SE522726C2 - Kärlkateter av multilumentyp och metod för tillverkning därav - Google Patents

Description

-..» -.. o oc.. u .- a o wow» o 10 15 20 25 30 35 522 726 Kärlkatetrar är vidare vid ett distalt ändparti eller ”spets” försedda med en eller flera insugsöppningar vilka är förbundna med det första lumen som inledningsvis omnämnts under rubriken Tekniskt område ovan. Insugsöppningarna är belägna uppströms - med blodkärlets strömningsriktning som referens - om en eller flera utloppsöppningar, vilka i sin tur är förbundna med nämnda andra lumen. I regel är insugsöppningarna och utloppsöppningarna placerade relativt nära varandra och är därvid i regel båda belägna vid eller i nära anslutning till kärlkateterns distala ändparti.

Ett exempel på en känd kärlkateter av multilumentyp beskrivs i den amerikanska patentskriften US 6,206,849 Bl (Martin m.fl.). Denna kärlkateter innefattar förutom ett första, utåtgående lumen och ett andra, ingående lumen även ett centralt, separat utformat, tredje lumen avsett för styrtråden och efterföljande eventuell intravenös tillförsel av medikamenter. Det distala ändpartiet är utformat som en första, uppströms belägen cirkulärcylindrisk sektion i vilken insugsöppningar och utloppsöppningar är belägna, samt en därpå nedströms följande konisk avslutningssektion. Denna generella yttre utformning av kärlkateterns distala ändparti återfinns i ett flertal av de idag på marknaden förekommande kärlkatetrarna.

Ett potentiellt problem med den vanliga utformning av det distala ändpartiet som anges ovan, är emellertid att en viss oönskad återcirkulation här kan skapas mellan de nedströms belägna utloppsöppningarna och de uppströms belägna insugsöppningarna. En del av det behandlade blodet som avsågs återföras till blodkärlet sugs då istället åter in l insugsöppningarna för obehandlat blod, med en försämrad behandlingseffekt som följd.

Risken för en dylik återcirkulation ökar särskilt vid höga flödeshastigheter genom kärlkatetrarna, då sugverkan från insugsöppningarna är starkare än vid fall med lägre utbytesflödeshastigheter. Höga flödeshastigheter i kärlkatetrar blir dock allt vanligare inom modern sjukvård, där det ställs krav på allt snabbare behandlingscykler i syfte att uppnå en effektivare patientbehandling och en minimering av patientens obehag.

Ett annat problem med många kända kärlkatetrar är att de ibland tenderar att sugas fast mot kärlväggen, varvid insugsöppningarna - och ibland även utloppsöppningarna - helt eller delvis blockeras med reducerat flöde genom kärlkatetern som följd. Vid höga flödeshastigheter kan i denna situation även skador eller irritationer på kärlväggen uppstå särskilt vid längre användning. Beroende på blodkärlets krökning, lokala asymmetriska förträngningar etc., är kärlkatetern i regel ej centrerad i blodkärlet under användningen och dess distala ändparti kan därför redan i ett utgångsläge ligga an mot kärlväggen på ett sådant sätt att insugsöppningarna och eller utloppsöppningarna blockeras. I den ovan angivna kända kärlkatetern enligt bl. a. US,206,849 B1 (Martin m.fl.) är såväl n .v av: .a o o n , n :oss I .unna o v en v» n n u v u v o u n ø-v-n. .. i.. - u u av.. u»- s-un som; oc i .- v - _. _ v .- u - i.. 10 15 20 25 30 35 5223726 ; insugsöppningarna som utloppsöppningarna upptagna i det cirkulärcylindriska, ”raka” sektionen av det distala ändpartiet, vilket torde förstärka kärlkateterns tendens att suga sig fast vid kärlväggen. I den amerikanska patentskriften US 6,280,423 Bl (Davey m.fl.) beskrivs ett sätt att utforma en kärlkateters distala ändparti för att minimera kateterns tendens att suga sig fast vid kärlväggen under användning. Enligt denna skrift löses problemet genom att en lnsugsöppning (hänvisningsslffran 35 i fig. 3A och fig. 3B i skriften) orienteras vinkelrätt mot flödesriktningen i blodkärlet ett stycke uppströms om en avslutande utloppsöppning (37). En styrklack (202) är placerad nedströms om insugsöppningen och på visst avstånd från densamma, varvid en recess (202) för insugsöppningen skapas. Genom att insugsöppningen på detta sätt är nedsänkt i recessen kan den ej blockeras genom direkt anliggning mot kärlväggen. Även om denna utformning av det distala ändpartiet minimerar kateterns tendens att suga sig fast vid kärlväggen, torde den djupa recessen (202) och de tvära dimensionsförändringarna innebära en ogynnsam strömningsbild kring det distala ändpartiet, vilket bl.a. kan ge upphov till oönskade ansamlingar av eftersläpande blodkoagelbildningar.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ovan beskrivna problem löses genom att uppfinningen tillhandahåller en kärlkateter av multilumentyp vilken effektivt förhindrar oönskad återclrkulation mellan utloppsöppningar och insugsöppningar, samtidigt som kateterns tendens att suga sig fast vid kärlväggen minimeras. Detta har åstadkommits genom en ny utformning av kärlkateterns distala ändparti, enligt vad som framgår av efterföljande patentkrav 1. uppfinningen tillhandahåller således en kärlkateter av multilumentyp för behandling av patienter genom införsel av nämnda kärlkateter i ett venöst blodkärl medelst en styr-tråd, där nämnda kärlkateter uppvisar: - ett proximalt anslutningsparti; - ett distalt ändparti vilket avslutas med en styrtrådsöppning; - ett flexibelt kateterrör anordnat mellan det proximala anslutningspartiet och det distala ändpartiet, där nämnda kateterrör innefattar ett första lumen för extraktion av vätska såsom exempelvis obehandlat blod från blodkärlet och ett andra lumen för tillförsel av vätska såsom exempelvis behandlat blod till blodkärlet; - en eller flera insugsöppningar förbundna med nämnda första lumen, där nämnda insugsöppningar är belägna uppströms om en eller flera utloppsöppningar, vilka i sin tur är förbundna med nämnda andra lumen, där insugsöppningarna och utloppsöppningarna är belägna vid nämnda distala ändparti. Uppfinningen utmärks särskilt av: - att det distala ändpartiet är permanent bulbformat och uppvisar en till kateterröret anslutande första, vidgande sektion med gradvis ökande yttre tvärsnittsdimension i vv.- n n v. u u u a o. n n o n som nan; oss. co u» e a .- o u - o u u .o ~ n. s o u u. a uu ou 10 15 20 25 30 35 S22 4726 riktning mot nämnda styrtrådsöppning, vilken första sektion via en skuldra med maximal yttre tvärsníttsdimension nedströms övergår i en andra, avsmalnande sektion med gradvis minskande yttre tvärsníttsdimension i riktning mot styrtrådsöppningen, samt - att nämnda en eller flera insugsöppningar är belägna i den första, vidgande sektionen av det distala ändpartiet, medan nämnda ett eller flera utloppsöppningar är belägna i den andra, avsmalnande sektionen av det distala ändpartiet.

I en gynnsam utföringsform av uppfinningen uppvisar nämnda första, vidgande sektion av det distala ändpartiet, liksom den andra, avsmalnande sektionen en väsentligen konisk form.

I en fördelaktig utföringsform uppvisar både den första, vidgande sektionen och den andra, avsmalnande sektionen av det distala ändpartiet en avrundat konisk form, på ett sådant sätt att skuldran bildar en avrundad övergång mellan de båda sektionerna.

I en utföringsform är nämnda en eller flera utloppsöppningar belägna i anslutning till skuldran, vid ett axiellt avstånd räknat från nämnda skuldra motsvarande mellan 5-20% av den andra, avsmalnande sektionens längd.

Nämnda en eller flera insugsöppningar är företrädesvis belägna i anslutning till en smal ände av den första, vidgande sektionen av det distala ändpartiet, vid ett eller flera axiella avstånd räknade från nämnda smala ände motsvarande mellan 5-20% av den första, vidgande sektionens längd.

Skuldran har i en lämplig utföringsforn en yttre tvärsníttsdimension vilken överstiger kateterrörets diameter med 10-20%.

I en utföringsform uppvisar den första, vidgande sektionen av det distala ändpartiet i sin inre periferi ett inre cylindriskt urtag utformat för att mottaga ett motsvarande ändparti av kateterröret. Det inre cylindriska urtaget begränsas i den vidgande sektionens axiella led, i riktning mot styrtrådsöppningen av en radiell anliggningskant inrättad för anliggning mot en tvärs avslutande ände av kateterrörets ändparti.

Det distala ändpartiet nedströms om det cylindriska urtaget uppvisar i en gynnsam utföringsform en cylindrisk hålkanal vars innerdiameter motsvarar kateterrörets innerdiameter. Hålkanalen sträcker sig kontinuerligt från den första, vidgade sektionen och in i den andra, avsmalnande sektionen av det distala ändpartiet.

I en väl produktionsanpassad utföringsform av uppfinningen är en ändplugg inskjuten i nämnda första lumen vid den tvärs avslutande änden av kateterrörets ändparti, där 10 15 20 25 30 35 522 726 l- nämnda ändplugg är inrättad att förhindra kommunikation mellan nämnda första lumen och nämnda andra lumen. Ändpluggen uppvisar härvid en anliggningsyta för anliggning mot nämnda ände av kateterrörets ändparti, från vilken anliggningsyta ett i nämnda första lumen inskjutande parti av ändpluggen sträcker sig uppströms till en insugsöppning. Ändplugg sträcker sig i en fördelaktig utföringsform även nedströms in i nämnda cylindriska hålkanal, fram till - eller strax uppströms om - en av nämnda utloppsöppningar.

Lämpligens uppvisar ändpluggen härvid en första uppströms belägen, dubbelkrökt och uppströms sluttande ändyta inrättad att bilda en mjuk övergång mellan nämnda första lumen och åtminstone en av nämnda insugsöppningar.

På motsvarande sätt kan ändpluggen uppvisa en andra, nedströms belägen, dubbelkrökt och nedströms sluttande ändyta inrättad att bilda en mjuk övergång mellan nämnda andra lumen och åtminstone en av nämnda utloppsöppningar.

Uppfinningen omfattar även en metod för framställning av en kärlkateter, enligt vilken ändpluggen först monteras i nämnda första lumen så att dess anliggningsyta bringas att anligga mot den tvärs avslutande änden av kateterrörets ändparti, varefter det distala ändpartlet monteras på kateterrörets ändparti, där montering av nämnda delar sker genom sammansvetsning och/eller sammanlimning. Företrädesvis sammansvetsas nämnda delar l ett enda svetsmoment.

Uppfinningens ytterligare egenskaper och fördelar kommer att närmare beskrivas under den nedan följande detaljerade beskrivningen av utföringsformer.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det följande kommer uppfinningen att detaljerat beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar, i vilka: fig. 1 visar en perspektivvy av en kärlkateter enligt en utföringsform av uppfinningen; fig. 2 visar en schematisk längsgående tvärsnittsvy genom det distala ändpartiet av kärlkatetern införd i ett venöst blodkärl; fig. 3 visar en "röntgenvy" l perspektiv av kärlkateterns distala ändparti, där placeringen av insugsöppningar och utloppsöppningar i en lämplig utföringsform visas; fig. 4 visar en uppskuren perspektivvy av det distala ändpartlet i fig. 3, där placeringen och utformningen av ändpluggen i det första lumen visas tydligt; 10 15 20 25 30 35 *S22 726 von. a o fig. 5 visar en perspektivvy av kateterrörets ändparti, då kärlkateterns distala ändparti ännu ej är monterad, varvid kateterrörets tvärsnittsform framgår tydligt; visar en schematisk längsgående tvärsnittsvy genom det distala ändpartiet av kärikatetern, då nämnda ändparti anligger mot käriväggen i blodkärlet; visar en schematisk, dimensionsmässigt något överdriven sidovy av ett fig. 6 fig. 7 distalt ändparti, där både den första och den andra sektionen av nämnda ändparti är väsentligen rakt koniskt utformade, och fig. 8 visar slutligen en schematisk, dimensionsmässigt något överdriven sidovy av ett distalt ändparti, där både den första och den andra sektionen av nämnda ändparti är väsentligen avrundat koniskt utformade.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORM ER I fig. 1 betecknar hänvisningssiffran 1 allmänt en kärlkateter av multilumentyp för behandling av exempelvis dialyspatienter. Kärlkatetern 1 uppvisar ett proximalt anslutningsparti 10 för anslutning av exempelvis en dialysapparat (ej visad), samt ett distalt ändparti 12 inrättat för införsel i ett venöst blodkärl 14. Blodkärlet 14 visas ej i fig. 1, utan först i fig. 2 respektive fig. 6.

Ett böjligt flexibelt kateterrör 16 är anordnat mellan det proximala anslutningspartiet 10 och det distala ändpartiet 12. Såsom framgår av fig. 2, innefattar kateterröret 16 ett första lumen 18 för extraktion av vätska såsom exempelvis obehandlat blod från blodkärlet 14, vilket schematiskt avbildats i figuren. Vidare innefattar kateterröret 16 ett andra lumen 20 för tillförsel av vätska såsom exempelvis behandlat blod tillbaka till blodkärlet 14.

Med hänvisning åter till fig. 1, är kärlkatetern 1 vid det proximala anslutningspartiet 10 på känt sätt försedd med förlängningsrör 13 förbundna med respektive lumen 18, 20 i kateterröret 16. Förlängningsrören 13 är i sin tur försedda med tillslutbara ventiler 15 samt avslutas med anslutningshylsor 17. Förlängningsrören 13 sammanföres till kateterröret 16 via en Y-kopplingsdel 19. Vidare är på känt sätt fastsättningsflänsar 21 anbringade på Y-kopplingsdelen 19 för tillfällig fixering till patientens hud med tejp (ej visat) eller andra medel.

En eller flera insugsöppningar 22 är förbundna med nämnda första lumen 18.

Insugsöppningarna 22 är i det visade utföringsexemplet fyra till antalet (vilket framgår av fig. 3) och är belägna uppströms om en eller flera utloppsöppningar 24, vilka i sin tur är un v 1 n 10 15 20 25 30 35 522 yze 9 förbundna 20. Både 22 och utloppsöppningarna 24 är belägna vid nämnda distala ändparti 12, vilket enligt med nämnda andra lumen insugsöppningarna uppfinningen är permanent buibformat, varvid en rad fördelar uppnås. Dessa fördelar kommer efterhand att förklaras i den följande beskrivningen. I den utföringsform som visas på ritningarna utgörs det distala ändpartiet 12 av en separat del, vilken vid montering sammansvetsas eller sammanlimmas till kateterröret 16.

I fig. 2 visas strömningsriktningen i blodkärlet 14 med hjälp av strömningspilarna 23. Alla nedanstående referenser till begreppen "uppströms" och ”nedströms” anges således med avseende på denna strömningsriktning, vilken alltså går från vänster till höger i fig. 2.

Såsom framgår av fig. 2 avslutas det bulbformade distala ändpartiet 12 med en styrtrådsöppning 26 för en styrtråd 28 av tidigare känd s.k. Seldingertyp, visad med punktstreckade linjer i figuren 2). Styrtråden 28 fungerar på känt sätt enligt följande: en ihålig kanyl (ej visad) först används för att punktera blodkärlet 14, varefter den böjliga styrtråden 28 införes genom kanylen och vidareföres i blodkärlet 14 till önskat läge.

Härefter avlägsnas kanylen och kärlkatetern 1 träds via nämnda andra lumen 20 över styrtråden 28 och in till önskat läge i patientens blodkärl 14, varefter styrtråden 28 drages ut ur blodkärlet 14. Positioneringen i blodkärlet 14 övervakas i regel på känt sätt med hjälp av ultraljudsteknik eller annan vävnadsgenomskådande teknik.

Såsom vidare framgår av fig. 2 uppvisar det distala ändpartiet 12 en till kateterröret 16 anslutande första, vidgande sektion A med gradvis ökande yttre tvärsnittsdimension i riktning mot styrtrådsöppningen 26. Denna första sektion A övergår - via en skuldra 30 med maximal yttre tvärsnittsdimension - nedströms i en andra, avsmalnande sektion B med gradvis minskande yttre tvärsnittsdimension i riktning mot styrtrådsöppningen 26.

Insugsöppningarna 22 är belägna i den första, vidgande sektionen A av det distala ändpartiet 12, medan utloppsöppningarna 24 är belägna i den andra, avsmalnande sektionen B av det distala ändpartiet 12.

Avsikten med det bulbformade distala ändpartiet 12 är främst att åstadkomma en hastighetsökning av blodet runt skuldran 30 med den maximala tvärsnittsdimensionen, varigenom oönskad återcirkulation av behandlat blod tillbaka, d.v.s. motströms, till insugsöppningarna 22 förhindras enligt uppfinningen. Samtidigt uppstår härvid ett tryckfall vid skuldran 30, d.v.s. ett lokalt lägre tryck än det nominella blodtrycket i det övriga blodkärlet 14. Genom att utloppsöppningarna 24 företrädesvis är belägna i nära eller omedelbar anslutning till skuldran 30, underlättar tryckfallet kring skuldran 30 återföringen av det behandlade blodet från utloppsöppningarna 24 till blodkärlet 14 eftersom det »sann 10 15 20 25 30 35 522 22665 genom kärlkateterns 1 andra lumen 20 återmatade blodet har ett högre relativt tryck än det nämnda lokalt lägre trycket i kring skuldran 30.

Det bulbformade distala ändpartiets 12 maximala diameter beräknas så, att den tvärsnittsarea som återstår i blodkärlet 14 kring skuldran 30 motsvarar ”normalt” kärlflöde minus det flöde som ska behandlas (nedan benämnt behandlingsflöde). Således, vid normalt kärlflöde 1,5 I/min (vilket är ett vanligt normalt kärlflöde, något varierande med individ) och vid önskat behandlingsflöde 0,5 l/min, bör den maximala diametern väljas så att den återstående tvärsnittsarean mellan skuldran 30 och blodkärlets 14 innervägg 31 motsvarar ett runtomflöde (d.v.s. flöde kring skuldran 30) av 1,0 l/min. Vid önskat behandlingsflöde motsvarande exempelvis 0,6 l/min väljs den maximala diametern för att åstadkomma ett runtomflöde av 0,9 l/min osv. Det första exemplet kan med hänvisning till fig. 2 beskrivas så att ett normalt kärlflöde på 1,5 l/min råder uppströms om kärlkateterns 1 distala ändparti 12, varav ett behandlingsflöde motsvarande 0,5 l/min sugs in i insugsöppningarna 22 enligt flödespilarna 25 när blodet passerar förbi insugsöppningarna 22. Ett kvarvarande kärlflöde motsvarande 1,5 l/min - 0,5|/min = 1.0 l/min tvingas nu under hastighetsökning och lokal trycksänkning runt det bulbformade distala ändpartiets 12 skuldra 30, varefter ett behandlat flöde motsvarande 0,5 I/min åter tillförs till det kvarvarande kärlflödet via utloppsöppningarna 24 enligt flödespilarna 27 samt i det visade exemplet även genom styrtrådsöppningen 26 enligt flödespilen 29. Nedströms om utloppsöppningarna 24 och styrtrådsöppningen 26 råder åter ett normalt kärlflöde motsvarande 1,5 l/min.

Både den första, vidgande sektionen A och den andra, avsmalnande sektionen B av det distala ändpartiet 12 uppvisar i fig. 2 en avrundat konisk form (i det visade exemplet främst i anslutning till skuldran 30), på ett sådant sätt att skuldran 30 bildar en avrundad övergång mellan de båda sektionerna A, B.

I fig. 2 framgår även att insugsöppningarna 22 är belägna i anslutning till en smal ände 32 av den första, vidgande sektionen A av det distala ändpartiet 12, vid ett eller flera axiella avstånd al, a; räknade från nämnda smala ände 32 motsvarande mellan 5-20% av den första, vidgande sektionens A längd.

Vidare är utloppsöppningarna 24 belägna i nära anslutning till skuldran 30 - såsom ovan beskrivits - vid ett axiellt avstånd b räknat från nämnda skuldra 30 motsvarande mellan 5- 20% av den andra, avsmalnande sektionens B längd. Företrädesvis motsvarar det axiella avståndet b 5-10% av den andra, avsmalnande sektionens B längd. Skuldran 30 har företrädesvis en yttre tvärsnittsdimension (här diameter, då det distala ändpartiet 12 10 15 20 25 30 35 522 726 . vanligtvis såsom i det visade fallet har cirkulärt tvärsnitt) vilken överstiger kateterrörets 16 diameter med 10-20%.

Den första, vidgande sektionen A av det distala ändpartiet 12 uppvisar i sin inre periferi ett inre cylindriskt urtag 34 utformat för att mottaga ett motsvarande ändparti 36 av kateterröret 16. Det inre cylindriska urtaget 34 begränsas i riktning mot styrtrådsöppningen 26 - i den vidgande sektionens A axiella led - av en radiell anliggningskant 38 inrättad för anliggning mot en tvärs avslutande ände 40 av kateterrörets 16 ändparti 36.

Nedströms om det inre cylindriska urtaget 34 uppvisar det distala ändpartiet 12 en cylindrlsk hålkanal 42 vars innerdiameter motsvarar kateterrörets 16 innerdiameter.

Hålkanalen 42 framgår tydligt i fig. 2 och fig. 4, och sträcker sig kontinuerligt från den första, vidgade sektionen A och in i den andra, avsmalnande sektionen B av det distala ändpartiet 12.

Vidare är en ändplugg 44 inskjuten i nämnda första lumen 18 vid den tvärs avslutande änden av kateterrörets 16 ändparti 36. Ändpluggen 44 är inrättad att förhindra kommunikation mellan nämnda första lumen 18 och nämnda andra lumen 20. Enligt uppfinningen uppvisar ändpluggen 44 en anliggningsyta 46 för anliggning mot nämnda tvärs avslutande ände 40 av kateterrörets 16 ändparti 36, från vilken anliggningsyta 46 ett i nämnda första lumen 18 inskjutande parti 48 av ändpluggen 44 sträcker sig uppströms till en insugsöppning 22. Ändpluggen 44 sträcker sig även nedströms in i nämnda cylindriska hålkanal 42, fram till - eller strax uppströms om - en av nämnda utloppsöppningar 24. Ändpluggen 44 uppvisar en första uppströms belägen, dubbelkrökt och uppströms sluttande ändyta 50 inrättad att bilda en mjuk övergång mellan nämnda första lumen 18 och åtminstone en av insugsöppningarna 22. Ändpluggen 44 uppvisar vidare en andra, nedströms belägen, dubbelkrökt och nedströms sluttande ändyta 52 inrättad att bilda en mjuk övergång mellan nämnda andra lumen 20 och åtminstone en av utloppsöppningarna 24. De mjuka Övergångarna förhindrar uppkomsten av flödeshämmande blodkoaguleringar som annars kan bildas i anslutning till insugsöppningarna 22 eller utloppsöppningarna 24, särskilt då kärlkatetern 1 är insatt i blodkärlet 14 under längre tidsperioder.

En gynnsam metod för framställning av en uppfinningsenlig kärlkateter 1 utmärks av att ändpluggen 44 först monteras i nämnda första lumen 18 så att dess anliggningsyta 46 bringas att anligga mot den tvärs avslutande änden 40 av kateterrörets 16 ändparti 36.

Härefter monteras det distala ändpartiet 12 på kateterrörets 16 ändparti 36, där montering 10 15 20 25 30 35 522 726 sanna. u a av nämnda delar sker genom sammansvetsning och/eller sammanlimning. Då svetsning användes sammansvetsas lämpligen delarna i ett enda svetsmoment.

I fig. 3 visas i förtydligande syfte en "röntgenvy" i perspektiv av kärlkateterns 1 distala ändparti 12. I den visade utföringsformen är fyra väsentligen cirkulära insugsöppningar 22 placerade i två på inbördes axiellt avstånd från varandra rader. Insugsöppningarna 22 visas härvid med streckade linjer. Vidare är fyra väsentligen cirkulära utloppsöppningar 24 jämnt fördelade kring det andra, avsmalnande sektionen B av det distala ändpartiet 12, omedelbart nedströms om skuldran 30.

Ifig.4visas en uppskuren perspektivvy av det distala ändpartiet 12 i fig. 3, där placeringen och utformningen av ändpluggen 44 i det första lumen 18 visas tydligt. Här illustreras även utformningen ändpluggens 44 båda sluttande dubbelkrökta ändytor 50 respektive 52.

I fig. 5 visas en perspektivvy av kateterrörets 16 ändparti 36, då kärlkateterns 1 distala ändparti 12 ännu ej är monterad på kateterröret 16. I figuren framgår kateterrörets 16 tvärsnittsform. Det första lumen 18 är avskiljt från det andra lumen 20 medelst en skiljevägg 37. Skiljeväggen 37 sträcker sig utmed kateterrörets 16 hela längd och är krökt och infäst i kateterröret 16 på ett sådant sätt att tvärsnittsareorna är väsentligen lika stora. I en utföringsform av uppfinningen kan tvärsnittsarean för det första lumen 18- vilken är förbundet med insugsöppningarna 22 - något överstiger motsvarande tvärsnittsarea hos det andra lumen 20, vilket är förbunden med utloppsöppningarna 24.

Anledningen till denna skillnad i tvärsnittsarea är att den s.k. våta arean för det första lumen 18 är något större än hos det andra lumen 20 vilket innebär ett större tryckfall i nämnda första lumen 18. För att kompensera för det relativt sett större tryckfallet bör således tvärsnittsarean vara något större i det första lumen 18, för att erhålla lika stora tryckförluster i båda lumina 18, 20. Skillnaden i tvärsnittsarea är emellertid relativt liten, vilket kan illustreras i ett exempel med en kärlkateter 1 av dimensionen 14 French, vilket motsvarar en diameter på kateterröret 16 på ca. 5,7mm. Tvärsnittsarean för det första lumen 18 är då enligt en gynnsam utföringsform 7,00 mmz medan tvärsnittsarean för det andra lumen 20 är 5,19mm2. 'lïllsammans bildar de en ”våt” tvärsnittsarea på 12,19mm2, vilket genom den visade tvärsnittsformen och därmed möjliggjord förtunning av väggdimensionerna är större än motsvarande idag kända 14 French katetrar, vilka normalt ej har en större total våt tvärsnittsarea än 10,8mm2. Utformningen av kateterrörets 16 speciella tvärsnittsform innebär även att deformationer i skiljeväggen 37 till följd av blodtrycket i respektive lumen 18, 20 förhindras i väsentlig utsträckning. Skiljeväggen 37 uppvisar vidare avrundade anslutningspartier 39 i vid Övergångarna till det övriga kateterröret 16 för undvikande av blodkoaguleringar. 10 15 20 25 30 35 522 Z26 f I fig. 5 framgår även att insugsöppningarna 22 är upptagna i kateterrörets 16 ändparti 36.

I fig. 6 visas en schematisk längsgående tvärsnittsvy genom det distala ändpartiet 12 av kärlkatetern 1, då nämnda ändparti 12 anligger mot blodkärlets 14 innervägg 31. Detta är en i praktiken vanligen förekommande sitiation, då en kärlkateter i verkligheten sällan ligger centrerad i blodkärlet 14 på det sätt som visas i fig. 2. Den uppfinningsenliga utformningen av det bulbformade distala ändpartiet 12 tillförsäkrar här att någon eller några av insugsöppningarna 22 ej suges fast i direkt anliggning mot blodkärlets 14 innervägg 31. Det distala ändpartiet 12 anligger i denna situation med skuldran 30 mot blodkärlets 14 innervägg 31.

Ifig. 7visas en schematisk, dimensionsmässigt något överdriven sidovy av en utföringsform av kärlkateterns 1 distala ändparti 12, där både den första, vídgande sektionen A och den andra, avsmalnande sektionen B av ändpartiet 12 är väsentligen rakt koniskt utformade. En i axiell led begränsad avrundning finnes dock i anslutning till skuldran 30.

I fig. 8 visas slutligen en schematisk, dimensionsmässigt något överdriven sidovy av en alternativ utföringsform av kärlkateterns 1 distala ändparti 12, där både den första, vídgande sektionen A och den andra, avsmalnande sektionen B av ändpartiet 12 är väsentligen kontinuerligt avrundat koniskt utformade. ovan visade och i illustrerade Uppfinningen är ej begränsad till ritningarna utföringsexempel, utan kan fritt varieras inom ramen för efterföljande patentkrav.

Exempelvis kan kateterröret 16 vara försett med ett centralt, separat utformat, tredje lumen (ej visat) avsett för styrtråden 28 och efterföljande eventuell intravenös tillförsel av medikamenter. Kateterröret 16 såväl som dess distala ändparti 12 kan vara utfört i en rad alternativa material som på känt sätt används vid tillverkning av multilumenkatertrar 1.

Sådana material bl.a. polyvinylklorid (PVC), polyuretan, polyamid, polyeten eller polypropen. Företrädesvis inkluderar olika silikonmaterial eller termoplaster såsom används dock polyuretan eller polyuretanbaserade material såsom exempelvis Carbothane® som material i kateterröret 16. 10 15 20 25 30 35 s22 2gs LISTA ÖVER HÄNVISNINGSBETECKNINGAR 10 12 13 14 15 16 17 18 19 20 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 34 36 37 38 39 40 42 44 46 48 50 52 Kärlkateter Proximalt anslutningsparti Distalt anslutningsparti Förlängningsrör Blodkärl Tillslutbara ventiler Kateterrör Anslutningshylsor Första lumen Y-kopplingsdel Andra Lumen Insugsöppningar Strömningspiiar Utloppsöppningar Flödespilar för obehandlat blod in i insugsöppningarna Styrtrådsöppning Flödespilar för behandlat blod ut ur utloppsöppningarna styrcråd Flödespil för behandlat blod ut ur styrtrådsöppningen Skuldra Blodkärlets lnnervägg Smal ände av den första, vidgande sektionen A Inre cylindriskt urtag Ändparti av kateterröret Skiljevägg Radiell anliggningskant Avrundade anslutningspartier Tvärs avslutande ände av kateterröret Cylindrisk hålkanal Ändplugg Anliggningsyta på ändplugg Inskjutande parti av ändpluggen (i första lumen) Första sluttande ändyta av ändpluggen Andra sluttande ändyta av ändpluggen u .nun ~ none v o ecco o 31 az s22 ¿26 » En första, vidgande sektion av det distala ändpartiet En andra, avsmalnande sektion av det distala ändpartiet axiellt avstånd för insugsöppning axiellt avstånd för insugsöppning axiellt avstånd för utloppsöppning

Claims (15)

10 15 20 25 30 35 532 726 P16770SE00/BRR 2003-04-23 PATENTKRAV

1. kärlkateter (1) av multilumentyp för behandling av patienter genom införsel av nämnda kärlkateter (1) i ett venöst blodkärl (14) medelst en styrtråd (28), där nämnda kärlkateter (1) uppvisar: - ett proximalt anslutningsparti (10); - ett distalt ändparti (12) vilket avslutas med en styrtrådsöppning (26); - ett flexibelt kateterrör (16) anordnat mellan det proximala anslutningspartiet (10) och det distala ändpartiet (12), där nämnda kateterrör (16) innefattar ett första lumen (18) för extraktion av vätska såsom exempelvis obehandlat blod från blodkärlet (14) och ett andra lumen (20) för tillförsel av vätska såsom exempelvis behandlat blod till blodkärlet (14); - en eller flera insugsöppningar (22) förbundna med nämnda första lumen (18), där nämnda insugsöppningar (22) är belägna uppströms om en eller flera utloppsöppningar (24), vilka i sin tur är förbundna med nämnda andra lumen (20), där insugsöppningarna (22) och utloppsöppningarna (24) är belägna vid nämnda distala ändparti, kännetecknad av: - att det distala ändpartiet (12) är permanent bulbformat och uppvisar en till kateterröret (16) anslutande första, vidgande sektion (A) med gradvis ökande yttre tvärsnittsdimension i riktning mot nämnda styrtrådsöppning (26), vilken första sektion (A) via en skuldra (30)med maximal yttre tvärsnittsdimension nedströms övergår i en andra, avsmalnande sektion (B) styrtrådsöppningen (26), samt - att nämnda en eller flera insugsöppningar (22) är belägna i den första, vidgande sektionen (A) av det distala ändpartiet (12), medan nämnda ett eller flera utloppsöppningar (24) är belägna i den andra, avsmalnande sektionen (B) av det distala ändpartiet (12). med gradvis minskande yttre tvärsnittsdimension i riktning mot

2. Kärlkateter (1) enligt patentkrav 1, kännetecknad av att nämnda första, vidgande sektion (A) av det distala ändpartiet (12) uppvisar en väsentligen konisk form.

3. Kärlkateter (1) enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av att nämnda andra, avsmalnande sektion (B) uppvisar en väsentligen konisk form. n -. v a-u v w a .ene 0 - -. «.-- - ~u n u u o . ~ . - .- u av' vara ou-v nu 10 15 20 25 30 35 s22 g2e f

4. Kärlkateter (1) enligt patentkrav 2 och 3, kännetecknad av att både den första, vidgande sektionen (A) och den andra, avsmalnande sektionen (B) av det distala ändpartiet (12) uppvisar en avrundat konisk form, på ett sådant sätt att skuldran (30) bildar en avrundad övergång mellan de båda sektionerna (A, B).

5. Kärlkateter (1) enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad av att nämnda en eller flera utloppsöppningar (24) är belägna i anslutning till skuldran (30), vid ett axiellt avstånd (b) räknat från nämnda skuldra (30) motsvarande mellan 5-20% av den andra, avsmalnande sektionens (B) längd.

6. Kärlkateter (1) enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad av att nämnda en eller flera insugsöppningar (22) är belägna i anslutning till en smal ände (32) av den första, vidgande sektionen (A) av det distala ändpartiet (12), vid ett eller flera axiella avstånd (al, az) räknade från nämnda smala ände (32) motsvarande mellan 5-20% av den första, vidgande sektionens (A) längd.

7. Kärlkateter (1) enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad av att nämnda skuldra (30) har en yttre tvärsnittsdimension vilken överstiger kateterrörets (16) diameter med 10-20%.

8. Kärlkateter (1) enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad av att den första, vidgande sektionen (A) av det distala ändpartiet (12) i sin inre periferi uppvisar ett inre cylindriskt urtag (34) utformat för att mottaga ett motsvarande ändparti (36) av kateterröret (16), där nämnda inre cylindriska urtag (34) i riktning mot styrtrådsöppningen (26) begränsas i den vidgande sektionens (A) axiella led av en radiell anliggningskant (38) inrättad för anliggning mot en tvärs avslutande ände (40) av kateterrörets (16) ändparti (36).

9. Kärlkateter (1) enligt patentkrav 8, kännetecknad av att det distala ändpartiet (12) nedströms om det inre cylindriska urtaget (34) uppvisar en cylindrisk hålkanal (42) vars innerdiameter motsvarar kateterrörets (16) innerdiameter, där nämnda hålkanal 42 kontinuerligt sträcker sig från den första, vidgade sektionen (A) och in i den andra, avsmalnande sektionen (B) av det distala ändpartiet (12).

10. Kärlkateter (1) enligt patentkrav 9, där en ändplugg (44) är inskjuten i nämnda första lumen (18) vid den tvärs avslutande änden (40) av kateterrörets (16) ändparti, där nämnda ändplugg (44) är inrättad att förhindra kommunikation mellan nämnda första lumen (18) och nämnda andra lumen (22), kännetecknad av att ändpluggen (44) uppvisar en anliggningsyta (46) för anliggning mot nämnda tvärs avslutande ände (40) av kateterrörets (16) ändparti (36), från vilken anliggningsyta (46) ett l nämnda första lumen p q unou suv. no 10 15 20 s22 736 (18) inskjutande parti (48) av ändpluggen (44) sträcker sig uppströms till en insugsöppning (22).

11. Kärlkateter (1) enligt patentkrav 10, kännetecknad av att nämnda ändplugg (44) även sträcker sig nedströms in i nämnda cyiindriska hålkanal (42), fram till - eller strax uppströms om - en av nämnda utloppsöppningar (24).

12. Kärlkateter (1) enligt patentkrav 10 eller 11, kännetecknad av att nämnda ändplugg (44) uppvisar en första uppströms belägen, dubbelkrökt och uppströms sluttande ändyta (50) inrättad att bilda en mjuk övergång mellan nämnda första lumen (18) och åtminstone en av nämnda insugsöppningar (22).

13. Kärlkateter (1) enligt patentkrav något eller några av krav 10 - 12, kännetecknad av att nämnda ändplugg (44) uppvisar en andra, nedströms belägen, dubbelkrökt och nedströms sluttande ändyta (52) inrättad att bilda en mjuk övergång mellan nämnda andra lumen (20) och åtminstone en av nämnda utloppsöppningar (24).

14. Metod för framställning av en kärlkateter (1) enligt anordningskraven 10 - 13, kännetecknad av att ändpluggen (44) först monteras i nämnda första lumen (18) så att dess anliggningsyta (46) bringas att anligga mot den tvärs avslutande änden (40) av kateterrörets (16) ändparti, varefter det distala ändpartiet (12) monteras på kateterrörets (16) ändparti (36), där montering av nämnda delar sker genom sammansvetsning och/eller sammanlimning.

15. Metod enligt krav 14, kännetecknad av att nämnda delar sammansvetsas i ett enda svetsmoment. »queen