SE521163C2 - System och metod för kommunikation mellan klienter och hanterade system via två kommunikationsnät - Google Patents

Description

25 bJ C) 521 165 förbindelse. MML Man. Machine Language är ett spràk för telekommunikations-tillämpningar. Det har en komplex naturligt språk syntax. Det är ytterligare beskrivit i ITU-T, tidigare CCITT Recommendations Z.3ll-Z.3l8, Z.34l, November 1984. Kommunikationen till en. AXE hanteras med. Message Transfer Protocol (MTP) över X.25. Denna kombination ansvarar för överföringen av en kommandosträng till AXE växeln och returnerar en direkt utskriven sträng eller överför en fil.

Ett hanteringsprogram kräver ett programmeringsgränssnitt till AXE. Många olika gränssnitt har föreslagits men olyckligtvis är alla dessa gränssnitt avsedda just för AXE (motsvarande gäller för andra växlar) vilket gör användning av standardtillämpningar mycket svàrt eftersom de inte känner till dessa högt specialiserade gränssnitt. Tills nyligen upplevdes detta inte som ett problem eftersom hanteringen av AXEer hanterades av högt utbildat folk i speciella kontrollcentra avsedda därför.

Emellertid har detta förändrats nu, huvudsakligen beroende pà två faktorer. För det första har den enorma tillväxten. pà telekommunikationssidan vad det gäller kvantitet och kvalitet multiplicerat behovet av nmnagement. Den stora mängden tjänster som är tillgängliga för abonnenter idag mäste också upprätthàllas.

För det andra har telekommunikationsoperatörer blivit medvetna om vad som faktiskt är möjligt idag och de accepterar inte lösningar som inte lika bra som de som erbjuds pà marknaden. Operatörerna vill ha 'väldesignade grafiska användargränssnitt och till) (möjlighet integrering med verktyg från andra företag. System är kända som använder så kallade CGI scripts. Genom sådana system erbjuds en stor mängd wöjligheter för att få access till resurser och dessa är baserade pà en standardkonvertering av ett HTTP-format.

Emellertid uppnàs inte en tillräckligt hög prestanda och dessutom 10 l5 20 25 521 165 beror egenskaperna på plattformarna. Dessutom är sådana lösningar tillfredsställande och de tillhandahåller totalsystemlösning vad det gäller management inte inte en av ett nät med användning av olika oberoende hanteringsfunktioner.

I kända systenx måste i allmänhet specifik. mjukvara byggas för varje databas, varje tabell, användarinformation, intelligent mjukvara osv. som den arbetar mot. Således måste ett specifikt gränssnitt tillhandahållas för varje applikation. vilket i hög utsträckning begränsar flexibiliteten.

US-A-5 533, 116 visar ett hanterande system (ett underhàllssystem) för kommunikation mellan klienter (arbetsstationer) och nätelement, speciellt telefonväxlar, där klienten kommunicerar med sagda hanterande system över ett IP-nät och där nätelementen genom utnyttjande av MML-protokollet kommunicerar med sagda system över ett X.25 nät. Detta dokument utnyttjar en sofistikerad mekanism för att använda olika ML-protokoll. Dock har det en traditionell inriktning på en serverbaserad logik med utföringsexempel inriktade pà ett statiskt nätverk som måste omkonfigureras. Detta gör att flexbilitet mellan klient och nätelement ej kan uppnås i önskad utsträckning.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Vad soul behövs är därför en anordning för att tillhandahålla kommunikation mellan klienter och hanterade system via ett hanterande system som är flexibel och genom vilken möjliggörs ett enhetligt kommuniationssätt med de olika hanterade systemen.

Dessutom behövs en anordning som möjliggör hantering av ett nät som använder flera oberoende nanteringsfunktioner på ett enhetligt sätt. Dessutom behövs en anordning genom vilken de höga 10 15 20 25 (n) C) 521 163 prestandabehoven kan uppnäs i större omfattning än hitintills och genom vilken ett plattformsoberoende tillhandahálles. Dessutom behövs en anordning som inte kräver specifika gränssnitt för kommunikation :ned speciella hanterade systenp säson1 nätelement, speciellt telefonväxlar såsom AXE, PBX osv. Dessutom behövs en anordning genom 'vilken användning av standardapplikationer underlättas.

Ett system som inkluderar ett antal klienter i vilka applikationer exekveras och ett antal hanteringsnoder och ett antal hanterade system där klienterna kommunicerar med hanteringsnoderna med användande ett första nät och där hanteringsnoderna kommunicerar med de hanterade systemen med användning av ett andra nät behövs också genom vilket ovan nämnda màl kan uppfyllas.

Dessutom behövs ett förfarande, för att tillhandahålla kommunikation mellan klienter, där applikationer är exekveras, och hanterade system behövs genom vilka ovan nämnda mål kan uppfyllas.

Därför tillhandahàlles en anordning för att tillhandahålla kommunikation mellan klienter och hanterade system via ett hanterande system, där klienterna kommunicerar med det hanterande systemet över ett första nät med användning av ett IP (Internet Protocol). Det hanterande systemet kommunicerar i sin tur med ett antal hanterade systenl över ett andra nät och det hanterande systemet innefattar en service-hanteringsnod som inkluderar informationsseparerande och distribuerande medel för att separera adresseringsinformation fràn. annan. information j. ett inkommande meddelande från en klient och för att anpassa informationen till det kommunikationsprotokoll som används för kommunikation med det adresserade hanterade systemet. Speciellt exekveras en applikation lO 15 20 25 LAJ 1D 521 163 som innehåller den största delen av logiken i klienten och informationen som används av sagda applikation tillhandahålles i en Uniform Resource Locator (URL) som tillhandahålles till det hanterande systemet. Dessutom agerar och erfares varje hanterat system som en web server. De hanterade systemen är företrädesvis nätelement som speciellt kan bestå av telekommunikationsväxlar såsom exempelvis AXE eller liknande. Alternativt kan växlarna vara PBXer (PABXer) (Private Automatic Branch Exchange).

I ett speciellt utföringsexempel inkluderar anpassningsmedlen ett antal konverterare för att konvertera en inkommande URL till det protokoll som används för kommunikation med det adresserade hanterade systemet. Speciellt finns det en konverterare för varje typ av hanterat system, speciellt nätelement eller ännu mera speciellt telefonväxel, med vilket kommunikation tillhandahålles via de hanterande systemen.

Hanteringsnoden kan därutöver innehålla ett antal nätportar för kommunikation med de hanterade systemen såsom nätelement, telefonväxlar, där respektive konverteringsmedel kommunicerar med sagda nätportar över ett tredje protokoll såsom exempelvis Telnet.

Enligt olika utföringsexempel kan konverteringsmedel och nätportar tillhandahållas som en gemensam entitet men de kan också tillhandahållas separat som hänvisats till ovan i vilket fall de kommunicerar över ett protokoll. Speciellt tillhandahålles kommunikationen. med. varje hanterat system, exempelvis NE eller ännu mera speciellt telefonväxel, enhetligt, oavsett typ pá: det hanterade systemet (nätelement, telefonväxel). Klienterna kan vara operatörsstyrda men de kan också fungera utan operatör och exempelvis vara programmerade för att Hämta information :ned en given frekvens, att lagra sagda information och att reproducera 10 15 20 25 ku O 521 16s§{§f<1L eller representera informationen. pà ett lämpligt sätt för ett hanterat system. Fördelaktigt innehåller varje klient logik eller intelligenta processmedel för att bestämma till vilket hanterat system, exempelvis nätelement, eller typ av nätelement, information skall sändas. De hanterade systemen, eller speciellt nätelementen (telefonväxlar), är konfigurerade med användning av ett MLL-spräk. Speciellt innehåller exekveringsfunktionaliteten i en. klient data sonx är strukturerad för 'varje typ av' hanterat system (jämför nätelement, telefonväxel) och klienten innehåller dessutom medel för att välja syntax och information avsedd för det berörda hanterade systemet. I konverteringsmedlen konverteras eller mappas information i URL-format till MML-format och en nätport kan användas för kommunikaion med det relevanta hanterade systemet eller nätelementet.

En hanteringsnod som kommunicerar med ett antal klienter via ett första nät och som hanterar ett antal hanterade system över ett andra nät tillhandahàlles också. Det första nätet är ett IP-nät som använder ett IP-protokoll och URLer används för kommunikation noden. Noden innehåller med och informationsseparerande distribuerande medel för att separera adresseringsinformation som adresserar ett hanterat system från annan information och för att anpassa information till ett protokoll som används för kommunikation med det adresserade hanterade systemet.

Speciellt innehåller hanteringsnoden ett antal protokoll- konverterande medel, ett för varje typ av hanterat system, speciellt nätelement. Såsom hänvisats till ovan är de hanterade systemen företrädesvis nätelement, speciellt telefonväxlar sàsom AXE (Ericsson); S12 (Alcatel); EWSD (Siemens) eller liknande, PBXer osv. lO 15 20 25 30 521 163 Ett system tillhandahàlles därför också vilket inkluderar ett antal klienter i vilka applikationer exekveras, ett antal hanteringsnoder och ett antal hanterade system. Klienterna kommunicerar med hanteringsnoderna med användning av ett första nät och hanteringsnoderna kommunicerar med respektive hanterat systen1 med. användning av' åtminstone ett andra nät. Det första nätet är enligt uppfinningen ett IP-nät som använder ett IP- protokoll och den exekverade information tillhandahàlles i applikationens URLer som innehåller information om den relevanta hanteringsnoden och hanteringsnoderna inkluderar informations-separerande och distribuerande medel för att separera adresseringsinformation för ett adresserat hanterat systent och konverteringsmedel är anordnade för konvertering fràn det protokoll som används för inkommande information, URLer, till det protokoll som används för kommunikation med det adreserade hanterade systemet. I varje hanteringsnod finns det fördelaktigt ett konverteringsmedel för varje typ av hanterat system med vilket den speciella hanteringsnoden kommunicerar. Från URLerna kan härledas vilket specifikt hanterande system av hanterat (typ system) som adresseras.

Speciellt är de hanterade systemen nätelement som består av telefonväxlar såsom AXE eller liknande, PBXer osv. medan noteringsnoden innefattas i ett hanteringssystem, exempelvis i (OS), ITU-T M.3o1o, form av ett driftsystem jämför TM, Telecommunications Management Network, eller OSSer (Operation and Support Systems).

Ett förfarande tillhandahàlles också för att tillhandahålla kommunikation mellan klienter och hanterade system där 10 l5 20 25 b.) (D 521 1e5§;¶;; 8 applikationer exekveras i klienterna som adresserar speciella hanterade system (eller typer därav). Förfarandet innefattar stegen. att; tillhandahålla information om den exekverande applikationen i en URL, använda ett första IP-nät för att tillhandahålla URL:ens information till relevant hanterande system som hanterar det adresserade hanterade systemet, fortsätta i det hanterande systemet vilket det adresserade hanterade systemet är, konvertera information i form av en URL till det protokoll som används för kommunikation med det speciellt adresserade hanterade systemet och tillhandahålla konverterad information med användning av ett andra nät till det adresserade hanterade systemet. Såsom hänvisats till ovan kan de hanterade systemen speciellt vara telefonväxlar. Speciellt är i. det hanterande systemet separata konverteringsmedel anordnade för varje typ av hanterat system och som innefattar till vid mottagning av URLen i det hanterande systemet, en hanteringsnod, vidarebefordras URLen lämpligt konverteringsmedel med användning av adresseringsinformationen.

Speciellt används MML för kommunikation mellan det hanterande systemet och de hanterade systemen och konverteringsmedlen konverterar URL-format till MML-format.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer i det följande att ytterligare beskrivas pà ett icke-begränsande sätt under hänvisning till bifogade figurer i vilka: Fi . 1 visar en första im lementerin av en anordnin enli t 9 uppfinningen, Fig. 2 visar en andra implementering av en anordning enligt uppfinningen, 10 15 20 25 30 521 165 Fig. 3A visar en tredje implementering av en anordning enligt uppfinningen, Fig. 3B visar ett alternativ till implementeringen i figur 3A, Fig. 3C visar ett annat alternativ till implementeringen i 3A, Fig. 4 illustrerar schematiskt tillhandahállandet av en URL till ett OSS, Fig. 5 illustrerar schematiskt ett utföringsexempel i vilket en URL tillhandahàlles till ett hanterande system, och Fig. 6 är ett schematiskt flödesdiagram.

DETALJERAD BESRKVINING AV UPPFINNINGEN I ett speciellt utföringsexempel relaterar föreliggande uppfinning till ett system med flera klienter som drivs av mànga olika operatörer som accessar en tjänstehanteringsfunktionalitet över ett IP-nät, Internet eller ett intranet, i vilket tjänstehanteringsfunktionalitet används för att styra implementeringen av' en tjänst i ett nät med flera nätelement.

Tjänstehanteringsfunktionaliteten kan givetvis distribueras pà ett antal olika sätt och en 'väsentlig del av funktionaliteten. kan givetvis också exekveras i klienten. Protokollet mot nätelementen kan skilja sig sàväl vad det gäller innehållet som det gäller syntax. Nätelementen är speciellt konfigurerade med användning av något slag av maskinsprák, dvs. ASCII baserade kommandon och utskrifter, där sagda kommandon och svar kommuniceras med lO 15 20 25 30 521 10 användning av något underliggande protokoll. Man Machine Language (MML) kan vara mycket enkelt konstruerat. Kommandoidentifikatorn kan bestå auf ett två-teckens-funktionsblocknamn cxfli tre-teckens kommandonamn.

Vissa kommandon. accepterar parametrar. Detta kan vara ett enkelt nyckelord, men för det mesta består det av ett attributnamn följt av ett likhetstecken och ett eller flera värden. Multipla värden separeras av ett och-tecken (&). Om värdet är' ett område, då kan ett dubbelt och-tecken. användas för att separera start- och slutvärdena. Multipla nyckelvärden separeras med komma och alla kommandon skall sluta med ett semikolon. Samma kommandon kan ofta användas i olika former. Nyckel/värdepar kan vara valfria och vissa kombinationer av nyckel värdepar är inte tillåtna. Detta beskrivs mera noggrannt i ITU-T Recommendations Z.3ll-Z.3l8, Z.34l såsom hänvisats till tidigare i_ föreliggande dokument. Enligt föreliggande uppfinning används Internet (eller ett intranet). Detta har fördelar jämfört med exempelvis OSI Standarden i det att konnektiviteten är allestädes närvarande, den är praktisk och effektiv och protokollen är lätta att använda.

Dessutom medger det många olika implementeringar för ett och samma protokoll och mängden av användare är' i praktiken obegränsad.

Beroende på utvecklingen inom dessa områden har mjukvarutvecklingen förändrats avsevärt. Traditionellt innehöll ett program en stor uppsättning funktioner som tillhörde programmet. Internet har gjort det nwcket billigare att ansluta till tjänster, dvs. funktioner utanför programmet. Detta reducerar väsentligt, både Ikomplexiteten. och. storleken. på applikationerna.

Emellertid krävs det ett protokoll för kommunikation. Detta protokoll bör 'vara så generiskt som :möjligt efterson1 en enorm mängd av protokoll som existerar på Internet bör kunna användas.

Detta behov har resulterat i en kombination av Internet-standarder (URL) såsom Uniform Resource Locator och Multi purpose Internet 10 l5 20 25 30 521 163 ll Mail Extensions (MIME). Information i en applikation som exekverar i en klient, exempelvis en av klienterna i figur 1, klient 1A, lB I lC, läggs i en URL pà ett sådant sätt att det är lätt att konvertera denna information pà ett standardsätt till ett nätelements, exempelvis NE 6A, 6B, 6C, kommandon och utskrifter och svar. Det är möjligt att använda de inherenta adresseringsmöjligheterna för URLen för att adressera rätt nätelement med användning av rätt protokoll.

En URL medger applikationer att hämta objekt genom mànga olika kanaler fràn fullständigt olika källor genom att helt enkelt speificera en sträng. URL-mekanismen är mycket flexibel och den innehåller ett protokoll, t.ex. HTTP, även om också andra kan användas, en hostadress med en port och en resursidentifikator i den hosten. Identifikatorn kan vara ett enkelt namn, ett vägnamn på minnesskiva eller en förfrågan.

Nedan visas nägra exempel pà giltiga URLer: http://homel.swipnet.se/_w-16844 http://altavista.com/query?pg=q&what=web&fmt=.&q=url ftp://home.swipnet.se Det finns strikt definierade regler om URLer, såsom exempelvis vilka tecken som kan användas och vilka regler som gäller. HTTP- protokollet specificerar ett fràgeformat för en URL. Formatet pá denna förfrågan är: ? key=value [ + key=va1ue ..] lO 15 20 25 30 521 1ss%§§1'^ 12 När ett objekt adresseras, hämtas det och kommer in i mottagningssystemet. Mottagaren känner antingen till typen på objektet eller också känner den inte till typen på objektet. I traditionella system känner mottagaren i allmänhet till typen på objektet.

När någon hämtar ett fax från en faxmaskin, förväntar han sig ett fax och inte e-mail. När ett nytt datorprogram läser en mail från en Simple Mail Transfer Protocol (SMTP) server, förväntar det sig det bekanta formatet och inte en binär gif-fil.

Allt detta kräver emellertid att sändaren och mottagaren delar på en. gemensanl modell avseende den information. de utbyter. Denna delade kunskap är alltid mycket svårare att upprätthålla. Detta problem med objektangivelse hanteras med MIME. MIME är en internet standard för att definiera en unik typkod. Den beskrivs exempelvis i RFC av IETF (Request for Comment) (Internet Engineering Task Force Standards) 1521 & 1522 MIME (Multipurpose Internet Mail Extensions) Mechanisms for specifying and describing the format of Internet messages bodies (www.w3.org). RFC 1630 beskriver Universal Resource Identifiers in WWW och RFC 1738 refererar till Uniform Resource Locators. Den unika typkoden består av två delar, en klassidentifikator och en specifik typ. De exakta kodningarna definieras av ett standardorgan och företag som vill använda en privat MIME typ kan använda den genom att lägga ett prefix x- till sina koder.

Några exempel på MIME typer är exempelvis: application/postscript text/x-vCalendar video/quicktime model/vrml 10 15 20 25 30 521 163 13 En signifikant mängd mjukvara kan reduceras i komplexitet när objekt kodas med MIME. Eftersom objekten nu är självtypgivna, är det möjligt att återanvända kod som skulle behövt vara unik om den var kopplad till objekttypen. Dessutom möjliggör MIME typgivningsschemat ett enkelt utvidningsschema. Javand och Netscape medger exempelvis installation av hanterare av vissa typer. En URL gör användaren av en resurs virtuellt oberoende av resursleverantören. Båda parter är medvetna om URLen (och MIME) men ingen av dem är medveten om varandra. Detta gör det nbjligt att ha fullständiga oberoende utveckling eftersom sådana oberoende utvecklade produkter fortfarande kan samverka för att fullgöra en Den kommersiella WWW browsern Netscape är skriven uppgift. fullständigt oberoende för de många tjänster som den använder idag och många tjänster har skapats utan att känna till det faktum att de kan användas av Netscape.

Det är säledes extremt fördelaktigt att accessa ett nätelement såsom exempelvis en telefonväxel, speciellt en AXE även om givetvis också. andra. växlar' är tänkbara och också PBXer, över Internet med användning URLer. Om ett MML kommando specificeras som en URL med frågesyntaxen, kommer många verktyg att bli tillgängliga.

Om kommandot: bgbgp:bg=1me; är tillgängligt genom en URL: http://doris.axe.ericsson.se/bgbgp?bg=lme skulle de rader som följer nedan vara en form definierad i HTML för vilken WWW browser som helst. 10 15 20 25 30 521 165 14 form skulle sända kommandot till Denna http-servern på doris.axe.ericsson.se och servern skulle omvandla URLn till MML- kommandot, sända det till AXEn med namnet DORIS och returnera den resulterande utskriften som en textfil. WWW broswern kommer att visa denna text för användaren. Emellertid kan URLn också användas från ett programmeringsspråk. Ett språk som Java har brett stöd för att manipulera URLer.

I figur 1 kommunicerar klienter 1A, lB, 1C med ett hanteringssystem, speciellt tjänstehanteringsnod 2 via ett första nät 10, exempelvis ett IP nät. Hanteringssystemet eller tjänste- hanteringsnoden 2 kommunicerar med ett antal nätelement NE 6A, 6B I 6C över ett andra nät 20. I hanteringssystemet 2 är distribuerande och anpassade medel 3 anordnade för att anpassa informationen i från en klient riktad till ett av till avsedda :nätelelementet ockl att anpassa. det till formen för det ett inkommande meddelande nätelementen och för att distribuera informationen det protokoll som används mellan hanteringssystemet 2 och respektive nätelement 6A, 6B, 6C. En mappning från en URL till ML utförs därpå och nätelementen kan sägas användas som WWW servrar. Om det finns fler än ett hanteringssystem eller tjänstehanteringsnoder, innehåller URLen information för att styra informationen till det korrekta hanteringssystemet. 10 15 20 25 30 521 165 15 I figur 2 visas ett alternativt utföringsexempel. Ocksà här kommunicerar ett antal klienter 1A1, lB1, 1C1 via ett IP-nät 101 med en tjänstehanteringsnod 21 som i sin tur kommunicerar via ett andra nät 201, exempelvis ett X.25 nät, med ett antal nätelement 6A1, 6B1, 6C1. Funktionaliteten i tjänstehanteringsnoden 21 är här uppdelad i ett konverterande medel 41 och en nätportsdel SU mellan vilka ett kommunikationsgränssnitt används, exempelvis Telnet. Nätelementen 6A1, 6B1, 6C1 kan exempelvis bestà av telefonväxlar sàsom AXEer eller liknande men också PBXer. I en mera generaliserad form är nätelementen hanterade system som hanteras av det hanterande systemet. Genom uppfinningen möliggöres att en mycket stor lnängd. av' logiken eller ”intelligensenfl kan exekvera i en klient och också att få nätelementet, eller till och med ett helt nät, att agera som en WWW server med hög prestanda.

Speciellt har den funktionalitet som exekverar pà klienten data som är struktuerad för varje typ av nätelement och valet av syntax och exakt information. som skall överföras till ett nätelement väljs i klienten medan den faktiska distributionen till rätt adress utförs i den underliggande hanteringsnoden 21.

Konverteringen fràn URL-formatet till det slutliga formatet och protokollet görs stegvis genom att först konvertera den URL- specifika strukturen till den slutliga MLen som sändes pà ett gemensamt protokoll och därpà använda olika nätportar 51 som kommunicerar med användning av specifika protokoll för delar av nätet. De kan också ha en väsentlig intelligens avseende sessionstransformering. Informationen för att bygga Man. Machine spràksträngar i IHU; är fördelaktigt uppdelad i. en primär första sträng och en längre informationssträng. Primärsträngen är fördelaktigt fem tecken lång och konstruerad enligt specifika kriteria varvid den också kan användas som bas för att undersöka tillåtna operationer pà ett distribuerat sätt. Speciellt kan den 10 15 20 25 b) C) 521 163 16 primära strängen konstrueras enligt specifika kriteria som vilket också gör den användbar som adresseringsmedel.

I figur 3A visas återigen ett annat utföringsexempel i vilket tvà klienter lA,, lB2 kommunicerar med en tjänstehanteringsnod 22 via ett IP-nät 102. Tjänstehanteringsnoden 22 kommunicerar i sin tur via X.25 nät 2OA1, 2OA2 och via ett annat nät 2OA3 med ett antal nätelement, i detta fall telefonväxlar, över andra nät 20Al, 2OA2, 20A, I detta fall är' näten. 2OA1 och. ZOA2 X.25 nät. Genonl den inherenta adresseringsmekanismen i IP-nätet sändes inkommande URLer till adekvata konverteringsmedel för den speciella typen av nätelement sonl adresseras. Således finns det i detta fall tre typer av nätelement, därför finns det tre olika konverteringsmedel CONVl 4n, CONV2 4%, CONV3 4%, ett för varje typ av nätelement som hanteras av Med tjänstehanteringsnoden 22. varje konverteringsmedel 421, 4n, 423 är en nätport G/Wl, G/W2 och G/W3 är associerad. G/Wl kommunicerar via andra nät 20A1 med AXEl 6An, AXE21 6An, och AXE31 6Au_där index 1 i detta fall indikerar att de är av samma typ. G/W2 kommunicerar med AXEl2 6Bn och AXE22 6Bu som också är av en och samma typ medan G/W3 kommunicerar via ett annat nät med nätelement PBX SC2.

Givetvis kan det också finnas fler än en tjänstehanteringsnod.

Detta illustreras i figurerna 3B, 3C. URLen används dä också för att hitta adekvat tjänstehanteringsnod.

Figur 3B visar ett utföringsexempel som liknar det i figur 3A men i detta fall finns det tvá tjänstehanteringsnoder 2A2, ZBT eller Tjänstehanteringsnoderna har i allmänhet olika fysiska eografiska lokaliteter, de kan exempelvis vara belägna i olika LC! städer. 10 15 20 25 30 521 1eåfjj* 17 Här innehåller nod 2A, konverteringsmedel CONVl och nätport G/W1 för att kommunicera med nätelement 6An, 6An, 6An. (Hänvisnings- beteckningarna är desamma som i figur 3A bara av enkelhetsskäl, det torde emellertid vara klart att konfigurationerna kan vara helt annorlunda. Den andra noden 2B2 innehåller CONV2, CONV3 som via G/W2, G/W3 kommunicerar med nätelementen 6An, 6A” respektive ecz.

Figur 3C visar återigen ett annat utföringsexempel med tre noder 2C2, 2D2, 2E2 som kan vara anordnade på olika geografiska platser även om de också kan vara samallokerade. Här innehåller varje nod bara en konverterare och en nätport och varje nod kommunicerar med ett antal nätelement via ett nät. Givetvis är antalet klienter, noder och nätelement såväl som anordnandet i olika noder, slagen av nätelement inte begränsade till de visade utföringsexemplen utan kan skilja sig väsentligt därifrån.

Givetvis är också vilket antal av typer av nätelement som helst tänkbart och det är också möjligt att använda samma nät men olika protokoll för kommunikation med en speciell typ av nätelement. Telefonväxlarna behöver vidare inte vara AXEer och PBXer (såsom exempelvis MD1l0 från Ericsson) utan de kan vara av vilket slag och vilken kombination som helst av telefonväxlar.

Det skall emellertid vara klart att uppfinningen inte är begränsad till telefonväxlar (här relaterande till publika såväl som privata växlar) utan den är tillämplig likaväl på andra slag av hanterade system, exempelvis nätelement hanterade av ett hanterande system som tar emot applikationer som exekveras i en klient. 10 15 20 25 UJ C) 521 163 ' 18 Figur* 4 illustrerar schematiskt en. URL som inkommer till ett hanteringssystem 23 i form av ett OSS (Operation Support System) 23 som innefattar ett konverteringsmedel 43 eftersom det i detta fallet bara finns en typ av nätelement, 6B3 , AXEB 6C3 . nämligen AXEl 6A3, AXE2 Pà ett liknande sätt illustreras en implementeing i figur 5. En URL inkommer till ett hanteringssystem, här i form av ett driftssystenx OS 24 son1 agerar sonl en. web server i 'vilken en servlet 74 är inlänkad för att tillhandahålla kommunikation med en gateway 54 som i sin tur kommunicerar med en telefonväxel 64.

OS 24 stödjer också access till databaser DB 84 och liknande, exempelvis med användning av CGI.

Figur 6 är ett schematiskt flödesdiagram som skall visa pà de väsentliga delarna av det uppfinningsmàssiga konceptet. Först läggs information för en applikation som exekverar i en klient i en URL, 100. URLen tillhandahàlles då (med användning av de inherenta adresseringsegenskaperna för URLen) till det adekvata hanteringssystemet med användning av ett första nät med 101. När URLen tas användning av ett IP protokoll, emot i hanteringssystemet, speciellt en tjänstehanteringsnod, används URL-adresseringsfunktionaliteten eller adresseringsschemat för att fastställa vilken som är det adresserade 103, typen pà nätelementet NE, 102. Adekvat konverterare anropas därpà, resten av till de och adresseringsinformationen separeras fràn informationen. och. URLen tillhandahàlles adekvata hanteringsmedlen som hanterar den adresserade NE-typen, 104. I konverteringsmedlen konverteras informationen i. URL~format till ett MML-format eller mera generellt till det protokoll som 521 163 19 används för kommunikation med ett speciellt adresserat NE, 105.

Informationen tillhandahàlles därpà till adresserat NE, 106.

Det torde vara klart att uppfinningen givetvis inte är begränsad till de speciellt illustrerade utföringsexemplen. utan att den kan varieras pà ett antal sätt inom ramen för vidhängande patentkrav.

Claims (26)

10 15 20 25 30 521 1ez§>fvili 20 PATENTKRAV

1. Anordning för att tillhandahålla kommunikation mellan klienter (lA, lB, lC;1A1, lBl, lC1;lA2 , lBz) och hanterade system (6A,6B,6C; 6A1,6B1,6Cl;6A11,6A21,6A31,6A12,6A22,6C2;6A3,6B3,6C3;64) via ett hanterande system (2;21;22;2A2,2B2;2C2,2D2,2E2), där klienterna (lA, lB, 1C;lA1, lBl, 1Cl;lA2 , lBz) kommunicerar med det hanterande systemet (2;21;22;2A2,2B2;2C2,2D2,2E2) över ett första nät (lO;lO1;lO2) det hanterande (2;21;22;2A2,2B2;2C2,2D2,2E2) med användning av ett IP-protokoll, systemet kommunicerar med ett antal hanterade system (6A, 6B, 6C; 6A1, 6B1, 601; 6A11, 6A21, 6A31, 6A” , 6A22, 6C2; 6A3,6B3,6C3;64) över ett andra nät (20;2O1;2OA1,20A2,20A3), kännetecknad därav att och att det hanterande systemet (2;21;22;2A2,2B2;2C2,2D2,2E2) innefattar en tjänstehanteringsnod som innehåller informationsseparerande och distribuerande medel för att separera adresseringsinformation fràn annan information i ett inkommande meddelande och för att anpassa informationen till det kommunikationsprotokoll som används för kommunikation med det adresserade hanterade systemet (6A, 6B, 6C; 6A1, 6B1, 6Cl; 6An , 6A2l, 6A31 , 6A12 , 6A” , 602 ; 6A3 , 6B3 , 6C3 ; 64) och att den huvudsakliga delen av logiken ligger i en applikation som exekveras i klienten (lA, lB, lC;lA1, lBl, 1C1;lA2 , lBz) och att informationen som används av sagda applikation tillhandahàlles i en Uniform Resource

2. Locator (URL) som tillhandahàlles till det hanterande systemet (2;21;22;2A2,2B2;2C2,2D2,2E2) . 10 15 20 25 30 521 163 21 att varje hanterat system (6A,6B,6C;6A1,6Bl,6C1; 6Au,6A21,6A3l,6A12,6A22,6C2;6A3,6B3,6C3;64) agerar som, och erfares som, en web server.

3. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att de hanterade systemen (6A,6B,6C;6A1,6B1,6C1; 6An,6An,6A31,6A12,6A,2,6C2;6A3,6B3,6C3;64) är nätelement.

4. Anordning enligt patentkrav 3, k å n n e t e c k n a d d ä r a v att nätelementen består av telefonväxlar, såsom exempelvis AXEer.

5. Anordning enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att åtminstone ett av nätelementen (6C2) är en PBX.

6. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att anpassningsmedlen består av ett antal konverterare (3í4í421f422f423ï43í74)-

7. Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d d ä r a V att hanteringsnoden (noderna) därutöver innehåller ett antal nätportar (51;54) för kommunikation med de hanterade systemen (6A,6B,6C;6A1,6B1,6C1;6A¿1,6A¿1,6A3l,6A¿2,6A22,6C2;6A3,6B3,6C3;64), speciellt nätelementen, där konverterarna (4;4m,422,4æ;43;7@ kommunicerar med nätportarna över ett tredje protokoll, t.ex. Telnet. 10 15 20 25 30 521 wsfflfj" 22

8. Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att hanteringsnoden (noderna) utöver anpassningsmedel innehåller ett antal nätportsmedel och att konverteringsmedlen och motsvarande nätport är kombinerade i en gemensam entitet (2;21;22;2A2,2B2;2C2,2D2,ZE2).

9. Anordning enligt patentkrav 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att det finns ett antal olika typer av hanterade system, speciellt nätelement, där det finns ett anpassningsmedel som innehåller konverteringsmedel för varje typ av hanterat system eller nätelement i hanteringsnoden.

10. Anordning enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att kommunikation med varje hanterat system (6A,6B,6C;6A1,6Bl,6C1; eAn, 62x21, 61x31, eAn, GAH, sc2,-6A3, 6133, acw-eg, t.ex. NE, tillhanda- hälles pä ett enhetligt sätt oavsett typ pà det hanterade systemet, t.ex. NE.

11. ll. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att klienten (lA,lB,1C;lA1,lB1,lC1;lA2,lB2) fungerar utan operatör och att den är programmerad att hämta information med en given frekvens, att lagra sagda information och att återge information pà ett lämpligt sätt.

12. Anordning enligt nàgot av patentkraven 1-10, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att klienten (lA,lB,lC;lA1,lB1,lC1;lA2,lB2) är operatörsstyrd. 10 15 20 25 h) CD 521 163 23

13. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav att varje klient (lA, lB, 1C;lA1, lBl, 1Cl;1A2, lBz) innefattar processmedel som innehåller logik för att bestämma till vilket (6A, 6B, 6C;6A1, 6B1, 6C1;6A11, 6A21 , 6A31, 6A12, 6A22 , 6C2; 6A3,6B3,6C3;64), t.ex. hanterat system nätelement, eller typ av nätelement, information skall sändas.

14. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav att de hanterade systemen (6A, 6B, 6C; 6A1, 6Bl, 6C1; 6A1l,6A21,6A31,6A12,6A22, 6C2;6A3,6B3,6C3;64) , speciellt nätelement, är konfigurerade med användning av MML-språk.

15. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad därav att exekveringsfunktionaliteten i en klient (lA, lB, lC; lAl,1Bl,lC1;lA2,lB2) innehåller data som är strukturerad för varje typ av ett antal typer av hanterade system (6A,6B,6C;6A1,6B1,6Cl; sA11,6A21,eA31,sAlweAzz,ec2;6A3,sB3,6c3;64) (NE) och acc klienten dessutom innehåller medel för att välja syntax och information avsedd för det hanterade systemet (6A, 6B , 6C; 6A1 , 6B1 , 6Cl; GAH, 6A21, 6A31, 6A” , 6A22 , 6C2 ; 6A3 , 6B3, 6C3 ; 64) .

16. Anordning enligt något av patentkraven 1-15, kännetecknad därav att i konverteringsmedlen (3;41;421,422,423;43;74) konverteras (mappas) information i URL-format till MML-format och att en nätport används för kommunikation med systemet , speciellt nätelement . 10 15 20 25 521 165 24

17. En hanteringsnod (2;21;22;2A,,2B2;2C2,2D2,2E2;23;24) som kommunicerar med ett antal klienter (1A,1B,1C;lA1,1B1,1Cl; 1A,,lB2) via ett första nät, där sagda hanteringsnod hanterar ett antal hanterade system (6A,6B,6C;6A1,6B1,6C1; sAlhsAn,61x31,eAlweAzwscfisAa,sB3,6c3;6_,) över ett andra nä: (2o,-2o1,-2oA1,2oA2,2oA3) , k à n n e t e c k n a d d ä r a v att att det första nätet är ett IP-nät sonn använder ett IP- protokoll, att URLer används för kommunikation med hanteringsnoden (2;21;22;2A2,2B2;2C2,2D2,2E2) och att hanteringsnoden innehåller informationshanterande medel för att separera adresseringsinformation som adresserar ett hanterat system fràn annan information och för att anpassa information till det protokoll som används för kommunikation med det adresserade hanterade systemet (6A,6B,6C;6A1,6B1,6C1; 6An,6An,6An,6A¶2,6An,6C2;6A3,6B3,6C3;64) över det andra nätet.

18. En hanteringsnod enligt patentkrav 17, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att den innehåller ett antal protokollkonverterande medel (41,4n,422,4B;43;74), ett för varje typ av hanterat system, speciellt nätelement.

19. En hanteringsnod enligt patentkrav 17 eller 18, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att de hanterade systemen är nätelement, t.ex. telefonväxlar såsom AXEer eller liknande, PBXer osv.

20. Ett system inkluderande ett antal klienter (1A,1B,1C; 1A1,1Bl,1Cl;1A2,1B2) i 'vilka applikationer exekveras, ett antal 10 15 20 25 b.) C) 521 1esÉlff 25 hanteringsnoder (2;21;22;2A2,2B2;2C2,2D2,2E2) och ett antal hanterade system (6A, 6B, 6C; 6Al, 6Bl, 6C1; 6An, 6A21, 6A31, 6A12, 6A” , 6C2; 6A3,6B3,6C3;64), där klienterna (lA,lB,lC;lA1,lB1,lC1;lA2,IBQ kommunicerar med hanteringsnoderna (2;21;22;2A2,2B2;2C2,2D2,2EQ med användning av ett första nät, där hanteringsnoderna kommunicerar med de hanterade systemen (6A,6B,6C;6A1,6B1,6C1; 6A11, 6A21, 6A31, 6An, 6A22, 6C2; 6A3 , 6B3, 6C3 ; 64) med användning av ett andra nät, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att det första nätet är ett IP-nät som använder ett IP-protkoll, där informationen i de exekverade applikationerna tillhandahàlles i URLer som innehåller information om den relevanta hanteringsnoden (2;21;22;2A2,2B2;2C2,2D2,2E2) och att hanteringsnoderna inkluderar informationsseparerande och distribuerande medel för att separera adressingsinformation för ett adresserat hanterat system och att konverteringsmedel (3;4l;4m,422,4n;43;74) är anordnade för konverting fràn den inkommande informationens protokoll till det protkoll som används för kommunikation med det adresserade hanterade systemet.

21. Ett system enligt patentkrav 20, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att det finns ett konverteringsmedel för varje typ av hanterat system med vilket en speciell hanteringsnod kommunicerar.

22. Ett system enligt patentkrav 20 eller 21, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att de hanterade systemen är nätelement, speciellt telefonväxlar, PBX osv. sàson AXE eller liknande, lO 15 20 25 30 ;_.«_ 521 163 26

23. Förfarande för att tillhandahålla kommunikation mellan klienter och hanterade systenp i vilka klienter applikationer exekveras, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att det innefattar stegen att: - tillhandahålla information om den exekverande applikationen i en URL, - använda ett första IP-nät för att tillhandahålla URL- information till det relevanta hanterande systemet som hanterar det adresserade hanterade systemet, - fastställa i det hanterande systemet vilken som är typen pà det adresserade hanterade systemet, - konvertera information i form av URL till det protokoll som används för kommunikation med det adresserade hanterade systemet, - tillhandahålla den konverterade informationen med användning av ett andra nät till det adresserade hanterade systemet.

24. Förfarande enligt patentkrav 23, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att de hanterade systemen är nätlement, speciellt telefonväxlar sàsom AXE eller liknande, PBX osv.

25. Förfarande enligt patentkrav 23 eller 24, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att i det hanterande systemet separata konverteringsmedel är anordnade för varje typ av hanterat system, speciellt nätelement eller telefonväxel.

26. Förfarande enligt något av patentkraven 23-25, 521 165 27 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att en MML används för kommunikation mellan det hanterande systemet och de hanterade systemen och att i konverterings- medlen konverteras URL-format till MML-format.