SE514365C2 - Arrangemang vid en lungventilatorisk behandling - Google Patents

Description

30 35 tighet och exspirationsfasens tidsrelaterade varaktighet, kunna avkänna en av gashastigheten beroende tryckdifferens.

Ytterligare en sensorenhet kan vara anpassad för en mätning av insufflationsgasens och/eller exspirationsgasens tryck och/eller tidsmässiga tryckvariation.

Ytterligare en sensorenhet kan vara anpassad för att, för en mätning av förekomsten av och/eller andelen av en eller flera gasandelar inom gasblandningen, kunna avdela en del av gas- blandningen för analys.

TEKNIKENS TIDIGARE STÅNDPUNKT av hithörande slag är tidigare kända i ett antal Arrangemang olika utföringsexempel och är normalt kopplade till en lung- ventilator och/eller en lungventilatorisk enhet.

En tidigare känd lungventilator, utnyttjad för lungventilato- _riska ändamål och för en patient under ett anestesialt till- stånd, uppvisar en första slang, sträckande sig mellan lung- ventilatorn och en patient, anpassad för en insufflation av en gas eller en gasblandning till patienten och en med slangen sammankopplad ventilatortillhörig insufflationsven- til.

Lungventilatorer av hithörande slag och angiven tillämpning uppvisar ävenledes en andra slang, sträckande sig mellan lungventilatorn och en patient, med samma tvärsnitt som den första slangen, för att kunna leda en exspiration av gas eller gasblandning från patienten till lungventilatorn och en med slangen sammankopplad ventilatortillhörig exspirations- ventil.

Slangarnas lungventilatorn frånvända sammankopplade till en patientanpassad anslutningsdel i av- sikt att bilda en tät och kontrollerad flödesväg för insuff- lationsgasen och för exspirationsgasen. ändar är sammanförda och m; 10 15 ¿2O 25 30 35 _: n 3 “ 'i Anslutningsdelar av hithörande slag föreligger i olika utför- anden, såsom t.ex. trakealtub och larynxmask.

Vid lungventilatorer av hithörande slag och för angiven an- vändning är under en begynnande del av insufflationsfasen insufflationsventilen öppen medan en exspirationsventil är stängd under hela insufflationsfasen. Under hela exspira- tionsfasen är exspirationsventilen öppen och insufflations- ventilen stängd. En s.k. inspiratorisk paus där både insuff- lationsventilen och exspirationsventilen är stängda kan även förekomma.

Ventilerna som på detta sätt är inbördes påverkade att styra insufflationsfasen och exspirationsfasen är båda inbyggda i lungventilatorns grundenhet, så att från lungventilatorns grundenhet sträcker sig två olika insufflationsgas och exspi- rationsgas ledande slangar.

Beaktas de med föreliggande uppfinning signifikativa egenhe- _terna kan nämnas att det är tidigare känt att låta utnyttja 'en eller flera gasmätande utrustningar och en eller flera till dessa anslutna sensorenheter.

Exempel på sådana sensorenheter har tidigare omnämnts under rubriken -Tekniskt område-. i Beaktas vidare de med föreliggande uppfinning förknippade åt- gärderna kan nämnas att inom området för utnyttjandet av lungventilatoriska enheter på levande varelser i ett icke anestesialt tillstånd är det känt, såsom genom patentpubli- kationen US-A-3,96l,627, att i närheten av varelsen eller patienten införa i ventilatorgasens flödesriktning en styr- ventil och en mätande anordning med erforderlig sensorenhet, i form av en gasflödet och gastrycket utvärderande anordning.

Drivmekanismen för ventilen består här exempelvis av en ser- vomotor, som erhåller styrsignaler från en ventilstyrande enhet. 10 15 20 25 30 35 Rnnocönnnsn rön rönznccannn uprrrunrüc TEKNISKT PROBLEM Beaktas den omständigheten att de tekniska överväganden som en fackman inom hithörande tekniskt område måste göra för att kunna erbjuda en lösning på ett eller flera ställda tekniska problem är dels initialt en insikt i de åtgärder och/eller den sekvens av åtgärder som skall vidtagas nödvändig dels ett val av det eller de medel som erfordras nödvändigt och med ledning härav torde de efterföljande tekniska problemen vara relevanta vid frambringandet av föreliggande uppfinningsföre- màl.* Under beaktande av teknikens tidigare ståndpunkt, såsom den beskrivits ovan, torde det få ses som ett tekniskt problem att vid en lungventilatorisk behandling av en levande varel- se, som är under ett anestesialt tillstånd, skapat via en in- travenös infundering av i vätskefas förekommande anestesi- framkallande farmaka, kunna anvisa ett arrangemang, som be- står av en styrbar och kontrollerbar ventilutrustning kombi- nerad med ett flertal sensorenheter, och som båda skall kunna placeras mycket varelsenära.

Det är också ett tekniskt problem att med enkla åtgärder kunna skapa sådana förutsättningar att arrangemanget kommer att kunna erbjuda ett minskat -dead space- i förhållande till kända utrustningar för hithörande tillämpning.

Det är därutöver ett tekniskt problem att kunna inse betydel- sen utav och fördelarna förknippade med att för en patient, som befinner sig i ett djupt anestesialt tillstånd genom en intravenös infundering av i vätskefas förekommande farmaka, erbjuda ett utnyttjande av enbart en slang, anpassad med ett tvärsnitt för att från lungventilatorn kunna föra till patienten en insufflationsgas eller -blandning, och därtill ett antal slangar, med ett betydligt mindre tvärsnitt, för att i lungventilatorn kunna fastställa olika kriteria för gasen eller gasblandningen och för att från lungventilatorn via en lungventilatortillhörig ventil kunna styra en ventil- utrustning. '10 15 _20 25 30 35A u » Det ligger också ett tekniskt problem i att vid ett arrange- mang av hithörande slag kunna skapa sådana förutsättningar att en för ändamålet anpassad ventilutrustning och en för ändamålet anpassad kombinerad sensorenhetsuppsättning, för utvärderande av ett flertal gas- eller gasblandningsrela- terade kriteria, skall kunna vara samordnade tätt intill varandra och placerade nära den levande varelse, som kräver en lungventilatoriskt behandling under ett anestesialt till- stånd, och nära en utnyttjad varelse- eller patientanpassad anslutningsdel.

Det ligger också ett tekniskt problem i att kunna inse bety- delsen utav att låta sammankoppla ventilutrustningen och den kombinerade sensorenhetsuppsättningen i serie med varandra och ansluta dessa till ett ändparti för ett, från den lung- ventilatoriska enheten ledande, slangknippe eller ett antal slangar med olika tvärsnitt.

Det ligger också ett tekniskt problem i att kunna inse bety- »_delsen utav att låta nämnda kombinerade sensorenhetsuppsätt- ning få vara belägen närmare nämnda levande varelse än vad nämnda ventilutrustning är.

Det ligger också ett tekniskt problem i att kunna inse bety- delsen utav och fördelarna förknippade med att låta nämnda ventilutrustning och nämnda kombinerade sensorenhet få vara integrerat formade i en enhet.

Vidare torde det vara ett tekniskt problem att kunna inse be- tydelsen,utav och fördelarna förknippade med att låta sensor- enhetsuppsättningen eller en sensorenhetstillhörig del av enheten få vara anpassad för en fast men lätt borttagbar sam- verkan med en patientanpassad anslutningsdel.

Det är därutöver ett tekniskt problem att med enkla åtgärder kunna skapa sådana förutsättningar att en utnyttjad ventilut- rustning och en kombinerad sensorenhetsuppsättning blir lätt rengörbara, blir sinsemellan så konstruerade att de inte kan vändas fel eller att delarna ej kan monteras förväxlingsbart. 10 15 25 30 35 Det ligger också ett tekniskt problem i att kunna inse bety- delsen utav och fördelarna förknippade med att låta nämnda ventilutrustning eller en ventilutrustningstillhörig del av enheten få vara anpassad för en samverkan med dels en insuff- t; lïpísgä: lationsslangs yttre ändparti, dels med ett antal sensoren- hetstillhöriga slangar, dels med en slang för att styra ven- tilutrustningen.

Det ligger också ett tekniskt problem i att kunna inse bety- delsen utav att låta nämnda ändparti få ha formen utav en första, för insufflationsgas anpassat tvärsnitt, slang, ett antal andra, för en gasmätning (innefattande även tryck- och flödesmätning) anpassade tvärsnitt, slangar samt en slang för att styra ventilutrustningen, där det andra antalet slangar samt den ventilutrustningen tillhöriga slangen är perifert relaterade till den första slangen för att därav bilda ett slangknippe.

Det ligger också ett tekniskt problem i att kunna inse bety- delsen utav att låta nämnda ändparti få bildas av en till en 'lungventilatorenhet anslutbar första slang, med stort tvär- snitt, och anpassad för insufflationsgas och därtill integ- rera de övriga slangarna, med mindre tvärsnitt, där tvà eller tre av de övriga slangarna är anpassade för att medelst trycksättning från den kombinerade sensorenhetsuppsättningen kunna erbjuda en av gashastigheten beroende tryckdifferens- mätning och en tryckmätning, en slang är anpassad för att avdela en andel av gasen eller gasblandningen till en mätut- rustning för gasanalys via gassampling och en slang är anslu- ten till,ventilutrustningen för att medelst tryck-sättning av ventilarrangemanget från ventilatorenheten kunna skapa en in- sufflationsfas, en exspirationfas, ett övertrycksskydd samt vid behov ett anpassat mottryck under hela exspirationsfasen.

Det är även ett tekniskt problem att kunna inse de fördelar som är förknippade med förekomsten av och orientering av en undertrycksventil, som vid ett valt undertryck i insuffla- tionsslangen öppnar en ventil mot det fria för en egen, av den levande varelsen eller patienten åstadkommen, inandning. 10 15 20. 25 30 35 i i, i Lösnmczn För att kunna lösa ett eller flera av ovan angivna tekniska problem utgår nu föreliggande uppfinning ifrån ett arrange- mang vid en lungventilatorisk behandling av en levande varelse, under ett anestesialt tillstånd, innefattande dels en ventilutrustning, anpassad för att från en lungventilato- risk enhet kunna leda en insufflationsgas och/eller en in- sufflationsgasblandning in i den levande varelsens lung- och luftvägar och tillåta en exspiration av en inom luftvägarna innesluten gas- och/eller gasblandning, dels en eller flera, en gasmätande utrustning tillhöriga, sensorenheter, där en sensorenhet är anpassad för att för en mätning av insuffla- tionsgasens hastighet och insufflationsfasens tidsmässiga varaktighet kunna avkänna av hastigheten beroende tryckdif- ferens.

En annan eller samma sensorenhet kan vara anpassad för att för en mätning av exspirationsgasens hastighet och exspira- . tionsfasens tidsmässiga varaktighet kunna avkänna av hastig- heten beroende tryckdifferens.

En andra sensorenhet är anpassad för en mätning av gasens tryck och/eller tidsmässiga tryckvariationer.

En sensorenhet kan vara anpassad för att för en mätning av förekomsten av och/eller andelen av en eller flera gasandelar inom gasblandningen.kunna avdela en del av gasblandningen för gasanalys.

För att kunna lösa ett eller flera av de ovan angivna teknis- ka problemen anvisar nu föreliggande uppfinning speciellt att nämnda ventilutrustning och en kombination av sensorenhets- uppsättningar är samordnade tätt intill varandra, att dessa är sammankopplade med ett ändparti för ett, från en lungven- tilatorisk enhet ledande, slangknippe och att nämnda sensor- enheter är belägna närmare nämnda levande varelse än vad nämnda ventilutrustning är.

Såsom föreslagna utföringsformer, fallande inom ramen för 10 15 20 25 30 35 uppfinningstanken, anvisas att nämnda ventilutrustning och nämnda sensorenhetsuppsättning är integrerade i en enhet. 8.

Vidare anvisas att sensorenheterna eller en sensorenhetstill- hörig del av enheten är anpassade för en samverkan med en varelsetillhörig anslutningsdel.

Vidare anvisas att en ventilutrustning eller en ventilutrust- ningstillhörig del av enheten är anpassad för en samverkan med ett slangknippes yttre fria ändparti.

Vidare anvisas att nämnda ändparti skall ha formen av en första, för insufflationsgas anpassat tvärsnitt, slang och ett antal andra, såsom för gasmätning och ventilstyrning anpassade tvärsnitt, slangar. Ändpartiet bildas av en till en lungventilatorisk enhet an- sluten första slang och därtill integrerade andra slangar med »mindre tvärsnitt, två slangar anpassade för tryckdifferens- mätning och eventuellt en slang för tryckmätning, en slang :för gassampling och en slang för trycksättning av ventilut4 rustningen, som även skall kunna tjäna som ett övertrycks- skydd alternativt påverka ett mindre mottryck under exspira- tionsfasen.

Vidare anvisas att ventilutrustningen och nämnda sensoren- hetsuppsättning är sinsemellan så samordnade att de kan förenas med varandra på ett sätt och endast ett sätt.

Ventilutrustningen skall uppvisa ett med slangknippet sam- verkbart kopplingsmedel och kombinationen av sensorenhetsupp- sättningen uppvisar ett med anslutningsdelen till den levande varelsen samverkbart kopplingsmedel.

Speciellt föreslås att nämnda kopplingsmedel är sinsemellan så skilda att de ej är förväxlingsbara.

Nämnda ventilutrustning är styrbar och kontrollerbar från lungventilatorn utifrån en lungventilatorn tillhörig ventil, 10 15 20 25 30 35 i 9 < som därmed kan trycksätta slangen, varvid under en första trycksättning under insufflationsfasen tjänar ventilutrust- ningen dels för att styra insufflationsgasen ned i luftvägar- na dels som ett övertrycksskydd och vid en andra lägre tryck- sättning under exspirationsfasen tjänar ventilutrustningen som ett mottryck, ett s.k. Peep-tryck, alternativt sker under exspirationsfasen ingen trycksättning alls.

, Fönnsnnn De fördelar som främst kan få anses vara kännetecknande för ett arrangemang vid en lungventilatorisk behandling, i enlig- het med föreliggande uppfinning, är att härigenom har det »skapats förutsättningar för att på ett effektivt sätt låta samordna en ventilutrustning och en uppsättning av sensoren- heter så att de båda delarna kan placeras nära en levande varelse, gärna med hjälp utav en anslutningsdel, och därut- över skapa förutsättningar för att utnyttja enbart en slang för den lungventilerande gasen, mellan en lungventilatorisk enhet och den levande varelsen eller patienten, som är under 'behandling via en intravenös tillförsel utav i vätskefas förekommande anestesiframkallande farmaka, och därmed kunna erbjuda möjligheten att från ventilutrustningen tillåta exspirationsgas ifrån varelsen att passera ut i det fria och i omedelbar närhet till varelsen utan att exspirationsgas kontaminerar lungventilatorn.

Vidare erbjuds speciellt formade kopplingsdon vilka undviker risk för felkopplingar.

Det som främst kan få anses vara kännetecknande för ett arrangemang, i enlighet med föreliggande uppfinning, framgår ifrån patentkravets 1 kännetecknande del. 10 15 20 1 Å 1g*Ä!;§É.d KORT FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsform, utav ett arrange- mang, anpassat för att komma till användning vid en lungven- tilatorisk behandling av en levande varelse, skall nu närmare beskrivas med hänvisning till bifogad ritning, där: Figur 1 visar i sidovy en levande varelse till vars mun- och näsområde applicerats en anslutnings- del i form av en ansiktsmask med en pàmonterad ventilutrustning och en kombination av sen-_' sorenhetsuppsättningar, i enlighet med före- liggande uppfinnings_egenskaper, Figur 2 visar ett föreslaget tvärsnitt för ett mellan arrangemanget och en lungventilatorisk enhet sig sträckande slangknippe, Figur 3 visar i genomsnitt och schematiskt en ventil- utrustning och ett antal sensorenhetsuppsätt- 'ningar, enligt figur l, integrerade till en V enda enhet och u ' V Figur 4 visar den tidsmässiga aktiveringen av insuff- lationsfasen och exspirationsfasen samt ven- tilutrustningens påverkan.

BESKRIVNING ÖVER Nu FöREsLAGEN uTFöRINcsFoRM Med hänvisning till figur 1 visas således där mera princi- piellt tillämpningen utav ett arrangemang 1 konstruerat i enlighet med föreliggande uppfinnings anvisningar.

Arrangemanget 1 är anpassat för att kunna komma till använd- ning vid en lungventilatorisk behandling av en levande varelse 2.

Den lungventilatoriska behandlingen skall ske under ett anestesialt tillstånd, förorsakat av ett intravenöst till- 10 15 20 25 30 35 förande av i vätskefas förekommande anestesiframkallande farmaka i blodbanan för patienten 2.

Under sådana omständigheter krävs ett utnyttjande utav en lungventilatorisk enhet 3 men även en kontroll av olika terapeutiska och diagnostiska kriteria.

Den lungventilatoriska enheten 3 är, i enlighet med föreligg- ande uppfinnings anvisningar, kompletterad i så måtto att från enheten 3 sträcker sig endast en slang med stort tvär- snitt, en insufflationsslang 3a, till arrangemanget 1.

Enheten 3 tillika med erforderliga medel för att kunna utvär- dera terapeutiska och/eller diagnostiska kriteria skulle kunna ha en beskaffenhet som är närmare visad och beskriven i den svenska patentansökan 99 01688-3.

Nämnda patentansökans innehåll skall därmed betraktas såsom en del av innehållet i föreliggande ansökan. Årrangemanget 1, enligt föreliggande uppfinning, innefattar en ventilutrustning 4. Denna är anpassad för att från en lungventilatorisk enhet 3 kunna leda en insufflationsgas och/eller en insufflationsgasblandning in i den levande varelsens 2 lung- och luftvägar Za och tillåta en exspiration av en under övertryck förekommande, inom luftvägarna inneslu- ten, gas och/eller gasblandning.

Insufflationsgasen kan bestå av ren luft, med syrgas blandad luft eller enbart syrgas.

En sådan insufflationsgas kommer att passera förutom genom slangen 3a, ett kort röravsnitt 3b, genom arrangemanget 1 och ett kort röravsnitt 3c, för att via en anslutningsdel 5 kunna passera genom luftvägarna 2a ned i lungområdet. Ventil 40 är stängd genom en trycksättning via en slang 14.

Vid exspiration av en inom luftvägarna innesluten insuffla- tionsgas tillåtes exspirationsgasen att passera nämnda an- 10 15 20 25 30 35 _12 slutningsdel 5, röravsnittet 3c och med hjälp av en ventil 40 i ventilutrustningen 4 genom ett utlopp med ett röravsnitt 4a ut i det fria utrymmet.

Exspirationsgasen kommer att passera denna väg eftersom en i den lungventilatoriska enheten 3 ingående insufflationsventil 50 kommer att intaga stängt läge och förhindrar således ex- spirationsgasen att passera genom röravsnittet 3b och slangen 3a in i enheten 3. Ventilen 40 är nu tryckavlastad.

Ventilutrustningen 4 är vidare styrbar på så sätt att under en insufflationsfas så tjänar ventilutrustningen som ett övertrycksskydd, genom att låta enheten 3 via en ventil 51 få trycksätta en slang 14 med ett på förhand maximerat tryck.

Härigenom kommer övertrycksskyddet att kunna bli verksamt vid ett tryck över exempelvis 60-100 cmH¿L Ventilutrustningen 4 är även anpassad att via ett lägre tryck på slangen 14 under exspirationsfasen kunna skapa ett lägre övertryck, ett s.k. Peep-tryck, på ex. 0-20 cmHg) Detta kommer närmare att beskrivas i anslutning till figur 4.

Arrangemanget l uppvisar även en, en gasmätande utrustning tillhörig, sensorenhet eller en sensorenhetsuppsättning av ett flertal sensorenheter 6, där en eller flera gasmätande utrustningar med fördel kan vara inbyggda i den lungventila- toriska enheten 3, såsom i ett block 6a.

Sensorenheten 6, med tillhörande gasmätande utrustning 6a, skall här utgöras av ett antal i sig kända och samordnade och integrerade sensorenheter.

Utföringsformen enligt figur 3 visar på möjligheten att ut- forma en mätkammare 60, i vilken ett antal sensorenheter är kombinerade till en sensorenhetsuppsättning.

Sensorenhetsuppsättningen eller mätkammaren 60 skall således inordna ett flertal sensorenheter i en kombination. Som ett 10 15 20,. _ p 'öEn ytterligare sensorenhet 62 kan vara anpassad för att via 25 30 35 exempel på en sådan kombination beskrives följande.

En sensorenhet 61 kan därmed vara anpassad för att för en mätning av insufflationsgasens hastighet och insufflations- fasens varaktighet kunna avkänna en av gashastigheten bero- ende tryckdifferens.

Detta har här illustrerats som från varandra vettande öpp- ningar för två rör eller slangar 10, ll.

Det är här att antaga att gasströmningen i en riktning (3b- 3c) ger en tryckökning i röret 10 och en tryckminskning i röret 11 och att tryckdifferensen ger ett mått på gashas- tigheten.

En annan sensorenhet, eller sensorenheten 61 ovan, kan vara anpassad för en mätning av exspirationsgasens hastighet och exspirationsfasens varaktighet genom att avkänna av gashas- tigheten beroende tryckdifferens. ett rör 12 kunna erbjuda en mätning av gasens tryck och/eller tidsmässiga tryckvariation.

En sensorenhet 63 kan vara anpassad för en mätning av före- komsten av och/eller andelen av en eller flera gasandelar inom gasblandningen, genom att låta avdela en andel av gas- blandningen.

Emottagna mätvärden, i form av trycksättningar via rören eller slangarna 10, ll samt 12 och en andel av gasblandningen via röret eller slangen 13, överföres till enheten 3, i vilken förefinns erforderliga medel och utrustningar för en utvärdering av terapeutiska och/eller diagnostiska kriteria.

Uppfinningen bygger nu pà att nämnda ventilutrustning 4 och vald kombination av sensorenhetsuppsättningar inom nämnda sensorenhet 6 eller mâtkammare 60 är samordnade nära och tätt intill varandra. 10 15 30. 25 30 35 Dessa är bl.a. sammankopplade med ett ändparti 3a' för en, frän en lungventilatorisk enhet 3 insufflationsgas ledande, slang 3a och att nämnda sensorenhet 6 är belägen närmare den .__ 14 _ ;~ 4 levande varelsen 2 än vad nämnda ventilutrustning 4 är.

Med hänvisning till figur 3 visas att nämnda ventilutrustning 4 och nämnda sensorenhet 6 är integrerade i en enda enhet 1.

Sensorenheten 6 eller en sensorenhetstillhörig del av enheten eller arrangemanget 1 är anpassad för en samverkan med nämnda anslutningsdel 5.

Ventilutrustningen 4 eller en ventilutrustningen tillhörig del av enheten 4b är i första hand anpassad för en samverkan med en slangs 3a ändparti 3a'.

Figur 1 visar att ett slangknippe 30 är anordnat att sträcka sig mellan arrangemanget 1 och enheten 3.

Detta slangknippe 30 kan bestå av ett antal enskilda slangar, samordnade eller icke samordnade, och domineras av insuffla- tionsslangen 3a med stort tvärsnitt.

Företrädesvis föreslås att samtliga slangar är integrerade (eller sammanbundna) med varandra.

Med hänvisning till figur 2 visas ett föreslaget tvärsnitt av ett integrerat slangknippe 30, förbindande den lungventilato- riska enheten 3 med arrangemanget 1, och då speciellt delen 4b av enhet 4. Nämnda ändparti 30a' har nu formen av en första, för en insufflationsgas anpassat tvärsnitt, slang 3a, där tvärsnittet tilldelats hänvisningsbeteckningen 3A.

Ett antal andra, för gasmätning och ventilstyrning anpassade, slangar med klenare tvärsnitt 10A, 11A, 12A, 13A och 14A förefinns och kan t.ex. vara orienterade på ett sätt som figur 2 illustrerar.

För föreslaget ändamål och med sensorenheterna 61, 62 och 63 10 15 20__ 25 30 35 is, __- '15 v_f kombinerade inom mätkammaren krävs således fem slangtvär- snitt, betecknade 10A, 11A, 12A, 13A, 14A och dessa är an- passade för en samverkan med i arrangemanget 1 ingående rör- dragning 10-14.

Rören 10 och ll är anslutna till mätkammaren 60 och sensor- enheten 6 för att kunna mäta insufflationsgasens hastighet och insufflationsfasens varaktighet samt exspirationsgasens hastighet och exspirationsfasens varaktighet, vilka båda är anpassade för motsatta strömningsriktningar. 0 Ledningen 14 är anpassad för att från den lungventilatoriska enheten 3 kunna alstra ett mellan två eller tre lägen varie- rande övertryck.

Med hänvisning till figur 4 visas där det tidsmässiga för- loppet för aktivering och deaktivering av två enhetstill- höriga ventiler 50, 51 och den ventilutrustningstillhöriga ventilen 40.

Vid tidpunkten -t0- aktiveras en i enheten 3 ingående insuff-5 lationsventil 50, varvid insufflationsgas passerar genom slangen 3a.

Samtidigt pâverkas en styrventil 51 så att trycket på led- ningen l4 stiger till ett första inställt värde.

Detta tryck påverkar ventilutrustningen 4 så att ventilen 40 kommer att tjäna som en övertrycksventil och tillåter insuff- lationsgas vid ett övertyck över 60-l00cm Hg) att passera ut via ett utlopp 4a. Q Vid tidpunkten -t1- stänger insufflationsventilen 50 och den insufflerade gasen får tid fram till tidpunkten -t2- att fortplanta sig i luftvägarna Za.

Insufflationsfasen avslutas vid tidpunkten -t2-, när trycket på ledningen 14 av styrventilen 51 bringas att upphöra och en exspirationsfas påbörjas. 10 15 gzo 25 30 35 _, 16 _ ~126$%íï1i'ïí"ïi Exspirationsfasen avslutas vid tidpunkten -t3- då styrventi- len 51 ånyo ökar trycket på ledning 14 och ventilen 50 akti- VeIaS .

Under exspirationsfasen -t2- till -t3- kan via ledningen 14 ventilutrustningen 4 påverkas av ett lägre tryck, för att därigenom kunna skapa en ekspirationsfas under ett valt mottryck, ett sík. Peep-tryck, vilket visas med streckade linjer.

Peep-trycket blir därmed det lägsta trycket i luftvägarna 2a vid slutet av exspirationsfasen.

Insufflationsfasen och vid behov exspirationsfasen arbetar således under en övertrycksbevakning alternativt mot ett mottryck via ventilkäglan 40, som med ett anpassat tryck vilar mot stängt läge via ett anpassat övertryck i en kammare 41 och en kolv 42. _Tidpunkterna tl, t2, t3 och t4 kan givetvis variera något längs tidsaxeln. Ãndpartiet 30a' bildas således genom en till en lungventila- torisk enhet 3 ansluten första slang 3a, med ett stort tvär- snitt 3A, och därtill integrerade andra slangar, med tvär- snitten 10A, 11A, 12A, 13A, 14A, med betydligt mindre tvär- snitt.

Uppfinningen bygger också på att slangavsnittet 30a' skall kunna samverka med ett första kopplingsdon i en tvådelad kopplingsenhet, där den andra delen är fäst till enheten 4 vid dess sida 4b.

På samma sätt kan anslutningsdelen 5 samverka med ett första kopplingsdon, i en tvådelad kopplingsenhet, där den andra delen är fäst till sensorenheten 6 vid dess sida 6b.

Här anvisade kopplingsdon kan vara enkla kopplingsdon, såsom att träda ett slangavsnitt över eller inuti ett röravsnitt. 10 15 _~2o 25 30 35 1, Ventilutrustningen 4 och nämnda kombination av sensorenheter 6 är sinsemellan så samordnade, enligt figur l, att de kan förenas med varandra på ett sätt och endast ett sätt.

Ventilutrustningen 4 uppvisar ett med slangknippet 30 sam- verkbart kopplingsmedel.

Kombinationen av sensorenheter 6 uppvisar ett med anslut- ningsdelen 5 samverkbart kopplingsmedel.

Betydelsefullt är att nämnda kopplingsmedel är sinsemellan så skilda att de ej är förväxlingsbara, När den levande varelsen eller patienten, under uppvaknings- fasen, påbörjar egen andning kan en undertrycksventil, ej visad i figuren, erbjuda en fri andning. Denna undertrycks- ventil kan då fästas till arrangemanget 1 och erbjuda en fri inhalation av omkringvarande luft.

Som en alternativ utföringsform skulle Peep-trycket i stället för ett mindre tryck i röret 14 kunna regleras och konstanté' hållas genom utnyttjandet av en i figur 3 visad dragfjäder 43 placerad under ventilplattan eller kolven 42. Denna dragfjä~ ders fjäderkraft kan vara inställbar av i figurer ej visade medel för att därigenom reglera Peep-trycket.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till den ovan såsom exempel angivna utföringsformen utan kan genomgå modifikatio- ner inom ramen för uppfinningstanken illustrerad i efterfölj- ande patentkrav.

Claims (16)

10 15 20 25 30 35 40 _ 13 _ 99 02051-3 LP99-004 2000-03-30

1. Arrangemang vid en lungventilatorisk behandling av en levande varelse under ett anestesialt tillstånd, innefattande dels en ventilutrustning, anpassad för att från en lungven- tilatorisk enhet kunna leda en insufflationsgas och/eller en insufflationsgasblandning in i den levande varelsens lung- och luftvägar och tillåta en exspiration av en inom luft-" vägarna innesluten gas och/eller gasblandning, dels en, en gasmätande utrustning tillhörig, sensorenhet, anpassad för att för en mätning av insufflationsgasens hastighet och in- sufflationsfasens varaktighet kunna avkänna av hastigheten beroende tryckdifferens, en sensorenhet, anpassad för att för en mätning av exspirationsgasens hastighet och exspirations- fasens varaktighet kunna avkänna av hastigheten beroende tryckdifferens, en sensorenhet, anpassad för en mätning av gasens tryck och/eller tidsmässiga tryckvariation och/eller en sensorenhet, anpassad för att för en mätning av förekoms- ten av och/eller andelen av en eller flera gasandelar inom gasblandningen kunna avdela en del av gasblandningen, k ä n- n e t e c k n a t därav, att nämnda ventilutrustning och en kombination av nämnda sensorenheter är samordnade tätt intill varandra, att dessa är sammankopplade med ett ändparti för ett från den lungventilatoriska enheten ledande slangknippe och att nämnda sensorenheter är belägna närmare nämnda levan- de varelse än vad nämnda ventilutrustning är.

2. Arrangemang enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k- n a t därav, att nämnda ventilutrustning och nämnda sensor- enheter är integrerade i en enhet.

3. Arrangemang enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e- t e c k n a t därav, att sensorenheterna eller en sensor- enhetstillhörig del av enheten är anpassad för en samverkan med en anslutningsdel till den levande varelsen. 10 15 20 25 30 35 _ 19 _, .ttg§§r§:1;f4i:.*iæ5, 5;Å

4. Arrangemang enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e- t e c k n~a t därav, att ventilutrustningen eller en ven- tilutrustningstillhörig del av enheten är anpassad för en samverkan med ett slangknippes ändparti.

5. Arrangemang enligt patentkravet 1 eller 4, k ä n n e- t e c k n a t därav, att nämnda ändparti har formen av en första, för en insufflationsgas anpassad, slang och ett antal andra, för en gasmätning och ventilstyrning anpassade, slangar.

6. Arrangemang enligt patentkravet 1 eller 4, k ä n n e- t e c k n a t därav, att ändpartiet bildas av en till en lungventilatorisk enhet ansluten första slang och därtill integrerade andra slangar, med mindre tvärsnitt, två slangar anpassade för tryckdifferensmätning, eventuellt en slang för tryckmätning, en slang för gassampling och en slang för ett ventilutrustningen påverkande mottryck.

7. Arrangemang enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t därav, att ventilutrustningen och nämnda sensorenheter är sinsemellan så samordnade att de kan förenas med varandra på ett sätt och endast ett sätt.

8. Arrangemang enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t därav, att ventilutrustningen uppvisar ett med slang- knippet samverkbart kopplingsmedel.

9. Arrangemang enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t därav, att kombinationen av sensorenheter uppvisar ett med anslutningsdelen till den levande varelsen samverkbart kopplingsmedel.

10. Arrangemang enligt patentkravet 8 och 9, k ä n n e- t e c k n a t därav, att nämnda kopplingsmedel är sinsemel- lan så skilda att de ej är förväxlingsbara. 10 15 20 25 30 35

11. Arrangemang enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t därav, att nämnda ventilutrustning är styrbar och kontrollerbar via en trycksättning av en slang.

12. Arrangemang enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k- n a t därav, att vid en trycksättning under insufflations- fasen tjänar ventilutrustningen som ett övertrycksskydd.

13. Arrangemang enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k- n a t därav, att vid en trycksättning under exspirationsë fasen tjänar ventilutrustningen som ett mottryck, ett s.k. Peep-tryck.

14. Arrangemang enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k- n a t därav, att anslutningsdelen är dimensionerad kort utanför varelsen och fästbar till sensorenheten.

15. Arrangemang enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t därav, att en undertrycksventil är ansluten till arrangemanget.

16. Arrangemang enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t därav, att en Peep-ventil igår som en integrerad del.