SE512937C2 - Frankeringsanordning med slutare för tryckstämpeln - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 512 937. da tryckmekanismen ej befinner sig i operationscykel, samt läses i detta läge tills cykeln startar, da draperiet förflyttas till ett läge som frigör stämpeln.

I amerikanska patentskriften 4 559 444 beskrives ett mellan- komstarrangemang, som sträcker sig uppat fran tryckplattan till det utrymme där ett kuvert eller annat föremal skall insättas.

Dessa mellanlägg förflyttas ur vägen under en legitim tryck- operation. Mellanläggsbladen är mekaniskt kopplade till in- färgningsmekanismen för att förflytta bladen ur vägen da försän- delsen rör sig till läget för tryckning. Amerikanska patentan- sökan Serial No. 508 356 med titeln Value Printing Die Protec- tion Device och Serial No. 523 507 med titeln Value Printing Die Protection Mechanism beskriver mellankomstanordningar som är länkade till den motor som driver plattan i tryckmaskinen för att bortföra dem eller för att aktiveras genom en strömställare för att flyttas bort sa länge maskinen är tillkopplad till spänning.

Ehuru dessa kända anordningar fungerar bra i de särskilda omgivningar där tryckplatta och stämpel ej avses bli fysiskt separerade, gäller vid en moduluppbyggd anordning, där mätaren med dess säkrade stämpel är bortmonterbar fran enheten där tryckplattan kvarblir, att atskilliga nya säkerhetsaspekter maste tagas hänsyn till, när det gäller en frankeringsmaskin av plantryckstyp.

Uppfinningen i sammandrag.

Den elektroniska frankostämplaren i enlighet med uppfinningen utgöres av en plantryckstryckande frankeringsmätare, som är borttagbar fran frankeringsmaskinen, och där det ingar nya anordningar för stämpelskydd, för att skydda stämpeln da mätaren borttages och tryckplattan blir kvar i frankeringsmaskinen eller fundamentet.

Vid ett föredraget utföringsexempel har frankeringsmätaren i enlighet med uppfinningen tre oberoende stämpelskyddsmekanismer för att hindra bedräglig “avdragning" av avtryck. För bästa 10 15 20 25 30 35 512 937 3 resultat är det lämpligt att själva mätaren rent faktiskt icke utför trycket utan snarare later tryck göras medelst franke- ringsmaskinen under ett kort tids-"fönster", da hela skyddet för mätarens stämpel är undandraget.

I enlighet med uppfinningen omfattar den första stämpelskyddaren en glidande platta, som helt täcker tryckelementen da mätaren är borttagen fran frankeringsmaskinen. Vid ett föredraget utfö- ringsexempel kan denna platta ej dragas ifran, om inte mätaren är pa plats i en legitim frankeringsmaskin. Den andra skydds- anordningen omfattar stämpelskyddsblad eller mellankomstelement, som befinner sig nära tva av tryckhjulen, företrädesvis tryck- hjulen av högre ordningstal. De är lasta i ett läge, som gör att de utsticker utanför tryckytan sa snart en bortdragande solenoid är omatad. Denna mekanism skyddar stämpeln fran tryck-“avdrag- ning", sa snart mätaren ej är aktiverad och färdig för tryck- ning. Den tredje skyddsmekanismen, i det följande betecknad som uppriktar/skyddsmekanismen, liknar den andra skyddsmekanismen men aktiveras separat, och är last pa plats vid alla tidpunkter utom under ett tidsstyrt “fönster“, da tryckning äger rum. Det förutses att bokföring av frankeringsvärden skall ske vid starten av varje sadant "fönster".

När mätaren borttages fran dess maskin, kommer samtliga tre stämpelskyddsmekanismer att ovillkorligt vara pa plats, och tillgang till stämpeln är ej möjlig för tryckning eller för nagot annat ändamal. Efter installation i maskinen kan stäm- pelskyddet selektivt elimineras enligt följande: 1.) Vid fullföljd installation undandrages stämpeltäckplattan; 2.) När förutsättningarna för tryckning är tillfredställda, dvs. när rätt spänning föreligger och tillräcklig betalning och liknande, sa undandrages stämpelskyddsbladen, och slutligen 3.) uppriktar/skydds-bladen undandrages momentant endast vid tidpunkten för varje bokföringspost, om de nödvändiga villkoren är tillfredsställda. lO 15 20 25 30 35 5124937. 4 När mätaren är rätt installerad i frankeringsmaskinen, och under alla normala operationer, star mätaren i kommunikation med frankeringsmaskinen via en kommunikationskanal. Vid ett föredra- get utföringsexempel överför frankeringsmaskinen en begäran att mätaren undandrar dess stämpelskydd/uppriktare, sa att ett avtryck kan göras, och att en mätare ur funktion eller "utlast” kan kassera begäran och hindra varje försök till tryckning.

Kort figurbeskrivning.

Pig. 1 visar en perspektivvy av utsidan till en elektronisk mätare i enlighet med uppfinningen.

Fig. 2A visar en perspektivvy av en mätare enligt uppfinningen, placerad i läge i en frankeringsmaskin.

Fig. 2B visar ett sätt att ta ut en mätare i enlighet med uppfinningen ur frankeringsmaskinen.

Pig. 3 visar en undersidesvy av mätaren, utvisande den glid- slutare som täcker stämpeln da mätaren är borttagen fran franke- ringsmaskinen.

Fig. 4A visar en perspektivvy med tryckstämpel och solenoid- driven dödmansbult med glidslutaren i stängt läge. Övrig inre delar av mätaren utöver stämpeln är ej visade, för underlättande av förståelsen.

Fig. 4B är en perspektivvy av mätaren, likadan som i fig. 4A, med glidslutaren i dess aterdragna läge.

Fig. 5 visar en sidovy av ett första utföringsexempel av fästdon för fästande av mätaren vid frankeringsmaskinen.

Fig. 6 visar en sidovy av ett alternativt utförande av en fästmekanism.

Fig. 7 visar, delvis i sprängskissform, en lämplig inre kon- figuration av mätaren enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 512 957 5 Fig. 8 visar ett blockschema över en datoriserad portomätare.

Fig. 9 visar ett blockschema med kommunikation mellan franke- ringsmaskinen och frankeringsmätaren.

Fig. 10 visar ett flödesschema för en lämplig kommunkationsrutin för bortdragning av dödmansbulten för att tillåta bortdragning av glidplattan.

Fig. 11 visar en sidovy enligt linjen 12 - 12 i fig. 11.

Fig. 13 visar ett tvärsnitt enligt linjen 13 - 13 i fig. 11.

Fig. 14 visar ett tvärsnitt enligt linjen 14 - 14 i fig. 11.

Fig. 15 visar ett utförande av ett stämpelskyddsarrangemang, där stämpelskyddarna är anordnade vid tryckhjulen med högre ord- ningstal.

Fig. 16 visar ett utförande där det finns en uppriktare/skydds- mekanism för tryckhjulen med lägre ordningstal.

Fig. 17 visar ett flödesschema för funktionen för stämpelskydds- bladen för tryckhjulen med högre ordningstal.

Fig. 18 visar ett flödesschema för funktionen för uppriktar/- skyddsbladen.

Fig. 19A - 19H visar ett flödesschema för drivning av inställ- ningsmekanismen för skrivhjulen.

Detaljerad figurbeskrivning.

I fig. 1 visas vid 10 en elektronisk mätare i enlighet med uppfinningen. Locket 12 till höljet 14 innehåller ett tangent- bord och visaranordning 16. Tangentbordet och visaranordningen är lämpligen liknande dem som visas i amerikanska patentskriften 4 097 923, häri särskilt upptagen genom referens. Företrädesvis är tangentbordet av konventionell monolitisk typ, och visar- 10 15 20 25 30 35 512 937. anordningen är en vätskekristallanordning med en kapacitet om 12 siffror. Det inses att mätarens tangenter och visaranordning för registren ej nödvändigt är begränsade till vad som här visas utan kan varieras efter önskan i enlighet med de krav som ställes pa mätaren. När mätaren 10 är installerad i en franke- ringsmaskin, kan tangentbordet och visaranordningen vara dolda för operatören.

Fig. 2A är en perspektivvy av mätaren 10, installerad i en frankeringsmaskin eller mätarbas 18. Frankeringsmaskinen 18 har schematiskt visat en tryckplatta 20, fram- och atergangsvis driven av motorn 22 genom en mekanism 24 med kugghjul och kuggstang. Locket 26 täcker vid normal drift mätaren. Mätnings- modulen 28 matar försändelser till basen 18, som transporterar försändelsen till utrymmet mellan tryckplattan 30 i mätaren, som uppbär mätartecknen, och plattan 20, varvid genom plattans uppatgaende ett avtryck av tecknen placeras pá en försändelse, sasom försändelsen 32, som visas utkastad fran frankeringsma- skinen. Plattdrivarrangemang är välkända och visas exempelvis i amerikanska patentskrifterna 4 579 054 och 2 795 186. Det inses emellertid att i förhållande till mätaren enligt uppfinningen, plattan 20 är en del av basen 18, under det att mätaren 10 endast innehåller tryckstämpeln 30. Frankeringsmaskinen kommer ej att vidare beskrivas, utom savitt är nödvändigt för att beskriva funktionen för mätaren 10.

Vid det föredragna utföringsexemplet är tryckstämpeln en elas- tomer-tryckplatta, för att erhålla bästa tryckkvalitet med given tryckplattekraft. Det inses ocksa, samt är välkänt, att tryck- stämpeln maste infärgas för att trycka tecknen. Infärgningsmeka- nismer är kända och visas även i de nyssnämnda patentskrifterna.

Företrädesvis kvarblir infärgningsmekanismen (som ej är visad) även inom basen 18. Det inses att infärgningsanordningen även skulle kunna vara en del av mätaren.

Fig. 2B visar mätaren borttagbärt monterad pa basen 18. Mätaren insättes i fickan 34, som är svängbart monterad vid basen 18.

När mätaren är insatt i fickan 34, kommer kontakten 36 i fickan att passa mot en motsvarande kontakt 38 (ej visad i fig. 2B) pà 10 15 20 25 30 35 512 937. 7 mätaren 10. De mot varandra passande kontakterna 36 och 38 tjänar till att möjliggöra kommunikation mellan frankeringsma- skinen 18 och mätaren 10 och överför företrädesvis även effekt till mätaren. Ett lämpligt kommunikationssystem beskrives i amerikanska patentskriften 4 301 507, som här särskilt förklaras inkorporerad genom referens. Kommunikationen mellan enheterna som beskrivas i nyssnämnda patentskrift är seriell teckenvis asynkron, bitsynkron, i meddelandeform, med bitarna i meddelan- dena tiddstyrda i enlighet med ett givet schema för synkron kontroll. Det inses att andra kommunikationsprocedurer och anordningar, välkända för fackmannen, kan användas istället, om sa önskas.

Fig. 3 visar en bottenvy av mätaren, där en glidplatta eller slutare 40 är glidbart monterad i höljet 12 och last i det visade, stängda läget, lämpligen medelst en dödmansbult 42, företrädesvis fjäderbelastad, som insticker i halet 44 i sluta- ren 40. Slutaren frigöres genom aktivering av solenoiden 46 (som syns i det illustrerade utföringsexemplet i fig. 4A och 4B), men det inses att medel såsom en kamaktiverad, motorstyrd lasmeka- nism kan användas istället, eller utöver en sadan solenoiddriven dödmansbult.

Fig. 4A och 48 visar perspekttivvyer av mätaren med slutaren 40 visad täckande tryckstämpeln 30 och i aterdraget läge med tryckstämpeln frilagd.

För att hindra tillträde till dödmansbulten 42 fran utsidan inses att halet 44 kan vara ett blint hal eller ett hal bara pa insidan av slutaren 40.

Som redan angivits, är mätaren i enlighet med uppfinningen en planbäddstryckare med tryckstämplar av elastomer, och att tryckplatta och infärgningsmekanism företrädesvis blir kvar i frankeringsmaskinen. För att skydda tryckstämpeln i denna konfiguration när mätaren borttages fràn frankeringsmaskinen, är i enlighet med uppfinningen alla tryckelementen automatiskt täckta av slutaren 40. Denna slutare, som täcker tryckstämpeln, undandrages endast, såsom diskuteras nedan, da mätaren är pà 10 15 20 25 30 35 512' 937 8 plats i en legitim frankeringsmaskin. Stämpeltäckningen eller slutaren 40 är en av tre oberoende stämpelskyddsmekanismer i denna mätare.

Man inser salunda att stämpeln fortfarande skulle vara skyddad fran "avstrykning” eller ohederlig avtagning av avtryck, genom befintligheten av de andra skyddsmekanismerna. En friläggning av tryckstämpeln skulle emellertid fortfarande kunna tänkas medge atgärder för att ändra bilden av tecknen eller möjliggöra skada eller utsätta operatören för tryckfärg fran stämpeln.

Fig. 5 är en sidovy av ett utföringsexempel av en mekanism för funktion respektive borttagning av mätaren. Bärhandtaget 48 (ej visat i föregaende figur) är svängbart monterat vid mätaren 10 genom stift 50. Slitsen 52 pa handtaget är ingripbar med ett därtill passande stift (ej visat) pa basen 18, da mätaren svänges nedat såsom visas i fig. 5, och handtaget 48 svänges medurs. Det inses att vid detta tillfälle mätaren 10 är elekt- riskt ansluten till mätarbasen 18 genom de mot varandra passande kontakterna 36 och 38 och läses till basen genom att slitsen 52 laser ihop med stiftet pa basen.

Med mätaren och basen i funktion upprättas kommunikation med användning av lämpliga handskaksmeddelanden mellan mätaren och basen, sa att det fastställes att en riktig mätare är i hemma- läge pa en auktoriserad bas. Följdaktligen undandrages dödbulten 42 (ej visad i fig. 5), företrädesvis endast under ett förut- bestämt tidsintervall. När dödbulten är undandragen kan slutaren 40 dragas bakat (at höger i fig. 5). I det visade utförings- exemplet astadkommes detta medelst den böjliga kabeln 54, som har ett handtag 56 för att gripas av operatören. Kabeln är lämpligen monterad pa fickan 34 genom lämpliga, ej visade medel.

Den andra änden av kabeln är ansluten för att draga sliden 58, som är glidbart monterad pa basen 18 med lämpliga, ej heller visade medel. Sidoväggen 60 uppbär stiftet 62 och stiftet 64.

Med mätaren i hemmaläge, dvs. i det lägre läget som visas, ingriper stiftet 62 med sparet 66 i den dragbara sliden 58. När den dragbara sliden 58 förflyttas genom att operatören drar den 10 15 20 25 30 35 512 937 9 med den böjliga kabeln, kommer slutaren 40 även att dragas undan för att avtäcka tryckstämpeln vid 30.

När slutaren 40 förflyttas, kommer stiftet 64 att lasas i sparet 67 i bärhandtaget 48, för att hindra mätaren fran att lyftas fran funktionsläget da slutaren undandragen. För att borttaga mätaren 10 maste salunda operatören skjuta den böjliga kabeln inat för att skjuta slutaren 40 tillbaka till det läge da den täcker tryckstämpeln 30. Dödbulten 42 är fjäderbelastad och atergar in i halet 42 i slutaren för att lasa slutaren i säkert läge.

Andra metoder och anordningar kan användas för att dra undan slutaren. Fig. 6 visar ett alternativt utförande, där mätaren monteras genom att sänka den vertikalt ned i basen. I fig. 6 visas mekanismen i mittläge sedan mätaren installerats och lasts i läge, men före undandragandet av slutarmekanismen.

Den mätare som visas i detta utföringsexempel placeras vertikalt nedat pa basen, med det fyrkantiga stiftet 100 pa mätaren vid dennas framsida och stiftet 110 pa handtaget 120 fritt för uppat- och nedatrörelse av mätaren fran basen. Kamytan 130 pa mätaren infangar stiftet 110, och da hävarmen drages av operatö- ren mot mätarens framsida, kommer det vertikala slitspartiet i kamytan 130 att skjutas mot operatören, sa att stiftet 100 blir upptaget i slitsen 140. Vid denna punkt är mätaren last pa plats, och kommunikation mellan mätaren och basen upprättas sasom beskrivits i samband med fig. 5. Med vederbörlig "hand- skakning" lyftes dödbulten för att möjliggöra ytterligare rörelse av handtaget. Stiftet 160, som är monterat pa slutaren, har även flyttats till kontakt med väggen 170. Företrädesvis ingriper även en läpp eller ett vinklat don visat vid 200 i en slits 210 för att lasa mätaren vid basen.

När handtaget 120 flyttas ytterligare framat, kommer sektorn 220 att ingripa med kugghjulet 230, som driver tandstangen 240, vilken är fästad vid det organ 260 som uppbär väggen 170.

Slutarplattan flyttas bakat genom inverkan av väggen 170 mot 10 15 20 25 30 35 512 937. 10 stiftet 160, tills handtaget stoppas av kamytan 130, och sluta- ren har frilagt tryckplattan.

Andra medel för att lasa mätaren pa plats och aktivera aterdrag- ningen av slutaren kan tänkas, beroende delvis pa det sätt, pa vilket mätaren maste monteras. Det inses att de olika operatio- nerna för undandragning av slutaren, vilka här beskrivits sasom utförda av operatören, om sa önskas kan ske motoriserat.

Fig. 7 visar, delvis i sprängskiss, en mätare i enlighet med uppfinningen. Mätaren 10 visas med locket 12 och ett tangentbord och visaranordning avlyfta fran botten för att visa en schema- tisk förläggning av mätarens hardvara. Kontakten 38 är ansluten till de tryckta kretskorten 300, vilka omfattar de bokförings- och tryckstyrfunktioner som beskrives nedan. Tryckhjulen 310 inställes av stegmotorer 320 i ett arrangemang, som ocksa beskrives nedan. En datumenhet 330, PIN-räknare 340 och en slogantryckare 350 är även anordnade efter behov. Företrädesvis är en dörr 360 anordnad för att ge tillgang till slogan-, PIN- och datumtryckarna.

Fig. 8 visar ett funktionellt blockschema för en datoriserad frankeringsmaskin. Systemet styres av en mikroprocessor, som i det väsentliga omfattar en centralenhet, vilken utför nödvändiga funktioner för bokföring, styrning av inställningen för tryck- hjulen, tryckplatteskyddet och kommunikationen med bas och andra periferienheter efter behov. Tre typer av minnesenheter utnytt- jas tillsammans med centralenheten. Permanentminnet PM, som kan vara ett ROM eller PROM, lagrar följden av programoperationer som skall utföras av centralenheten för dess bokföringsberäk- ningar och styrfunktioner. Det temporära minnet TM, som är ett arbetande RAM, haller data och beräkningsresultat pa temporär basis, tills de lagras i det icke-flyktiga minnet NVM. Det icke- flyktiga minnet kan vara ett reservbatteriförsett RAM, EEPROM, EAROM eller MNOS allt efter önskan eller nagon kombination därav, om tva eller flera minnen användes. Företrädesvis använ- des minst tva icke-flyktiga minnen, och transaktionsföringsdata lagras i icke-flyktigt minne för varje transaktion. En lämplig metod för dylik bokföring visas i amerikanska patentskriften 10 15 20 25 30 35 512 937 ll 4 484 307. Andra bokföringsmetoder beskrives i amerikanska patentskriften 3 978 457. Värdebelopp kan även placeras i eller borttagas fran minnet genom anordningar sadana som beskrives i amerikanska patentskriften 4 097 923, som särskilt är inkor- porerad i föreliggande text.

Systemet i enlighet med uppfinningen kan fungera i enlighet med data tillförda genom tangentbordet och visaranordningen 16 och visar information därstädes, eller ocksa mottages och överföres information till frankeringsmaskinen eller annan perferienhet genom anslutningen 38 sasom visas i fig. 9. I ett föredraget utföringsexempel är mätarens tangentbord och visaranordning bara användbara för att läsa de olika mätarregistren och/eller för att öka tillgodohavandet i mätaren och för olika kontroller och bokföringsoperationer, som kan erfordras da mätaren ej är installerad i sin bas. När mätaren installeras i basen, driver centralenheten i enlighet med de data den mottar fran basen stegmotorerna 320 för att inställa tryckhjulen 310, som visas i denna figur sasom frankeringsblocket SP och styr även de övriga stämpelskyddsanordningarna för att tillata att uttryckning av porto sker. Dessa operationer anges vid portoutstämplingsblocket PP.

Fig. 9 visar ett blockschema över kommunikationen mellan mätaren och frankeringsmaskinen. Som ovan nämnts, föredrages att alla kommunikationer sker genom det protokoll som beskrives i ameri- kanska patentskriften 4 301 507.

Fig. 10 visar ett flödesschema för frigöring av dödbulten 42 för att lata slutaren bortdragas. När det fastställts att mätaren sitter pa en tillaten bas, aktiveras solenoiden under ett förutbestämt tidsintervall för att lata operatören förflytta slutaren.

Fig. 11 - 14 visar tryckhjulsinställningsmekaniken. Tryckhjuls- inställningsmekaniken omfattar fem motordrivna kuggdrevanord- ningar. Fem stegmotorer (vardera betecknad 320, eftersom kugg- mekanismerna är likadana för varje tryckhjul) är monterade pa väggar 400, och motorerna driver var sitt tryckhjul 310 via 10 15 20 25 30 35 512 937 12 respektive motorkugghjul 410, kodenhetskugghjul 420, överfö- ringskugghjul 430 och tryckhjulskugghjul 440, fästade vid respektive tryckhjul 310. I varje kugghjulsuppsättning ingar en tvakanals kodavkännarenhet, här betecknad med 480. Koduppsätt- ningskugghjulen 420, lämpligen av gjutplast, innefattar kugghjul med tio (10)-tänder, som star i kuggingrepp med överföringskugg- hjulen 430 och tjugo (20)-tandiga kugghjul som star i kuggin- grepp med motorkugghjulen 410 utefter de plana hjulpartier som sträcker sig in i avkännarenheterna 480.

Varje avkännarkanal omfattar en källa, lämpligen en infraröd- emitterande diod, och en detektor, som är en fotodiod med tillhörande kretsar. Dylika avkännare är konventionella och kommer ej att ytterligare beskrivas.

Företrädesvis fungerar kodhjulet sa att det alstrar tio (10) övergangar per varv, när kodhjulet passerar genom avkännaren- heten, och i för varje avkännarkanal alternerande blockerar och avblockerar stralningen fran källan. Detta medför tva (2) avkännardetektorövergangar (en för varje kanal i den tvakanaliga avkännaren) för varje rörelse med en sifferenhet.

Kanalerna är fysiskt separerade, sa att kodhjulet roterar, detektorutsignalerna star i faskvadratur (utsignalen fran den ena av de tva detektorerna ligger före eller efter utsignalen fran den andra detektorn med en kvarts cykel).

Motorkugghjulen 410 är tolvtandiga kugghjul, fästade vid motor- axlarna, och de star i kuggingrepp med de tjugotandiga kugghju- len i kodkugghjulet 420.

Stegmotorerna 320 gar igenom ett fullt varv i 24 steg, vilket överfört genom ovan beskrivna kugghjulsmekanism kräver 4 motor- steg för förflyttning av en sifferenhet pa tryckhjulet. I detta utföringsexempel är stegmotorerna fyrfasmotorer, företrädesvis drivna av drivenheterna i tvafas mod. Motorstyrföljden dis- kuteras nedan i samband med flödesschemana för tryckhjulsin- ställningen. 10 15 20 25 30 35 512 937 13 Varje tryckhjul 320 är lämpligen en plastkomponent, som bildar ett substrat för de gjutna gummitryckstecknen som är placerade kring hjulets periferi, och varav en är betecknad 450. Tryck- hjulet omfattar även ett tiotandat tryckkugghjul 440, som användes även, pa sätt som beskrives nedan, för uppriktning av tryckhjulet da tryckning sker.

Det inses att inställningsmekanismen även upptar skiftning av decimalpunkten mellan mittsiffretryckhjulet och det minst signifikanta siffertryckhjulet för att erhalla olika franke- ringsvärden efter behov. överföringskugghjulen 430 är trettiotandade kugghjul, lämpligen av gjutplast, vilka star i kuggingrepp med tryckhjulskugghjulen 440 och de tiotandade kugghjulen i kodkugghjulen 420. över- föringskugghjulen 430 har ett utskott 460, som tillsammans med ett fast don 470 pa höljet utgör ett ändstopp eller nollrefe- rensläge för mekanismen.

När utskottet 460 pa överföringskugghjulet star nära stoppet 470 föreligger ett känt fast värde pa tryckplatteplanet. Det inses att med trettio tänder pa överföringskugghjulet, som star i kuggingrepp med det tiotandade pa tryckhjulskugghjulet, sa atgar tre (3) varv för tryckhjulen för ett varv för överföringskugg- hjulet. Pa grund av den särskilda konstruktionen med ändstoppet föreligger i detta utföringsexempel tjugosex (26) lägen för överföringskugghjulet, vilka motsvarar de tio sifferlägena för tryckhjulet. I enlighet med uppfinningen tages fördel av det faktum att en viss sifferinställning föreligger vid flera lägen för överföringskugghjulet, för att astadkomma rörelse kortaste vägen för överföringskugghjulet för att uppna inställning av erforderligt tecken pa varje tryckhjul.

Vid det i dess figurer visade utföringsexemplet lyfter en enda solenoid 490 stämpelskyddsbladen 495 i tandem för att möjliggöra uttryckning av porto. Ehuru detta arrangemang normalt fungerar väl vid konventionella flatbäddstryckare, finnes dessutom i frankeringsmaskinen i enlighet med föreliggande uppfinning 10 15 20 25 30 35 512' 937 14 ytterligare tryckplatteskydd, som visas närmare i samband med fig. 15 och 16.

Fig. 15 är en perspektivvy av tryckskyddsmekanismen. I enlighet med föreliggande uppfinning är tva tryckskyddsblad 500 och 510 placerade invid tryckhjulen med de tva högsta ordningstalen i tryckhjulsuppsättningen 310. När mätaren är logiskt oförmögen att acceptera en tryckbegäran, utsticker dessa tva blad utanför tryckplanet för tryckelementen, för att hindra ”avstrykning” av falska tryck fran tryckplattan.

Särskilda tillstand, da exempelvis mätaren kan vara ur stand att arbeta, innefattar franvaro av ström, otillräcklig värdeinmat- ning, värdesval under arbete, där tryckhjulen med högre ordning skall förflyttas, samt olika avkända feltillstand.

Sasom visas i fig. 15, är bladen 500 och 510 svängbart fästade vid axeln 520, och vid motsatta änden ingriper de via stiftet 530, som halles i ett S-format spar 540 i organet 550, till- hörande ankaret 560 i solenoiden 570. Solenoiden 570 star under direkt styrning av mikroprocessorn. När solenoiden är matad, drar den in organet 550 under motverkan av kraften av en icke visad fjäder, och det förhöjda partiet av slitsen 540 lyfter tryckskyddsbladen. Tryckskyddsbladen kommer att förbli ater- dragna till dess mikroprocessorn slutar mata solenoiden eller tills strömlöshet föreligger. När tryckskyddsbladen är undan- dragna, utför de den alternativa funktionen att kvarhalla de tva högre ordningens tryckhjul, för att förbättra deras uppriktning.

Fig. 16 visar en ytterligare tryckskyddsmekanism, som omfattar en uppsättning utstickande tryckskyddsblad, här betecknade uppriktnings/skydds-blad, vilka undandragna endast under ett kort tidsintervall för varje tryckoperation. Företrädesvis sammanfaller denna undandragning med mätarens bokföringsopera- tion. I enlighet med uppfinningen är dessa uppriktnings/skydds- blad, visade vid 600, 610 och 620 anordnade närmast tryckhjulen med lägre ordningstal. De tre bladen är normalt lasta i läge pa visat lämpligt sätt genom den utskjutande tanden 630 i den roterbara kamskivan 640. Solenoiden 650 vrider da den aktiveras 10 15 20 25 30 35 512 937 15 kamskivan 640 sa att tanden 630 förflyttas ur vägen, och lyfter uppriktarna- skydden genom att tanden 660 pa kamskivan 640 kommer i ingrepp med tanden 670 pa tryckskyddsbladen. Vridningen av kamskivan 640 sker även under motverkan av en icke visad fjäder, sa att vid fel kamskivan kommer att äterga till last läge.

Det inses att aktiveringen av dessa tva typer av tryckskydd kan ske genom endera typen av här beskriven mekanism och ej är begränsat till endera metoden, sa länge läsning uppnas.

För funktion är de tre bladen normalt lasta i det utstickande läget, och de kan ej bringas att aterdragas genom yttre krafter.

När frankeringsmaskinen skickar en begäran att göra en uttryck- ning, kommer mätaren att överväga begäran och detta på basis av medelstillgang och andra utskriftskriteria, och kommer om accepterat att mata solenoiden och aterdraga upppriktarna/- skyddsdonen under en tidsperiod, under vilken frankeringsma- skinen infärga tryckstämpeln och taga avtrycket. Företrädesvis har uppriktarna/skyddsdonen den ytterligare funktionen att kvarhalla och inrikta tryckhjulen med lägre ordning.

Fig. 17 och 18 är flödesdiagram för funktionen för mekanismerna för tryckplatteskydd och uppriktning/skyddsdon. Funktionen för vardera har beskrivits, och det förmodas ej vara nödvändigt att beskriva flödesschemana med nagon större detaljrikedom.

Fig. 19A - l9H visar funktionen för den visade tryckhjulsin- ställningsmekanismen, som beskrivits i samband med fig. 11 - 14.

Flödesdiagrammet visar funktionen för mekanismen för att möjlig- göra utnyttjande av kortaste väg till ny inställning. Detta är av stor nytta för att öka inställningshastigheten, som erfordras för den uppfinningsmässiga mätarens produktivitet och minimering av dess effektkonsumtion.

Fig. 19A visar den normala frankeringsbeloppsinställningsrutinen för inställning av tryckhjulen i frankeringsmätaren. I enlighet med denna rutin nollställes först en klarflagga, och en flagga som anger om läget för tryckhjulen är känd, undersökas. Om 10 15 20 25 30 35 512 937. 16 flaggan för känd position är inställd, päkallas en mjukvaru- startrutin. En subrutin SDIGITS beräknar sifferavstandet för alla fem tryckhjulsbankerna, och när denna beräkning är färdig, tillkallas en rutin för portoinställning, SSTEP. Vid slutet av inställningsrutinen undersökes läget igen, och om det är känt, inställes klarflaggan.

Fig. l9B visar subrutinen SDIGITS, som beräknar avstånd och riktning som varje sifferbjul maste röra sig, genom att sub- trahera värdet för inställd frankering, lagrat som gammalt värde, frän det önskade värdet, lagrat som nytt värde. Som nämnts i diskussionen av fig. 11 - 14, är varje tryckhjuls teckentrycksläge samhörande med flerainställningslägen för överföringskugghjulet. I enlighet med rutinen gäller sålunda att förutom da mätarinställningsmekanismen initialiseras, tio (10) adderas till den nya siffran för att placera det nya talet i mittdekaden för överföringshjulet. Det värde som föreligger i tryckhjulet subtraheras frän det nya värde som sålunda erhålles för att erhalla skillnaden (DIFF). Det tecken som erhälles genom subtraktionen lagras även, för att bestämma den riktning som tryckhjulen maste röra sig i.

Ett prov göre sedan, beträffande huruvida initialisering ut- föres. Om sä är fallet, ätergär rutinen till huvudslingan. Om initialisering ej är under utförande, testas DIFF för att se om den överstiger fem (5). Om DIFF är lika med eller mindre än fem (5), àtergär programmet till huvudslingan. Om resultatet av ett prov visar att skillnaden överstiger fem (5), provas DIFF igen för att se om det är större än, lika med eller mindre än tio (10). Om resultatet är lika med tio (10), ställes DIFF lika med noll (0), och programmet atergar till huvudslingan. Om det är större än tio (10), subtraheras tio (10) frän skillnaden, och resultatet provas änyo. Om DIFF da är mindre än tio (10), undersökes riktningen för att se om tryckhjulen skall röra sig uppat eller nedåt.

Om hjulet skall röra sig uppät, provas inställt värde plus (tio minus DIFF), och om mindre än eller lika med tjugosex (26) 10 15 20 25 30 35 512 937 17 växlas riktning, och DIFF inställes till tio (10) minus DIFF. Om icke, återgår programmet tillhuvudloopen.

Om tryckhjulsriktningen är nedå, så provas inställt värde minus (10 minus DIFF) för att se om det är större än eller lika med noll (6), och om så är fallet, växlas riktningen och DIFF inställes lika med tio (10) minus DIFF. Om så icke är fallet, återgår programmet till huvudslingan.

Fig. 19C visar subrutinen SSTEP. Denna subrutin kommer att flytta tryckhjulen med det antal steg som specifiseras i pro- grammet SDIGITS, och i den riktning som anges i denna subrutin.

I denna subrutin nollställes flaggan för känd position, och antalet motorsteg som erfordras beräknas genom att multiplicera talavståndet med fyra (4) eftersom stegmotorn rör sig fyra (4) steg för varje siffersteg. Hjulläget i avkännarövergången beräknas även såsom två (2) gånger inställt värde. Detta bestäm- mes för varje bank. Vid denna punkt tillkallas subrutinen SMOTOR för att leverera stegpulserna till stegmotorn för att driva tryckhjulen. Sifferhjulsläget beräknas ur hjulläget i avkän- narövergångar, vilket hållits uppdaterat genom förflyttningen, dividerat med två (2), eftersom, som nämnts tidigare, det går två (2) avkännarövergångar per siffra.

Beräkningen kontrolleras för att se om det är en exakt multipel av två (2), och om så ej är fallet, tillkallas en felrutin. Om ja, lagras det inställda värdet. En rutin följer sedan för att undersöka om inställningen är en initialisering och om så ej är fallet, inställes tryckvärdet i enlighet med inställda värdet.

Tryckvärdet kontrolleras för att bestämma huruvida det är större än eller lika med tio (10), och om det så är, göres tryckvärdet lika med tryckvärdet minus tio (10) och kontrolleras på nytt.

Om tryckvärdet understiger tio (10), fortsätter rutinen för att undersöka huruvida tryckvärdet nu är lika med det nya värdet, och om så ej är fallet, tillkallas en felrutin. Om svaret är ja, bestämmer subrutinen huruvida det föreligger några ytterligare banker som skall inställas. Om så är fallet, kontrolleras 10 15 20 25 30 35 512 937 18 hjulläget för nästa bank, till dess inga banker är kvar att kontrollera. Flaggan för känt läge inställes innan återgång.

Fig. 190 visar subrutinen SMOTOR för avgivande av stegpulser till varje motor. Varje motor erhåller utsignaler på sekventiell basis under inställningscykeln för tryckhjulsbankerna. För varje bank kontrolleras sedan motorstegen, och om de är större än noll (O), inställes utsignalen så att motorn rör sig ett (1) steg, och en flagga "utsignal färdig" och en flagga för "väntar tidssignal“ inställes. Den avsändningsövervakande rutinen SSENDS tillkallas, och en undersökning göres, huruvid en annan bank behöver inställas.

Om vid undersökningen för motorstegen banken uppvisar att noll (0) steg skall göras, grenar sig programmet för att inställa data för hålspole för föreliggande läge, och en hållräknare nedåträknas. Om räknaren ej nått noll (0), återgår programmet till huvudslingan i SMOTOR, och flaggorna för ”utsignal klar" och "väntar på tidssignal“, och avkännarövervakningsrutinen tillkallas ånyo. Om räknaren nedräknat till noll (0), så instäl- les flaggan för noll (Z) och flaggan "väntar tidssignal“ instäl- les utan flagga "utsignal klar". Programmet arbetar tills alla flaggor för noll (0) är inställda, vid vilken tidpunkt det återgår till huvudslingan.

Pig. 19E visar subrutinen SSENDS, som övervakar avkännarkanlerna för att uppdatera faktiska lägen för hjulet. I denna subrutin läses varje bankavkännare, och det bestämmes huruvida en över- gång skett. Om svaret är ja, bestämmes riktningen genom att undersöka övergångsföljden för tvåkanalsavkännaren, och om riktningen nedåt, subtraheras ett från hjulläget, medan om riktningen är uppåt, ett adderas till hjulläget. Vid denna tidpunkt undersökes flaggan "väntar tidssignal“, och om denna är nollställd, återgår programmet. Om flaggan för "väntar tidssig- nal“ ej är nollställd, läses nästa bank.

Om inga övergångar detekterats, undersökes om flaggan är noll- ställd for “väntar tidssignal“. Och om denna är nollställd, återgår programmet. 10 15 20 512 937 19 Fig. 19F visar tidgivnings- avbrottsrutinen.

Fig. 19G visar subrutinen för initialisering av tryckhjulen. I denna rutin ställes det nya värdet lika med tjugosex (26) för varje hjul, och överföringskugghjulet drives hela vägen till stopp. Vid denna punkt undersökes flaggan "läge känt", och om denna flagga ej är inställd, inställes det inställda värdet för samtliga till nollor (0). Om flaggan för känt läge är inställd, överhoppas steget att nollställa.

Initialiseringsflaggan inställes sedan, den vanliga initialise- ringsrutinen tillkallas och subrutinen fortsätter att undersöka tryckhjulslägena vid mitt- och motsatsände. Vid denna punkt är inställningen av frankeringsvärde försatt till nolläge, och känt läge provas, och om läget är känt, inställes klarflaggan. Om sa ej är fallet, inställes ej klarflaggan, och i bada fallen atergar programmet till huvudslingan.

Fig. 19H visar COMIN, subrutinen för vanlig initialisering.

Denna rutin är gemensam för alla motorhardvarudrivenheter, och den initialiserar registren och ställer tidgivaren för avbrott vid förutbestämda tidpunkter.

Claims (7)

10 512 937 20 Patentlcrav

1. Frankeringsrnätare (10) kännetecknad av: (a) ett mätarhölje (14), i vilket är anordnad en tryckstämpel (3 0), vilket hölje (14) är borttagbart från en frankeñngsmätarbas (18); (b) rnikroprocessormedel (300) anordnade i detta hölje för att möjliggöra tryckning av frankering med användning av tryckstämpeln (30) samt för bokföring av tryckning av frankering; ' (c) medel för tillförande av information till nämnda milcroprocessormedel (300), vilka tillförandemedel omfattar en kommunikationsport (3 8); (d) varvid fiarrkeringsmätarhöljet (14) har en öppning invid nämnda tryckstärnpel (3 0); (e) en slutare (40), monterad i frankeringsmätarhöljet (14), vilken slutare (40) täcker öppningen för att hindra tillträde till tryckstämpeln (30), vilken slutare (40) är låst ett läge, i vilket den täcker öppningen närhelst höljet avlägsnas från firanke- ringsmätarbasen ( 18); och (f) varvid den nämnda slutaren (40) är rörlig efter att ha aktiverats av milcroproces- sormedlen (300) efter förutbestämd kommunikation mellan frankeringsmätarba- sen (18) och mikroprocessormedlen (300), till ett andra läge, där öppningen och därigenom närnnda tryckstärnpel (30) är fiilagda för tryckningsändamål närhelst frankeringsmätarhöljet (14) är låst på frankeríngsmätarbasen (18).

2. Z. Frankenngsmätare (10) enligt krav 1, kännetecknad av att medlen för låsning utgöres av en dödbult (42) anordnad att utsticka genom ett hål (44) i slutaren (40), då slutaren (40) täcker öppningen, vilken dödbult (42) är otillgänglig. 10 51-2 937 21

3. Frankeringsmätare (10) enligt krav 2, kännetecknad av att dödbulten (42) är b.) manövrerbar genom aktivering av en solenoid (46) för utdragning av dödbulten (42) ur hålet (44) i slutaren (40).

4. Frankeringsmätare (10) enligt krav 3, kännetecknad av att solenoiden (46) är aküverbar i beroende av kommunikation från kommunikationsporten (38).

5. Frankeringsmätare (10) enligt krav 4, kännetecknad av att solenoiden (46) är aktiverbar av mikroprocessormedlen (300) vid erhållande av en order fiån kom- munikationsporten (38).

6. Frankeringsmätare ( 10) av plantryckstyp, innefattande ett frankeringsmätarhölje (14) och ett stämpellock (40) för skydd av en trryckstämpel (30), kännetecknad av, i kombination, (a) nämnda fiankeringsmätarhölje (14), som har en öppning; (b) en frankeringsmätarstämpel (30) anordnad i höljets öppning och anordnad för tryckning av frankering då öppningen inte är betäckt; (c) niilcroprocessonnedel (300) ordnade ihöljet för att möjliggöra tryckning av fran- keiing med användande av nyckstämpeln (30) och för bokföring av tryckning av frankering; (d) medel för att inmata information till milcroprocessormedlen (3 00), vilka inmat- ningsmedel omfattar en kommunikationsport (3 8); (e) en slutare (40) monterad i frankeringsmätarhöljet (14), vilken slutare (40) är rör- lig till ett första läge, i vilket slutaren (40) helt täcker öppningen och därmed gör 10 5 1 2 9 3 7 2.2, frankeringsmätarstämpeln (3 0) otillgänglig för tryckning av frarikering, och ett andra läge, i vilket öppningen och därmed stämpeln (30) är frilagd; och där (t) slutaren (40) är rörlig efter att ha akuverats av milqoprocessormedlen (300) efter förutbestämd kommunikation mellan en fiarikeringsmätarbas (18) och mikropro- cessormedlen (300), till ett andra läge, i vilket öppningen och därmed stämpeln (3 0) är fiilagda för tryckningsändamål, närhelst frankeringsmätarhöljet (14) är låst på frankeringsmätarbasen (18).

7. Frankeríngsmätarsystem, kännetecknat av, (a) ett säkrat mätarhölje (14), vari är anordnad en tryckstämpel (30) och ett medel för bokföring av tryckning av fiankering medelst tryckstämpeln (3 0), vilket bok- föringsmedel omfattar ett mikroprocessormedel (300); (b) medel för borttagbar inmontering av frankeringsmätaren (10) i en bas (18), vil- ken bas (18) har en tryckplatta (20), och varvid då frankeringsmätaren (10) är monterad i basen (18), den nämnda tryckstämpeln (3 0) är placerad mittemot tryckplattan (20); och (c) medel för täckande av tryckstämpeln (3 0) och för läsande av täckningsmedlen i ett läge i vilket det täcker tryckstärnpeln (30), så snart mätaren är borttagen från basen (l8); och (d) aktiveringsmedel anordnade för koppling mellan mätaren och basen (18) för att möjliggöra för nämnda täckning att avtäcka tryckstämpeln (30) då mätaren är monterad i basen (18) efter kommunikation mellan basen (18) och mikroproces- ' som, vilken kommunikation styrker att mätaren är låst på basen (18).