav på sammanfogningens draghållfasthet eftersom skarven ska kunna utsättas för och/eller tryckkrafter. drag- -Även H-profiler utan håltagningar finns att tillgå, dessa används dock mest iinbyggda skivkonstruktioner som vindtätande skikt i ytterväggar, eftersom de integer annat än en positionering och tätning av skivskarvarna.

SYFTE MED UPPFINNINGEN Ett huvudsyfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en teknik som geren mekanisk stark, böjförstyvande och nivåriktig (jämn) skivfog mellan byggskivorutan användning av ytan penetrerande fästdon (skruv) eller lim, även då skivornainte är fogade över ett bakomvarande underlag eller regel.

Ett annat syfte är att minska behovet av antalet reglar då skivbredden inte reglerarregelavståndet eftersom skarvning kan göras utan annat bakomvarande underlag.

Ett annat syfte är att genom en hålbild i den främre flänsen(-1-9) armera spacklet iskarven och ersätta spackelremsa eller annan armering.

Ytterligare ett syfte är att vid användande av träbaserade skivor som behöverrörelsefog (utrymme) mellan skivkanterna, automatiskt skapa erforderligtutrymmesbehov genom låsfunktionens utformning för respektive skivtyp.

Ytterligare ett syfte är att åstadkomma en skivskarv med god draghållfasthet utanbakomvarande regel eller underlag.

Ytterligare ett annat syfte är att ersätta annat infästningsbehov av skivskarvar tillandra underlag än genom uppfinningen.

De ovan angivna syftena uppnås enligt föreliggande uppfinning genom attmetoden-förfarande och skivlåset erhålliterhåll-igt de i patentkraven angivnakännetecknen.

FIGURSAMMANSTÄLLNING Figur 1 visar låset medß främre-de flänsarna (10), det sammanhållande livet (9),och de bakre flänsarna (11), vilket bildar skivmottaget, samt låsfunktionen förskivorna på den bakre flänsen (12).

Figur 2 visar låset medß främre-de flänsarna (10), det sammanhållande livet (9),och de bakre flänsarna (11), vilket bildar skivmottaget, samt låsfunktionen på denfrämre flänsen (13). j Figur 3 visar låset medß främre-de flänsarna (10), det sammanhållande livet (9), och de bakre flänsarna (11), vilket bildar skivmottaget, samt låsfunktionen på denfrämre flänsen (13), och på den bakre flänsen (12) _ Figur 4 visar skivan i kantprofil med spackelförsänkning (15), urtaget för passagein i låset (14), samt urtag för låsets bakre mekaniska funktion (16).

Figur 5 visar skivan i kantprofil med spackelförsänkning (15), urtaget för låsetsfrämre fläns (17), urtaget för passage in i låset (14), samt urtag för låsets bakremekaniska funktion (16).

Figur 6 visar en skiva positionerad i låset med bakre låsmekanism (19), samt enskiva i vinkel mot låset med urtaget för passage in i låsets funktion (18).

Figur 7 visar två skivor positionerade och mekaniskt låsta med bakre låsfunktion.

Figur 8 visar två skivor positionerade och mekaniskt låsta med främre och bakrelåsfunktion.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Låset är utformad som en H-list (fig. 1,2,3), med åtminstone låsmekanism på ettav flänsparen (12 och/eller 13). Vart låsmekanismen placeras beror på vilken kraftlåset i första hand skall stabilisera, och hur skivans egenskaper för ändamålet ärbeskaffade. Placeras låsmekanismen på bakre delen (12), ger det störst effekt påtryckkrafter från framsidan (10), eftersom skivans tjocklek bildar ett avstånd mellantryckpunkten och låsfunktionen. Dragkrafter motverkas av samma anledning bästgenom att låset placeras på samma sida som kraften uppkommer, exempelvis omnågot tyngre fästs på väggen fungerar låset bäst om mekanismen placerats påfrämre flänsen (13).

Låsets flänsbredd kan naturligtvis varieras efter önskemål om funktion. En bredarefläns, som ger låsningen längre in på skivan, kan i vissafi vara önskvärdt,_fFfrämst om skivtypen är porös eller svag, då kanten på skivan kan vara svag.Ytterligare en annan möjlighet är att utrusta låset med flera låsmekanismer påsamma fläns, detta för att sprida lasten till flera positioner på skivan.

Profilkroppen på låset kan även utformas såatt låset ger ett ökat tillskott avskarvens böjstyvhet; Bdetta genom att förlänga profilkroppen på låsets bakreflänsdel (11)._,-b5egränsningen av detta regleras naturligtvis av väggens tjocklek.

Skivkanter försedda med nedsänkt spackelkant (15,_22); används ofta för att ge ettbra resultat vid skarvspackling. Låsets främre flänsar_(10) kan då förses medhålbilder eller deformationer som förstärker spacklet genom att armera detta, ochsåledes ersätta behovet av att montera armerande remsa vid spacklingsarbetet.

Om skivmontaget görs med bakomvarande regelverk där reglarna glesats för attspara material samt ge konstruktionen bättre ljudreduktion, kan skivan monterasgenom minimal skruvinfästning i skenorna (de horisontella reglarna) eller/och medskruvning i regel/ar placerade i centralare delar av skivan, och inte vid denkänsligare kanten. Detta utförande ger skarvningen med skivläset utan underlag.

Första skivan monteras pä underlaget/regelverket, läset sätts fast pä denmonterade skivans fria kant_(18), genom att läset i vinkel trycks pä skivkanten säurtagen i skivan_(14 och/eller 20) ger kanten tillträde in i läset, för att när läset nättsin position pä skivkanten vridas i läsläge(-7-,8). Nästa skivkant förs nu i vinkel in iläsets andra öppna flänspar_(18), när skivkanten är i rätt position i läset vridsskivan sä den hamnar i rät linje med läset-GTS), och monteras fast i reglarnamotsvarande den tidigare skivan, o.s.v. Läset häller nu mekaniskt skivornasskarvar i rätt niväriktig position till varandra.

Utformningen av skivmekanismen och läset ger även möjligheten att med skivansbredd skapa hävstängskraft, för att läsa fast skivkanterna med därför avseddaläsmekanismer i läset som klämmer och/eller penetrerar in i skivmaterialet, närskivan positionerats i rät linje med läset. Detta kan ge en stark och hållbarskarvfogning av skivtyper där materialet är för poröst, svagt eller tunní att fräsaläsurtag i skivkanten. Tekniken ger även möjlighet att demontera monteradeskivor, utförandet blir bara det omvända. Skivan förs frän montagepositionen som\är i rät linje med läset, till att skivkanten vrids i vinkel merm_cat läset.Läsmekanismen avaktiveras och skivan kan tas bort. Detta är en fördel vidtillfälliga väggar, eller om ändringar och tillägg i den monterade väggen skallgoras.

Läset kan naturligtvis också monteras pä ett underlag genom skruvning, spikning,nitning, pähakning, snäppfunktion, limning eller annan dylik infästningsmetod iunderlaget/regeln; Deletta ersätter ytterligare andra infästningsbehov för skivan.

I de fall skivtyper används som av exempelvis produktionstekniska orsaker gör attman vill undvika urtag pä skivans bakre kantomräde, kan främre flänsen (10) ikombination med livet (9), och bakre flänsen (11), utformas med ett materialvaloch utförande som ger en töjbar kantmottagning i läset. Skivan har ett utförandej med en ”spetts” i yttersta kantomrädet (20), för att komma rätt in i profilen. Närskivan förs in i läset pressas avständet successivt isär mellan främre (10) ochj bakre (11) flänsarna. Läsmekanismen (12 och/eller 13)_kan dä passerakantomrädet före läsurtaget pä skivan, för att sedan av materialets spänst pressasned i läsläge när skivan är i position. Viktigt är att välja ett material och utförandepä profildelen av läset (1,2,3) som har ett ”form-minne” sä profilen sluter omskivkanten och inte permanent fär en formförändring vid detta utförande.- Främre flänsens (10) inre yta skall ligga an skivans främre yta, och hålla skivans positionmed låsmekanismen (12 och/eller 13), när skivan är korrekt positionerad i låset.

Om bredder av exempelvis 450-600_mm skivor används, behövs vid mångakonstruktionstyper ingen annan infästningskomplettering.- Sådana bredder är ett5 mycket bra alternativ för exempelvis väggar som byggs i fler än ett lager, exempelpå det är om en träfiberskiva önskas som ett grundlager för att ge stabilitet ochinfästningsstyrka för senare behov av infästningsmöjligheter som radiatorer, skåp,vägghängda föremål osv. Andra fördelar med detta format är att vid enkla lagerkan tyngre skivor per kvm användas då tyngden och densiteten i skivorna ger10 bättre ljudreduktion; Qdagens krav är att skivorna inte skall väga mer än ca:_20_kgst. Detta ger med dagens vanliga skivformat 900x2500_mm ett kvm kg på ca: 9-10kg; gen skiva av formatet 600x2500_mm kan således väga 14-15_kg/kvm.Fördelarna med detta är i vissa konstruktioner betydande; li några väggtyper kanisolering inuti väggen undvikas. Många väggar byggs av akustiska skäl med flera15 lager skivor monterade på varandra; Eflera av dessa väggtyper kan klaras medbara ett skivlager, om skivor med tyngre densitet per kvm används.- Dessutomkan dessa skivor enklare transporteras in på byggarbetsplatserna, exempelvis viaaltandörrarna med hjälp av kran eller truck.

Uppfinningen är inte begränsad till de beskrivna utförningsexemplen, utan20 modifikationer kan göras inom ramen för de följande angivna patentkraven.

Claims (9)

1. Skivlås för att sammanbinda en första byggskiva med en andra byggskiva, vilket skivlås är långsträckt och innefattar ett första, främre flänsparti (10), ett 5 andra, bakre flänsparti (11), och ett flänspartierna (10, 11) sammanbindande, Iivparti (9) som, i skivlåsets tvärriktning, ger skivlåset ett H-format tvärsnitt, varvid det första flänspartiet (10) och det andra flänspartiet (11) vardera innefattar en l första fërsta-flänsdel och en andra flänsdel, där den första flänsdelen hos det första flänspartiet (10), livpartiet (9) och den första flänsdelen hos det andra 10 flänspartiet (11) bildar en första ficka för mottagande av ett kantparti (18) hos den första byggskivan, och där den andra flänsdelen hos det första flänspartiet (10), livpartiet (9) och den andra flänsdelen hos det andra flänspartiet (11) bildar en andra ficka för mottagande av ett kantparti (19) hos den andra byggskivan, l kännetecknadt av att åtminstone en av de första f|änsde|arna innefattar ett 15 låsorgan (12, 13) som sträcker sig in i den första fickan och är anordnat att l låsande sammverka med den första byggskivans kantparti (18) för att förhindra att den första byggskivan rör sig i skivlåsets tvärriktning då den första byggskivan är inskjuten i den första fickan, och att åtminstone en av de andra f|änsde|arna innefattar ett låsorgan (12, 13) som sträcker sig in i den andra fickan och är 20 l anordnat att låsande sammverka med den andra byggskivans kantparti (19) för att förhindra att den andra byggskivan rör sig i skivlåsets tvärriktning då den andrabyggskivan är inskjuten i den andra fickan. l

2. Skivlås enligt krav 1, kännetecknadt av att det andra flänspartiet (11), iskivlåsets tvärriktning, har en utsträckning som är större än det första flänspartiets25 (10) utsträckning. l

3. Skivlås enligt något av föregående krav, kännetecknadt av att det främreflänspartiet (10) uppvisar genomgående hål eller deformationer. l

4. Skivlås enligt något av föregående krav, kännetecknadt av att flänspartierna(10, 11) och livpartiet (9) är töjbara utan permanent formförändring. 30

5. Metod för att sammanbinda en första byggskiva med en andra byggskivamed hjälp av ett skivlås enligt något av föregående krav, vilken metod innefattarstegen: - att skivlåset positioneras i förhållande till den första byggskivan så att denförsta fiekafi vinklas i förhållande till den första byggskivafii, 35 - att ett kantparti (18) hos den första byggskivan förs in i den första fickan såatt kantpartiet (18) hos den första byggskivan mottas i den första fickan, - att skivlåset och den första byggskivan vrids i förhållande till varandra så attlåsorganet (12, 13) hos den åtminstone ena första flänsdelen bringas att samverkamed den första byggskivans kantparti (18) så att den första byggskivan förhindrasatt röra sig i skivlåsets tvärriktning, - att den andra byggskivan positioneras i förhållande till skivlåset så att denandra fiekanbyggskivan vinklas i förhållande till den andra byggskivani, - att ett kantparti (19) hos den andra byggskivan förs in i den andra fickan såatt kantpartiet (19) hos den andra byggskivan mottas i den andra fickan, - att den andra byggskivan vrids i förhållande till skivlåset så att låsorganet(12, 13) hos den åtminstone ena andra flänsdelen bringas att samverka med denandra byggskivans kantparti (19) så att den andra byggskivan förhindras att rörasig i skivlåsets tvärriktning.

6. Metod enligt krav 5, där byggskivornas kantpartier (18, 19) vardera uppvisarminst en längsgående urtagning (16, 17), varvid nämnda låsorgan (12, 13) förs in inämnda minst en längsgående urtagning (16, 17) vid respektive byggskivasvridning i förhållande till skivlåset.

7. Metod enligt något av kraven 5 och 6, där byggskivornas kantpartier (18, 19),vid den sida som är avsedd att vända mot det första flänspartiet (10), varderauppvisar en försänkning (15) som bildar en spackelkant hos kantpartiet (18, 19),varvid det första flänspartiet (10) bringas att anligga i försänkningen (15) vidrespektive byggskivas vridning i förhållande till skivlåset.

8. Metod enligt något av kraven 5-7, varvid byggskivornas införande i fickornaunderlättas av att byggskivornas kantpartier (18, 19), vid den långkant som äravsedd att vända mot det andra flänspartiet (11), vardera uppvisar en avfasning(14).

9. Metod enligt något av kraven 5-8, varvid kantpartiet (18, 19) hos varjebyggskiva, efter nämnda vridning av byggskivan i förhållande till skivlåset,uppvisar ett avstånd till livpartiet (9) för att medge expansion av byggskivan iskivlåsets tvärriktning.