SE522250C2 - Förfarande för läggning av golv bestående av mekaniskt hoplåsta rektangulära golvskivor - Google Patents

Description

20 25 30 522 250 2 kan således även vara tillämpbar på homogena trägolv och trägolv bestående av flera skikt, golv med en kärna av träfibrer eller plast och med en yta som är tryckt eller som består av plast, kork och liknande.

Uppfinningens bakgrund Parkettgolv har från början lagts genom att trästavar av lämplig form och storlek lagts i olika mönster och sammanfogats genom att de limmats på ett undergolv. I regel slipas därefter golvet för att erhålla en jämn golvyta samt ytbehandlas med exempelvis lack eller olja. Traditionella parkettstavar enligt denna teknik har inga som helst låsorgan, eftersom de fixeras genom limning mot undergolvet.

Ett annat känt förfarande är att trästavarna förses med en not, eller ett spår i alla kanter runt staven. När trästavarna sedan läggs genom nedlimning mot underlaget, införs fjädrar i noterna på de ställen där det behövs.

Detta ger således ett golv där trästavarna är låsta i vertikal riktning i förhållande till varandra genom att fjädern ingriper i notspår hos två angränsande trästavar.

Ytan blir slät och trästavarna kan således levereras med en färdig lackerad yta.

Traditionella parkettstavar är rektangulära och har i regel en storlek av ca 7*4O cm. Fördelen med ovanstående golv är att stavarna kan läggas i attraktiva mönster exempelvis i parallella rader med kortsidorna förskjutna i förhållande till varandra, eller i fiskbens- mönster där stavarna sammankopplas långsida mot kortsida.

Nackdelen med dessa golv är främst att läggningen och tillverkning är bevärlig och kostsam. När stavarna krymper och sväller på grund av växlingar i den relativa 10 15 20 25 30 522 250 3 luftfuktigheten (RH) uppstår oönskade fogspringor mellan stavarna.

För att lösa dessa problem utvecklades först de flytande trägolven. Dessa golv består av betydligt större golvskivor med en bred av exempelvis 20 cm och en längd av 120 - 240 cm. Senare utvecklade flytande laminatgolv, som i huvudsak var en kopia av de flytande trägolven med den skillnaden att det dekorativa ytskiktet utgjordes av ett tryckt och impregnerat papper som laminerades till en träfiberkärna. Flytande golvskivor av detta slag sammanfogas endast i sina fogkanter dvs. utan fast- limning, på ett befintligt undergolv som inte behöver vara helt slätt eller plant. Eventuella ojämnheter elimineras med hjälp av underlagsmaterial i form av exempelvis papp, kork eller skum. De kan således röra sig fritt mot undergolvet. Vid förändringar i RH sväller och krymper hela golvet. Fördelen med flytande golv är att fogarna mellan golvskivorna är täta och storleks- förändringen sker dolt under golvlisterna. Golvskivorna har en väsentligt större yta än trästavarna och detta möjliggör en snabbare läggning och rationell produktion.

Traditionella sådana flytande laminat- och trägolv fogas i regel medelst limmade not/fjäderförband (d v s förband med en tunga på en golvskiva och ett tungspår på angränsande golvskiva) på lång- och kortsida. Vid lägg- ningen sammanförs skivorna horisontellt, varvid en ut- skjutande tunga utmed en skivas fogkant förs in i ett tungspår utmed en angränsande skivas fogkant. Samma metod används på både lång- och kortsida, och skivorna läggs i regel i parallella rader långsida mot långsida och kortsida mot kortsida.

Utöver dylika, traditionella flytande som golv, sammanfogas medelst limmade tung/tungspàrsförband, har 10 15 20 25 30 522 250 4 det under senare år utvecklats golvskivor, som inte kräver användning av lim utan som istället sammanfogas mekaniskt med hjälp av s k mekaniska làssystem. Dessa system innehåller låsorgan som låser skivorna horison- tellt och vertikalt. De mekaniska låssystemen kan formas genom en bearbetning av skivans kärna. Alternativt kan delar av làssystemet bildas av ett separat material som är integrerat med golvskivan, d v s förenats med golvskivan redan i samband med tillverkningen av denna i fabrik. Golvskivorna fogas, d v s sammankopplas eller hoplåses, genom olika kombinationer av vinkling, insnäppning samt inskjutning längs fogkanten i hoplåst läge. Golvskivorna fogas efter varandra dvs. den föregående golvskivan är sammankopplad med en annan golvskivor på en lång och en kortsida när en ny golvskiva sammanfogas till den föregående.

De främsta fördelarna med flytande golv med meka- niska låssystem är att de kan läggas ännu lättare och snabbt och med hög precision genom olika kombinationer av isvinkling och insnäppning De kan också till skillnad från limmade golv lätt tas upp igen och återanvändas på annan plats.

Definition av vissa termer I den efterföljande texten benämns den färdig-monterade golvskivans synliga yta för ”framsida”, medan golvskivans motstående, mot undergolvet vända, sida benämns "baksida". Det skivformiga utgängsmaterial som används vid tillverkningen benämns "kärna". När kärnan belagts med ett ytskikt närmast framsidan och företrädesvis även bildar den ett halv- fabrikat som benämns ”golvpanel” eller ”panelämne” i det fall då halvfabrikatet, delas upp i ett flertal ovannämnda golvpaneler. När ett balansskikt närmast baksidan, i en efterföljande operation, 10 15 20 25 30 35 522 250 5 golvpanelerna är kantbearbetade så att de erhållit sin slutgiltiga form med fogsystemet benämns de "golvskivor".

Med ”ytskikt” avses samtliga skikt som appliceras på kärnan närmast framsidan och som täcker företrädesvis hela framsidan av golvskivan. Med ”dekorativt ytskikt” avses skikt som huvudsakligen är avsett för att ge golvet sitt dekorativa utseende. Med ”slitskikt” avses skikt som främst är avsett för att förbättra framsidans slitstyrka.

Med “laminatgolv” avses golv som på marknaden förekommer under denna benämning. Laminatgolvets slitskikt besstår d i regel av ett transparent papper med inblandning av aluminiumoxid som är impregnerat med melaminhartz.

Dekorskiktet består av ett melaminimpregnerat dekorativt papper.

Golvskivans yttre delar vid golvskivans kant mellan framsidan och baksidan kallas ”fogkant”. Fogkanten har i regel flera ”fogytor” som kan vara vertikala, horison- tella, vinklade, avrundade, avfasade, etc. Dessa fogytor finns på olika material, t ex laminat, träfiberskivor, trä, plast, metall (särskilt aluminium) eller tätnings- material. Med ”fog” eller ”låssystem” avses samverkande kopplingsorgan, som sammankopplar golvskivorna vertikalt och/eller horisontellt. Med ”mekaniskt låssystem” avses att sammanfogning kan ske utan lim horisontellt parallelt med ytan och vertikalt vinkelrät mot ytan. Mekaniska fogsystem kan i många fall dessutom sammanfogas med lim.

Med ”flytande golv” avses golv med golvskivor som endast är sammanfogade med sina respektive fogkanter och således ej limmade till undergolvet. Vid fuktrörelser förblir fogen tät. Fuktrörelse sker i golvets ytteromtåden kring väggarna dolt under golvlisterna. Med “parkettstav” avses en rektangulär golvskiva som har formen av en traditionell parkettstav. Det vanligaste formatet är ca ca 40 * 7 cm. Parkettstaven kan dock även ha en längd av 20 - 60 cm och en bredd av 5 - 10 cm. 10 15 20 25 30 522 250 Känd teknik och problem med denna För att underlätta förståelsen och beskrivningen av föreliggande uppfinning samt insikten av de för uppfin- ningen bakomliggande problemen, följer nu med hänvisning till fig. l-3 på bifogade ritningsblad, en beskrivning av känd teknik.

Den övervägande delen av alla flytande laminatgolv (fig. la) består av rektangulära golvskivor l' med en längd (4a) av ca 120 cm och en bredd (5a) av ca 20 cm.

Med hjälp av modern tryckteknik kan laminatgolv framställas som utseendemässigt är mycket naturtrogna kopior av olika naturmaterial såsom trä och sten. Det vanligaste mönstret är en imitation av parkettgolv bestående av trästavar (40). Dessa trästavar har vanligtvis en bredd av ca 7 cm och en längd av 20 -40 cm.

Golvskivan innehåller i regel tre rader av parallella stavar vars kortsidor är förskjutna i förhållande till varandra.

Detta innebär att minst en stav (5a, 5b) (41) vid golvskivans kortsida kommer att vara kortare än de två övriga stavarna. När golvskivorna sammanfogas (fig. l b) blir resultatet ett onaturligt utseende i jämförelse med ett äkta parkettgolv som består av lika långa stavar med förskjutna kortsidor. Motsvarande gäller för flytande trägolv Ett annat problem som ger ett onaturligt utseende är relaterat till tillverkningstekniken. Detta visas i figur 2. Laminatgolv tillverkas genom att ett tryckt dekorativt papper impregneras med melaminhartz och lamineras till en träfiberkärna så att ett panelämne 2 bildas. Detta panelämne 2 sågas därefter upp exempelvis till ett tiotal golvpaneler 3 som kantbearbetas till golvskivor l. Kant- 10 15 20 25 30 522 250 7 bearbetningen görs genom att panelernas làngsidor 4a 4b bearbetas först i en maskin 101 varefter de förflyttas till en annan maskin 105 som bearbetar kortsidorna. I samband med impregneringen sväller dekorpappret på ett okontrollerat sätt. Svällningen och de tillverkningstoleranser som uppstår i samband med laminering, uppsägning och kantbarbetning leder till att stavarnas läge i olika golvskivor avviker från det önskade läget. När två golvskivor sammanfogas med sina kan stavarna 41b) bli kortsidor mot varandra, (4la, sidoförskjutna och dess längd kan variera kraftigt (fig. 1 c). Allt detta ger stora tillverkningsproblem i samband med framställning av laminatgolv med ett 3-stavs parkettmönster.

För att lösa dessa problem har man tillgripit en rad kostsamma metoder för att kontrollera tillverkningsprocessen vid tillverkning av laminatgolv.

Den vanligaste metoden är att produktionens styrs med avancerade kameror som automatiskt mäter och positionerar halvfabrikaten under tillverkningsprocessen. Olika mönster framställs också med speciella förskjutningar av stavarna så att lägesfelen döljs i största möjliga utsträckning. I trägolv används stavar med skiftande längd och parallellförskjutning för att dölja de avkapade stavarna vid kortsidan.

Samtliga kända metoder ger ett otillfredsställande resultat. Flytande golv skulle kunna nå en större marknad om naturtrogna parkettmönster kunde åstadkommas i kombination med en rationell produktion och läggning.

Fig 3a-3d visar exempel på mekaniska fogsystem som används i flytande golv. Samtliga dessa system ger upphov till materialspill W. Detta spill uppstår i samband med (SB) uppsägning och i samband med bearbetning av de 10 15 20 25 30 522 250 8 mekaniska kopplingsorganen. För att minimera detta spill W eftersträvar man att göra golvskivorna så stora som möjligt och med så få fogar som möjligt. Golvskivorna bör därför vara breda och långa. Smala golvskivor innehåller många fogar per kvadratmeter golvyta. Sådana smala laminatgolvskivor med en bredd motsvarande en traditionell parkettstav förekommer ej på markanaden. De smalaste laminatgolvskivorna har en bredd överstigande 150 cm. Figur 3e visa sammankoppling genom invinkling och figur 3 f visar sammankoppling genom insnäppning.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att å- stadkomma golvskivor som kan sammanfogas mekaniskt till ett flytande golv med ett naturtroget parkettmönster som utseendemässigt motsvarar traditionella parkettstavar.

Uppfinningen bygger på en första insikt att modern produktionsteknik och mekaniska fogsystem i kombination med speciella läggningsmetoder gör det möjligt att sammanfoga mycket små golvskivor snabbt och med extremt hög precision. Ett överraskande resultat är att golv som består av små golvskivor kan installeras nästan lika snabbt och med samma kvalitet som traditionella golv som består av avsevärt större golvskivor. Det är även möjligt att åstadkomma en installation som är snabbare och som ger ett bättre resultat än stora golvskivor med mekaniska fogsystem. Anledningen är att vi har upptäckt att små golvskivor är lättare att hantera, friktionsytorna längs fogpartiernas långsidor blir mindre, vilket underlättar förskjutning, och slutlige kan insnäppning av kortsidan ske med lägre kraft eftersom de delar som böjs i samband med insnäppning är mindre och ger mindre motstånd. 10 15 20 25 30 522 250 9 Uppfinningen bygger på en andra och mycket överraskande insikt att produktionskostnaden för små golvskivor med mekaniska fogsystem inte nödvändigtvis behöver vara större än för stora golvskivor. Små golvskivor innehåller visserligen väsentligt mera fogar per kvadratmeter golv än stora golvskivor och bearbetningskostnaden samt materialspillet är med de kända mekaniska làssystemen stort. Dessa problem kan dock till stora delar undvikas om golvskivorna produceras och om fogsystem utformas enligt uppfinningen. Dessutom kan golvskivans format användas för att på ett kostnadseffektivt sätt skapa det dekorativa utseendet. Genom uppsägning av ett fanermönster kan ett parkettmönster av trästavar skapas.

Dekorpapprets svällningsproblem elimineras och någon noggrann positionsring och mönsterpassning i samband med uppsägning är inte nödvändig. Detta minskar produktionskostnaden. Om golvskivorna är smala kommer eventuella vinkelfel mellan lång och kortsidan bli mindre synliga i en smal golvskiva än i en bred.

Uppfinningen bygger på en tredje insikt att det är möjligt och till och med fördelaktigt att i flytande golv använda små golvskivor med format motsvarande exempelvis traditionella trästavar. Ett sådant flytande golv kommer att bestå av väsentligt fler fogar än ett traditionellt golv som består av stora skivor. Den stora mängden fogar per ytenhet reducerar golvets rörelse kring väggarna eftersom varje fog har en viss flexibilitet. Laminatgolv rör sig ca 1 mm per m när RH varierar under året. Om golvskivorna exempelvis har en bredd av 66 mm kommer varje meter att innehålla 15 fogar. En krympning kommer då att resultera i en maximal fogspringa av 0,06 mm, förutsatt att golvet på grund av belastning är förhindrat att röra sig. En sådan fogspringa är osynlig. Flytande l0 15 20 25 30 522 250 10 golv som består av små golvskivor kan således läggas i större utrymmen.

Uppfinningen bygger på en fjärde insikt att smala golvskivor kupar väsentligt mindre än breda golvskivor då RH varierar. Detta ger ett planare golv och lättare installation.

Uppfinningen bygger på en femte insikt att ett golv som består av många små golvskivor ger bättre möjligheter att åstadkomma en hög läggningskvalitet med osynliga fogspringor. Laminat och trägolv kan på grund av ojämn fuktkvot i skivan bli sidokrokiga. Denna ”bananform” kan ge upphov till synliga fogspringor. Om skivornas längd exempelvis reduceras från 1200 mm till 400 mm kommer fogspringan att reduceras avsevärt. Smala skivor är också lättare att böja och i praktiken kommer det mekaniska fogsystemet automatiskt att dra samman skivorna och helt eliminera bananformen.

Uppfinningen bygger på en sjätte insikt att de fuktproblem som ofta uppstår vid limning av trästavar mot ett betonggolv kan lösas genom att trästaven fogas flytande så att en fuktspärr av plast kan läggas mellan trägolvet och betongen.

Slutligen bygger uppfinningen på en sjunde insikt att ett mycket lämpligt sätt att skapa naturtroget parkettmönster, som består av parallellförskjutna trästavar, är att golvskivorna görs smala med en bredd och företrädesvis även med längd motsvarande en parkettstav. Ovanstående innebär således att det enligt uppfinningen är möjligt att åstadkomma små golvskivor, med ett format motsvarande en traditionella parkett- stavar, som på ett överraskande sätt och tvärt emot vad som hittills ansets möjligt, kan bidra till att ge 10 15 20 25 30 522 250 ll fördelar i flytande golv. Dessa fördelar överstiger väsentligt de kända nackdelarna.

Detta ändamål uppnås helt eller delvis med ett förfarande för läggning av golvskivor, vilket framgår av de självständiga patentkraven. De osjälvständiga patent- kraven anger särskilt föredragna utföringsformer av upp- finningen.

Häri visas, enligt en första aspekt, rektangulära golvskivor med långsidor och kortsidor och med en bredd motsvarande en traditionell parkettstav för bildande av en flytande golvbeläggning, vilka golvskivor är mekaniskt låsbara och har längs sina fyra kantpartier parvis motstående kopplingsorgan för hoplåsning av liknande, angränsande golvskivor i både vertikal och horisontell riktning (Dl resp D2), och varvid golvskivornas långsida har en längd som ej överstiger 80 cm och kortsidan en bredd som ej överstiger 10 cm.

Enligt ett föredraget utförande av denna första aspekt kan golvskivorna förses med mekaniska låssystem som består av ett separat material som är mekaniskt förbundet med golvskivan. Detta minskar materialspillet i samband med bearbetning av fogkanterna.

Ett flertal varianter av är möjliga. Golviska kan förses med alla kända mekaniska fogsystem. Speciella golvskivor kan framställas som består av exempelvis 9 golvskivor enligt uppfinningen som sammanfogas i tre parallellförskjutna rader. Kortsidorna är således inte raka utan består av förskjutna rader. Sådana golvskivor kan läggas genom en kombination av nedvinkling av långsidan, sidoförskjutning och insnäppning av kortsidan.

Enligt en andra aspekt visas ett förfarande för rationell tillverkning av golvskivor enligt ovan. Enligt detta förfarande bearbetas i ett första steg en golvpanel 10 15 20 25 30 522 250 12 vars bredd motsvarar golvskivans längd. Golvpanelen sågas därefter upp vinkelrät mot långsidan i nya paneler varefter dessa i ett andra steg kantbearbetas längs långsidorna. Tillverkningstekniken kännetecknas således av att kortsidorna bearbetas före den slutliga uppsägningen och före långsidorna. Detta förfarande möjliggör en rationell tillverkning av små golvskivor.

Både det första och det andra steget kan göras i samma maskinlinje. Om golvskivorna har identiska làssystem på lång och kortsidan, kan samma verktygsuppsättning användas för både långsida och kortsidan.

Föreliggande uppfinning omfattar alternativa förfar- anden för läggning av en golvbeläggning med användning av golvskivor enligt ovan. Med något av dessa förfaranden kan snabb och effektiv läggning av ett golv enligt före- liggande uppfinning utföras. Enligt ett föredraget alternativ sammanfogas golvskivan i vinkel med låsorganen i kontakt med varandra men i en position som avviker från det slutliga läget då golvskivorna ligger plant på undergolvet. Golvskivan förskjuts därefter motsvarande hela sin längd relativ en annan golvskiva i föregående raden innan den slutliga läsningen sker.

Den ovan föredragna tillverknings och läggningstekniken är speciellt lämpad för små golvskivor men kan naturligtvis med förde även används i golvskivor med andra och större format.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare i det följande under hänvisning till bifogade schematiska rit- ningar, som i exemplifierande syfte visar för närvarande föredragna utföringsformer av uppfinningen enligt dess olika aspekter. 10 15 20 25 30 522 250 13 Kort beskrivning av ritningarna Fig la-c visar kända golvskivor.

Fig 2 visar tillverkning av laminatgolv enligt känd teknik.

Fig 3a-f visar exempel på kända mekaniska låssystem.

Fig 4a-e visar golv enligt uppfinningen.

Fig 5a-d visar fogsystem enligt ett föredraget utförande av uppfinningen.

Fig 6a-d visar ett läggningsförfarande enligt uppfinningen.

Fig 7a-d visar ett läggningsförfarande enligt föreliggande uppfinning.

Fig 8 visar en tillverkningsmetod för tillverkning av golvskivor enligt uppfinningen.

Beskrivning av föredragna utföringsexempel Fig 4a-c visar golvskivor l, l' vars lângsidor 4a, 4b och kortsidor 5a, 5b är försedda med mekaniska làssystem. De vertikala låsorganen kan exempelvis omfatta en not 23 och en fjäder 22 De horisontella (se fig. 5a). låsorganen kan omfattar låselement 8 som samverkar med låsspår 14. Samtliga golvskivor är rektangulära och har en bredd som motsvarar en traditionell parkettstav.

Bredden är således ca en tredjedel av en traditionell laminatgolvskiva. I fig. 4a har golvskivans yta en form av en parkettstav: I fig. 4b har ytan ett dekorativt ytskikt bestående av två parkettstavar och i Fig. 4c består ytskiktet av tre parkettstavar.

Figur 4d visar att sådana golvskivor, som kan således kan bestå av en eller flera stavar kan fogas till ett golv som på ett naturtroget sätt bildar ett stavparkettmönster. V Samliga stavar, förutom de som finns vid golvets ytterpartier, kan ha full längd. lO 15 20 25 30 522 250 14 Om golvskivan består av fler än en stav (Fig 4b, c) måste en viss mönsterpassning ske i produktionen. Om golvskivan däremot består av en enda stav, enligt figur 4a, behövs inge sådan mönsterpassning. Golvskivan kan framställas genom uppsägning eller uppdelning av ett panelämne, som endast har ett mönster bestående av exempelvis träfaner med skiftande nyanser, som efterliknar trästavar som framställs från olika trästockar av samma träslag.

I golvet enligt fig 4d är stavarna förskjutna motsvarande halva längden. I figur 4e visas exempel på en förskjutning med en tredjedel av längden.

Fig. 5a -d visar att materialspillet kan reduceras till väsentligen det spill som uppstår i samband med uppsägningen om låssystemet utformas med en separat list 6 som är mekaniskt fastsatt genom att en tunga 38 samverkar med ett notspår 36. Fastsättning kan ske genom insnäppning i golvskivans 1 fogkant på så sätt att den övre läppen 20 och undre läppen 21 böjs uppåt respektive nedåt då listen 6 skjuts in mot golvskivans 1 notspår 36.

Detta möjliggör kostnadseffektiv tillverkning av smala golvskivor. Fig 5a visar exempel på ett laminatgolvskiva l, 1' med en träfiberkärna 30 och ett ytskikt 31 av laminat. Den separata listen 6 består i detta utförande av träfiber. Figur 5a,b visar ett låssystem som kan låsas genom invinkling och insnäppning och fig. 5c,d visar ett låssystem som kan låsas genom insnäppning.

Fig. 6a - 6d visar ett läggningsförfarande.

Golvskivorna är rektangulära och kan sammanfogas mekaniskt. Läggningen börjar exempelvis med att en första rad Rl sammanfogas genom att exempelvis golvskivorna kortsidor vinklas samman.

Den första raden, som egentligen kan vara en valfri rad i golvet, innehåller en 10 l5 20 25 30 35 522 250 15 golvskiva Gl som benämns första skivan. En andra golvskiva G2, i en andra rad R2 (fig 6a), är placerad i en vinkel A relativt den första golvskiva Gl och är med sin övre fogkant i kontakt med den första golvskivans Gl fogkant. Fig. 6b visar att läggningen kan underlättas om ett kilformat verktyg WT används som stöd. En ny golvskiva G3 i en andra rad R2 hoplåses därefter med sin (G2) andra raden. Denna kortsidessammanfogning kan ske genom kortsida mot den andra golvskivas kortsida i den inskjutning längs kortsidans fogkant, genom invinkling eller genom insnäppning mot kortsidans fogkant. Vid invinkling och företrädesvis även vid insnäppning utförs denna sammanfogning så att den nya golvskivans G3 övre fogkant är på avstånd från den första golvskivans Gl övre fogkant, Vid inskjutning längs kortsidans fogkant är detta inte nödvändigt eftersom den nya skivan G3 kan skjutas så att den kommer i kontakt med den första skivan. Den nya skivan G3 kan också först sammanfogas med den första G1 genom snäppning varefter den sidoförskjuts längs långsidan så att dess kortsida snäpps in mot kortsidan av den andra golvskivan G2. Därefter sidoförskjuts (fig. 6c) både den nya G3 och den andra golvskivan G2 längs sina långsidor parallellt med den första golvskivan Gl.

Den första sidoförskjutningen är företrädesvis väsentligen lika med golvskivans längd 4a. En annan ny golvskiva G3' kan därefter sammanfogas enligt fig. 6d.

När väsentligen hela den andra raden R2 är fylld vinklas samtliga golvskivor ned och låses. Väsentligen hela golvläggningen kan ske på detta sätt.

Figur 7a - 7d visar motsvarande golvläggningen sedd uppifrån. När en ny skiva G3, G3' och G3" efter vinkling förskjuts växer den andra raden R2. Denna läggning kan upprepas till den andra skivan G2 når golvets yttre del enligt fig. 7d. Den främsta fördelen är att hela raden R2 kan läggas utan att golvläggare behöver förflytta sig 10 15 20 25 30 522 250 16 längs golvraderna. På grund av golvskivornas vikt och flexibilitet kommer de olika uppåvinklade golvskivorna att inta olika vinklar. De kan lätt glida i halvlåst läge. Detta visas i fig. 5b. Låsorganen 22, 23 och 8, 14 är ej helt låsta och detta reducerar friktionen samtidigt som skivorna 1, 1' är förhindrade att glida ifrån varandra genom att låselementet 8 delvis är infört i låsspåret 14. Denna läggningsmetod är speciellt lämpad för små golvskivor men kan även användas i större.

Läggningsmetoden gör det möjligt att automatisera läggningen.

En annan fördel är att denna läggningsmetod möjliggör en automatiserad läggning med hjälp av en läggningsanordning. Enligt uppfinningen, som således även omfattar en läggningsanordning för golvskivor, kan golvskivorna läggas med en lämplig anordning som exempelvis består av följande delar och funktioner.

Anordning har ett magasin som innehåller ett antal nya golvskivor G3, G3' etc. Dessa golvskivor är exempelvis staplade ovanpå varandra. Den har en första skjutanordningar som först skjuter in den nya skivan G3, i vinkel mot den första skivan G1 i första raden R1.

Inskjutningsrörelsen sker längs den andra skivans G2 kortsida så att den andra G2 och den nya G3 skivans kortsidor blir mekaniskt låsta. Anordningen har vidare en andra skjutanordning som förskjuter de båda sammankopplade skivorna i sidled parallellt med första raden R1. När anordningen flyttas ifrån den första raden R1 vinklas samtliga skivor, som ännu ej nått ett läge parallellt med undergolvet, slutligen ned mot undergolvet.

Figur 8 visar ett förfarande för tillverkning golv med mekaniska fogsystem. Panelämnet 2 sågas upp till nya 10 15 20 522 250 17 panelämnen 2' Dessa panelämnen bearbetas längs sina långsidor. Denna bearbetning, som således är en rationell bearbetning av panelämnets långsidor, formar egentligen golvskivorna kortsidor 5a,5b. Efter denna första bearbetning sågas panelämnet 2' upp i golvpaneler 3 som därefter kantbearbetas längs sina långsidor 4a, 4b.

Metoden bygger på att tillverkningen, tvärt emot dagens tillverkning, sker genom att långsidorna bearbetas sist och att en speciell såg- eller delningsoperation äger rum mellan bearbetning av golvskivans kortsida och dess lángsida. Metoden innebär således att kortsidorna kan tillverkas mycket rationellt även om golvskivorna är smala. Risken för vinkelfel mellan långsida och kortsida är väsentligt mindre än vid traditionell tillverkning.

Bearbetning av långsidor och kortsidor kan även ske i en och samma maskin och med samma verktygssats.

Ett flertal varianter av detta förfarande, med uppdelning efter den första bearbetninge, är möjliga.

Långsidorna kan exempelvis bearbetas först. Panelämnet har då en längd motsvarande flera golvskivor och en bredd motsvarande en golvskivorna. Efter den första bearbetningen delas panelämnet upp i flera golvpaneler som sedan kantbearbetas längs kortsidorna.

Claims (2)

10 15 20 25 30 522 250 18 PATENTKRAV

1. Förfarande för åstadkommande av ett golv av mekaniskt hoplåsta rektangulära golvskivor (1, l') sammanfogäde i parallella rader med långsidor (4a, 4b) och kortsidor (5a, 5b,) vilka golvskivor längs sina fyra fogkanter har parvis motstående kopplingsorgan 8, 9, 14, 22) för hoplåsning av liknande, angränsande golvskivor i både vertikal och horisontell riktning (Dl resp D2), varvid golvskivornas kopplingsorgan är så utformade att två motstående fogkanter på långsidorna (4a, 4b) kan låsas genom invinkling, k ä n n e t e c k n a t av stegen att en andra golvskiva (G2) i en andra rad (R2) placeras i vinkel relativt en första golvskiva (Gl) i en första rad (Rl), (G2) är med sin övre fogkant i kontakt med den första golvskivans (Gl) så att nämnda andra golvskiva övre fogkant, att en ny golvskiva (G3) i en andra rad (R2) hoplåses med en kortsida (5b) hos den andra golvskivan (G2) i den andra raden (R2), så att den nya golvskivans (G3) övre fogkant kommer i kontakt med den första golvskivans (Gl) fogkant, att både den nya (G3) och den andra golvskivan (G2) sidoförskjuts parallellt med den första golvskivans (Gl) långsida (4a), varvid nämnda sidoförskjutning är längre än golvskivornas längd (4a), samt att den andra (G2) och den nya (G3) golvskivan vinklas ned efter sidoförskjutningen.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t av att golvskivornas längd och bredd ej överstiger 80 respektive 10 cm.