SE516034C2 - Anordning och metod vid städning - Google Patents

Description

:apan 10 15 20 25 30 516 054 2 av mindre och i många fall för ögat osynliga partiklar vara viktigare för upple- velsen av lokalens renhet och därtill för påverkan på en person i lokalen.

Lokalens, eller ett rums, tillstånd med avseende på dess renhet refere- ras nedan till som rummets komfortvärde. Komfortvärdet avser alltså i det föl- jande i första hand hur rent rummet är ur olika aspekter. En aspekt som sär- skilt kan beaktas är rummets användning. I t.ex. så kallade renrum i industri- ell eller medicinsk miljö är partikelhalten och partiklarnas storlek av avgöran- de betydelse. Det finns också ett medicinskt samband mellan täthet av partik- lar av viss storlek och förekomsten av bakterier och liknande. Däremot ingår inte rummets luftfuktighet, temperatur eller ljudnivå i den här använda defini- tionen av ordet komfortvärde.

UPPFINNINGEN I SAMMANFATTNING Ett syfte med uppfinningen är att minska eller helt undanröja de pro- blem som nämnts ovan och möjliggöra anpassad och ändamålsenlig städ- ning av en lokal. Enligt uppfinningen åstadkoms detta genom att rummets ak- tuella komfortvärde fortlöpande bestäms och lagras och att en viss städrutin fastställs i beroende av hur komfortvärdet varierat över viss tid. Ett önskat och förutbestämt komfortvärde utgör därvid en referens, mot vilken det aktu- ella Komfortvärdet ställs. Det förutbestämda komfortvärdet fastställs med hänsyn taget till bland annat rummets användning och dess utnyttjandegrad.

Rummets komfortvärde bestäms med mätorgan, som registrerar olika storheter i rummet. I ett föredraget utförande innefattar mätorganet en givare, som registrerar halten av partiklar av viss storlek i rummet. Mätning av halten av partiklar har i praktiken visat sig utgöra ett bra underlag för fastställande av städprogram och i viss mån av den frekvens med vilken städning bör ske.

Mätsignaler från givaren tas upp fortlöpande med lämpliga intervall.

Därvid kan variationeri partikelhalten i samband med aktivitet i rummet regi- streras. Detta är viktigt, eftersom partikelhalten i luften varierar kraftigt i sam- band med sådan aktivitet, t.ex. när personer rör sig i rummet och i samband AH au|øn 10 15 20 25 30 516 034 3 med städning, och därvid förekommande toppvärden och efterföljande lägre och stabila värden starkt bör påverka efterföljande städning.

En givare i varje rum är förbunden med ett styrsystem. l styrsystemet sker automatiskt analys av upptagna mätvärden från givama och rummets aktuella komfortvärde bestäms. Inför varje städning av ett rum etableras kon- takt mellan städpersonal och styrsystem. I beroende av denna analys och med rummet associerade övriga data fastställer styrsystemet aktuell städin- formation för att önskat komfortvärde ska uppnås eller upprätthållas. Det önskade komfortvärdet är i förväg bestämt med hänsyn till bland annat rum- mets användning och utnyttjandegrad.

I styrsystemet finns också lagrat uppgifter om varje enskild lokal, t.ex. i form av särskilda instruktionspaket, som anger hur lokalen ska behandlas för att önskat komfortvärde ska uppnås i förhållande till aktuell status för lokalen.

Ett instruktionspaket kan också innehålla uppgifter om vilket städmaterial och vilken städmetod som bör användas.

Uppflnningen uppvisar ytterligare fördelar och särdrag, vilka framgår av efterföljande beskrivning, ritningar och osjälvständiga patentkrav.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppflnningen ska nu närmare beskrivas med hjälp av utföringsexem- pel under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka Fig. 1 Fig. 2 är ett diagram, som visar partikeltätheten i ett rum under två dygn, är ett diagram, som visar hur komfortvärdet i ett rum varierar över ti- den, Fig. 3 är en schematisk perspektiwy av en anordning utförd i enlighet med uppfinningen och Fig. 4 är en översiktsbild över en lokal med en installation enligt Fig. 3 i fle- fa fUm.

UPPFINNINGEN »ala- 10 15 20 25 30 516 034 4 Diagrammet i Fig. 1 indikerar hur antalet partiklar i ett rum varierar över tiden. Partikelantalet mäts av en i ett utrymme anordnad givare. På x- axeln anges tiden med fyra tidpunkter, T1-T4, särskilt utmärkta. På y-axeln anges antalet små partiklar (< 0,5 um) per kubikfotminut i tiotusental. T1 an- ger den tidpunkt då en arbetsdag avslutas. Efter denna tidpunkt registrerar givaren ett sjunkande antal partiklar, främst beroende på att färre eller inga personer rör sig i utrymmet och rör upp partiklar.

Det av givaren registrerade antalet partiklar sjunker fram till tidpunkten T2, då en ny arbetsdag börjar. Under hela arbetsdagen ökar antalet partiklar, som kan uppfattas av givaren, eftersom aktiviteten i utrymmet är stor. Vid tid- punkten T3 avslutas arbetsdagen samtidigt som städning av utrymmet påbör- jas. l samband med städningen ökar antalet registrerade partiklar ytterligare, men direkt efter det att städningen har upphört sjunker antalet åter. Om lämplig städmetod och lämpliga städredskap används, kommer antalet par- tiklar efter städningen att sjunka till ett värde under det värde som förelåg som lägst före städningen.

Fig. 1 visar med en heldragen linje resultatet av lämplig städåtgärd ef- ter tidpunkten T3, medan en prickstreckad linje efter Ta indikerar resultatet ef- ter en mindre lämplig städåtgärd, t.ex. innefattande dammsugning. Som framgår av den prickstreckade linjen, kommer antalet partiklar av den aktuel- la storleken inte att reduceras totalt sett i samband med städningen. När näs- ta arbetsdag börjar vid tidpunkten T4, kommer antalet partiklar att vara högre än vid slutet av närmast föregående arbetsdag. Kurvan i Fig. 1 visar också att städning av lokalen inte sker varje dag. Detta indikerar att även städåt- gärd och städfrekvens i hög grad påverkar städresultatet.

Fig. 2 visar hur komfortvärdet i ett utrymme varierar över tiden. Kom- fortvärdet C anges på x-axeln och tiden på y-axeln. Komfortvärdet är i hög grad beroende av det av en givare uppmätta antalet partiklar av viss storlek.

Som nämnts ovan, är i synnerhet små partiklar viktiga i sammanhanget, och företrädesvis mäts partiklar som är mindre än 0,5 pm. Även andra partikel- storlekar och andra faktorer kan ingå vid bestämning av komfortvärdet. CD är 4.>.u 10 15 20 25 30 516 034 s utrymmets önskade komfortvärde. En första nivå L1 anger den nivå vid vilken en första städmetod M1 ska tillgripas för att CD åter ska uppnås. Om komfort- värdet har sänkts till en andra nivå Lz, eller därunder, bör en andra metod M2 tillgripas. Ett komfortvärde under eller lika med en tredje nivå L3 indikerar att en tredje metod M3 bör tillgripas för att önskat komfortvärde CD ska uppnås.

Städmetoderna kan också benämnas instruktionspaket.

Vid tidpunkten T1 är det aktuella komfortvärdet under nivån L3, vilket innebär att metoden M3 ska användas. Efter städning enligt metoden M3 vid denna tidpunkt ökar komfortvärdet till över nivån CD. Vid bruk av utrymmet därefter kommer komfortvärdet att sjunka. Vid tidpunkten Tg ligger den upp- mätta nivån mellan nivån L1 och nivån L2, vilket medför att metoden M1 kan användas. Därigenom stiger nivån åter till över nivån CD. Mellan tidpunkterna T; och T3 sjunker nivån till ett lågt värde mellan L; och L3. Detta låga värde ligger i det intervall som motsvarar städmetoden M2. Efter denna åtgärd sti- ger nivån åter över nivån CD.

Nivån sjunker sedan ner, och vid tidpunkten T4 ligger den i intervallet mellan L1 och Lz. Ett komfortvärde i detta intervall föranleder användning av metoden M1. Genom tillämpning av metoden M1 kommer nivån åter att stiga över gränsvärdet CD.

I Fig. 3 visas schematiskt ett rum 10 med väggar 11 och tak 12. Rum- met utgör ett utrymme som ska övervakas och städas i enlighet med uppfin- ningen. I rummet är fyra givare anordnade. En första givare 13 är anordnad på en vägg 11 nära rummets tak 12. Placeringen kan variera i beroende av rumstyp och utförande av givare. För de flesta tillämpningar är en placering på avsevärt avstånd från golvet att föredra. Den första givaren 13 är trådlöst förbunden med en insamlingsdator 14 för fortlöpande överföring av mätvär- den beträffande förekomst och täthet av partiklar i rummet. lnsamlingsdatorn 14 är också trådlöst förbunden med en handterminal 15 med display 16 och inmatningsorgan 17, det senare lämpligen i form av en knappsats. Displayen 16 kan också innefatta en så kallad pekskärm, vilken kan påverkas av ett smalt eller spetsigt föremål, t.ex. en pekstav. Om flera användare av syste- met förekommer, ingår flera handterminaler 15. 1:11» 10 15 20 25 30 516 054 6 l rummet kan också vara anordnade en andra givare 18, vilken är för- bunden med insamlingsdatorn 14 via en elektrisk ledning 19, och en tredje givare 20. Den tredje givaren 20 är anordnad närmare rummets golv och an- vänds för att mäta partiklar närmare golvnivån. Någon av givarna 13, 18 och 20 kan vara utförd för mätning av annan storhet än övriga givare. Före- trädesvis äri sådant fall någon av givarna utförd för mätning av luftfuktighet eller förekomst av ämnen som indikerar risk för lägre komfortvärde. Givarvär- den fràn olika givare kan också kombineras och ge ökad information om städbehov. Även förekomst av bakterier och liknande kan ingå bland mätob- jekten. Val av givare görs i beroende av rummets användning och vilka krav som uppställts på komfortvärde.

Partikelhalten kan mätas på olika sätt i givarna. Bland annat förekom- mer givare som baseras på laser, med vars hjälp räkning av partiklar sker.

Andra mätmetoder är elektrostatisk partikelräkning, t.ex. av typen ”triboelec- tric", och optisk mätning av ljusgenomsläpp.

I insamlingsdatorn 14 ingår lämpligen en eller flera gränssnittsenheter 21 för erforderlig kommunikation med givare och handterminal. Vidare ingåri insamlingsdatom 14 minnesorgan 22 och en styrenhet 23 för bestämning av städmetod. l minnesorganet 22 lagras data från givarna 13, 18 och 20 samt uppgifter om de rum eller utrymmen som ingåri lokalen, bland annat beträf- fande rummens önskade komfortvärde. Styrenheten 23 är utförd för att möj- liggöra konfiguration av givare och handterminaler. I en mindre anläggning utgör insamlingsdatorn 14 en central server (se Fig. 4), medan en separat enhet kan ingå i en mera omfattande anläggning. l den centrala servern lag- ras en komplex databas med uppgifter om lokal, utrymmen, städpersonal, städrutiner med mera. insamlingsdatorn 14 kan också vara förbunden med en systemleverantör via modem eller annan dataförbindelse.

Handterminalen 15 är utförd med läsorgan 24 för inläsning av rums- identifieringsdata i samband med att ett rum ska städas. I det visade utfö- randet föreligger nämnda rumidentifieringsdata i form av en i rummet anord- nad streckkodsremsa 25. Det är också möjligt att i rummen anordna någon form av transpondrar eller liknande anordningar, vilka på annat sätt överför AH |1|»| 10 15 20 25 30 516 034 7 nämnda rumsidentifieringsdata till handterminalen 15. I sådana fall är hand- terminalen 15 utförd med organ för aktivering och kommunikation med trans- pondern. lnsamlingsdatorn 14 med sitt styrprogram är utförd att fortlöpande in- hämta och lagra mätdata från de olika givarna. De olika rummens komfort- vården kan därigenom fortlöpande registreras. Olika topp- och bottenvärden liksom trender kan därigenom noteras och studeras för att åstadkomma op- timering, anpassning eller förbättring av städmetoder och städmaterial.

Kommunikationen mellan handterminal och insamlingsdator kan ske på olika sätt. Företrädesvis används trådlös överföring, t.ex. med SPEC- TRUM 24 via kontaktstationer 26 (Access Points) enligt standarden |EEE.802.11. Kontaktstationer anordnas i den aktuella lokalen med lämpliga inbördes avstånd. Beroende på aktuella omständigheter bör kontakt- stationema placeras ut på 50-300 m avstånd från varandra. Kontaktstationer- na kan vara förbundna med insamlingsdatorn via nätkabel 27 eller liknande förbindelse. Samma typ av trådlös kommunikation kan också användas mel- lan insamlingsdatom och givama.

Fig. 4 visar översiktligt en vy över en lokal med ett system för städopti- mering i enlighet med uppfinningen. Lokalen innefattar ett flertal rum 10, i vil- ka givare 13, 18 och 20 är anordnade på det sätt som beskrivits ovan. Samt- liga givare är operativt förbundna med insamlingsdatorn 14, endera med ka- bel eller via en trådlös förbindelse. Varje rum 10 som ingår i systemet är ock- så försett med en streckkodsremsa 25. Lämpligen är remsan 25 placerad in- vid en ingång till rummet.

Handtenninalen 15 är direkt eller via en eller flera kontaktstationer 26 operativt förbunden med insamlingsdatorn 14. En databas med samlade data beträffande lokal, rum, städrutiner, städredskap, förbrukningsmaterial, perso- nal med mera lagras i insamlingsdatorn 14. Databasen uppdateras fortlöpan- de genom kommunikation med handterminalen. lnsamlingsdatorn kan också vara försedd med konventionella in- och utorgan, t.ex. tangentbord och bild- skärm, för uppdatering och för överföring av statistik, beställningar och annan information till driftsansvariga och beställare.

AH »ll-n 10 15 20 25 30 516 034 s I större tillämpningar kan flera av insamlingsdatorns 14 uppgifter utfö- ras av en centraldator 28. Lämpligen lagras databasen med information om lokalen och övriga förutsättningar både i insamlingsdatorn och i centralda- torn.

Vid användning av den ovan beskrivna anordningen fastställs komfort- värden för olika utrymmen liksom lämpliga städmetoder, städredskap och rengöringsmaterial. Aktuella uppgifter om Städpersonal och arbetsområden för personalen lagras på samma sätt. Nedan följer en beskrivning av använd- ningen av systemet med hänvisning till Fig. 3.

Städpersonal som anländer till lokalen identifierar sig mot handtenni- nalen. Eventuellt efter informationsutbyte mellan handterminal och insam- lingsdator visar displayen 16 på handterminalen grafiskt och/eller genom textinformation basuppgifter för den person som identifierat sig och loggat in i systemet. Vidare visas uppgift om vilka lokaler eller rum i lokalerna som per- sonen ska vidta städàtgärder i. Personen går in i ett rum 10 som ingår i en lista över de aktuella uppgifterna och ombesörjer att handterminalen uppda- teras beträffande vilket rum som är aktuellt. I ett föredraget utförande sker detta genom att handterminalen med sitt läsorgan 24 placeras intill eller förs förbi den streckkodsremsa 25 som finns i rummet.

På handterminalens display visas därmed information beträffande vilka städàtgärder och vilket städmaterial som är aktuella. Den information som presenteras på displayen är beroende av rummets aktuella komfortvärde, vil- ket fortlöpande uppdateras genom överföring av mätdata från givare 13, 18 eller 20 till insamlingsdatorn. Lämpligen vägs det aktuella komfortvärdet samman med uppgift om tidigare städåtgärd och tidpunkt för tidigare städ- ning i rummet, så att effektiva städàtgärder anvisas. Personen utför de anvi- sade städåtgärderna och bekräftar därefter att åtgärderna har vidtagits.

Lämpligen sker detta på samma eller motsvarande sätt som inför städningen, nämligen genom att handterminalen förs förbi streckkodsremsan. Efter be- kräftandet stryks rummet från listan över de uppgifter som skulle utföras.

Om personen bedömer att ytterligare åtgärder behöver vidtas i rum- met, anges detta på handterminalen. Lämpligen sker detta genom att en sär- AH illa: 10 15 20 25 516 034 9 skild programrutin startas på handterminalen. Programrutinen möjliggör in- matning av uppgift om vilken eller vilka åtgärder som vidtagits samt aktuell tidâtgång. Information om uppgifterna överförs också till insamlingsdatorn, antingen direkt i samband med uppdatering av handterminalen eller senare.

När samtliga åtgärder vidtagits i ett rum, väljer personen åter den rutin i handterminalen som indikerar vilka rum som ingår i arbetsuppgifterna.

Rummet söks upp och de aktuella städåtgärderna i rummet indikeras på dis- playen på det sätt som beskrivits ovan. Förfarandet upprepas till samtliga rum och utrymmen i lokalen, som ingår i personens arbetsuppgifter, har be- handlats.

Handterminalen innefattar också programrutiner för and ra åtgärder och informationsutbyte. Genom att starta en första informationsrutin på hand- terminalen indikeras på displayen lokalstatus, dvs. uppgifter för ett visst ut- rymme om senaste städning, lämpligen både tidpunkt och ansvarig person, aktuell komfortvärde C, som inhämtats tidigare eller nu inhämtas fràn insam- lingsdatorn, samt om önskat komfortvärde CD.

En andra programrutin möjliggör inmatning av materialförbrukning.

Lämpligen sker detta genom att programrutinen startas, varefter en på det aktuella materialet anordnad produktstreckkod läses av läsorganet 24. ruti- nen kan också startas automatiskt i samband med att en produktstreckkod läses.

En tredje programrutin startas, om ett utrymme, som saknas på listan över lokaler eller rum i lokalerna som personen ska vidta städåtgärder i, stä- das av personen. Lämpligen startas rutinen automatiskt i samband med att streckkoden i rummet läses och programmet i handterrninalen registrerar att rummet inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna. En fjärde programrutin används för att via handterminalen utbyta information mellan olika personer.

AH

Claims (9)

10 15 20 25 30 516 034 10 PATENTKRAV

1. Anordning vid städning av rum (10), k ä n n e te c k n a d av att åtminstone ett mätorgan (13, 18, 20) ärförbundet med ett styrsystem (14). att mätorganet är utfört för fortlöpande mätning av åtminstone halten par- tiklari luften i rummet, att styrsystemet innefattar lagringsmedia (22) för lagring av ett förutbe- stämt komfortvärde, mätsignaler från mätorganet och städinstruktioner för städning av rummet, att styrsystemet innefattar en beräkningsenhet (23) för beräkning av ett aktuellt komfortvärde för rummet i beroende av åtminstone halten par- tiklari luften i rummet, att beräkningsenheten är utförd för bestämning av ett städprogram i be- roende av rummets aktuella komfortvärde i förhållande till det förutbe- stämda komfortvärdet och att styrsystemet är förbundet med en displayenhet (16) för visning av det bestämda städprogrammet.

2. Anordning i enlighet med krav 1, varvid displayenheten (16) utgör del av en med styrsystemet (14) trådlöst förbunden handterminal (15).

3. Anordning i enlighet med krav 2, varvid handterminalen (15) är utförd för automatisk inläsning av i rum anordnade rumidentifieringsdata (25).

4. Anordning i enlighet med krav 3, varvid nämnda rumidentifieringsdata (25) är utförda som en streckkodsremsa och varvid handterminalen (15) innefattar läsorgan (24) för läsning av nämnda rumidentifieringsdata (25) på streckko- den.

5. Anordning i enlighet med krav 1, varvid mätorganet är utfört för fortlöpande mätning av halten partiklar i luften, vilka partiklar är mindre än 0,5 um. iiuna 10 15 20 25 516 054 11

6. Metod vid städning av rum (10), kä n n e te c kn a d av att att att att att att åtminstone ett mätorgan (13, 18, 20) fortlöpande mäter åtminstone halten partiklar i luften i rummet, mätorganet överför mätsignaler till ett styrsystem (14), styrsystemet lagrar städinstruktioner för städning av lokalen och fortlö- pande lagrar mätsignaler från mätorganet, ett önskat komfortvärde för rummet fastställs, ett aktuellt av åtminstone halten partiklar i luften i rummet beroende komfortvärde för rummet fortlöpande och automatiskt beräknas av styrsystemet och ett städprogram för rummet bestäms i beroende av det beräknade komfortvärdet i förhållande till det önskade komfortvärdet och åskåd- liggörs med en displayenhet (16).

7. Metod enligt krav 6, varvid rumidentifieringsdata automatiskt överförs till en handterminal (15) och varvid städprogrammets bestäms i beroende av aktu- ellt genom nämnda rumidentifieringsdata bestämda rum.

8. Metod enligt krav 6, varvid komfortvärdet bestäms på basis av tätheten partiklar av en storlek understigande 0,5 pm.

9. Metod enligt krav 6, varvid ett mätvärde beträffande tätheten partiklar av en storlek understigande 0,5 pm fortlöpande överförs till styrsystemet, ett medelvärde av mätvärden över viss tidsperiod bestäms och varvid komfort- värdet bestäms på basis av medelvärdet. AH