SE527386C2 - Belagd rostfri stålbandsprodukt med dekorativt utseende - Google Patents

Description

25 30 KH \) ”J (4 x0 C\ TO häftning av beläggningen resultera i en oacceptabelt hög tillverkningskostnad och låg kvalitet.

Det finns flera vanliga metoder att framställa en deko- rativ ytfinish på metalliska material. Såsom exempel kan nämnas: I Anodisering är en känd metod som kan användas för olika färger. Normalt används denna metod på aluminium eller aluminiumlegeringar. En uppenbar nackdel är att den inte kan användas direkt på rostfritt stål.

I Gasfasdeponeringsmetoder används i vissa fall för att färga metalliska produkter. Ofta framställs färgen genom att applicera en metallnitrid på komponentens yta. De flesta metoder är emellertid satsvisliknande processer, vilket innebär att beläggningen görs på den slutliga komponenten styckevis. En uppenbar nackdel med en sådan metod är att den inte är kontinuerlig, och sålunda även mycket dyr att använda. Ett exempel på satsvis belägg- ning på konsumentrelaterade produkter visas i US 6 197 438 Bl (härmed inkorporerad i föreliggande beskrivning genom denna hänvisning) där keramiskt belagda köksartiklar beläggs med kiselnitrid, aluminium eller diamantliknande kol för en dekorativ effekt, dvs skapa lackerat ytutseende. Fler exempel på dekorativa beläggningar genom satsvis PVD beskrivs i patent US 5 510 012, i vilket en dekorativ guldfärg appliceras i en satsvis process genom katodförstoftning av guld-vana- dium-legering i en kväveatmosfär och även i EP-A- 1 033 416, genom satsvis PVD. i vilket en dekorativ bronsfärg åstadkoms I Senare utvecklingssteg av PVD-teknologi har lett till tillverkning av kontinuerliga PVD-beläggningslinjer för olika syften, så kallade "web-coaters" används i allmän- het för att belägga plastfolier för förpackning av mat, 10 15 20 25 30 (ß dvs chipspåsar etc. Kontinuerliga PVD-linjer används även för tillverkning av mycket reflekterande ytor på aluminiumband, halvkontinuerliga PVD-linjer används även allmänt för att belägga fönsterglas. Mindre vanliga är kontinuerliga PVD-linjer för att belägga rostfria stål- material med funktionella skikt. I US 6 197 132 beskrivs en kontinuerlig PVD-linje för att belägga rostfritt stålband med aluminium. Även i artikeln “Innovative steel strip coatings by means of PVD in a continuous pilot line: process technology and coating development" av B. Schuhmacher m fl, Surface and Technology 163-164, (2003) sid 703-709, en kontinuerlig PVD-process för att deponera Zn-legeringar som korrosionsskydd. Vidare beskrivs i US 4 763 601 en kontinuerlig linje för att belägga stålband. I nämnda beläggningslinje är flera olika beläggningszoner integrerade, inkluderande jonplä- tering, sputtring och plasma-CVD. Nämnda linje sägs kunna producera "ett hasplat band på förhållandevis kort tid" ("in a comparably short time, a coiled strip"). I de få exempel som ges definieras dock bandhastigheter att vara mycket långsamma under 1 m/min, faktiskt bara 0,1 m/min i "Test Operation l" och 0,4 m/min i "Test Operation 2". Produktiviteten med sådana låga bandhas- tigheter skulle vara mycket låg, exempelvis skulle i "Test Operation l" bara 48 m band beläggas under ett åttatimmarsskift, ett något mer produktivt resultat erhålls om en bandlängd beräknas på "Operation Test 2" då nästan 200 m band skulle kunna beläggas under ett åttatimmarsskift. Dessutom orsakar bandets låga mat- ningshastighet långa uppehållstider i beläggningszo- nerna. I många fall resulterar detta i en försämrad slutprodukt, dvs när utskiljningshärdbara stål, kallval- sade fjäderstål och duplexstål används såsom substrat. 10 15 20 25 30 CO Cx »ß I En allmänt använd metod är målning av den metalliska ytan med färgade lacker eller liknande. I de flesta mål- ningsprocesser görs emellertid målning på den slutliga komponenten styckevis. En uppenbar nackdel med en sådan metod är att den inte är en kontinuerlig rulle-till- rulle-process, och sålunda även ganska dyr att använda.

En kontinuerlig målningsprocess är normalt inte möjlig att använda eftersom vidhäftningen vanligtvis inte är tillräckligt bra för vidare bearbetning i t ex formningsförfaranden utan att orsaka defekter eller flagning i ytan. Färger tål normalt inte heller ytterligare värmebehandlingar.

Sålunda kan metoderna såsom beskrivs i exemplen ovan inte användas för föreliggande uppfinning.

Det är därför ett primärt syfte med föreliggande uppfin- ning att tillhandahålla ett dekorativt belagt metallband med god vidhäftning mellan den dekorativa beläggningen och substratet.

Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att uppnå en kostnadseffektiv dekorativ beläggning i en konti- nuerlig rulle-till-rulle-process med en minsta bandhastighet av 3 m/min, integrerad i produktionen av ett rostfritt stålband. Än ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en belagd rostfri stàlbandsprodukt med en dekorativ beläggning i kombination med god bearbetbarhet, för att möjliggöra tillverkning av konsumentrelaterade applikationer av nämnda material.

Ett vidare syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett belagt rostfritt stålband med ett deko- rativt skikt som om så önskas kan värmebehandlas i en anlöpnings- eller härdningsprocess utan att ändra dess färg. 10 15 20 25 30 U1 Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att ' erhålla en beläggning med en tjocklek som är så likformig som möjligt.

Dessa och andra syften har överraskande uppnåtts genom att skapa en belagd stàlbandsprodukt enligt krav l.

Ytterligare föredragna utföringsformer definieras i de osjälvständiga patentkraven.

Kort beskrivning av gppfinninggg Föreliggande uppfinning avser en metod för att fram- ställa belagt rostfritt stål i en kontinuerlig rulle-till- rulle-process, vilken resulterar i en utmärkt vidhäftning av ett tunt täckande dekorativt skikt. Det dekorativa skiktet kan såsom ett exempel åstadkommas genom att applicera en beläggning så att en färg framträder. De belagda rostfria stålbanden måste ha en sådan god vidhäftning för det tunna skiktet att det är lämpligt för en kostnadseffektiv och produktiv tillverkning av komponenter i konsumentrelaterade applikationer. Den slutliga produkten, i form av ett dekorativt rostfritt bandmaterial, är lämplig för användning såsom en dekorativ komponent i konsumentrelaterade applikationer som ibland även används i miljöer med hög fuktighet eller i betingelser som kräver ett bra korrosionsmotstånd.

Det dekorativa skiktet deponeras med hjälp av (EB) process, till ett jämnt fördelat skikt med en tjocklek av elektronstráleförångning i en rulle-till-rulle - företrädesvis mindre än l0 um. EB-förångningsprocessen är välkänd för fackmannen och beskrivs t ex omfattande i boken Electron Beam Technology av Siegfried Schiller, Ullrich Heisig och Siegfried Panzer, Verlag Technik GmbH Berlin 1995, ISBN 3-341-01153-6, kapitel 3 i boken The Materials Science of Thin Films av och beskrivs även omfattande i 10 15 20 25 30 F27 386 CN Milton Ohring, Academic press, Boston 1992, ISBN 0-12- 524990-X, vilka båda härmed inkorporeras i föreliggande beskrivning genom dessa hänvisningar.

Substratmaterialet kan företrädesvis vara ett rostfritt stål med en Cr-halt över 10 % och med en band- (per vikt) tjocklek som vanligtvis är mindre än 3 mm. Såsom ett första steg innehåller rulle-till-rulle-processen även en etsningskammare, för att avlägsna det naturliga oxidskikt som annars normalt finns på ett rostfritt stål.

Såsom ett alternativ kan den dekorativa ytfinishen även tillverkas i en tvåstegsprocess, i vilken först en lämplig beläggning appliceras på bandmaterialet av rostfritt stål vid en betingelse som möjliggör god bearbetbarhet, med användning av en metod såsom beskrivits ovan, och därefter i en påföljande bearbetning av det redan belagda materialet använda en lämplig värmebehandling, i vilken det tunna belagda skiktet omvandlas till en dekorativ ytfinish.

Kort beskrivning av ritniggarna Figur 1 visar en illustration av en provkropp i enlighet med föreliggande uppfinning, dvs ett belagt rostfritt stål- band med ett dekorativt skikt med god vidhäftning före provning av nämnda vidhäftning i ett bockningsprov över en radie som maximalt är lika med 5*t, där t är nämnda bands tjocklek.

Figur 2 visar en illustration av en provkropp i enlighet med föreliggande uppfinning, dvs ett belagt rostfritt stål- band med ett tunt dekorativt skikt med god vidhäftning, och efter en bockning i en vinkel av l80°, i ett bockningsprov såsom beskrivs i Fig 1.

Figur 3 visar schematiskt en produktionslinje för elek- tronstráleförångning för tillverkning av ett belagt metall- bandmaterial enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 527 386 Figur 4 visar schematiskt en produktionslinje för sputt- ring för tillverkning av ett belagt metallbandmaterial.

Figur 5 visar en illustration av L-, a- och b-värden av CIE-lab-ordinator, i vilken L-värdet är ljusheten från svart till vitt, a-värdet går från grönt till rött och b- värdet är blått till gult.

Detaljerad beskrivning av uppfinnigggg Beskrivning av beläggningen och användningen av uppfin- ningen Den slutliga produkten, i form av ett belagt bandmate- rial, är lämplig att använda såsom en dekorativ komponent i konsumentrelaterade applikationer såsom friluftslivsappli- kationer, sport- och sjölivsapplikationer, hushållsapplika- tioner, kameraapplikationer, mobiltelefons- och andra tele- kommunikationsapplikationer, eggapplikationer såsom kniv-, såg- och rakapplikationer eller liknande, och applikationer för personliga tillhörigheter och vård såsom klockor, glas- ögon, kosmetiska applikationer, knappar och blixtlås i klä- der, parfymflaskor eller liknande. Alla dessa är i princip applikationer som företrädesvis kan ges en attraktiv ytfi- nish som genom att vara dekorativ ger ett ökat designvärde till den slutliga produkten. De används även ibland i mil- jöer med hög fuktighet eller i betingelser som kräver bra korrosionsmotstånd. Samtidigt förväntas dessa typer av applikationer ofta vara snygga under hela dess produktlivs- längd, med ett glänsande utseende, eller bara ett "högkva- litets"-utseende. Matta ytor, med fläckar eller till och med rost, är normalt inte godtagbara.

Båda ensidiga och tvåsidiga beläggningar kan användas, men eftersom komponenten normalt används i den slutliga konsumentrelaterade produkten på ett sådant sätt att bara en sida är synlig, det vill säga den utvändiga ytan, är det 10 15 20 25 30 (fl IJ J OJ OJ CN (D fördelaktigt ur ett kostnadsperspektiv att använda ensidiga beläggningar närhelst så är möjligt. Ett substratmaterial i rostfritt stål gör också detta möjligt, eftersom beläggningen inte måste verka såsom ett korrosionsskydd i sig, och från en korrosionssynpunkt måste den sålunda inte täcka komponenten på alla sidor.

Den metod som beskrivs i föreliggande uppfinning är lämplig för tunna beläggningar i tjocklekar på varje sida upp till 10 pm totalt, normalt upp till 7 um totalt, före- trädesvis upp till 5 pm totalt, eller som bäst maximalt 3 um, eller till och med maximalt 2 pm totalt är fördelaktigt ur ett kostnadsperspektiv. Om tjockare skikt ska beläggas kan en optimal kostnad i förhållande till egenskaper åstad- kommas genom att använda flera skikt med upp till 10 skikt, och där varje skikt är mellan 0,01 till 10 um tjockt, lämp- ligen mellan 0,01 till 5 um, företrädesvis 0,01 till 3 um och ännu hellre 0,005 till 2 um.

De tjocklekstoleranser som erhålls med PVD-tekniker är vanligtvis mycket goda. Sålunda kan toleranserna för varje av skikttjockleken i bandbredder upp till 400 mm, normalt 120 % och företrädesvis il0 %. skikt vara maximalt i30 % Detta innebär att mycket snäva toleranser kan åstadkommas, vilket är fördelaktigt vad gäller precisionen under använd- ning och produktens kvalitet. En snäv tolerans med avseende på skikttjockleken är även fördelaktigt för att åstadkomma en konsistens i färg. Tack vare de höga beläggningstjock- lekstoleranserna har sålunda en överlägsen färgkonsistens åstadkommits, även på långa band, såsom 5 km och ännu längre. Dessa långa band har möjliggjorts tack vare de relativt höga matningshastigheterna. Färgskillnader uttryckta såsom AE (se definition längre ner) på mindre än 10 har åstadkommits för dessa långa band.

Tack vare det faktum att bandet kan kylas med speciellt kylningsmedel samtidigt som det beläggs, varvid kylningen 10 15 20 25 30 0"! IQ \~'| IN 'FO 3\ KD sker på den sida av bandet som är motsatt den sida som beläggs, kontrolleras i hög grad dessutom värmepáverkan på bandet, så att substratets egenskaper väsentligen kan upp- rätthållas.

Det tunna täckande skiktet måste ha en god vidhäftning för att den belagda bandprodukten ska uppvisa en god bear- betbarhet under tillverkning till olika komponenter, för att inte orsaka problem beroende på flagning av skiktet eller liknande. Det tunna skiktet måste även ha en god vid- häftning med avseende på applikationerna och användningar av dessa. Under användande är det inte godtagbart att det dekorativa skiktet börjar flagna. En illustration på den goda vidhäftningen är att med substratmaterialet i ett mjukglödgat tillstånd ska det belagda rostfria stålbandet enligt föreliggande uppfinning kunna bockas en viss minimi- vinkel över en radie som maximalt är 5*t, där t är nämnda bands tjocklek, utan att visa någon tendens till flagning eller liknande. Minimivinkeln i denna typ av bockning är i typiska fall minst 90°, normalt minst l20°, företrädesvis minst l50° och ännu hellre l80° (Se Fig 1-2).

Det belagda skiktet ska vara tillräckligt motståndskraf- tigt för att stå emot den förslitning och skjuvning som utövas av det behandlade materialet, å andra sidan ska det inte vara alltför tjockt, av ekonomiska orsaker och bero- ende på skörhet/sprödhet. För konsumentrelaterade applika- tioner ska förhållandet mellan tjockleken av beläggningen och substratmaterialet vara mellan 0,001 % till 7 %, nor- malt 0,001 till 5 % och vanligtvis 0,001 till 4 %, men helst mellan 0,001-3 %.

Det dekorativa utseendet kan åstadkommas genom att depo- nera flera olika föreningar eller grundämnen. Metalloxider är väl kända för att uppvisa ett dekorativt utseende och en lämplig dekorativ beläggning enligt föreliggande uppfinning är att använda beläggningar av binära metalloxider såsom 10 15 20 25 30 527 386 |__1 C) SiO2, SiO, TiO, VO, V02, TiO2, Al2O3, Cr2O3, C00, NiO, Cu2O, CuO liksom beläggningar av ternära metalloxider såsom BaTiO3, PbCrO4, Pb2CrO5, NaWO3, NaWOg, MgAl2O4, TiMg2O4, LaCrO3är dekorativa. Dessutom kan fasta lösningar och/eller blandningar av metalloxider också deponeras för att uppnå dekorativa beläggningar på bandsubstraten. Dessa blandningar eller lösningar av metalloxider är företrädes- vis Al2O3-, TiO2- eller Cr¿O3-baserade system. En ternär metallförening såsom en ternär oxid kan exempelvis deponeras med hjälp av samförångning.

Som variation till de ovan beskrivna beläggningarna är även deponerade skikt av metallnitrider såsom TiN, ZrN, CrN, TiAlN alla goda exempel på ett bra sätt att erhålla dekorativa beläggningar. Även metallkarbider och metallkar- bonitrider såsom TiC, TiCN är beläggningar som har ett dekorativt utseende. Genom att använda denna typ av belägg- ning kan det belagda bandmaterialet, om så önskas, därefter värmebehandlas i en lämplig gasatmosfär av, normalt för metallnitrider, en kväveinnehållande gas, såsom N2, NH3, Ngn eller blandningar därav, eller för metallkarbider en CH3CH3, CZH4, C2H2 eller eller för metallkarbonitrider en gas som kolinnehållande atmosfär såsom CH4, blandningar därav, består av en blandning av kväveinnehållande och kolinne- hållande gaser. Det dekorativa skiktet kan efter en sådan värmebehandling behålla sin färg som åstadkommits i belägg- ningen uttryckt såsom L,a,b-värden, på ett sätt så att skillnaden i dekorativt utseende, eller färg, mellan skik- tet före värmebehandlingen och efter värmebehandlingen uttryckt i AE är i bandbredder upp till 400 mm som mest 15, vanligtvis som mest 12, normalt 8, företrädesvis 5 och ännu hellre 3, och som bäst till och med l.

Denna typ av beläggning är därför av speciellt intresse att använda för konsumentrelaterade applikationer som även kräver en hög mekanisk styrka, såsom eggapplikationer, t ex 10 15 20 25 30 m ~a ( *J ( J) Ch F.) ...J knivapplikationer, sågapplikationer eller rakapplikationer såsom ett rakblad, eller andra höghållfasta applikationer, t ex utomhusapplikationer, glas eller parfymflaskor. Detta är alla applikationer som i typiska fall tillverkas i material såsom härdbara kromstål, utskiljningshärdbara rostfria stål eller kallvalsade rostfria fjäderstål, vilka normalt värmebehandlas i en anlöpningsprocess som utförs vid temperaturer i intervallet 325-525 °C, och företrädes- vis mellan 375-500 °C, eller i en härdning som görs vid höga temperaturer, vanligtvis över 400 °C, normalt över 800 °C och i vissa fall över 950 °C. Efter en sådan värme- behandling såsom beskrivits här, ökar substratmaterialet sin mekaniska (drag-) hàllfasthet till vanligtvis över 1000 MPa, i typiska fall över 1200 MPa och normalt över 1400 MPa, och företrädesvis till och med över 1500 MPa. Denna värmebehandling kan utföras på det belagda bandmaterialet i en kontinuerlig rulle-till-rulle-process, eller på komponenter som är tillverkade av den belagda bandprodukten. I det senare fallet görs det andra steget, t ex värmebehandlingen, såsom en styckevis process.

Flera skikt kan även användas för att möjliggöra en kom- bination av oxider och/eller nitrider eller karbider, för att optimera färgspektra, reflektivitet och konsistens hos färgen genom att ha upp till l0 skikt med olika oxider och/eller nitrider eller karbider i skikten.

Det finns normalt inget behov av något separat mellan- liggande sammanbindningsskikt, men det kan ändå användas i åtminstone ett av skikten om så krävs ur ett tekniskt per- spektiv, t ex för att förstärka segheten. Ett sammanbind- ningsskikt som är lämpligt att använda är en ren metall såsom nickel, aluminium, krom, titan eller liknande. Efter- som ett separat metalliskt sammanbindningsskikt innebär en extra kostnad används det vanligtvis endast i mycket tunna skikt, lämpligen mellan 0 till 2 um, företrädesvis mellan 10 15 20 25 30 527 V15 P4 PO 0-1 um och helst mellan 0-0,5 um. Det mellanliggande sam- manbindningsskiktet kan även användas mellan substratmate- rialet och det första skiktet av dekorativ beläggning, spe- ciellt om det första skiktet är gjort av en icke metallisk beläggning.

En alternativ metod till den som beskrivits ovan är att använda en tvåstegsmetod för att producera den dekorativa ytfinishen. I det första steget appliceras en lämplig beläggning på stålbandsmaterialet med användning av en metod såsom beskrivs i föreliggande uppfinning. I detta fall är en lämplig beläggning ett täckande skikt av en metall såsom aluminium, krom, titan, zirkonium, vanadin, hafnium, koppar, nickel, kobolt eller en binär oxid av nämnda metaller såsom Alflb, Cráh, men den kan även vara blandningar av dessa metaller och deras motsvarande metall- oxider. I detta fall är en specifik tjocklek och samman- sättning av beläggningen det viktigaste i det första ste- get, och inte färgen i sig. Den belagda stålprodukten ska i detta steg även ha god bearbetbarhet och ha en god vidhäft- ning för substratet och det tunna skiktet för att kunna tillverkas i olika formningsprocesser, såsom beskrivs i föreliggande uppfinning och såsom illustreras av bocknings- provet såsom beskrivs i Fig l-2. I en påföljande bearbet- ning med en vald kemisk behandling och/eller värmebehand- ling kan skiktet omvandlas i sammansättning så att en öns- kad färg bildas på materialets yta. Företrädesvis görs denna påföljande behandling i anslutning till en ordinär process, såsom under en anlöpningsbehandling av ett kall- valsat fjäderstàl eller ett utskiljningshärdbart stål eller under ett härdningsförfarande av ett härdbart kromstàl eller liknande. Normalt görs en anlöpning vid temperaturer i intervallet 325-525 °C, och företrädesvis mellan 375- 500 °C, medan härdning görs vid höga temperaturer, vanligtvis över 400 °C, normalt över 800 °C och i vissa 10 15 20 25 30 }_| U) fall över 950 °C. Efter en sådan värmebehandling såsom beskrivits här ökar substratmaterialet sin mekaniska (drag- ) hållfasthet till vanligtvis över 1000 MPa, i typiska fall över 1200 MPa och normalt över 1400 MPa, och företrädesvis till och med över 1500 MPa. Genom att välja en atmosfär i ugnen som ska vara reaktiv med avseende på beläggningen kan den önskade transformeringen av beläggningen åstadkommas.

Om det är önskvärt att ha en oxidbeläggning på det slut- liga belagda bandet så värmebehandlas det belagda metall- skiktet och/eller den binära oxiden i en oxiderande atmos- fär, den oxiderande atmosfären kan vara vattenånga, ren syrgas, O2 eller olika blandningar av syre med en inert gas såsom Ar, N2, He eller som bäst luft vid en lämplig tempe- ratur.

Om det är önskvärt att inkorporera kväve i metallen och/eller metalloxidbeläggningen så kan en reaktiv gas som innehåller kväve användas under värmebehandlingen, inklude- rande gaser såsom N2, NH3, NZH4 eller blandgaser av N2/H2.

Det slutliga dekorativa skiktet transformeras efter en sådan värmebehandling till antingen en metallnitrid eller en metalloxinitrid.

Om önskemålet är att inkorporera kol i metallen och/eller metalloxidbeläggningen så kan en reaktiv gas som innehåller kol användas såsom reaktiv atmosfär under värme- behandlingen som kommer att inkludera gaser såsom CH4, CH3CH3, CZH4, CZHZ eller blandgaser av dessa. Om det slutliga dekorativa skiktet ska vara metallkarbonitrid blandas de kolinnehållande gaserna med kväveinnehållande gaser och värmebehandlas vid förhöjda temperaturer.

Genom att använda denna typ av tvåstegsprocess har ett additivt grundämne såsom syre, kväve, kol inkorporerats i det sålunda belagda skiktet, vilket förvandlar det till en metalloxid, metallnitrid, metallkarbid eller ett blandtyps- 10 15 20 25 30 H TJ “J (Q ü) Cx ...J »Is skikt, vanligtvis i form av en oxinitrid, oxikarbid eller karbonitrid, vilket resulterar i en slutlig produkt med en attraktiv dekorativ färg på ytan. Den påföljande bearbet- ningen såsom beskrivits här kan utföras på det belagda bandmaterialet i en kontinuerlig rulle-till-rulle -process, eller på komponenter som är tillverkade av den belagda bandprodukten. I det senare fallet utförs det andra steget, t ex värmebehandlingen, såsom styckevis process.

Den slutliga produkten i form av ett belagt bandmaterial i enlighet med föreliggande uppfinning ska även lätt kunna utformas till komponenter som är lämpliga för applikationer såsom beskrivits ovan, i en kostnadseffektiv och produktiv tillverkningsprocess som inkluderar utformningssteg såsom stampning eller liknande. [Jmf djupdragning, stansning, Figurerna l och 2] Beskrivning av den dekorativa ytfinishen Färg är det sätt HVS (det mänskliga visuella systemet) mäter en del av det elektromagnetiska spektrum, ungefär mellan våglängderna 300-830 nm. Beroende på vissa egenska- per hos HVS kan vi inte se alla de möjliga kombinationerna av det synliga spektret utan vi tenderar att gruppera olika spektra i färger. En färgrymd är ett beteckningssystem med hjälp av vilket vi kan specificera färger, dvs den mänsk- liga uppfattningen av det synliga elektromagnetiska spekt- ret.

CIE, den internationella belysningskommissionen - för- kortad som CIE från dess franska namn Commission Interna- tionale d'Éclairage - är en organisation som ägnar sig åt internationellt samarbete och utbyte av information mellan sina medlemsländer avseende alla frågor som hör till veten- skap och teknik inom belysningsområdet. 527 386 |...\ 01 CIE standardiserade XYZ-värdena såsom tristimulusvärden som beskriver alla färger som kan uppfattas av en genom- snittlig mänsklig iakttagare. Dessa primärer är icke- reella, dvs de kan inte realiseras genom verkliga färgsti- 5 muli. Denna färgrymd väljs på ett sådant sätt att varje förnimbar stimulus beskrivs med positiva XYZ-värden. Ett mycket viktigt utmärkande drag hos CIE XYZ-färgrymden är att den är anordningsoberoende.

Transformationen från CIE XYZ till CIE Lab görs med föl- 10 jande ekvationer 1 L* flwí-Y-js _16 Yh l L (Åre Xh Yh l l (se Yh Zh 15 Trimulusvärdena Xh, Yh, Zn är de för den normalt vita stimulin av objektiv färg. L-värdet är ljusheten från svart till vitt, a-värdet går från grönt till rött och b-värdet är blått till gult, se även Figur 5. 20 De perceptuella linjära färgskillnadsformlerna mellan två färger.

AE = (ALY +(Aa)2 +(Ab)2 25 10 15 20 25 30 (TI IJ <4 OJ O) CÅ |__x CW Färgen kan beskrivas i L-, a- och b-värde.

De dekorativa beläggningarna i föreliggande uppfinning är lämpliga för en färgrymd i följande parameter L, a och b. Parametern L, a och b är vanligtvis 0< L <95, -66< a <64 och -90< b <70. En blå färg är normalt 20< L <95, -66< a <64 och -83< b <0. En grön färg är normalt 20< L <95, -66< a <0 och -83< b <70. En röd färg är normalt 20< L <95, O< a <64 och -40< b <35. En guldfärg är normalt 20< L <95, -66< a <64 och O< b <70. En svart färg är normalt O< L <50, -20< a <2O och -20< b <-20. En violett färg är normalt 20< L <95, 20< a <60 och -25< b <-60.

En blå färg är företrädesvis 20< L <50, -15< a <50 och -70< b <0. En grön färg är företrädesvis 60< L <90, -60< a <-7 och -83< b <70. En röd färg är företrädesvis 40< L <60, 20< a <40 och -lO< b <10. En guldfärg är företrädesvis 60< -lO< a <25 och 30< b <50. -10< a 20< a <60 och -25< b <-60.

L <95, En svart färg är företrä- desvis O< L <40, är företrädesvis 20< L <50, Den metod som beskrivs i föreliggande uppfinning är lämplig att använda när en god konsistens i färgen önskas.

För en produkt enligt föreliggande uppfinning, dvs en belagd bandprodukt med ett tunt dekorativt skikt, är tole- ransen AE vid denna typ av färgmätning i CIE-lab-parameter i bandbredder upp till 400 mm alltid som mest 15 eller oftare som mest 12, vanligtvis som mest 10, normalt 8, företrädesvis 5, och som bäst till och med 1. och ännu hellre 3, Beskrivning av det substratmaterial som ska beläggas Materialet som ska beläggas ska ha ett bra grundkorro- sionsmotstånd, företrädesvis med en kromhalt större än 12 %, eller åtminstone 11 % eller minst 10 % (per vikt), 10 15 20 25 30 527 386 |..| ~J beroende på sammansättningen av de andra legeringsgrundäm- nena. Det ska även vara möjligt att använda i ett tillstånd med god bearbetbarhet, som i ett mjukglödgat tillstånd kan uttryckas i termer av töjning mätt såsom A50 större än 1 %, normalt större än 2 %, och företrädesvis större än 3 %.

Material som är lämpliga att användas är legeringar såsom ferritiska kromstàl av typen AISI 400-serien, austenitiska rostfria stål av typen AISI 300-serien, härdbara kromstål, duplex rostfria stål eller utskiljningshärdbara rostfria stål, såsom den legering som beskrivs i WO 93/07303. Denna innebär vanligtvis en sammansättning av huvudsakligen (vikt- %): - Ferritiskt rostfritt stål, eller ett austenitiskt rostfritt stål, eller ett duplex rostfritt stål av: 0,001-0,7 % C, 10-26 % Cr, 0,01-8 % Mn, 0,01-2 % Si, 0,001-16 % Ni, upp till 6 % Mo, 0,001-0,5 % N, upp till 1,5 % Al, upp till 2 % Cu, Nb+W+V totalt upp till 1 % och resten huvudsakligen Fe, eller: - Härdbara kromstål av 0,1-1,5 % C, 10-16 % Cr, 0,001- 1 % Ni, 0,01-1,5 % Mn, 0,001~0,5 % huvudsakligen Fe; eller 0,01-1,5 % si, upp till 3 % Mo, N, Nb+W+V totalt upp till 1 % och resten - Utskiljningshärdbara stål av: 0,001-0,3 % C, 10-16 % Cr, 4~12 % Ni, 0,1-1,5 % Ti, 0,01-1,0 % Al, 0,01-6 % Mo, 0,001-4 % Cu, 0,001-0,3 % N, 0,01-1,5 % Mn, 0,01-1,5 % Si, Nb+W+V+Ta totalt upp till 2 %, resten huvudsakligen Fe. Även andra rostfria kvaliteter såsom koboltlegerade stål, hög-Ni-legeringar eller Ni-baserade legeringar kan användas. Substratmaterialet kan även vara i olika till- stånd, beroende på kravet på mekaniska egenskaper, såsom i mjukglödgat eller kallvalsat tillstånd eller till och med härdat tillstånd. Substratmaterialet ska i mjukglödgat 10 15 20 25 30 ( 51 P ~J (JJ CJ Ö\ |._: CD tillstånd ha en draghâllfasthet av som mest 1400 MPa, före- trädesvis max 1000 MPa, för att uppvisa en god bearbetbar- het. I kallvalsat tillstånd ska substratmaterialet ha en draghállfasthet av som minst 500 MPa, normalt minst 700 MPa och företrädesvis minst 1000 MPa, och i härdat tillstånd en minsta draghållfasthet av vanligtvis 1000 MPa, eller mer normalt minst 1200 MPa. Beläggningsmetoden kan användas för godtycklig sorts produkt som är tillverkad av nämnda typ av legeringar av rostfritt stål och i form av band, stång, tråd, eller folie, som har god varmbearbetbarhet och även kan rör, folie, fiber etc, företrädesvis i form av band kallvalsas till tunna dimensioner. Legeringen ska även enkelt kunna utformas till komponenter i en produktiv till- verkningsprocess som inkluderar steg såsom formning, djup- dragning, stansning, stampning eller liknande.

Bandsubstratmaterialets tjocklek är vanligtvis mellan 0,015 mm till 3,0 mm och lämpligen mellan 0,03 mm till 2 mm. Företrädesvis är den mellan 0,03 till 1,5 mm, och ännu hellre mellan 0,03 till 1 mm. Substratmaterialets bredd beror på om beläggningen är gjord före eller efter något förutsett skärningsförfarande. Vidare ska nämnda bredd företrädesvis väljas vara en bredd som är lämplig för vidare utformning till den slutliga bredden för den kompo- nent som är avsedd att användas i en konsumentrelaterad applikation. I princip är därför substratmaterialets bredd mellan 1 till 1500 mm, lämpligen 1 till 1000 mm, eller företrädesvis 1 till 500 mm, eller ännu hellre mellan 5 och 500 mm. Substratmaterialets längd är lämpligen mellan 10 och 20 000 m, normalt mellan 50 och 20 000 m och företrä- desvis mellan 100 och 20 000 m.

Beskrivning av beläggningsmetoden Elektronstråleevaporering används för att applicera beläggningen på substratet. Valfritt kan EB-förångningen 10 15 20 25 30 f! i > '~:1 w oo O\ |_l ~b vara plasmaaktiverad för att ytterligare säkerställa bra kvalitetsbeläggningar av täta och dekorativa skikt.

För föreliggande uppfinning är det en nödvändig förut- sättning att beläggningsmetoden är integrerad i en rulle- till-rulle-bandproduktionslinje med en minsta bandhastighet av 3 m/min för att uppnå en kostnadseffektiv produktivitet och även för att kunna bevara substratmaterialets egenskaper genom att minimera värmepàverkan, vilken annars skulle riskera att försämra slutproduktens egenskaper.

Beläggningsskiktet deponeras sedan med hjälp av elektronstråleförångning (EB) i en rulle-till-rulle- process. Om flera skikt krävs kan utformningen av dem åstadkommas genom att integrera flera EB-deponeringskammare i rad. Deponeringen av metalliska beläggningar ska göras under reducerad atmosfär vid ett maximalt tryck av l X 104 mbar utan tillsättning av någon reaktiv gas för att säkerställa huvudsakligen rena metallfilmer. Deponeringen av metalloxider ska utföras under reducerat tryck med en tillsättning av en syrekälla såsom reaktiv gas i kammaren.

Ett partialtryck av syre ska vara i intervallet l-100 X 10' 4 mbar. Om andra typer av beläggningar ska åstadkommas, t ex metallkarbider och/eller nitrider såsom TiN, TiC eller CrN, eller blandningar därav, ska betingelserna under beläggningen justeras med avseende på partialtrycket av en reaktiv gas för att möjliggöra bildningen av den avsedda föreningen. När det gäller syre, kan en reaktiv gas såsom H20, 02 eller O3, men företrädesvis 02, användas. När det gäller kväve kan en reaktiv gas såsom N2, NH3 eller N2Hh men företrädesvis NZ, användas. När det gäller kol kan godtycklig kolinnehållande gas användas som reaktiv gas, exempelvis CH4, Cfib eller Cfih. Alla dessa reaktiva EB-för- ångningsprocesser kan vara plasmaaktiverade.

För att möjliggöra en god vidhäftning används olika typer av rengöringssteg. Först av allt ska substratmateria- 10 15 20 25 30 KTI io »1 04 co m PO (D lets yta rengöras på ett adekvat sätt för att avlägsna alla oljerester, vilka annars negativt kan påverka effektivite- ten hos beläggningsprocessen samt vidhäftningen för och kvaliteten på beläggningsskiktet. Dessutom måste det mycket tunna naturliga oxidskiktet som normalt alltid finns på en stålyta avlägsnas. Detta kan företrädesvis göras genom att inkludera en förbehandling av ytan före deponeringen av beläggningen. I denna rulle-till-rulle-produktionslinje är därför det första produktionssteget företrädesvis en jonassisterad etsning av den metalliska bandytan för att uppnå god vidhäftning för det första täckande skiktet [se Fig 3].

Beskrivning av utföringsformsr av uppfinningen Sex exempel på utföringsformer av uppfinningen kommer nu att beskrivas i närmare detalj.

Inledningsvis produceras substratmaterialen genom gängse metallurgisk stàlframställning till en kemisk sammansätt- ning sàsom beskrivs i de specifika exemplen. De varmvalsas sedan ner till ett mellanformat, och kallvalsas därefter i flera steg med ett antal rekristallisationssteg mellan nämnda valsningssteg till en slutlig specifik tjocklek av normalt < 3 mm och en bredd av som mest 400 mm. Ytan av substratmaterialet rengörs därefter på adekvat sätt för att avlägsna oljerester från valsningen. Därefter sker belägg- ningsprocessen i en kontinuerlig processlinje som börjar med avlindningsutrustning. Det första steget i rulle-till- rulle-processlinjen kan vara en vakuumkammare eller en vakuumsluss vid ingången följt av en etsningskammare, i vilken jonassisterad etsning sker för att avlägsna det tunna oxidskiktet på det rostfria substratmaterialets yta.

Bandet går därefter in i E-stråleförångningskammaren vilken 10 15 .2O 25 30 527 596 21 deponeringen sker. Ett skikt av normalt 0,01 upp till 10 um deponeras i ett förhållande mellan beläggningens tjocklek och bandets tjocklek som är upp till max 7 %, varvid den föredragna tjockleken beror på applikationen. I de sex exempel som beskrivs här deponeras skiktets specifika tjocklek med användning av en E-strâleföràngningskammare.

Rulle-till-rulle-PVD-processen som refereras till ovan illustreras i Figur 3-4. I Figur 3 såsom en utföringsform av föreliggande uppfinning är deponeringsmetoden elektronstràleförångning och den första delen av en sådan produktionslinje är avlindningshaspeln 13 inuti en vakuumkammare 14, därefter den i linje jonassisterade etsningskammaren 15, följt av en serie av EB- förångningskammare 16, varvid antalet EB-förångningskammare som behövs kan variera från 1 upp till 10 kammare, detta för att uppnå en flerskiktsstruktur, om så önskas. Alla EB- förångningskamrarna 16 är utrustade med EB-kanoner 17 och vattenkylda kopparsmältdeglar 18 för förångningen. Efter dessa kammare kommer vakuumkammaren 19 vid utgången och haspeln 20 för det belagda bandmaterialet, varvid haspeln är placerad inuti vakuumkammaren 19. Vakuumkamrarna 14 och 19 kan även ersättas med ett vakuumslussystem vid ingången respektive ett vakuumslussystem vid utgången. I det senare fallet är avlindningshaspeln 13 och haspeln 20 placerade i fria luften. Efter EB-förångningen passerar det belagda bandmaterialet igenom vakuumkammaren vid utgången eller vakuumslussen vid utgången innan det lindas på en haspel. I Figur 4 visas en alternativ PVD deponeringsprocess för jämförelse, i detta fall sputtring. Den första delen av en sådan produktionslinje är avlindningshaspeln 23 inuti en vakuumkammare 24, sedan den i linje jonassisterade etsningskammaren 25, följt av en serie av sputtringskammare 21, varvid antalet sputtringskammare som behövs kan variera från 1 upp till 10 kammare, detta för att uppnå en 10 15 20 25 30 TI FJ *J (Q Q) Gx B.) l\.) flerskiktsstruktur, om så önskas. Alla sputtringskamrarna 21 är utrustade med dubbla magnetroner 22 för deponeringen.

Efter dessa kammare kommer vakuumkammaren 27 vid utgången och haspeln 28 för det belagda bandmaterialet, varvid haspeln är placerad inuti vakuumkammaren 27. Vakuumkamrarna 24 och 27 kan även ersättas med ett vakuumslussystem vid ingången respektive ett vakuumslussystem vid utgången. I det senare fallet är avlindningshaspeln 23 och haspeln 28 placerade i fria luften. Efter sputtringen passerar det belagda bandmaterialet igenom vakuumkammaren vid utgången eller vakuumslussen vid utgången innan det lindas på en haspel.

Såsom ännu en ytterligare utföringsform av föreliggande uppfinning är deponeringsmetoden både elektronstråleförångningskammare 16 och sputtringskammare 21 integrerade i en serie av deponeringskammare i en liknande produktionsprocess såsom beskrivs i Figurerna 3 och 4.

Det belagda bandmaterialet kan nu, om så behövs, behandlas ytterligare genom exempelvis glödgning, valsning eller skärning, för att erhålla den föredragna slutliga dimensionen och beskaffenheten för tillverkning av komponenter.

Den slutliga produkten såsom beskrivs i de sex exemplen, d.v.s. ett belagt rostfritt bandmaterial med den specifika bandtjockleken och med ett tunt täckande beläggningsskikt i enlighet med de exempel som beskrivs nedan, har en mycket god vidhäftning för det belagda skiktet och är sålunda lämplig att användas i en kostnadseffektiv och produktiv tillverkning av komponenter i konsumentrelaterade applikationer. Den goda vidhäftningen för skiktet beskrivs ytterligare i Figurerna 1~2. Ett substratmaterial av ett rostfritt stålband 1 som har belagts med ett tunt täckande skikt 2 för att producera en belagd bandprodukt i enlighet 10 15 20 25 30 35 rn :o w lv vw med föreliggande uppfinning placeras på ett stöd 4 med en formad övre del som har en radie 5 som är som mest 5*t, där t är tjockleken 3 av nämnda band. Ett bockningsprov utförs sedan på ett sätt som bockar nämnda band upp till l80° över radien 5 och bockningen fortsätter tills den valda bockningsvinkeln uppnås, och för en bockningsvinkel av l80° tills bandändarna möts 6. Substratmaterialet är normalt i mjukglödgat tillstånd under ett bockningsprov för att prova beläggningens vidhäftning, eftersom det är vidhäftningen som ska provas och inte den grundläggande bearbetbarheten av substratmaterialet. Därför utförs provningen med det belagda bandmaterialet i ett tillstånd i vilket begränsningen av bearbetbarheten är i beläggningen och inte i substratmaterialet. När bockningen har slutförts i ett sådant bockningsprov undersöks provkroppen och speciellt skiktets kvalitet efter bockning 7 och substratets kvalitet efter bockning 8 och vidhäftningen mellan nämnda skikt och substrat. Provkropparna i enlighet med de sex exemplen här har alla provats och resultaten kan ses i Tabell 1. De olika exemplen i form av en belagd bandprovkropp har provats i ett bockningsprov såsom beskrivs i Fig 1-2 i en bockningsvinkel mellan 90° och l80°. I efterhand har alla provade provkroppar inspekterats visuellt med avseende på om någon tendens till flagning, krackelering av skiktet eller liknande, kan ses. Alla provkroppar som prövades i en bockningsvinkel av l80° har även undersökts med avseende på vidhäftning med en Scotch-klistertejp, och inspekterades i efterhand om några flagor från det belagda skiktet kan ses på tejpen. Ett belagt bandmaterial som provats enligt denna beskrivning ska ha en sådan god vidhäftning för skiktet att en radie av som mest 5*t, vanligtvis 3*t, normalt 2*t, företrädesvis l,5*t, och ännu hellre 1*t, kan användas utan någon tendens till flagning av skiktet eller liknande.

Såsom framgår av Tabell l visar inte de olika exempel som beskrivits här någon tendens överhuvudtaget till flagning 10 15 20 25 30 m m ~J I\) Ib eller liknande. Alla de bockningsprovade proverna klarade provningen med bedömningen "accepterad".

De sex exemplen kommer att nu beskrivas mer ingående vad gäller de närmare detaljerna för var och en: Exempel 1 Ett 0,280 mm tjockt AISI 304 substratmaterial med en nominell sammansättning av max 0,08 % C, max 1 % Si, max 2 % Mn, 18,0-20,0 % Cr, 8,0-10,0 % Ni och resten huvudsakligen Fe, och i glödgat tillstànd belagt genom att använda en bandhastighet av cirka 10 m/min med elektronstråleförångning, med cirka 1 pm TiO direkt på substratet för att få en bronsfärg. Den belagda provkroppen med TiO-skiktet klarade bockningsprovet och även scotchtejpprovet. Se prov l i Tabell 1 för bockningsprovresultatet, scotchtejpprovet och de uppmätta L-, a- och b-färgvärdena.

Exempel 2 Ett 0,317 mm tjockt AISI 304 substratmaterial med en nominell sammansättning av max 0,08 % C, max 1 % Si, max 2 % Mn, 18,0-20,0 % Cr, 8,0-10,0 % Ni och resten huvudsakligen Fe, och i kallvalsat tillstånd belagt med användning av en bandhastighet av som minst 3 m/min genom beläggning med TiN, TiAlN i flera steg för att få flerskiktsstrukturer. Det med flera skikt belagda materialet får färgerna blått, grönt och violett. Den tataia skikttjockieken är 45 nm för det blå bandet, so nm för det purpurfärgade bandet och 100 nm för det gröna bandet. Provkropparna med de färgade skikten klarade alla bockningsprovet och även scotchtejpproverna. Se prover 2-4 tabell 1 för bockningsprovresultatet, scotchtejpprovet och de uppmätta L-, a- och b-färgvärdena. 10 15 20 25 30 527 225 PO UT Exempel 3 Ett 0,317 mm tjockt AISI 304 substratmaterial med en nominell sammansättning av max 0,08 % C, max 1 % Si, max 2 % Mn, 18,0-20,0 % Cr, 8,0-10,0 % Ni och resten huvudsakligen är Fe, i kallvalsat tillstånd belagt genom att använda en bandhastighet av som minst 3 m/min genom beläggning med TiAlN för att få en svart färg. Den belagda provkroppen med det svarta skiktet klarade bockningsprovet och även scotchtejpprovet. Se prov 5 i Tabell 1 för bockningsprovresultatet, scotchtejpprovet och för de uppmätta L-, a- och b-färgvärdena.

Exempel 4 Ett 0,137 mm tjockt substratmaterial med beteckningen Sandvik 13C26 med en nominell sammansättning av 0,7 % C, 13 % Cr, 0,4 % Si och 0,7 % Mn (per vikt) och resten huvudsakligen Fe, belagt med TiN direkt på stålet genom en beläggningssprocess med användning av en bandhastighet av som minst 3 m/min. Skiktet färgades i guld. Provet värmebehandlades i efterhand i l100°C under 10 s under N2/H2-atmosfär, vilket är ett normalt härdningsförfarande för denna typ av stål. Se prover 6-7 i Tabell 1 för bockningsprovresultatet, scotchtejpprovet och för de uppmätta L-, a- och b-färgvärdena. Skillnaden i färg mellan den guldfärgade provkroppen före värmebehandlingen och efter värmebehandlingen mäts till att vara AE = 6,5.

Exempel 5 Ett 0,1 mm tjockt substratmaterial med beteckningen Sandvik 13C26 med en nominell sammansättning av 0,7 % C, 13 % Cr, 0,4 % Si och 0,7 % Mn (per vikt) huvudsakligen Fe belagt med användning av en bandhastighet och resten 10 15 av cirka 10 m/min genom elektronstråleförångning med cirka 0,1 um titandioxid direkt på substratet för att få en ljus turkos färg. Provkroppen med TiO2-skikt klarade scotchtejpprovet. Se prov 8 i Tabell 1 för bockningsprovresultatet, scotchtejpprovet och för de uppmätta L-, a- och b-färgvärdena.

Exempel 6 Ett 0,1 mm tjockt substratmaterial med beteckningen Sandvik 13C26 med en nominell sammansättning av 0,7 % C, 13 % Cr, 0,4 % Si och 0,7 % Mn (per vikt) och resten huvudsakligen Fe belagt med användning av en bandhastighet av som minst 3 m/min genom elektronstrâleförångning med Cr2O3direkt på ett tidigare TiN-belagt substrat för att få en svart färg. Provkroppen med Cr¿O3-skiktet klarade bockningsprovet och även scotchtejpprovet. Se prov 9 i Tabell 1 för bockningsprovresultaten, scotchtejpprovresultaten och de uppmätta L-, a- och b- färgvärdena. 2? Umuwu u«m Umuwp Umuwu Umnmu vmuwu ofl o o ma umwoom H.o :oo u«H lmmuom |mwoo<. nmwuom nawoom mO~uU\zHH m Umump »*m vmuwp nanm» Umuwu Umuwu 3 m m- t. Läuå H5 så f; Läuå Läonš -måna Lïuå åumïvhofi... w vmäß wo QOS fi m 3 m å -Qmöum Sïo .mä .mA .<9 .mä .mä wmomïzfiæ ß Umuwu u+N Umumu Umuwu Umuwu Umumu m mm w mæ nmwoum >mH_o zoo u«H umwuoa nmwoom. nmwoom amwoum wNomH\zfiB w Umumu Umumu Umuwp Umuwu ømuwu æ N: H| N |mm0o< >fim.o u«H nmwoom ummouá æmwoum amwoom Zfiáflß m Umuwu Umuwu vmuwu Umumu Umuwu m m? S- Z -Qïunš 2.010 få Lïunš -Qwuom -mwoum -Qwonš åmäfim v v Umuwu Umuwu vmuwu Umnww Umuwu ïo mm- å 3 ämöum Små få 530m Lïuom -mwuå -mwoum 353333/ m w Umuwu Umuwu Umumu Umuwu Umuww Nä 2 T ß -awuå STO f; Lïuum LäRë -mwuum -mwuå ämëvgw N vmnww Umuwu omuwp Umumu Umnwu m om w Nm zmwouá æN.o u«H umwuom umwuoá nmwoom |mm0o< vom\OHH H ummu »P95 :på p pmöåßn nuwumflfix xmfi Ufi> ä n m Q Löpoum Live? fiømm 003 002 002 Qom »nä .ÜU.H.W> un zoo nm .nu fl uumëmms :mmnww zoo vmmumfimuumwmflfix zouoom zoo ummufiom :mmm umufiømwm .H Hflwnmæ

Claims (29)

10 15 20 25 30 RAIENTKRAV

1. l. Belagd rostfri stålbandsprodukt som innefattar ett band med ett jämnt fördelat skikt på en sida eller båda sidorna av nämnda band kännetecknad därav att produkten är producerad i en kontinuerlig rulle-till-rulle-process inkluderad i en bandproduktionslinje som använder elektronstråleförångning för deponering av skiktet och som i linje för att etsa bandet skiktet har ett dekorativt innefattar en etsningskammare medelst jonassisterad etsning, utseende, skiktet består av en binär metalloxid, en ternär metalloxid, en fast lösning av metalloxid, blandning av metalloxider, metallnitrid, och/eller metallkarbid, eller metallkarbonitrid, tjockleken av skiktet är som mest 10 um, toleransen för skiktet är som mest 130 % av skikttjockleken, parametervärdet av L, a, b är 0< L <95, -66< a <64 respektive -90< b <70, toleransen för det dekorativa utseende uttryckt såsom AE är som mest 15 och att skiktet har en sådan god vidhäftning så att när det belagda stàlbandet provas i mjukglödgat tillstånd kan bockas mer än 180° över en radie som är som mest lika med 1*t, där t är bandets tjocklek, utan att visa någon tendens till flagning eller liknande.

2. Produkt enligt krav 1 kännetecknad därav att tjockleken av bandet är mellan 0,015 mm och 3,0 mm.

3. Produkt enligt krav l eller 2 kännetecknad därav att förhållandet mellan tjockleken av skiktet och tjockleken av bandet är max 7 %.

4. Produkt enligt något av kraven 1-3, kännetecknad därav att den är tillverkad av ett band av ferritiskt rostfritt stål, austenitiskt rostfritt stål, rostfritt fjäderstål, duplex rostfritt stål, härdbart kromstål eller utskiljningshärdbart rostfritt stål. 10 15 20 25 30 527 386 :rä

5. Produkt enligt något av föregående krav 1-4 kännetecknad därav att det rostfria bandmaterialet har en kromhalt av som minst 10 %.

6. Produkt enligt något av föregående krav 1-5 kännetecknad därav att bandmaterialet i mjukglödgat tillstànd har en draghållfasthet av som mest 1400 MPa.

7. Produkt enligt något av kraven 1-5 kännetecknad därav att bandmaterialet i kallvalsat tillstànd har en draghållfasthet av som minst 500 MPa.

8. Produkt enligt något av kraven 1-5 kännetecknad därav att bandmaterialet i härdat och/eller anlöpt tillstånd har en draghållfasthet av som minst 1000 MPa.

9. Produkt enligt något av kraven 1-8, kännetecknad därav att skiktet är en binär metalloxid eller en ternär metalloxid eller blandningar eller fasta lösningar av nämnda binära metalloxider, varvid huvudbestàndsdelen i en sådan blandning eller fast lösning är Al2O3, TiO2eller Cr2O3.

10. Produkt enligt något av kraven 1-8, kännetecknad därav att skiktet är en beläggning av metallkarbider eller TiAlN, ZrN, TiC eller metallnitrider, företrädesvis TiN, CrN, eller blandningar därav.

11. Produkt enligt krav 10 därefter värmebehandlad i en anlöpnings- eller en härdningsprocess med användning av en lämplig gasatmosfär, kännetecknad därav att skillnaden i skiktets dekorativa utseende efter värmebehandlingen jämfört med före värmebehandlingen uttryckt såsom AE är som mest 15.

12. Produkt enligt krav 11 kännetecknad därav att bandmaterialet efter den påföljande värmebehandlingen har en draghållfasthet som är större än 1000 MPa. 10 15 20 25 30

13. Produkt enligt något av föregående krav, kännetecknad därav att skiktet har en flerskiktsstruktur av upp till 10 skikt.

14. Produkt enligt krav 13 kännetecknad därav att varje enskilt skikt har en tjocklek av mellan 0,01 och 10 pm.

15. Produkt enligt krav 14, kännetecknad därav att skiktet har en flerskiktsstruktur av enskilda skikt av olika beläggningar av nitrider eller karbider såsom TiN och TiC, och om så önskas även i kombination med skikt av oxider i form av Cr2O3 eller Al2O3eller TiO2 eller blandningar därav.

16. Produkt enligt krav 15, kännetecknad därav att det även finns åtminstone ett täckande skikt av nickel eller krom eller aluminium eller titan med tjocklek upp till 2 um.

17. Produkt enligt något av kraven 1-8 med ett önskat dekorativt utseende som àstadkommits genom att använda en tvåstegsmetod med ett skikt applicerat i det första steget och en därpå följande bearbetning som gjorts i det andra steget för att uppnå en önskad färg, kännetecknad därav att skiktet i det första steget är ett lämpligt täckande skikt av en metall såsom aluminium, krom, titan, zirkonium eller en binär oxid av nämnda metall såsom A120; TiO2, Cr2O3, eller blandningar av nämnda metall och nämnda binära oxid.

18. Produkt enligt krav 17 kännetecknad därav att bandmaterialet efter den påföljande bearbetningen i det andra steget har en draghållfasthet som är större än 1000 MPa.

19. Produkt enligt något av kraven 17-18 kännetecknad därav att den önskade färgen är åstadkommen genom att inkorporera ett lämpligt grundämne såsom syre, kol, kväve i det skikt som applicerades i det första steget, genom att använda en reaktiv gas under en lämplig värmebehandling. 10 15 20 25 30 527 586 ål

20. Produkt enligt något av kraven 17-19 kännetecknad därav att den slutliga produkten efter det andra steget har ett skikt med en önskad färg bestående av metalloxid, metallnitrid, metallkarbid, eller en blandning såsom metalloxynitrid, metalloxykarbid eller metallkarbonitrid.

21. Produkt enligt något av kraven 17-20 kännetecknad därav att skiktet har en flerskiktsstruktur av upp till 10 skikt.

22. Produkt enligt något av kraven 17-21 kännetecknad därav att varje enskilt skikt har en tjocklek av mellan 0,01 och 10 um.

23. Produkt enligt något av föregående krav 1-22 kännetecknad av ett dekorativt utseende av en typisk blå färg av normalt 20< L <95, -66< a <64 och -83< b <0.

24. Produkt enligt något av föregående krav 1-22 kännetecknad av ett dekorativt utseende av en typisk grön färg av normalt 20< L <95, -66< a <0 och -83< b <70.

25. Produkt enligt något av föregående krav 1-22 kännetecknad av ett dekorativt utseende av en typisk röd färg av normalt 40< L <60, 20< a <40 och -10< b <10.

26. Produkt enligt något av föregående krav 1-22 kännetecknad av ett dekorativt utseende av en typisk guldfärg av normalt 20< L <95, -66< a <64 och 0< b <70.

27. Produkt enligt något av föregående krav 1-22 kännetecknad av ett dekorativt utseende av en typisk svart färg av 0< L <50, -20< a <20 och -20< b <20.

28. Produkt enligt något av föregående krav 1-22 kännetecknad av ett dekorativt utseende av en typisk violett färg av normalt 20< L <95, 20< a <60 och -60< b <-25. 10

29. Produkt för tillverkning av konsumentrelaterade applikationer, såsom friluftslivsapplikationer, sport- och sjölivsapplikationer, hushållsapplikationer, kameraapplikationer, mobiltelefons- och andra telekommunikationsapplikationer, eggapplikationer såsom kniv-, såg- och rakapplikationer eller liknande, och applikationer för personliga tillhörigheter och vård såsom klockor, glasögon, kosmetiska applikationer, knappar och blixtlås i kläder, parfymflaskor eller liknande, kännetecknad därav att den innefattar en belagd rostfri stålbandsprodukt enligt något av kraven 1-28.