SE523094C2 - Förfarande för framställning av en fettkomposition som innehåller sterolestrar, fria steroler och glycerider, fettkomposition framställd genom förfarandet samt fettkompositionens användning - Google Patents

Description

~_.f 10 15 20 25 30 35 523 094 2 . ~ » n n o Q ø .n rationerna, det vill säga 8 respektive 13 % hos friska vuxna efter intag ett bredbart fett anrikat med sojabönoljesteroler, primärt estrar av sitosterol, kampesterol och stigmasterol, i en mängd av omkring 3 g per dag, se Weststrate, J.A et al., (1998), Plant sterol-enriched margarines and reduction of plasma total- and LDL-cholesterol concentrations in normocholesterolaemic and mildly hyper-cholesterolaemic subjects, Eur.JL Clin. Nutr. 52, 334-343.

KÅND TEKNIK Hydrofoba sterolestrar har god löslighet i vegetabiliska oljor och fetter. Estrarna förekommer naturligt i små mängder i de flesta vegetabiliska oljor och fetter och består allmänt av en långkedjig fettsyraester av des-metyl-, monometyl- och dimetylsteroler. Några material innehåller relativt höga mängder av estrar av fenolsyror och triterpenalkoholer, till exempel sheafett, risskalolja och majsfiberolja.

Syntetiska estrar av fria fytosteroler kan erhållas genom direkt förestring eller genom omestring eller med andra ord transesterifiering.

Direkt förestring av steroler och stanoler med fettsyror under användning av natriumbisulfat som katalysator beskrives i US patent 5,892,068. De exemplifierade syrakatalyserade reak- tionerna utfördes vid en temperatur av l50°C under 16 timmar varvid bildades diskreta stanol/sterolestrar som därefter: isolerades från reaktionsblandningen. Detta förfarande kräver emellertid att den sterol eller stanol som användes som utgångs- material finns tillgänglig i renad form och också att den er- hållna esterprodukten isoleras.

Ett konventionellt sätt att förestra steroler är genom omestring med en fettsyraester av en làgkokande envärd alkohol.

Den fettsyraester som användes som utgångsmaterial framställdes genom reaktion mellan en alkohol, dvs. i allmänhet metanol, och en vegetabilisk olja såsom canolaolja eller solrosolja under användning av en alkalisk katalysator, såsom natriumhydroxid 10 l5 20 25 30 35 523 094 3 eller natriummetoxid. Glycerol avspjälkas och återvinnes, och överskottet av envärd alkohol, dvs. metanol, avdunstas och recirkuleras. Den erhållna metylestern tvättas och torkas, och bringas därefter att reagera med sterolen vid den beskrivna omestringen, varvid metanol frigöres som avdunstas och ger en blandning av ett överskott av metylestrar och sterolestrar.

Liknande processer kan utföras med andra lågkokande alkoholer såsom etanol eller isopropanol, men metanol är det konven- tionella valet. Enligt WO 92/l964O förestrades en B-sitostanol med en rapsoljemetylesterblandning genom upphettning av en blandning därav vid 90-l20°C under ett vakuum av 5-15 mm Hg, tillsats av Na-etylat och fortsättning av reaktionen under bildande av en esterblandning som skulle kunna användas i sig som en ätlig tillsats i fetter. GB l 406 346 avser ett förfa- rande för omvandling av steroler med fria hydroxigrupper, som finns naturligt i vegetabiliska- eller animaliska oljor eller fetter, till motsvarande fettsyraestrar. Syftet med denna förestring var att skydda sterolerna mot nedbrytning under blekning och härdning vid raffinering av fettet eller oljan.

Omvandlingen till fettsyraestrar äger rum genom blandning av den sterolhaltiga oljan med 1,0-1,1 ekvivalenter, i förhållande till halten fri sterol, fettsyraestrar av envärd alifatisk alkohol med l-4 C, temperatur i närvaro av ett alkalimetallalkoholat eller och transesterifiering av blandningen vid höjd alkalimetall som katalysator. De ovannämnda processerna kräver flera steg och dessutom bildas toxiska biprodukter.

Det bör nämnas att transesterifiering av ätliga fetter och oljor är ett vanligt förfarande som utföres utan några andra tillsatser än katalysatorer i syfte att ändra egenskaperna av fetterna eller oljorna. Under denna process omvandlas eventuellt närvarande, fria steroler endast partiellt till motsvarande fettsyraestrar.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Det har nu visat sig att en sterolesterhaltig lO l5 20 25 30 35 523 094 4 fettkomposition kan framställas direkt, utan att man behöver gå igenom de omfattande kemiska reaktionsstegen vid esterbyte med en lågkokande alkoholkomponent, vid ett industriellt ekonomiskt förfarande.

En fettkomposition som innehåller sterolestrar kan erhållas genom torkning av en blandning av triglyceridolja eller fett och ett sterolråmaterial tills detta är väsentligen fritt från vatten, omestring under användning av alkalisk katalys och blekning och deodorisering av reaktionsblandningen.

Triglyceriden förbehandlas eventuellt genom alkalisk eller fysikalisk raffinering, blekning och deodorisering för att ge ett lämpligt utgångsmaterial för omestringsreaktionen.

Föreliggande uppfinning avser ett förfarande för framställ- ning av en fettkomposition som innehåller sterolestrar, som kännetecknas av direkt omestring av sterol med triglycerid vid ett förfarande i ett kärl som ger en fettkomposition som huvud- sakligen innehåller steroler, fettsyrasterolestrar och glyce- rider, vilket förfarande omfattar följande steg: - blandning av ett sterolråmaterial med ett triglycerid- råmaterial i ett förhållande sterol till triglycerid av 5/95 till 65/35 med avseende på vikten, - upphettningen av blandningen till en temperatur som är till- räcklig för att partiellt eller fullständigt lösa sterolrå- materialet i triglyceridråmaterialet och att reducera vatten- halten däri, eventuellt vid ett reducerat tryck och under inert atmosfär, - tillsats av en alkalisk katalysator i en katalytiskt effektiv mängd, - varefter omestringsreaktionen får äga rum, - neutralisation av katalysatorn genom tillsats av syra, och slutligen - rening av den erhållna fettkompositionen, eventuellt efter blandning med en livsmedelsfettbas.

Sterolråmaterialet väljes bland produkter erhållna genom raffinering av vegetabiliska oljor eller från framställningen av lO 15 20 25 30 35 . - n . - v - n . .- . - . | - a . - . . - » n .n 525 5094 tallolja. Sterolmaterialet utgöres vanligen av en blandning av olika individuella steroler. Steroler härledda från vegetabi- liska fetter domineras normalt av beta-sitosterol, kampesterol och stigmasterol. Varje råmaterial har sin typiska sterolsamman- sättning. Exempelvis innehåller rapsfrösteroler 15-30% brassika- sterol, vilken substans inte är vanligt förekommande i andra råmaterial. A Det sterolmaterial som härrör från tallolja domineras också av beta-sitosterol, speciellt om talloljesterolen har fraktio- nerats. Talloljesteroler innehåller också betydande mängder mättade steroler, också kända som stanoler. 4,4-dimetylsteroler, också kända som triterpenalkoholer, utgör en annan klass av fytosteroler som är lämpliga att använda i föreliggande uppfinning. Triterpenalkoholer finns i stor mängd i sheafett, risskalolja och majsfiberolja.

De nativa fytosterolerna kan hydreras fullständigt eller partiellt för att ge stanoler och blandningar av sterol/stanol som sedan kan användas inom ramen för föreliggande uppfinning.

Föredragna sterolråmaterial enligt uppfinnningen omfattar talloljesteroler, fullständigt eller partiellt hydrerade tall- oljesteroler, steroler från sojaböna, rapsfrö (canola, lobra), och solros, partiellt eller fullständigt hydrerade steroler från sojaböna, rapsfrö (canola, lobra), och solros, eller blandningar därav.

.Enligt en föredragen aspekt avser uppfinningen ett för- farande vid vilket sterolråmaterialet innehåller > 90 vikt- procent av en eller flera steroler valda ur den grupp som består av ß-sitosterol, ß-sitostanol, kampesterol, kampostanol, brassikasterol.

Triglyceridråmaterialet kan vara varje vegetabilisk eller animalisk olja eller fett som kan användas för livsmedel, kosme- tisk eller farmaceutisk tillämpning. Beroende på önskade fysi- kaliska och näringsmässiga egenskaperna användes olika trigly- ceridråmaterial. Exempel på råmaterial som innehåller trigly- cerider som kan användas vid omestringsförfarandet enligt 10 15 20 25 30 35 523 094 6 uppfinningen är följande: rapsolja, (Brassica napus, rapa, campestris etc), crambeolja (Crambe abyssinica, hispanica), senapsfröolja (Brassica alba, hirta, nigra, juncea, carinata), sojabönolja (Glycine max), solrosolja (Helianthus annuus), bomullsfröolja (Gossypium hirsutum, barbadense, herbaceum), jordnötolja (Arachis hypogaea), linolja (Linus usitatissium), jättenattljusolja (Oenothera biennis, larmarkiana), boragoolja (Borago officinalis), druvkärnolja (Vitis vinifera), safflorolja (Carthamus tinctorius), sesamolja (Sesamum indicum, orientale), tefröolja (Thea sasanqua, Camellia sasanqua), majsolja, majs- fiberolja, majsskalolja (Zea mays), veteolja, vetekliolja eller vetegroddolja (Triticum aestivum), havreolja, havrekliolja (Avena sativa), risskalolja, risolja (Oryza sativa), olivolja (Olea europea), palmolja, palmkärnolja (Elaeis guineensis, oleifera), kokosolja (Cocos nucifera), babassuolja (Orbignya martiana, oleifera), illipefett, Borneotalg (Shorea stenoptera), sheafett eller sheaolja (Butyrospermum parkii), madhuca, mowrahfett (Madhuca latifolia, indica, longifolia), salfett (Sborea robusta), mangofröolja (Mangifera indica), avokadoolja, avokadofröolja (Persea americana), kakaosmör (Theobroma cacao), (Corylus avellana), mandelolja (Prunus amygdala), hasselnötolja macadamianötolja (Macadamia tetraphylla), valnötolja (Juglans nigra), och kastanjeolja (Castanea mollissima), fiskolja (menhaden, sill, tonfisk, lax), talg, ister, mjölkfett, smörfett.

Föredragna exempel på sådana oljor är flytande standard- oljor, såsom rapsolja, canolaolja, majsolja, jordnötolja, sojabönolja och solrosolja, men även halvfasta oljor, såsom palmolja och kokosnötolja, liksom blandningar därav.

En annan grupp av föredragna oljor är oljor som innehåller specifika fettsyror, såsom boragoolja, jättenattljusolja, svartavinbärsfröolja, fiskolja, och linolja, liksom blandningar därav.

Enligt en annan föredragen aspekt avser uppfinningen ett förfarande, vid vilket triglyceridråmaterialet omfattar 15 20 25 30 - . f . .- 523 094 7 glycerolestrar av mättade eller omättade C4-C28 fettsyror, företrädelsevis C16-C22.

Uppfinningen avser speciellt ett förfarande vid vilket blandningen av sterolråmaterial och triglyceridmaterial upphettas till en temperatur av 100-200°C, företrädelsevis 120- l40°C, under en tid som är tillräcklig för att i huvudsak eliminera vattnet i blandningen. Vid ett typiskt förfarande blandas den raffinerade och blekta triglyceriden med sterol- pulvret, och upphettas under vakuum och omröring till 120-l40°C under 30-60 minuter för avlägsnande av eventuellt resterande vatten. 0 En alkalisk katalysator såsom natriumhydroxid, kaliumhyd- roxid, natriummetoxid (natriummetylat), natriumetoxid (natrium- etylat) eller natriumglycerolat, sàttes till reaktionsblandnin- gen och omestringsreaktionen utföres under 60-180 minuter.

Mängden erforderlig katalysator beror pä kvaliteten av den olja som användes och normalt är 0,l% baserat på vikten av sterol/triglyceridblandningen tillräckligt. Den alkaliska katalysator váljes lämpligen ur den grupp som består av NaOH, KOH, natriummetylat och natriumetylat.

Omestringsreaktionen får äga rum under en tid av 60-240 minuter vid en temperatur av 100-200°C, lämpligen vid 120-140°C, det vill säga vid en temperatur som är tillräckligt hög för att reaktionen skall äga rum och tillräckligt låg för att inte sön- derdela oljan. Reaktionen utföres lämpligen under icke-oxide- rande betingelser, till exempel under kväve. Reaktionen stoppas sedan genom kylning av reaktionsblandningen till under 100°C, tillsats av vatten eller en syra löst i vatten och utfällning av ett olösligt salt eller uppsamling av neutralisationsprodukten på ett adsorberande medel. Det adsorberande medlet kan vara varje lämplig amorf kiseldioxid som användes för att avlägsna polära föreningar vid raffinering av vegetabiliska oljor, såsom företrädesvis en citronsyraaktiverad amorf kiseldioxid, Sorbsil R80 eller Trisyl. Enligt ett föredraget förfarande 10 15 20 25 30 35 523 094 8 en syra i en neutraliserande mängd och ett adsorptionsmedel, och efterföljande filtrering av blandningen.

Enligt ett annat föredraget förfarande enligt uppfinningen omfattar reningen av fettkompositionen blekning för att avlägsna polära komponenter och deodorisering. När väsentligen allt tillsatt vatten har avlägsnats, exempelvis genom anbringande av vakuum och en lätt höjning av temperaturen, blekes reaktions- blandningen genom användning av ett traditionellt oljeblekmedel såsom blekjord eller aktiverat kol. Detta förfarande utföres till exempel genom tillsats av 1-3 % av en blekjord till den neutraliserade reaktionsblandningen vid 90°C och omrörning i 30 minuter. Efter blekningen filtreras uppslamningen som innehåller det utfällda katalysatorsaltet, adsorptionsmedlet och den förbrukade blekjorden vid en temperatur vid vilken den bildade sterolestern fortfarande är flytande och löslig i glycerid- blandningen. För att avlägsna resterande fria fettsyror, lukt och smakkomponenter deodoriseras produkten genom ångdestil- lation. Genom detta förfarande avlägsnas också de flesta monoglyceriderna. Produkten upphettas vid ett tryck av 100-500 Pa vid 150-250°C och spolas med ånga (till exempel 3 % per timme) i l-3 timmar. Efter kylning är produkten klar att användas som en beståndsdel vid formulering av livsmedelsprodukter, kosme- tiska eller farmaceutiska produkter.

Uppfinningen avser även ett förfarande för framställning av en fettkomposition, som efter neutralisation av katalysatorn blandas med en livsmedelfettbas, såsom ett bredbart fett, ostfett eller matfett, och därefter renas.

En fördel med föreliggande uppfinning jämfört med ett konventionellt sätt att erhålla sterol/stanolestrar i indust- riell skala är att ett onödigt steg elimineras genom användning dvs. den vegeta- av en direkt reaktion mellan fettsyrabasen, biliska oljan, och sterolràmaterialet. Vid en konventionell process utföres omestringen av sterolråmaterialet med en fettsyrametylester. Denna process kräver som ett första steg en omvandling av en lämplig fettsyrabas, såsom sojabönolja, 10 15 20 25 30 35 . . . . ø | Q - . . . . < ~. 525 094 9 omvandling av en lämplig fettsyrabas, såsom sojabönolja, rapsolja eller någon annan vegetabilisk eller animalisk olja, med den önskade fettsyrasammansättningen, till motsvarande metylester. Denna omvandling sker genom att fettsyrabas- materialet bringas att reagera med ett överskott av metanol under användning av en alkalisk omestringskatalysator. Glycerol frigöres vid förfarandet och separeras från reaktionsbland- ningen. Överskott av metanol avdestilleras från fettsyrametyl- estern. Detta innebär att stora mängder av en potentiellt riskabel, flyktig och lättantändlig reaktionskomponent hanteras och återcyklas både vid det första steget avseende framställning av metylester och i efterföljande omestringssteg. Föreliggande uppfinning eliminerar detta onödiga steg genom att utnyttja en direkt reaktion mellan fettsyrabasen (vegetabilisk olja/fett) och sterolràmaterialet.

En annan fördel med förfarandet enligt föreliggande uppfinning är att det underlättar användning av mer känsliga fettsyrabaser såsom boragoolja (rik pä gammalinolensyra, C18:3 n-6) liksom fiskoljor (rika på làngkedjiga fleromättade fett- syror såsom EPA C20:5 n-3 och DHA C22:6 n-3) som är lättoxide- rade. Vid den konventionella metoden exponeras de instabila fleromättade fettsyrorna för en större oxidativ pàkânning pga en utdragen hantering av metylestern vid höjd temperatur och flera processteg. Enligt föreliggande uppfinning sker omvandlingen till sterolestrar i ett steg som kan köras vid lägre temperatur och under kortare tid med ett effektivt skydd av produkten t.ex. under inert gas.

Det är också tänkbart att varje fettsyrakomposition kan användas vid förfarandet enligt föreliggande uppfinning. Detta innebär att en näringsmässigt optimerad fettsyrakomposition kan konstrueras och användas som utgàngsmaterial för omestringen.

Eftersom fettsyrasammansättningen av de producerade sterolest- rarna kommer att avspegla fettsyrasammansättningen i utgångsma- terialet kan kombinationer av steroler och fettsyror med näringsmässigt förbättrade egenskaper erhållas. Ett exempel pà 10 15 20 25 30 35 . . - . . . - - » .q 523 094 10 . - . . » « . - . . . ~ . .o en sådan kombination kan vara betasitosterolestrar av eikosapentadienssyra (EPA, C20:5) och dokosahexaensyra (DHA, C22:6) som erhållits från fiskolja som utgångsmaterial vid förfarandet. Vid ett konventionellt förfarande kommer fettsyrasammansättningen av sterolestern att bestämmas av utgångsmaterialet (t.ex. rapsolja) och en näringsmässigt mer balanserad fettsyrasammansättning blir svår att uppnå.

Uppfinningen avser även en fettkomposition som kan framställas genom förfarandet enligt uppfinningen, som innehåller, i viktprocent av den totala kompositionen, - sterolestrar 10-95% - fria steroler < 15% - diglycerider < 10% - monoglycerider < 1% triglycerider ad 100% Fettsyrorna i sterolestrarna och glyceriderna i fettkompositionen väljes ur den grupp som består av: C8:0, ClO:0, Cl2:O, Cl4:0, Cl6:0, Cl8:0, C18:l, Cl8:2, Cl8:3, C20:5, C22:6.

I fettkompositionen enligt uppfinningen väljes sterolbasen företrädesvis ur den grupp som består av: ß-sitosterol, kampesterol, ß-sitostanol, brassikasterol, stigmasterol, a- amyrin, B-amyrin, cykloartanol, cykloartenol, bytyrospermol, lupeol, och metylencykloartenol.

En viktig funktion av sterol- eller stanolestrarna är att sänka nivåerna av LDL-kolesterol i serum. Det är därför önskvärt att kunna införliva fytosteroler och fytosterolderivat i livs- medelsprodukter i mängder som tillåter en lätt administration av 1-3 g sterolekvivalenter per dag. De livsmedelsprodukter vari sterolerna införlivas måste uppfylla allmänna näringskrav som är förenade med en hälsosam diet, liksom vara teknologiskt lämpliga och ha goda sensoriska egenskaper.

Enligt en föredragen aspekt avser uppfinningen en livs- medelsprodukt som omfattar en fettkomposition som kan framf ställas genom förfarandet enligt uppfinningen, som har ett 10 15 20 25 30 35 - . - . n » « « - .a 523 094 ll - « . . o 4 . v . . . . o e. innehåll av 50-75 % sterolestrar, i viktprocent av fetthalten av produkten.

Ett föredraget sätt att administrera sterolen eller stanolen är att införliva dessa i ett bredbart margarin/fett i en mängd av cirka 8 g sterol/100 g bredbart fett. Vid en typisk daglig konsumtion av 20-30 g bredbart fett per dag kommer detta att ge ett sterolintag inom det önskade området.

En nâringsriktigt godtagbar bredbar fettprodukt bör kombinera sterol/stanolmaterialet med en låg fetthalt samtidigt med en låg total halt av mättade fettsyror. De sensoriska egenskaperna hos slutprodukten liksom dess fysiska utseende, textur och hållbarhet måste också beaktas. Detta gör man enligt föreliggande uppfinning genom att välja ett lämpligt tri- glyceridråmaterial och förhållande triglycerid/sterol. I detta avseende är de fysikaliska egenskaperna hos den individuella sterol/stanolestern viktiga. Exempelvis har beta-sitosteryloleat som framställts genom reaktion mellan talloljesitosterol (Ultra Sitosterol, UPM-Kymmene, Lappeenranta, Finland) med oleylklorid en smältpunkt av ca 40°C efter rening. Det är väl lösligt vid rumstemperatur i en vegetabilisk oljeblandning. En mättad fettsyrasterol/stanolester har en högre smältpunkt; t.ex. har beta-sitostanolpalmitater och -stearater rapporterats smälta inom området 101-105°C (US patent 5,892,068). Dessa estrar med hög småltpunkt har naturligtvis en lägre löslighet i en vegetabilisk olja vid rumstemperatur. Genom att optimera lösligheten och smältpunkten av sterol/stanolestern kan olika texturer och konsistenser lämpliga för olika applikationer erhållas.

Livsmedelsprodukter såsom bredbara fetter, ostimitationer, matfett för bakning osv. kan framställas genom att man först blandar fettkompositionen enligt uppfinningen med tillsatsoljor och -fetter för ástadkommande av en lämplig smâltprofil (profil av fast fettinnehàll) och näringsvärde, samtidigt som den önskade sterolhalten bevaras i produkten. Ett margarin eller bredbart fett med låg fetthalt kan t.ex. framställas genom 10 15 20 25 30 35 523 094 12 mängder med en hårdfettskomponent bestående av en omestrad blandning av kokosolja och palmolja, och tillsats av en emulgator (monoglycerid/-lecitin) vid 60°C. En vattenfas bestående av vatten, fasta mjölksubstanser, en lämplig hydrokolloid (t.ex. gelatin eller maltodextrin) och eventuella smakämnen emulgeras därefter i oljefasen och den erhållna vatten-i-olja emulsionen utsättes därefter för kylning i en rörkylare.

Imiterade mjölkprodukter kan också formuleras med hjälp av fettkompositionen enligt föreliggande uppfinning. Exempelvis har O traditionell mjölkfettsbaserad yoghurt en fetthalt av 3 6 (100-200 g). En lätt- och ett typiskt dagligt intag kan vara l-2 dl yoghurt har en fetthalt av 0,5 %. Om mjölkfettet ersättes med en fettkomposition enligt uppfinningen med en sterolhalt av 45 % skulle en typisk daglig konsumtion av 200 g ge 0,45 g sterol om den formulerades till en lättyoghurt och 2,7 g om den fanns i en standardprodukt. Andra mjölkprodukter som kan konsumeras i sig eller användas som beståndsdelar vid matlagning, såsom matlag- ningsgrädde, gräddfil, kan också framställas på liknande sätt.

En jämförbar flytande produkt kan erhållas genom användning av omättade sterolestrar. I den andra änden av skalan kan chokladliknande stänger eller fyllda konfektprodukter formuleras med hjälp av fettblandningen enligt föreliggande uppfinning med en mer mättad sterol/stanolester. I detta sammanhang är det också viktigt att beakta egenskaperna hos de resterande triglyceriderna och diglyceriderna som har erhållits vid förfarandet.

Enligt en annan aspekt avser uppfinningen en kosmetisk produkt som innehåller en fettkomposition som kan framställas genom förfarandet enligt uppfinningen, som har en halt av 10-30 % sterolestrar i viktprocent av den totala kosmetiska produkten.

Vid många kosmetiska tillämpningar är det önskvärt att ha en klar, fullständigt flytande produkt, för exempelvis badoljor.

Sådana produkter med relativt hög sterolhalt kan uppnås genom användning av omättade sterolestrar. 10 15 20 25 30 35 - - | . - . u a Q nu szs 094 l3 n. n . « - - . . o en användning av omättade sterolestrar.

Uppfinningen avser även en farmaceutisk produkt som förutom en farmaceutiskt aktiv substans också innehåller en fett- komposition som kan framställas genom förfarandet enligt upp- finningen, och vari halten av sterolestrar i viktprocent av fettkompositionen är 75-90 %.

OMESTRINGSEXEMPEL I följande exempel utfördes omestringsreaktioner mellan olika steroler och olika oljor. Följande metoder användes för att analysera utgängsmaterialen och slutprodukten, dvs. en fettkomposition som omfattar sterolestrar, fria steroler, och olika glycerider, med avseende på sammansättning och kvalitet: Jbdtal Jodtalet bestämdes enligt IUPAC 2.2054, under användning av en modifierad metod enligt Hanus. Härigenom erhålles omättnaden av fettkompositionen i mg I2/g fett.

Hydroxyltal Hydroxyltalet definieras som antalet mg KOH och bestämdes enligt AOCS Cd 13-60.

Syratal Halten fri fettsyra i fettkompositionen bestämdes enligt IUPAC 2.201. Syratalet definieras som antalet mg KOH som krävs för att neutralisera fria fettsyror i 1 g av fettet och uttryckes som % oljesyra. p-Anisidintal Denna metod bestämmer mängden aldehyder, huvudsakligen 2-alkena- ler, i fettkompositionen i enlighet med IUPAC 2.504 och AOCS Cd 18-90 genom mätning av absorbansen. Aldehyderna är oxidations- produkter och ett lågt anisidintal innebär att kompositionen har hög kvalitet.

Peroxidtal Peroxidtalet erhålles genom metoden enligt AOCS Cd 8b-90, som bestämmer samtliga substanser uttryckta som milliekvivalenter peroxid per 1000 g av kompositionen som oxiderar KI under 10 15 20 25 30 523 1 0 4 914 : : :n-'.nL.-"n"- sn"- testbetingelserna. Dessa substanser antas allmänt vara peroxider eller andra liknande produkter av fettoxidation.

Halt fast substans Halten fast substans bestämdes enligt metoden enligt IUPAC 2.150 (a) under användning av kärnmagnetisk resonans.

Fria steroler Halten fria steroler beräknas genom följande metod som omfattar derivatisering och gaskromatografi. 1. Silylering Till ca 40-50 mg prov sättes 500 pl av en inre standard bestående av 2 mg/ml kolesterol löst i kloroform. Lösningsmedlet avdunstas under kväve och 500 ul MSHFBA tillsättes och därefter silyleras provet vid l00°C i 30 min. Provet spädes därefter med omkring 1 ml kloroform. 2. Gaskromatografi Provet separeras och kvantifieras genom gaskromatografi pà en 15 m DB-1 HT kapillär kolonn med SPI injicering och temperaturpro- grammering från 80 till 340°C. Halten fria steroler beräknas med hjälp av den inre standarden.

Totala steroler Sterolsammansättningen av sterolrämaterialet och den totala sterolhalten av den slutliga fettkompositionen bestämdes med hjälp av gaskromatografi efter derivatisering.

Sterolestrar Halten sterolestrar bestämdes av den totala sterolhalten och halten fria steroler.

Diglycerider Diglycerider bestämdes genom silylering och gaskromatografi. 1. Silylering Till ca 40-50 mg prov sättes 500 pl av en inre standard bestående av 6 mg/ml diheptadekanoin löst i kloroform. Lösnings- medlet avdunstas och 500 ul av silyleringsmedlet MSHFBA tillsättes. Provet silyleras därefter vid 100°C i 30 minuter. 2. Gaskromatografi 10 l5 20 25 30 523 094 15 Efter silyleringen spàdes provet med en lämplig volym kloroform, dvs. 2-5 ml, och gaskromatograferas på en 15 m DB-1 HT kapillär kolonn med SPI injicering och temperaturprogrammering från 80 till 340°C. Diglyceriderna identifieras och kvantifieras mot den tillsatta inre standarden.

Exempel 1. Omestring av sitosteroler med canolaolja a) En blandning av 270 g (45 % vikt/vikt) Sitosterol Ultra (UPM Kymmene, Lappeenranta, Finland) och 330 g (55 % vikt/vikt) rapsolja med låg halt erucasyra, dvs. canolaolja (Karlshamns AB, Karlshamn, Sverige) torkades i»45 min vid 140°C i vakuum i ett upparbetningskárl av glas av standardtyp. Sterolmaterialet har följande sammansättning: beta-sitosterol 90-92 % (inklusive beta-sitostanol 12-15 %), kampesterol 5-6 % (inklusive 0,2-0,5 % kampestanol), alfa-sitosterol 0-1 % och andra icke specificerade steroler 2-3 %. Kàrlinnehàllet spolades med kväve och 0,6 g (0,1 %) natriummetylat (Hüls AG, Marl, Tyskland) tillsattes.

Omestringsreaktionen utfördes vid 140°C i 180 minuter. Efter kylning till 70°C tillsattes 6 g (1 %) av en 20 % lösning av citronsyra (vattenfri, ADM Ringaskiddy, Co Cork, Irland) och 1,2 g (0,2 %) sorbsil Rao (Crosfield, Warrington, Cheshire, England). Blandningen spolades med kväve i 15 minuter vid 70°C, varefter vakuum anbringades och temperaturen höjdes till 90°C.

Reaktionen blektes med 12 g (2 %) Tonsil Optimum 215 FF (SüdChemie, München, Tyskland) vid 90°C i 30 minuter. Produkten kyldes till 65°C och filtrerades över ett pappersfilter.

Produkten deodoriserades sedan vid 230°C under 120 minuter vid 100-500 Pa under användning av 3 % (vikt/vikt) vattenånga per timme. Slutprodukten, en gul viskös vätska, analyserades med avseende pà sammansättning och kvalitet. b) Det förfarande som beskrivits under a) upprepades med 30 g (5 % vikt/vikt) Ultra Sitosterol till 570 g (95 % vikt/vikt) rapsolja med låg halt eurucasyra (canolaolja). Reaktionen utfördes vid 120°C under 180 minuter med användning av 0,1 % )1o n u - - | Q | n u u. 525 094 16 - . a | . . | a .a natriummetylat som katalysator. Reaktionsblandningen neutra- liserades med 1 % av en 20 % citronsyralösning vid 90°C och spolades med kväve i 10 minuter, hölls sedan i vakuum i 30 minuter och blektes med 2 % Tonsil Optimum 215 FF vid 90°C i 30 minuter. Efter filtrering vid 65°C deodoriserades produkten vid 230°C i 120 minuter med 3 % vattenånga per timme. c) På liknande sätt reagerades 150 g (25 % vikt/vikt) Ultra Sitosterol med 450 g (75% vikt/vikt) canolaolja. Denna reaktions- tid var 180 minuter vid 130°C; övriga betingelser var som ovan.

Erhállna produkter hade följande egenskaper: a b c Jodtal 96 lll 103 Hydroxyltal 21 8 12 Fria fettsyror 0,02 <0,01 0,02 Anisidintal 0,4 0,2 0,3 Peroxidtal 0,1 0,2 <0,1 Halt fast substans 23 % <0,5 6 @ 10°C @ 20°C 5 % <0,5 2 @ 30°C 2 % O <0,5 @ 35°C l 96 O <0,5 @ 4Q°C 0 % 0 0 Sammansâttningen av slutprodukterna var följande a b c Sterolestrar (%) 66,0 9,7 37,5 Fria steroler (%) 6,6 0,2 1,4 Monoglycerider (%) 0,5 0,1 0,3 Diglycerider (%) 7,1 5,7 7,3 Triglycerider (%) 16,9 81,3 44,8 Oidentifierat (%) 2,9 3,0 M 8,5 52 3 09 4 ë - If. .. 17 Exempel 2: Omestrinq av sitosterol med olika oljor Omestringsreaktionen utfördes såsom beskrivits i Exempel 1 under användning av Ultra Sitosterol och följande oljor och betingelser: a) 120 g (20 % vikt/vikt) sitosterol och 480 g (80 % vikt/vikt) boragoolja (Karlshamns AB, Karlshamn, Sverige) upp- hettades vid l30°C. Boragooljan kännetecknas av följande fett- syrasammansättning: C16:0 9 %, C18:0 2 %, C18:1 15 %, C18:2 40 %, gamma-C18:3 26 %, C20:l 4 %, övriga 4 %. b)180 g (30 % vikt/vikt) sitosterol och 420 9 (70 % vikt/vikt) fiskolja (Ropufa 30, Roche Vitamins, Basel, Schweiz) upphettades vid 120°C. Fiskoljan kânnetecknades av följande fettsyrasammansättning: C14:0 5%, C16:0 15%, C16:l 8%, C18:0 3 %, C18:1 12%, C18:4 4%, C20:l 3 %, C20:5 12%, C22:1 5%, C22:6 18%, övriga 15%. c) 240 g (40 % vikt/vikt) sitosterol och 360 g (60 % vikt/vikt) mittfraktion av palmolja (PMF, Karlshamns AB, Karlshamn, Sverige) upphettades vid 140°C. Mittfraktionen av palmolja kännetecknades av följande fettsyrasammansättning: C16:0 51%, C18:0 5%, C18:1 37%, C18:2 6%, Övriga 1%. d) 330 g (55 %) sitosterol och 270 g (45 %) kokosolja CNO (Karlshamns AB, Karlshamn, Sverige) upphettades vid 140°C.

Kokosoljan kännetecknas av följande fettsyrasammansâttning: C8:0 9%, C10:0 6%, Cl2:O 47%, Cl4:0 18 %, C16:0 9%, C18:0 3%, C18:1 6%, C18:2 2%.

Erhàllna produkter hade följande egenskaper: a b c d Jodtal 135 140 61 n. a.

Hydroxyltal 25 26 23 19 Fria fettsyror 0,02 0,02 <0,01 <0,01 Anisidintal 5,5 1,6 0,7 0,1 Peroxidtal 0,6 <0,1 <0,1 0,6 Halt fast substans 9 14 50 82 @ 10°C I 5 10 15 20 25 | - u | | | - - n no 523 094 -fšfïflä 18 - v . . u . - ø . . . a u u @ 20°C 9 11 40 64 @ 30°Q 8 9 35 49 @ 35°C 7 7 32 43 @ 40°C 7 6 30 38 Fria steroler 12,4 2,8 n. a. 8,2 Den övre gränsen för införlivande av sterol i en vegeta- bilisk olja enligt uppfinningen kan beräknas av reaktionens stoikiometri. Man kan anta att den övre praktiska gränsen för fria steroler i produkten är 10 % vikt/vikt och att alla till- satta glycerider omvandlas till sterolesterar. Beta-sitosterol har en molekylvikt av 415 g/mol, rapsolja har en genomsnittlig molekylvikt av 883 g/mol och kokosolja har en genomsnittlig molekylvikt av 680 g/mol, varvid rapsolja och kokosolja repre- senterar en triglyceridkälla med hög respektive låg molekylvikt.

Vid viktförhàllandena 62/38 (sterol/rapsolja) och 68/32 (sterol/kokosolja) i utgàngsmaterialet har samtliga glycerider omvandlats till sterolestrar och den maximala mängden av 10 s fria steroler erhållits pga. jämviktstillstàndet.

Exempel 3. Omestring av olika sterolmaterial med canolaolja Olika sterolràmaterial omestrades med canolaolja. a) Canolaolja (510 g, 85 % vikt/vikt) (90 s, och sojasteroler (Generol l22N, Cognis, Tyskland) 15 % vikt/vikt) torkades vid 130°C i 30 minuter och omestrades vid 130°C i 180 minuter under användning av 0,1 % Na-metylat. Upparbetning omfattande neutralisation, blekning, filtrering och deodorisering utfördes såsom beskrivits i Exempel 1. Sammansättningen av sterolrà- materialet visade sig efter analys vara: beta-sitosterol 48 %, kampesterol 26 %, stigmasterol 18 %, delta-5-avenasterol 1 %, övrigt 7 %. b) På liknanade sätt omestrades canolaolja (390 g, 65 % vikt/vikt) och canolasteroler (Generol R, Cognis, Tyskland) (210 g, 35 % vikt/vikt) vid 140°C i 180 minuter. Sterolràmaterialet 10 1.5 20 . « - . - . ~ ~ - .a 523 09 4 §ïï= fšfï* -ä 19 - u . . - « - - . . . . ø n hade följande egenskaper: totala steroler 90-100 %, sitosterol 40-60 %, kampesterol 30-45 %, brassikasterol 8-18 %.

Erhàllna produkter hade följande egenskaper: a b Jodtal 111 107 Hydroxidtal 10 26 Fria fettsyror 0,01 0,02 Anisidintal 0,9 1,3 Peroxidtal 0,7 0,4 Halt fast fett 1 8 @ l0°C @ 2Q°C <0,5 , 3 @ 30°C <0,5 1,5 @ 35°C 0 <0,5 @ 40°C 0 <0,5 ANVÅNDNINGSEXEMPEL I följande Exempel 5-7 användes den produkt som erhållits i Exempel la) för framställning av olika livsmedelsprodukter. I exemplen 8-9 användes produkterna från Exempel 2, a) respektive b) för framställning av kosmetiska produkter.

Exempel 4. Bredbart fett Bredbara fett med låg fetthalt framställdes i en försöks- anläggning för kristallisering av margarin (Armfield FT25BBP, Armfield Ltd, Ringwood, Hampshire, England). 49 delar av fettkompositionen enligt Exempel la blandades med 51 delar av en hårdfettskomponent av non-transtyp för ett bredbart fett av standardtyp baserat på omestrad kokosolja/palmolja för fram- ställning av en fettfas MFP1 till ett bredbart fett. Denna fettfas hade följande smältprofil: SFC (10 C) = 26 %, SFC (20 C) = 14 96, SFC (30 C) = 3 96, SFC (35 C) = <2 96, SFC (40 C) = <2 å; (SFC = Halt Fast Fett mätt genom puls-NMR med låg upplösning 10 15 20 25 30 35 523 094 20 . . . . .. .. u.. enligt IUPAC 2.150).

Det bredbara fettet framställdes enligt följande recept: Oljefas: fettfas MFP1 till bredbart fett 39,29 % emulgator (mättad monoglycerid/lecitin 1:1) 0,70 % färgämne (betakaroten, 30 % i olja) 0,00167 % smakämne q.s.

Vattenfas: vatten 54,3 % skummjölkpulver 1,0 % salt (NaCl) 1,6 % gelatin (230 bloom) 3,0 % kaliumsorbat 0,1 % citronsyra till pH = 5,8.

Oljefasen smältes och blandades vid 60°C. Vattenfasen blandades vid 60°C och sattes långsamt under omrörning till oljefasen.

Kristallisation utfördes i kristallisationsanläggningen med en ”kylrör-kylrör-pinnharv”-konfiguration med en slutlig produkt- temperatur av 14°C. Den bredbara fettprodukten kommer att ge en daglig dos av 1,4-2,1 g sterol vid konsumtion i normala mängder (20-30 g bredbart fett per dag).

Exempel 5. Yoghurtimitation En yoghurtimiterande produkt framställdes enligt följande förfarande: 1000 g skummjölkpulver och 1000 g sackaros löstes i 8000 g vatten (vattenfas). 170 g produkt enligt Exempel la blandades med 20 g av en omestrad margarinbas och 10 g vatten- fritt mjölkfett vid 60°C. 5 g av en emulgatorblandning (destil- lerad mättad monoglycerid:sojabönlecitin 2:1) tillsattes och blandningen fortsattes tills emulgatorn lösts (oljefas). 200 g av oljefasen emulgerades i 9800 g av vattenfasen med en höghastighetsblandare. Efter homogenisering och pastörisering, fermenterades emulsionen med en konventionell Lactobacillus delbrueckii spp bulgaricus och Streptococcus salivarius spp thermophilus starterkultur vid 42-45°C. Den erhàllna produkten 10 15 20 25 30 . . . - . » . - » .- a... f . - M Q 523 094 ÉÜ, " 21 ~ ~ - . ø . . c . . . . | n hade en fetthalt av 2 % och kommer att ge 1,1 g steroler per 150 g portion. _ Exempel 6. Sur Grädde En sur grädde (”creme fraiche") framställdes genom följande förfarande: 500 g skummjölkpulver och 15 g socker löstes i 4885 g vatten vid 60-70°C för framställning av en vattenfas. En olje- fas innehållande 3600 g produkt enligt Exempel la, och 3 g av en destillerad monoglycerid (Dimodan RT från Danisco Food Ingredients, Brabrand, Danmark) blandades och upphettades till 60-70°C. Oljefasen emulgerades i vattenfasen med hjälp av en höghastighetsblandare och homogeniserades i en Panda-NS 1001L homogenisator (Niro-Soavi SpA, Parma, IT) vid ett tryck av 120 bar vid 60°C. 9 kg av denna emulsion av vegetabilisk olja blandades med 1 kg mejerigrädde (fetthalt 40 %) och den erhållna blandade grädden pastöriserades i en Armfield FT 47 pastöriseringsanordning vid 120°C och kyldes till 21°C. 20 ml av en starterkultur (CH-N 11 frystorkad mjölksyrakultur för "Direct Vat Set", 50 enheter i 500 ml mjölk, från Chr Hansen, Köpenhamn, Danmark) sattes till den pastöriserade emulsionen och inkube- rades vid 21°C i ca 24 timmar til pH = 4,5. En daglig portion av _ 10 g av denna produkt kommer att ge ett intag av 1,8 g sterol.

Exempel 7. Matlaqninqsqrädde En matlagningsgrädde för all-round användning med en fett- halt av 15 % och en sterolhalt av 3 % framställdes enligt föl- jande förfarande: 560 g skummjölkpulver, 100 g Grindsted FF3113 (emulgator och stabilisator, Danisco Ingredients, Brabrand, Danmark) blandas och löstes i 7840 g kallt vatten. Vattenfasen upphettade till 60°C. 750 g produkt enligt Exempel la blandades med 750 g AKOBLEND (hydrerat vegetabiliskt fett, Karlshamns AB, Karlshamn, Sverige), upphettades till 60°C och emulgerades i vattenfasen under användning av en höghastighetsblandare.

Emulsionen homogeniserades vid 60°C och 50 bar och pastöriserades 10 15 20 25 30 35 523 094 šfiïáë-Y" 22 . - . . - n ; ø .Q vid l20°C. Denna imiterande matlagningsgrädde kan användas som bas vid framställning av såser, garneringar, soppor och andra lämpliga livsmedelsingredienser.

Exempel 8. Krämbas för salva En krämbas för salva med fuktgivande och skyddande egenskaper framställdes på följande sätt: Fas A AKOGEL Produkt från Exempel 2a AKOMED R Etanol G Cetylalkohol Destillerade mättade monoglycerider Eumulgin Bl Eumulgin B2 Stearinsyra Fas B Glycerol (99,5 %) KOH (1 % i vatten) Vatten INCI beteckning Hydrerad vegetabilisk olja Kapryl/kaprintriglycerider Oktyldodekanol Cetylalkohol Glycerylstearat Ceteareth-12 Ceteareth-20 Stearinsyra Glycerin % vikt[vikt 9,0 3,0 2,6 69,4 Faserna A och B vârmes var för sig till 75°C. Fas A sättes långsamt till Fas B under omröring. Man kyler till 55°C och homogeniserar. pH ställes med citronsyra på 6,0, man kyler till 35°C och tillsätter konserveringsmedel och parfym. Kyler till rumstemperatur.

Den erhållna produkten innehåller ungefär 0,5 sterolestrar.

Exempel 9. Krobnsvàrdslotion 'S En skyddande kroppsvàrdslotion med fuktande egenskaper 10 15 20 25 30 35 523 094 23 framställdes på följande sätt: Eâ§_ê Arlatone 985 Brij 721 Eutanol H AKOGEL Produkt från Exempel 2b Fas B Atlas G2330 Vatten Phenonip INCI-betecknind Polyoxietylenstearylstearat Steareth-21 Oktyldodekanol Hydrerad vegetabilisk olja Sorbeth-30 Estrar av p-hydroxibensoesyra (konserveringsmedel) . « . . . . | u .- % vikt¿vikt 4,0 2,0 5,0 5,0 2,5 76,0 0,5 Upphetta fas A och fas B separat till 75°C under omröring. Sätt fas A långsamt till fas B under omröring. Kyl till 55°C och homo- genisera med en höghastighetsblandare eller en ventilhomogeni- sator. Kyl till rumstemperatur.

Den erhållna produkten innehåller ca 1,9 % sterolestrar och 0,1 % fria steroler.

Claims (19)

10 15 20 25 30 35 - . . . » - ~ ø . . - . . .- 523 094 24 PATENTKRAV

1. l.Förfarande för framställning av en fettkomposition som inne- håller sterolestrar, kännetecknat av direkt omestring av sterol med triglycerid vid ett förfarande i ett kärl som ger en fett- komposition som väsentligen innehåller steroler, fettsyrasterol- estrar och glycerider, vilket förfarande omfattar följande steg: - blandning av sterolràmaterial med ett triglyceridråmaterial i ett förhållande sterol till triglycerid av 5/95 till 65/35 med avseende på vikten, - upphettning av blandningen till en temperatur som är till- räcklig för att partiellt eller fullständigt lösa sterolrà- materialet i triglyceridråmaterialet och att reducera vatten- halten däri, eventuellt vid ett reducerat tryck och under inert atmosfär, - tillsats av en alkalisk katalysator i en katalytiskt effektiv mängd, - varefter omestringen får äga rum, « neutralisation av katalysatorn genom tillsats av syra, och slutligen - rening av den erhållna fettkompositionen, eventuellt efter blandning med en livsmedelsfettbas.

2.Förfarande enligt krav l, kännetecknat av att sterolrà- materialet väljes ur den grupp som består av talloljesteroler, fullständigt eller partiellt hydrerade talloljesteroler, stero- ler från sojabönor, rapsfrön, canola, lobra, eller solros, partiellt eller fullständigt hydrerade steroler från sojabönor, rapsfrön, canola, lobra, och solros eller blandningar därav.

3.Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att sterol- rämaterialet innehåller > 90 viktprocent av en eller flera steroler valda ur den grupp som består av ß-sitosterol, B- sitostanol, kampesterol, kampostanol, brassikasterol. ,_l0 15 20 25 30 35 . . . . . . . . . .- - . - . - . . . .- 523 094 25

4.Förfarande enligt något av kraven 1-3, kännetecknat av att triglyceridråmaterialet vàljes ur den grupp som består av rapsolja, canolaolja, majsolja, jordnötolja, sojabönolja, solrosolja, och palmolja och kokosolja liksom blandningar därav.

5.Förfarande enligt något av kraven 1-4, kännetecknat av att triglyceridråmaterialet är en olja med specifika fettsyror, såsom boragoolja, jättenattljusolja, svartavinbärsfröolja, fiskolja, och linolja, liksom blandningar därav.

6.Förfarande enligt något av kraven 1-5, kännetecknat av att triglyceridråmaterialet omfattar glycerolestrar av mättade eller omàttade C4-C28 fettsyror, företrädesvis C16-C22.

7.Förfarande enligt något av kraven 1-6, kännetecknat av att blandningen av sterolråmaterial och triglyceridråmaterial upphettas till en temperatur av 100-200°C, företrädesvis 120- 140°C, under en tid som âr tillräcklig för att väsentligen eliminera vattnet i blandningen;

8.Förfarande enligt något av kraven 1-7, kännetecknat av att den alkaliska katalysatorn vàljes ur den grupp som består av Na0H, KOH, natriummetylat och natriumetylat.

9.Förfarande enligt något av kraven 1-8, kännetecknat av att katalysatorn neutraliseras genom tillsats av en vattenlösning av en syra i en neutraliserande mängd och ett adsorbtionsmedel, och efterföljande filtrering av blandningen.

10.Förfarande enligt något av kraven 1-9, kännetecknat av att reningen av fettkompositionen omfattar blekning för att avlägsna polära komponenter och deodorisering.

11. Förfarande enligt något av kraven 1-10, kännetecknat av att den fettkomposition som erhålles efter neutralisation av kata- \l0 15 20 25 30 35 ; « . . . . . - . .- = - - . . - . - u 523 094 26 lysatorsteget blandas med en livsmedelsfettbas, såsom ett bredbart fett eller margarin, ostfett eller matfettsbas, och därefter renas.

12. Fettkomposition som kan framställas genom förfarandet enligt något av kraven 1-11, kännetecknad av att den innehåller, i viktprocent av den totala kompositionen, - sterolestrar 10-95 % - fria steroler < 15 % - diglycerider < 10 % - monoglycerider < 1 % - triglycerider ad 100 %

13. Fettkomposition enligt krav 12, kännetecknad av att den har en halt fria steroler < 10 %.

14. Fettkomposition enligt krav 12 eller 13, kännetecknad av att fettsyrorna i triglyceridràmaterialet väljes ur den grupp som Omfattar C8:0, Cl0:O, Cl2:O, Cl4:0, Cl6:0, Cl8:O, Cl8:l, Cl8:2, Cl8:3, C20:5, C22:6.

15. Fettkomposition enligt något av kraven 12-14, kânnetecknad av att sterolbasen väljes ur den grupp som består av: B- sitosterol, kampesterol, ß-sitostanol, brassikasterol, stigmasterol, u-amyrin, B-amyrin, cykloartanol, cykloartenol, butyrospermol, lupeol, och metylencykloartenol.

16. Användning av en fettkomposition enligt något av kraven 12- 15, i en livsmedelsprodukt, kosmetisk eller farmaceutisk produkt.

17. Livsmedelsprodukt som innehåller en fettkomposition enligt något av kraven 12-16, vari halten av sterolestrar i viktprocent av fettkompositionen är 50-75 %. 27 z z : .:.

18. Kosmetisk produkt som innehåller en fettkomposition enligt något av kraven 12-16, vari halten av sterolestrar, i viktprocent av fettkompositionen, är 10-30 %.

19. Farmaceutisk produkt som innehåller en fettkomposition enligt något av kraven 12-16, vari halten av sterolestrar, il viktprocent av fettkompositionen, är 75-90 %.