SE518682C2 - I urtag i benvävnad applicerbart implantat samt metod för sådant implantat - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 518 682 .. 2 ..... .. underliggande benytan. I hithörande sammanhang är det även önskvärt att kunna ha stor valfrihet då det gäller placeringen av implantatet i den aktuella situationen.

Implantatet skall även vara av det slag där man kan arbeta med liten risknivå för olägenheter för patienten. I anslutning härtill föreligger således önskemål om meto- der och anordningar där själva implanteringsarbetet sker på ytterytan av benet. Det är avgörande angeläget att man kan undvika att gå in i nervrika områden i benet.

Implantatet och den tillhörande metoden skall även möjliggöra att planeringen och åtgärdandet av ifrågavarande dentala situation skall kunna minskas tidsmässigt. I anslutning härtill är det angeläget att standardiserade komponenter kan användas i största möjliga utsträckning och att sortimentet ur vilket tandläkaren skall välja komponenter för den aktuella situationen är så litet som möjligt. inblandade komponenter skall även kunna utföras i vävnadsvänligt material, t.ex. titan.

Föreliggande uppfinning har som ändamål att föreslå ett implantat och en metod i anslutning till implantatet som löser hela eller delar av den ovan omnämnda problematiken. Uppfinningen bygger därvid på insikten att implantatet skall kunna fasthållas i det kortikala, kompakta benet och dess närmast underliggande skikt, vilket möjliggöres genom att implantatet förankras i avpassade uppborrade eller uppfrästa försänkningar i benkompaktan och underliggande ben. I enlighet med uppfinningen kan detta ske på ett standardiserat sätt och så t.ex. behöver ett i ett utföringsexempel använt utskott eller cirkulärt utformat fotparti på implantatet inte individuellt modifieras för anpassning till benkonturen. Implantatets placering i uppborrade försänkningar innebär också att de i vissa utföringsforrner använda implantatutskotten och fotpartiema kan täckas med transplanterat ben, eller som altemativ spontant överväxande ben eller benersättningsmaterial, vilket reducerar/eliminerar risken för att denna del av implantatet skall perforera ifrågavarande slemhinna som täcker aktuellt benområde.

Vid hithörande slag av implantat är det även väsentligt att kunna reducera tiden för implantatets inläkning i käkbenet. 10 l5 20 25 30 518 682 3 Det är även tidigare känt att förankra intraossösa implantat i ßrsänkningsspår i käkbenet. Nämnda implantat utgöres av s.k. bladimplantat eller diskimplantat. De kända implantaten av denna typ och metoderna som utnyttjas i anslutning härtill medför att implantaten ifråga är helt beroende av att förankras djupt liggande och endossöst på samma sätt som endossösa cylindriska eller skruvformade implantat.

Man kan således inte heller lösa den i ovan angivna problematiken med denna typ av implantat.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för .ett .implantat .av det inledningsvis omnämnda slaget är att de fästet eller stödet bildande partiet eller partierna är anordnat respektive anordnade dels med väsentlig total area i sin eller sina utbredningsriktningar, dels med väsentlig styvhet och förfabricerad(-e) sträckning respektive sträckningar.

Ytterligare särdrag hos implantatet är att fästet respektive stödet är utformat som en platt och väsentligen styv enhet.

I en utföringsfonn av implantatet enligt uppfinningen utgöres implantatet av en perforerad platta med en centralt belägen distans för anslutning till den protetiska konstruktionen. Plattan är således fórsänkt i det kortikala benet till i nivå med det ~ subkortikala skiktet och övertäcks med bortborrat ben eventuellt i kombination med benersâttningsmaterial. En förskruvning med miniskruvar till kortikalt ben kan övervägas i utföringsformer av uppfinningen.

I en ytterligare utföringsfonn utgöres implantatet av en rak eller T-fonnad balk.

Altemativt kan balken vara utförd med korsform. I ett ytterligare alternativ är balken ersatt med ett rör med motsvarande form. Implantatet försänks i benet med hjälp av urfräsning eller uppborrning. Nämnda balk kan vara perforerad och kan förses med miniskruvar för aktiv förankring i benkompaktan. Balken kan även med fördel täckas av autotransplanterat ben och/eller bensubstitut.

I en ytterligare utföringsform utnyttjas ett flerpunktsimplantat som i princip består av ett antal, t.ex. tre, separata delimplantat med liten diameter, och som penetrerar lO 15 20 25 30 518 68211. 4 . - ' ' ke. De tre delimplantaten är avsedda slemhinnan eventuellt via var sitt anslutningsstyc . _ , . - 'k 1 rti å ett företrädesvis att i huvudsak fasthallas i benets kortikala och subkorti a a pa P d d- d , _ , ~ k" r l ad och stan ar 188m standardiserat satt sa att en centralt belagerl, SUPfafnu OS p acer d lb fl _ - ' '11 ' 1 taten ome e art 6 ef komponent for bro/protesanslutning kan retineras ti im? an deras installation. _ . ' d fi f'l' de underkraven Ytterligare uttönngsfonnor av uppfinfllflgßn framgår a” e e e' ° Ja” till implantatet ifråga.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för ett förfarande för att framställa ett implantat enligt uppfinningen är att de fästet eller stödet bildande partiet respektive partiema utföres dels med väsentligt utbredd total area i utbredningsriktningen(-arna) mot kortikala och/eller subkortikala skikt i benet, dels med väsentlig(-a) styvhet(-er) och i fabrikation förutbestämd eller förutbestämda utsträckning respektive utsträckningar.

Ytterligare särdrag hos förfarandet är att fästet eller stödet respektive partiet eller partierna anordnas för öveitäckníngsbarhet med boitborrat ben eventuellt i kombination med benersättningsmateiial. . .. .. -- " t"dt es ktive Ytterligare ett sardrag hos förfarandet kannetecknas av att fastet eller s o e r pe t ller partiema anordnas för öveitäckningsbarhet med autotransplanterat ben p ie e och/eller bensubstitut.

Genom det ovan föreslagna erhålles en rad fördelar och således erhâllßS en kombinerad fasthållning till det koitikala benet och det närmast dämnder belägna subkortikala benet. Så t.ex. behöver man inte befara att slemhinnan eller bfiflhinnan perform-as av det underliggande implantatet. Stora fördelar erhålles även .ur patienfsynpunkt genom att man kan bibehålla konstruktionsarbetet vid benets utsida utan att behöva tränga ned i känsliga delar i benet. Förhållandevis tekniskt enkelt uppbyggda implantat kan utnyttjas och ekonomiskt fördelaktiga IIICIOÖCT kan introduceras. Sortimentet kan begränsas väsentligt och bildas av tekniskt enkla ošh däfmod ekonomiskt fordoidktigt ffamsfäiibora komponentßr- Planfifingßflfbefef “d d t d t la arbetet kan väsentligt underlättas och de nya implantatcn och den nya e en a 10 15 20 25 30 518 682 metoden möjliggör även stor valfrihet för placeringen av implantaten i anslutning till käkbenet. Således behöver inte implantaten appliceras på käkbenets ovansida utan kan förläggas även till de närliggande snedställda sidoytoma.

Genom uppfinningen blir det möjligt att även utnyttja sig av i och för sig kända principer för uppklaffning och t.ex. trepanborrning, ändutfräsning och korta läknings- tider.

FIGURBESKRIVNING För närvarande föreslagna utföringsforrner av ett implantat och en metod i anslutning till ett dylikt implantat skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där figurl i perspektiv snett ovanifrån och principiellt visar applicering av ett implantat av en första utföringsfonn i ett käkben, figur 2 i vertikalsnitt och principiellt visar utformningen av en andra utföringsfonn av ett implantat, figur 3 i perspektiv snett ovanifrån visar ett implantat liknande det i figur 1 men med ekerformad fotplatta, figur4 i perspektiv snett ovanifrån visar en tredje utföringsfonn av ett implantat, figur 5 i horisontalvy visar olika typer av ytterligare utföringsformer på implantat anordnade vid ett principiellt angivet käkben, figur 6 i vertikalsnitt visar en ytterligare utföringsfonn av ett implantat vid ett käkben, 10 15 20 25 30 0 n o | n « n oc 518 682 6 figur7 i vertikalsnitt visar en från utföringsforrnema enligt ovan skild utföringsform av ett implantat vid ett käkben, figur 8 i horisontalvy visar i förstorat skick en utföiingsform av ett implantat som framgår av figuren 5, figur 9 i vertikalsnitt visar från utförandena enligt figurema 1-8 skild utföringsform för implantat applicerad i en urfräsning eller uppborming i ett käkben, och figurer 10-15 i olika vyer och snitt visar olika uppbyggnader och användningar av implantaten.

I figuren l är käkbenet symboliserat med 1. Käkbenet uppvisar ett kortikalt skikt la som vid sina inre delar övergår i trabekulärbenets subkortikala skikt lb. Käkbenets egentliga trabekulära skikt är visat med lc. I enlighet med föreliggande uppfinning är åtminstone det kortikala skiktet la försett med en urfräsning eller urborrning 2 som i föreliggande utföringsexempel är cirkulär. Urfräsningen eller urtagningen 2 har ett djup H på endast 2-5 mm. I urtaget 2 är anordnat ett implantat 3 som i den visade utförings-formen har formen av en cirkulär skiva. Implantatet är utfört med en central fäst- eller stöddel 3a som är avsedd att sträcka sig genom det i figuren 1 visade kortikala (kompakta) benet la och anslutas till den dentala konstruktionen via ett gängat hål 3a'. Implantatet kan även vara fastskruvat i de kortikala och subkortikala skikten la, lb medelst perifert applicerade skruvar 5, 6, 7 som bör vara jämnt fördelade utefter implantatets periferi. Det skivforrniga implantatet är även försett med ett antal vertikala genomgående hål 8, i vilka ben kan nybildas efier implantatets applicering i urtagningen. Implantatets fotplatta har en tjocklek h som understiger djupet H för urtagningen med Lex. 1-4 mm. Implantatet kommer på så sätt att er- hålla en framträdande låg försänkningsgrad i urtagningen H och är i applicerat läge i urtagningen belägen på ett utpräglat avstånd A ovanför en nervgren ld. Implantatet uppvisar en diameter D som kan anta värden inom området 6-12 mm, företrädesvis ca 10 mm. Implantatets underyta 3b är således utförd med en framträdande area i sin utbredningsriktning, vilken area kan anta värden mellan cirka 50-100 mmz. I enlighet 10 15 20 25 30 518 682 7 . _. med uppfinningen urfräses således först en urtagning 2 i benet, varefter implantatet appliceras i urtagningen medelst klärnpassning mot urtagningens väggar. Implantatet kan också fastskruvas i underliggande ben medelst nämnda skruvar i därför avsedda hål i implantatet. Implantatet fastläkes därefter i ben-materialet och ben + benhinna + slemhinna kan växa över implantatet. Vid anbringandet av den i figuren I ej visade dentala konstruktionen, t.ex. protesen, till implantatet via fástdelen 3a upptages hål i slemhinnan på i och för sig känt sätt. Implantatet kommer således att erhålla ett läge i urtagningen som är stabilt redan omedelbart efter installationen. Fästdelen 3a kan utgöra fäste för eller stöd för ifrågavarande dentala konstruktion. I anslutning till appliceringen av implantatet i urtagningen kan implantatet övertäckas med bortopererat ben eventuellt i kombination med benersättningsmaterial, dvs. med autotransplanterat ben och/eller bensubstitut.

Figuren 2 avser att visa ett från utförandet enligt figuren l skilt utförande på implantatet. I detta fall innefattar fäst- eller stöddelen 3a också en centralt placerad urtagning 3a', i vilken en skruv ll har applicerats temporärt under fastläkningen av implantatet. Denna temporärt applicerade skruv kan sedan ersättas med en distans för anslutning till den dentala konstruktionen. Implantat, distans, skruvar, osv. är utförda i vävnadsvänligt material, t.ex. titan. Implantatet 3 är även i detta fall försett med vertikala hål 8 fór beninlåkning i implantatets applicerade läge. Dessutom kan från implantatets ovanyta 3c sig sträckande skruvhål anordnas för vertikalt applicerbara skruvar. I föreliggande fall är implantatet utfört med en nedvikt kant 3e som kan sträcka sig runt om implantatets omkrets, altemativt partier utefter endast delar av periferin. Infästningen av implantatet i det kortikala och/eller subkortikala käkbenet kan altemativt eller kompletterande ske med skruvar som anordnas i skruvhål 3d' i nämnda nedvikta kant respektive nämnda nedvikta partier. Även i exemplet enligt figuren 2 kan implantatet anses ha en liten försänkningsgrad i det kortikala och/eller subkortikala käkbenet. Implantatet följer i princip konturema för de kortikala och subkortikala skikten i aktuellt tvärsnitt enligt figuren 2 av käkbenet.

Försänkningsdjupet H' kan hållas litet i enlighet med uppfinningen och ifrågavarande implantatpartier uppvisar en höjd h' som oftast markant understiger djupet H' i enlighet med ovan. I detta fall sker således urfräsning eller uppborming av urtagning för implantatet i huvudsakligen i de kortikala och subkortikala skikten, varefter 10 15 20 25 30 s 1 s 682 _ 8 ..... .. implantatet appliceras i urtagningen medelst klämpassning, eventuellt kompletterat med fástskruvar. Under fastläkningen intar skruven ll sitt i figuren 2 visade läge i den invändiga gängan 3a'. Efter fastläkningen öppnas slemhinnaq och aktuellt benmaterial upp och skruven ll kan avlägsnas och i hålet 3a' kan fastgängas en distans varefier applicering av den dentala konstruktionen kan ske.

Figuren 3 visar i perspektiv snett ovanifrån ett liknande implantat som det i figur l men med balkar 12 som sträcker sig radiellt ut från en central fåst- eller stöddel 3a, och med mellanliggande öppningar 8 så att en ekerforrnad fotplatta bildas. I figuren år också en runt periferin sig sträckande nedvikt kant 3e visad, som i föreliggande exempel kan vara kompletterade med i princip radiellt sig sträckande genomgående hål (ej visade) i den nedvikta kanten 3e för inväxt av nybildat benmaterial. Denna utformning ger implantatet en utpräglad vridstyvhet och retention i käkbenet.

I enlighet med figurema 4 och 5 kan i benpartiet l anordnas implantat med utforrnningar som skiljer sig något från dem som beskrivits ovan. I figuren 4 har ett i horisontalsnittet rektangulärt eller ovalt utformat implantat indikerats med 3'.

Ifrågavarande implantat uppvisar en vid implantatets mittre delar 3a" anordnad fast- eller stöddel 3a'". Vid implantatets yttre delar 3a"" och 3a""' är anorthade fastsättningsarrangemang med fastsättningsskruvar 6' respektive 7' i enlighet med ovan. Implantatet har även i detta fall låg försänkningsgrad i det kortikala skiktet la och fastsättningsskruvama är iskruvade huvudsakligen i detta skikt. Även i detta fall är implantatet försett med vertikala hål 8' för inväxt av nybildat ben. För att motstå eventuella böjkrafier är implantatet vridstyvt utformat, vilket indikerats med tvärsnittet d i figuren.

Figuren 5 visar i horisontalvy tre olika exempel på utfornmingar av implantat i enlighet med figuren 4. De olika utföringsformema har indikerats med 3", 3"' och 3"".

Utförandet enligt 3" är väsentligen rektangulärt i aktuellt horisontalsnitt. Utförandet 3"' har ett oval-format horisontalsnitt. Utförandet 3"" har en utformning med fyra vingar som sträcker sig från en centrumdel. Två av vingama år försedda med subkortikala fastsättningsskruvar kortikala och/eller käkbensskiktet lb. för fastsättning i det Implantaten enligt figuren 5 har motsvarande 10 15 20 25 30 . p p o n .-o n fastsättningsarrangemang och hålarrangemang för inläkning av nybildat ben som implantaten i figurema 1-4. Dessutom är implantaten försedda med stöd- eller fástdelar i enlighet med utförandena enligt ovan. Även i dessa fall är implantaten vridstyvt utformade vilket indikerats med tvärsnitten d', d" och d"' i figuren.

I figuren 6 visas ett utförande där de från implantatets centrumdel sig sträckande delarna är vinklade utåt/nedåt med en viss vinkel á. Centrumdelen har i detta fall formen av en cylindrisk del 3a som uppvisar det ovan omnämnda hålet 3a' för skruven 11. I detta fall uppvisar delen 3a en höjd som medför att delen 3a når ovanför benets yta och kan därmed fungera som distans för en dental konstruktion. I figuren är en centrumlinje för implantatet angiven med 14 och ett plan vinkelrätt mot nämnda centrumlinje är indikerad med 15. De från centrumdelen 3a sig sträckande delama är i figuren angivna med 3f och 3g. Delarna ifråga kan bilda en cirkulär enhet eller uppvisa vingformade element (jfr 3"" i figuren 5). Vinkeln á symboliserar därvid delens eller delarnas 3f, 3g sträckning respektive sträckningar i förhållande till nämnda horisontalplan 15. Implantatet är i likhet med ovan fastskruvat medelst skruvar 6"' och 7". Likaså är hål 8' anordnade för inläkning av ben. I detta fall är ovansidoma på delarna 3f och 3g samt hålighetema 8' fyllda med bortborrat ben eventuellt i kombination med benersättningsmaterial som applicerats i den initiala urtagningen 2 i anslutning till appliceringen av implantatet i ifrågavarande urfräsning eller motsvarande. I detta fall har även nybildat ben i urtagningama 8' indikerats med 18 och inläkningsriktningen för dylikt nybildat ben har indikerats med pilar 19. I förekommande fall kan även en barriär 16 av resorberbart eller icke resorberbart material appliceras så att det täcker den uppborrade defekten. I likhet med tidigare är också i detta fall försänkningsgraden för implantatet låg i ifrågavarande kortikala skikt. Nedsänkningsgraden är i detta fall bestämbar med partier som relateras till delarna 3f, 3g och den eller de ytterytor 3h som är belägna på fäst- eller stöddelen 3a under slemhinnan 4.

Figuren 7 visar ett ytterligare detaljerat utföringsexempel där de från centrumdelen 3a sig sträckande delarna 3f' och 3g' har en mera bågformad sträckning än i fallet enligt figuren 6. Den bågfonnade sträckningen följer i större utsträckning käkbenets sträckning i aktuellt vertikalsnitt. Det i figuren 7 visade implantatet fastgöres och 10 15 20 25 30 518 682 io fungerar på motsvarande sätt som implantatet enligt figuren 6. Den ej visade dentala konstruktionen fastgöres på i och för sig känt sätt i centrumdelens 3a invändiga gänga 3a'.

Figur 8 visar förstorat i förhållande till utförandet enligt figuren 5 exempel på utformningen av ett implantat med centrumdel 3a och från dessa radiellt sig sträckande vingformade element 3i, 3k, 31 och 3m. Vingama är symmetriskt anordnade i förhållande till centrumdelen 3a. Utförandet enligt figuren 8 kan även relateras till utförandena enligt figurema 6 och 7. Implantatet appliceras i en cirkulär urfräsning och förankras på motsvarande sätt i hål i käkbenets aktuella kortikala och/eller subkortikala delar. Skruvhuvudet ll har i detta fall ett diametralt spår lla för skruvmejsel.

Figuren 9 visar fallet där de från centrumdelen 3a sig sträckande delarna 3f' och 3 g" i princip sträcker sig parallellt med horisontalplanet 15 vinkelrätt mot implantatets centrumlinje 14. Det kan härvid anges att av Vingama i utförandet enligt figuren 8 två motställda vingar 3m och 3k kan vara lutande eller svängda enligt figurerna 6 respektive 7, medan de två andra vingama 3i och 3l kan vara icke-svängda eller icke- böjda i enlighet med utförandet enligt figuren 9.

I figuren 9 är sidoytan eller sidoytoma 30 och 3p motställda huvudsakligen endast kortikala och/eller subkortikala skikt i tandbenet 1. Likaså anligger implantatets underyta eller underytor 3s, 3r huvudsakligen endast mot kortikala eller subkortikala skikt i tandbenet. Åtminstone delar av nämnda underyta eller underytor 3s respektive 3r anligger mot ifrågavarande kortikala och/eller subkortikala skikt. Företrädesvis anligger i sistnämnda fall vissa ytterdelar mot nämnda skikt. Åtminstone delar av underytan 3s och 3r skall vara samverkbara med kortikala och/eller subkortikala skikt i benet. Ifrågavarande delar kan därvid utgöras av ytterdelar B, B'. I fallet med cirkulärt tvärsnitt är det två motstående partier, eller partier utefter samma diameter, som anligger mot ifrågavarande kompakta i käkbenet. I fallet med t.ex. fyra vingar i enlighet med figuren 8 är det således endast de yttre delarna av två varandra motstående vingar som behöver anligga mot 10 15 20 25 30 518 682 ll 2 2 2 '.' '.."..' .Z-å.. ' ' ifrågavarande kompakta i käkbenet. Övriga delar av implantatets undersida kan anligga mot trabekulära delar av tandbenet och ändå effektuera uppbärningsfiinktion från dessa mera mjuka delar av käkbenet.

I enlighet med ñgurerna lOa-l0c kan nämnda utbredningsyta eller ytan i utbredningsriktningen (iir underytoma 3s och 3r i figuren 9) uppdelas i ett antal delytor som samverkar med underliggande kortikala och/eller subkortikala skikt av käkbenet. Uppdelningen kan i princip ske med hjälp av skruvar 20, 21 och 22 (figur l0b) som förankras på avstånd från varandra i käkbenet på i och fór sig känt sätt.

Skruvamas sidoytor 20a, 2la respektive 22a är därvid motställda nämnda kortikala och/eller subkortikala skikt i Skruvamas nedskruvade lägen. Även skruvarnas underytor 20b, 2lb respektive 22b är motställda nämnda kortikala och/eller subkortikala skikt. Skruvama fungerar i detta fall även som distanser och kan sträcka sig med sina mittre och/eller övre delar genom benhinnan och slemhinnan 4.

Skruvama är vid sina övre ändar 20c, 2lc och 22c förbundna med förbindningselement 23, se figur l0c, som är fastskruvade vid nämnda övre delar medelst skruvar 24, 25 respektive 26. Till elementet kan anordnas infástningsorgan 27 för en ej speciellt visad dental konstruktion. Implantatet bildar således en homogen enhet i likhet med fig. 5.

I enlighet med figuren l0c kan skruvama således appliceras vid benets kortikala och/eller subkortikala skikt. I föreliggande fall kan minst två och i det här fallet tre elementdelar 23', 23"och 23"' föreligga. Totalt kan nämnda elementdelar bilda ett gemensamt element, och elementen eller elementet uppbär en centrumdel 27 som fungerar som stöd eller fástdel. för den dentala konstruktionen som kan erhålla ett vertikalt stöd från implantatet ifråga eller vara infást i detsamma, t.ex. medelst skruvfórband, limförband eller på annat sätt. Utföringsforrnen enligt figurema l0 c kan ha förenande balk eller förenande element antingen ovanför eller i det ytliga benet, men under benhinnan/slemhinnan eller ovanför slemhinnan alltså i munhålan förenande implantat. Figurema l0, l0a, l0b och l0c visar i sekvens appliceringen av den beskrivna anordningen. I enlighet med figuren 10 utnyttjas en borrjigg BJ för upptagning av borrhål. Borrhålen upptages på ömse sidor om nervgrenen ld. Enligt figuren lOa appliceras därefter implantatskruvama 20, 21 och 22 i de uppborrade 10 15 20 25 30 518 682 12 I i Z 'f '.."..' .L-ß.. ' ' ' hålen och infástningsdelar för balken eller motsvarande appliceras på implantatens eller skruvarnas övre delar. Enligt figuren l0b appliceras därefter balken/elernentet till implantaten/skruvama och skruvas fast i desamma.

Fästena eller stöden enligt ovan är anordnade väsentligen styva och bildar fórfabricerade färdiga produkter/komponenter. Anslutningen till implantatet av distans eller motsvarande kan ske på centralt eller icke centralt placerat parti, dvs. fäst- eller stöddelen är placerad centralt eller icke centralt. Då fastdragningsskmvar inte används kan vridfasthet för implantatet åstadkommas med alternativa medel, Lex. urtagningsutformning (Lex. i horisontalsnittet) som låser implantatets vridrörelse relativt käkbenet vid fastdragning av distans, dental-konstruktion, etc. I anslutning till insättandet av implantatet kan bentillväxt initierande och/eller stimulerande medel (t.ex. BMPs) utnyttjas.

Figurema ll, lla och llb visar en sekvens på applicering av ett i figuren llb angivet implantat 28. I enlighet med figuren ll uppklaffas slemhinnan (mucosan) och det kortikala benet 29 och eventuellt mindre delar av det underliggande trabekulära benet 30 uppsågas, alternativt uppborras (med trepanborr), varvid det uppsågade snittet angivits med 31. Den sålunda uppskuma eller uppsågade delen av benet 29 har angivits med 29a. Före uppsägningen har en central genomborrning av bendelen 29a effektuerats. Genomborrningen ifråga, liksom uppskämingen är anordnad att ske på utpräglat avstånd a från nervgrenen ld. Uppsågningen/ /uppskärningen och genomborrningen 32 utföres efter uppklaffning av slemhinnan, vilken uppklaffning således fiilägger bendelen 29a ovanifrån. I enlighet med figuren lla kan således bendelen 29a avlägsnas. Figuren l la visar även att före avlägsnandet undre delar 29a' av bendelen 29a kan behandlas med ett instrument, medelst vilket ifrågavarande delar 29a' avlägsnas. Implantatet uppvisar nedre delar 28a och en centrumdel 28b med centrumskruv 28c.

Figuren llc visar ett något annorlunda förfarande. I stället för att återinsätta den bortsågade delen 29a enligt ovan utnyttjas i detta fall partikulerat autoben AB som fylles i urtagningen ifråga (jfr 34 i figuren llb). Det partikulerade benet instänges 10 15 20 25 30 518 682 13 : : : ' ' - med hjälp av en täckdel, membran eller barriär TD som uppvisar en central urtagning, genom vilken Centrumdelen 28b kan sträcka sig.

Figuren l ld visar ett sågarrangemang i form av en "trepan-navare". Sågen eller borret har en centrumdel 36 som styr i urtagningen 32 och sågeggen eller uppskämíngseggen är visad med 37.

I utförandet enligt figuren 12 utnyttjas bentillväxtfunktion. Implantatet 28' fär läka in under slemhinnan 29 och hål i implantatets bottenplatta eller vingfonnade delar bildar tillträdeskanaler för ifrågavarande bentillväxtfiinktion. Det nybildade benet har här indikerats med 38 och pilar för bentillväxtfiinktionen är även visade. Figurerna l2a, l2b och l2c visar olika utföringsformer på bottenplattan 28a' enligt figuren 12.

De olika utföringsfoiinerna kan i enlighet med figuren 12a utgöras av en cirkulär platta 28a" med genomgående hål i plattans höjdriktning. I enlighet med figuren l2b kan bottenpartiet även ha sig i kors sträckande vingar 28a". Ett ytterligare utförande är visat med 28a"' i figuren l2c.

Figurema 13, 13a, l3b och l3c visar exempel på konstruktiva utforrnningar av implantatfunktionen. I detta fall kan implantatet vara försett med eller samverka med en del som uppvisar nedvikt fläns eller nedvikta flänsar och uppvikt fläns eller uppvikta flänsar 40, vilket anges i figuren 13. Centrumdelen är visad med 41 och visar en invändig uitagning för mottagning av en skmv eller motsvarande. En horisontell plattformad del är angiven med 42. I fallet enligt figuren l3a är implantatet försett endast med nedvikt eller nedvikta flänsar eller partier. De nedåtiiktade flänsama eller partierna (jfr även ovan) är belägna på väl tilltaget avstånd från nervgrenen ld. Nämnda nedvikta fläns respektive flänsar sträcker sig ner i det trabekulära benet. Figurema l3b och l3c visar implantatuppbyggnaden i separat i ett vertikalsnitt. Då det gäller horisontalsnitten kan hänvisas till figuren 12a respektive l2c.

Figurerna l4-l4i visar sekvensbilder som är mera detaljerade än det som beskrivits i ovanstående. Enligt figuren 14 klaffas mjukvävnaden eller slemhinnan upp och centrum 43 för implantatet markeras. En attrapp 44, (figur l4c-l4t), i Lex. böjbar 10 15 20 25 30 518 682 14 : : : ' ' plast eller metall inplaceras. Silikon kan även utnyttjas. Enligt figuren l4e borras i attrappkorsets centrum med rundborr som kan vara av diametern 1,8 mm.

Uppborrningen kan fortsätta med spiralborr med tex. 2 mm till avsett djup. Därefter upprepas i enlighet med figuren 5 borrningen med rundborr och spiral i korsets armar. Enligt figuren 14f jämnas golvet i korset med hjälp av en fräs. Därefter appliceras en oscillerande såg i centrum, varvid man kör "horisonten runt", se figur l4g. I läget enligt figuren l4h kan man kontrollera med implantatattrapp att det föreligger passning i alla riktningar. I läget enligt figuren l4h installeras implantatet i korset, varvid implantatet kan vridas 1/8 varv, vilket ger eflersträvad stabilitet. Icke avverkat kompakt/ spongiöst ben skall täcka armama. Därefter kan de uppborrade spåren fyllas igen med uppsamlat ben. Täckskruv appliceras i den centrala delen (jfr 28b i figuren llc), och lainbån återplaceras i ursprungligt läge (suturer). Tomet eller centrumdelen lambåtäcks altemativt lambån stansas ut för tornet. Altemativ till appliceringen av oscillerande såg och installation av implantatet är att placera implantatet utan vridning. Det måste då ha stor klämpassning lateralt i alla riktningar altemativt fästas med miniskruvar. Detsamma gäller om implantatet är utformat som kors med perifer ring, altemativt som perforerad platta. För att förstärka primärstabiliteten vinklas korsets aimändar uppåt eller nedåt, altemativt ges den perifera ringen en viss höjd (uppåt/nedåt). I ett ytterligare altemativ kan plattan ges en kant (nedåt/uppåt). Vid utsträckning nedåt prepareras med litet fissurborr altemativt trepanborr.

Figurerna 15, l5a-l5f visar ett annat användningsområde fór ifrågavarande implantat och implantatapplicering. I figuren 15 visas med 45 ett hålrum i överkäken, käkhålan (sinus). Utrymmet omges eller begränsas av en sinusslemhinna 46. Munslemhinnan är angiven med 47 och den innanför denna placerade eller befintliga benhinnan (periostet) är visad med 48. Det kortikala benet anges med 49 och det innanför det kortikala benet befintliga trabekulära benet är visat med 50. Uppfinningen är speciellt användbar på patienter med liten benhöjd.

Enligt figuren l5a uppklaffas slemhinnan 47 enligt ovan och uppsägning av det kortikala benet och delar av det trabekulära benet effektueras. Dylika uppsägningar är indikerade med 51 och 52 och kan utgöras av s.k. trepanspår. Det uppsågade 10 15 20 25 30 518 682 15 kortikala benet medför att det föreligger bendelar 49a respektive 49b. Dessa delar kan vid ett i anslutning till uppfinningen använt förfarande knackas inåt i riktning mot sinusslemhinnan 46.

Enligt figuren l5b appliceras därefter enheter eller medel 53 och 54. Eventuellt utnyttjas i anslutning till enheten 53 en gängad hylsa 55 som effektuerar en noggrann inskruvningsfunktion. I anslutning till enheten 54 utnyttjas en en- eller flerarmad platta 56 som är försedd med en central urtagning för enheten 54, vilken centrala urtagning uppvisar en invändig gänga 56a som samverkar med en utvändig gänga 54a på enheten 54. Enheten 56 fastskruvas i det kortikala eller kompakta benet och eventuellt kan skruvama 57 tränga ner även i det yttre trabekulära benet. Även detta arrangemang ger en noggrann iskruvningsfunktion. I figuren l5b har bendelama 49a och 49b nått ett läge där inbuktning skett av sinusslemhinnan varvid inbuktningarna indikerats med 46a och 46b. Inskjutningama eller iskruvningama av enheterna 53 och 54 sker i en takt som medför att nybildning av ben sker i utrymmet mellan bendelarna 49a och 49b och nämnda sinusslemhinna. Det hänvisas även till den av samma sökanden och samma dag inlämnade svenska patentansökan som är inriktad på hithörande slag av benbildningsfunktioner.

I figuren l5c har förloppet fortskridit och benmassan mellan det trabekulära benet och sinusslemhinnan har ökat väsentligt. Sålunda nybildat ben har i figuren l5c indikerats med 60. I ett utföringsexempel har benmängden ökat med 60% efter tre månader. I detta skede har slemhinnan 47 läkt in runt implantaten som med genomföringsdelar 61 och 62 sträcker sig genom slemhinnan ifråga.

I skedet enligt figuren l5d har implantaten försetts med täckskruvar 63 och 64. De i figuren l5d visade implantaten 53' och 54' kan utgöras av andra enheter än enheterna 53 och 54 eller utgöras av samma enheter. Även dessa implantat kan eventuellt samverka med en delvis visad hylsa 65 i enlighet med ovanstående.

I utförandet enligt figuren l5e har implantaten 53" och 54" utformningar som medför att de åstadkommer en lyfining av sinusslemhinnan 46 vid iskiuvningsstället utan mellanliggande lösgjoit ben. 10 15 20 25 30 16 I figuren l5f har implantaten eller motsvarande försetts med täckskruvar vid sina yttre delar. Iskruvningsfimktionens noggrannhet säkerställande organ 68 och 69 utnyttjas därvid. Organen 68 är bl.a. försedda med genomgående urtagningar, via vilka bentillväxten kan utövas och spridas från det trabekulâra benet till ovansidan på anordningen. I figuren l5f är enhetema angivna med 53"' och 54"'. Täckskruvama har beteckningama 70 och 71. Iskruvningsfunktionens noggrannhet fastställande organ i anslutning till enheten 54"' är fastskmvat med fastsättningsskruvar 72 på liknande sätt som i ovanstående. Organen 73 har genomgående urtagningar på motsvarande sätt som organet 68.

Uppfinningen är inte begränsad till de i ovan såsom exempel visade utföringsfonnema utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfinningstanken.

Claims (23)

10 15 20 25 30 518 682 I? PATENTKRAV

1. l. Implantat (3) avsett för förankring i urtag (2) i ben (1) och att utgöra fäste eller stöd för människokroppsrelaterad konstruktion, Lex. dental konstruktion, via en eller flera genom benet och mjukvävnad sig sträckande delar (12), varvid fästet eller stödet bil- dande parti eller partier (3f, 3f”, 3g, 3g”) är anordnat eller anordnade för försänkning med liten försänkningsgrad (H, H', H”) i urtaget(-n) och för att i sitt eller sina i urtaget eller urtagen applicerade läge(-n) med sidoytor och åtminstone delar, t.ex. ytterdelar, av sin area i utbredningsriktningen(-ama) vara motställbart(-a) och samverkbart(-a) huvudsakligen endast med kortikala och/eller subkortikala skikt (la, lb) i benet, k ä n n e t e c k n a t därav, att partiet eller partiema är anordnat respektive anordnade dels med väsentlig total area (3s, 3r) i sin eller sina utbredningsriktningar, dels med väsentlig styvhet och förfabricerad (-e) sträckning respektive sträckningar.

2. Implantat enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet respek- tive stödet är utformat som en platt och väsentligen styv enhet.

3. Implantat enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet uppvisar genomgående vertikala hål, i vilka nybildat ben är inväxningsbart vid fästets eller stödets fastväxning i käkbenet.

4. Implantat enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e te c k n a t därav, att fästet eller stödet är helt försänkningsbart i urtaget respektive urtagen och överväxbart med ny- bildat ben vid fastväxning i käkbenet.

5. Implantat enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet är utfört med arrangemang, t.ex. hålarrangemang, för fastskruvning 10 15 20 25 30 518 682 /8 eller fastsättning medelst skruv respektive fastsättningsorgan i nämnda kortikala och/eller subkortikala skikt.

6. Implantat enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet är utfört med en eller flera vingformade delar som sträcker sig från en på fästet eller stödet belägen fäst- eller stöddel för den eller de delar som sträcker sig genom benhinnan/slemhinnan.

7. Implantat enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att antalet vingar är fyra och fäst- eller stöddelen är placerad centralt, sett i fästets horisontalsnitt.

8. Implantat enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet uppvisar ett väsentligen rektangulärt eller ovalt horisontalsnitt där en fäst- eller stödde] för den eller de genom benhinnan/slemhinnan sig sträckande delarna är anord- nade vid horisontalsnittets mittre delar och hålarrangemang för fästskruvar är anordnade vid horisontalsnittets ytterdelar.

9. Implantat enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet är utformat med ett cirkelformat horisontalsnitt, dvs. såsom en cirkel- forrnad skriva.

10. Implantat enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet uppvisar en väsentligen plan överliggande del och från dennas ytter- kant nedskjutande kant eller fläns eller partier, och att den överliggande delen är helt eller delvis nedsänkt i urtagningen respektive urtagningama och sidoytoma så att den nedskju- tande kanten eller flänsen respektive partiema är motställda nämnda kortikala och/eller subkortikala skikt.

11. ll. Implantat enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet uppvisar en centrumdel eller excentriskt placerad och genom ben- hinnan/slemhinnan sig sträckande del och från denna del sig sträckande parti eller partier 10 15 20 25 30 518 682 I? som lutar utåt i förhållande till horisontalsnitt genom sistnämnda del eller är svängda för att följa käkbenets vertikalsnittkontur.

12. Implantat enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet fungerar som eller är utförd med en barriär med vävnadsvänligt mate- rial, t.ex. med en titanfoliebarriär.

13. Implantat enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet är anordnat i urtagningen eller urtagningama på utpräglat avstånd ovanför nervgren eller nervcentrum.

14. Implantat enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att delen eller delama som sträcker sig genom benhinnan är förbunden respektive för- bundna eller integrerad respektive integrerade med stödets eller fästets stöd- eller fästdel.

15. Implantat enligt något av patentkraven 1-13, k ä n n e t e c k n a t därav, att delen eller delarna som sträcker sig genom benhinnan/slemhinnan endast vilar eller stöder mot fäst- eller stöddelen.

16. Implantat enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att i fallet utan fastdragningsskruvar urtaget och fästet respektive stödet är anordnat för stabil inbördes applicering i horisontal-snittet.

17. Implantat enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet är uppdelat på två eller flera partier som är förankringsbara i var sitt tilldelade urtag (borrning).

18. Implantat enligt patentkravet 17, k ä n n e t e c k n a t därav, att respektive parti består av eller innefattar en skruv som är förankrad i urtagningen via sin inre ände och som bildar en genom benhinnan/slemhinnan sig sträckande del med sina mittre och/eller 10 15 20 25 518 682 20 övre delar, och att skruvarna är inbördes förbundna vid sina övre ändar via element för emående av en gemensam sammanhängande enhet.

19. Implantat enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att den eller de utbredda areoma uppvisar en total area av ca 50-100 mmz och vid skiv- forrnad utformning en tjocklek ej överstigande 2 mm, företrädesvis 0,5-1 mm.

20. Implantat enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att urtagningen respektive urtagningarna för fästet eller stödet uppvisar ett djup av 2-5 mm, företrädesvis ca 3 mm.

21. Förfarande för att framställa implantat för protetisk konstruktion och avsett att vara applicerbart i åtminstone ett urtag i ett ben, tex. käkben, varvid implantatet utföres med fäste och stöd för konstruktionen och med del (3a, 12) avsedd att sträcka sig genom benets benhinna/slemhinna för samverkan med den dentala konstruktionen samt fästet eller stödet utföres med parti eller partier (3f, 3f”, 3g, 3g”) med låg höjd (Hm) avsett respek- tive avsedda att ge låg försänkningsgrad (H') i urtaget respektive urtagen, vilket parti eller partier utföres med sidoytor (30, 3p) som är avsedda att tillsammans med delar, tex. ytter- delar, av partiets eller partiemas area i utbredningsn'ktningen(-ama) vara motställbara huvudsakligen endast kortikala och/eller subkortikala skikt (la, lb) i benet (1), k ä n n e- t e c k n a t därav, att partiet respektive partiema utföres dels med väsentligt utbredd total area (3s, 3r) i utbredningsriktningen(-ama) mot nämnda skikt, dels med väsentlig(-a) styvhet(-er) och i fabrikation förutbestämd eller förutbestämda utsträckning respektive utsträckningar.

22. Förfarande enligt patentkravet 21, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet respektive partiet eller partiema anordnas för övertäckningsbarhet med bortborrat ben eventuellt i kombination med benersättningsmateiial. 518 682 2!

23. Förfarande enligt patentkravet 21 eller 22, k ä n n e t e c k n a t därav, att fästet eller stödet respektive partiet eller partiema anordnas för övertäckningsbarhet med autotransplanterat ben och/eller bensubstitut.