SE509424C2 - System för eliminering av gaser från en behållare som innehåller bikarbonatpulver och vatten - Google Patents

Description

20 25 35 509 424 Genom att tillreda bikarbonatkoncentratet och i förekommande fall natriumkloridkoncentratet, vid behov i dialysmaskinen erhålls fördelen att bikarbonatkoncentratet förblir stabilt fram till användningen i en dialysator ansluten till dialysmaskinen.

Om en dialyslösning tillreds i förväg, vilket också är vanligt idag, finns risken att bikarbonat kan sönderfalla till koldioxid och karbonat. Detta innebär att pH-värdet för lösningen stiger och risk finns för utfällning av kalciumkarbo- nat vid blandningen till den färdiga dialyslösningen. Detta kan påverka den slutgiltiga sammansättningen av dialyslösningen (minskning av kalciumjonkoncentrationen) samt förorsaka problem med igensättning av rör och detaljer i dialysmaskinen genom utfällning av kalciumkarbonat. Av ovan nämnda skäl har bikarbo- natpatronen, som angivits ovan, erhållit vidsträckt användning.

Såsom nämnts ovan tillreds dialyslösningen genom blandning av nämnda två koncentrat med vatten. Blandningen regleras medelst konduktivitetsmätare, vilka styr doserings- pumpar. Konduktivitetsmätare är emellertid känsliga för even- tuell inblandning av gasbubblor i lösningen. Därför föregås i regel konduktivitetsmätarna av gasavskiljare, varigenom nog- grannare, mindre fluktuerande mätvärden kan erhållas.

Dialysmaskinen är försedd med ett övervakningssystem, som är skilt från reglersystemet och har till uppgift att avge larmsignaler vid feltillstånd. I ovan nämnda dialysmaskin GAMBRO AK 100, sker övervakningen av indoseringen av koncentrat genom övervakning av varvtalet hos doseringspumparna. Om varvtalet skiljer sig för mycket från förväntat värde avges en larmsignal.

Vid användning av ovan nämnda bikarbonatpatron inne- hållande torrt bikarbonatpulver, erfordras att pulvret vätes med vatten före användningen. Detta sker i ett särskilt "priming"-steg. Vatten tillförs patronen vid dess övre ände samtidigt som ett kraftigt undertryck anbringas vid patronens nedre ände. Vatten fyller i det närmaste hela patronen på kortare tid än en minut. 10 15 20 25 30 509 424 3 När en sensor anordnad efter bikarbonatpatronen avkänner att huvudsakligen koncentrat passerar ut från patro- nen, indikerar sensorn att "priming"-steget är färdigt. En ventil omkopplar därvid maskinen så att det kraftiga under- trycket urkopplas. Denna sensor kan vara ovannämnda konduktivi- tetsmätare.

Under "priming"-steget innestängs en mindre mängd luft eller gas i patronen vid dess övre ände. Denna gasmängd hindrar dock inte patronens funktion i det normala fallet. I ovan nämnda EP-Bl-278 100 beskrivs olika metoder att avlägsna denna gasmängd innan dialysbehandlingen påbörjas, dvs under "priming"-steget.

Emellertid inträffar ibland att den innestängda gasen i patronens övre parti ökar i volym under dialysbehandlingen.

Om den innestängda gasvolymen blir så stor att en väsentlig mängd gas passerar ut genom patronens utlopp och når konduk- tivitetsmätaren erhålles ett larm. Vidare inses att patronens normala funktion störs kraftigt om alltför stor gasvolym finns i patronen. Normalt föredrages att vattennivån alltid befinner sig ovanför nivån för saltpartiklar i patronen.

Ovan nämnda tillstånd med ökande gasvolym kan ha flera orsaker. En möjligt orsak är läckage i anslutningen mellan patronens övre eller nedre ände och dialysmaskinen. Det råder normalt ett mindre undertryck i patronen. Andra orsaker kan vara att gasbubblor medföljer det vatten som inkommer i patronen och sedan avskiljs i patronen. Huvudorsaken torde dock vara gasbildning i patronen, såsom bildning av koldioxidgas.

Det har observerats att ovan nämnda problem är större vid högre omgivningstemperaturer, vilket torde förorsakas av sönderfall av bikarbonat till koldioxid och karbonat.

Då patronens kretslopp är slutet finns ingenstans för ovan nämnda gas att ta vägen annat än genom utloppet från patronen, vilket kan medföra ovan nämnda konduktivitetslarm.

För att åtgärda en sådan larmsituation erfordras att bikarbo- natpatronen avlägsnas och en ny patron infogas i systemet, varefter maskinen måste omstartas med ett "priming"-förfarande och efterföljande stabiliseringssteg, vilket kan ta lång tid. 10 15 20 25 30 35 509 424 4 Under denna tid måste dialysbehandlingen avbrytas.

Det har också uppmärksammats att konduktivitets- signalen från konduktivitetsmätaren, trots föregående gas- avskiljning, fluktuerar mycket, särskilt vid höga omgivnings- temperaturer. I extrema fall, såsm vid höga temperaturer, är dessa fluktuationer så stora att larmgränserns överskrids.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma ett system för att undanröja ovan nämnda problem med gasfyllning av en bikarbonatpatron.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en indikeringsanordning för att indikera när en dialyspatron riskerar att vara fylld med gas och åtgärd måste vidtagas för att avlägsna denna gas.

Ytterligare ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning som stabiliserar signalen från konduktivitetsmätaren, särskilt i samband med ökande gasfyllnad av patronen. Ännu ett ändamål med föreliggande uppfinning är att förbättra primingen av en dialyspatron.

Ovanstående ändamål uppnås med ett system och en anordning som definieras närmare i följande patentkrav.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen beskrivs mer i detalj nedan under hän- visning till föredragna utföringsformer av uppfinningen åter- givna på de bifogade ritningarna.

Fig. 1 är ett schematiskt diagram över en dialys- maskin enligt tidigare känd teknik, huvudsakligen motsvarande dialysmaskinen GAMBRO AK 100.

Fig. 2 är ett schematiskt diagram motsvarande Fig. 1 med en avluftningsanordning enligt uppfinningen.

Fig. 3 är ett schematiskt diagram motsvarande Fig. 1 över en alternativ utföringsform av avluftningsanordningen enligt uppfinningen. 10 15 20 25 35 509 424 5 Fig. 4 är ett schematiskt diagram motsvarande Fig. 1 över en variant av utföringsformen enligt Fig. 3.

Fig. 5 är ett schematiskt diagram motsvarande Fig. 3 eller 4, försedd med en indikator.

Fig. 6 är ett schematiskt diagram motsvarande Fig. 5 av en alternativ utföringsform.

Fig. 7 är ett schematiskt diagram motsvarande Fig. 6 men med ett alternativt ventilarrangemang.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMEN AV UPPFINNINGEN I Fig. 1 visas schematiskt en dialysmaskin, huvud- sakligen motsvarande GAMBRO AK 100. Dialysmaskinen innefattar ett vattenkärl 1 med inlopp 2 för vatten, vilket normalt erhålls från en vattenreningsanläggning (RO-anläggning, reverse osmosis).

Vattenkärlet 1 innehåller en vârmespiral 3 som upp- värmer vattnet till lämpligt temperatur, vanligen c:a 37°C. Ett utlopp 4 är via ett partikelfilter 5 förbundet med en huvudledning 6 för tillredning av dialyslösningen.

En första grenledning 7 tillför A-koncentrat från en behållare 8 via ett spröt 9 nedstucket i behållaren, en ledning 10 samt en doseringspump 11. A-koncentratet blandas med vattnet i ledningen 6 och tillföres en blandningskammare 12 där homo- genisering av blandningen sker. Därefter tillförs blandningen en kondmâtare 13 där blandningens konduktivitet bestämes.

Kondmätaren 13 styr doseringspumpen 11 så att en förutbestämd konduktivitet uppnås. Vanligen utspäds A-koncentratet ungefär i proportion 1:37.

Efter kondmätaren 13 finns en andra grenledning 14 som tillför koncentrerat bikarbonat eller B-koncentrat. Den erhållna dialyslösningen passerar genom en strypventil 15 och vidare till en expansionskammare 16 samt en kraftig pump 17.

Från pumpen 17 leds dialyslösningen till en bubbelkammare 18 samt en andra kondmätare 19. Medelst kondmätaren 19 bestäms ökningen av konduktivitet i förhållande till kondmätaren 13 och skillnadssignalen reglerar en doseringspump 20 för bikarbonat- koncentrat. 10 15 20 25 39 35 509 424 6 Strypanordningen 15 och pumpen 17 samt expansions- kammaren 16 bildar tillsammans en gaseliminator. Efter stryp- anordningen 15 är trycket mycket lågt, i storleksordningen -600 mmHg, och eventuell gas i lösningen frigöres, vilket underlättas av expansionskammaren 16. Den frigjorda gasen samlar sig i bubblor och passerar via pumpen 17 till bubbel- kammaren 18. De erhållna bubblorna stiger till den övre delen av kammaren 18 och bortföres.

Bikarbonatkoncentrat tillreds i ovanstående dialys- maskin på plats genom användning av en patron innehållande bikarbonatpulver. Patronen 21 ansluts till en särskild patron- hållare 22 försedd med utsvängbara klaffar 23 och 24 såsom närmare beskrivs i EP-B1-278 100. Patronen 21 är inkopplad i ett kretslopp som leder från vattenkärlet 1 via ett spröt 25 nedstucket i vattenkärlet, en ledning 26 samt en strypanordning 27 till den övre klaffen 23 hos patronhållaren 22. Den övre klaffen 23 är förbunden med patronens 21 övre ände via en "spike". Patronens nedre ände är på ett liknande sätt förbunden med den nedre klaffen 24 och leder vidare via ett partikel- filter 28 och en ledning 29 till doseringspumpen 20 för bikar- bonatkoncentrat.

Dialysmaskinen kan också användas för B-koncentrat i vätskeform genom att klaffarna 23 och 24 svänges mot en shunt- ledning 30 och sprötet 25 anbringas i en behållare för B-kon- centrat på liknande sätt som sprötet 9.

För att inledningsvis väta pulvret i patronen 21 är dialysmaskinen försedd med en primningsanordning i form av en ledning 32 och en ventil 31. Ledningen 32 är inkopplad mellan patronens nedre ände, företrädesvis mellan filtret 28 och pumpen 20, och huvudledningen 6 efter strypanordningen 15 där ett kraftigt undertryck råder (-600 mmHg).

Priming går till på det viset att en bikarbonatpatron 21 placeras i hållaren 23, 24, 22, såsom visas i Fig. 1 och ventilen 31 öppnas. Därvid inverkar ett kraftigt undertryck på patronen 21 och suger ut luft ur patronens nedre ände tills trycket inuti patronen är i storleksordningen -600 mmHg. 10 15 20 25 30 509 424 7 Samtidigt sugs vatten från vattenkärlet 1 via led- ningen 26 och strypanordningen 27 till patronens övre ände.

Genom stryp-anordningen 27 tillförsäkras att lågt tryck hunnit etableras i patronen innan vatten inkommer via klaffen 23.

Därefter fylls patronen uppifrån med vatten vilket sugs genom pulvret i patronen 21 och slutligen når utloppet i klaffen 24.

Detta tillstånd avkännes av kondmätaren 19, varvid ventilen 31 stänges.

Under hela förloppet drives koncentratpumpen 20.

Koncentratpumpen 20 erhåller nu vätskeformigt koncentrat från patronen 21. Ett slutet kretslopp har således bildats från vattenkärlet 1 via ledningen 26, patronen 21 och ledningen 29 till pumpen 20.

Under ovan nämnda förlopp har en viss mängd luft inneslutits i patronens övre ände i ett utrymme 33. Vattennivän befinner sig dock över nivån för bikarbonatpulvret 34 så att pulvret ständigt är vått. Under drift uttages bikarbonatkon- centrat via koncentratpumpen 20. P g a det slutna kretsloppet tillförs lika mycket vatten till patronens övre ände som tas ut från dess nedre ände. Det tillförda vattnet upplöser bikar- bonatpulvret och en huvudsakligen mättad lösning bildas i patronen. Når lösningen är mättad avstannar upplösningen automatiskt.

Eftersom patronen 21 är innefattad i ett slutet kretslopp förblir gasen i utrymmet 33 innesluten och kan inte komma någonstans. Den är inte heller till någon nackdel eller skada.

I det fallet att ett mindre undertryck finns i patro- nen 21, kan ett eventuellt läckage i anslutningen mellan patronen 21 och den övre klaffen 23 resultera i att gasvolymen i utrymmet 33 ökar.

Gasvolymen kan också öka genom att gas kan medfölja vattnet från vattenkärlet 1 via ledningen 26 och inkomma i patronen 21. 10 15 20 25 w m 509 424 8 Vid höga omgivningstemperaturer kan det också in- träffa att natriumbikarbonatlösningen i patronen i viss ut- sträckning sönderfaller till koldioxid och natriumkarbonat (soda). Den erhållna koldioxidgasen kan ansamlas i utrymmet 33 och öka den innesluta gasvolymen.

Gasvolymen i utrymmet 33 är endast till skada om den blir för stor och tvingar vattennivån under nivån för pulvret 34. Därvid finns risk att den koncentrerade, huvudsakligen mättade lösning, som uttages via utloppet i klaffen 24, inne- håller viss mängd gas. Det kan rentav inträffa att patronen går torr varvid mycket gas utkommer genom utloppet 24. Dessa tillstånd kan förorsaka larm. Om patronen går torr måste den i regel bytas, vilket förorsakar driftsstopp.

Enligt föreliggande uppfinning föreslages att förse dialysmaskinen med en ventil med vilken gasvolymen i utrymmet 33 kan minskas, särskilt om den tenderar att växa och bli alltför stor.

En första utföringsform av föreliggande uppfinning visas i Fig. 2. I ledningen 26 har infogats en trevägsventil 40 som normalt förbinder patronens 21 övre ände med vattenkärlet 1. I sitt andra, aktiverade läge förbinder emellertid ventilen 40 patronens 21 övre ände med en ledning 41, som leder till ett kraftigt undertryck efter strypanordningen 15, dvs till led- ningen 32.

När ventilen 40 omställs sugs därför luften i patro- nens 21 övre ände via ventilen 40, ledningen 41 och ledningen 32 till pumpen 17 och avskiljs i den efterföljande bubbel- kammaren 18 (se Fig. 1). Genom att anordna ventilen 40 så nära patronen 21 som möjligt, erhålls att endast en liten mängd vatten först måste passera via ledningen 41 och 32 innan luften utsugs. På detta sätt etableras ett kraftigt undertryck i patronen 21.

När ventilen 40 áterställs till sitt ursprungliga läge kommer undertrycket i patronens 21 övre del att förorsaka att vatten insugs via ledningen 26 från vattenkärlet 1 och delvis utfyller utrymmet 33 för att utjämna undertrycket. 10 15 20 25 35 509 424 9 På detta sätt kan det luftfyllda utrymmet 33 huvud- sakligen halveras med hjälp av ett undertryck på omkring en halv atmosfär. Genom att ventilen 40 befinner sig nära patro- nens inlopp blir effekten av tryckreduceringen och efterföljan- de tryckutjämning med vatten så stor som möjligt. Det är möjligt att upprepa nämnda förlopp flera gånger, exempelvis 3 gånger under 1 minut.

Denna avluftning av patronen 21 kan ske vid äter- kommande tidpunkter under en dialysbehandling, exempelvis i samband med en regelbundet återkommande kalibrering av dialys- maskinens ultrafiltrationssensor, vilket normalt sker med 30 minuters mellanrum. Avluftningen kan förorsaka ett konduktivi- tetslarm eftersom den stora mängd gas, som passerar via led- ningen 32 och pumpen 17 kan förorsaka att strömningen i huvud- ledningen 6 störs så mycket att larmgränserna överskrids. Om maskinen emellertid befinner sig i kalibreringsfunktion kan larmen undertryckas.

Den i Fig. 2 visade utföringsformen har en mindre nackdel i det att ett eventuellt läckage i ventilen 40 mellan ledningen 26 och ledningen 41 kan störa dialysmaskinens funk- tion. En utföringsform av föreliggande uppfinning där denna nackdel undanröjts visas i Fig. 3. I denna utföringsform har trevägsventilen 50, som motsvarar trevägsventilen 40 i utför- ingsformen enligt Fig. 2, inplacerats i ledningen 32 mellan primingventilen 31 och anslutningen till ledningen 29.

Avluftningsventilen 50 är således förbunden med ventilen 31 via en ledning 51 samt med ledningen 29 via en ledning 52. Ventilen 50 förbinder ledningen 51 med ledningen 52 i sitt normala läge. I sitt aktiverade läge förbinder ventilen 50 ledningen 51 med en avluftningsledning 53, som är inkopplad i ledningen 26 mellan strypanordningen 27 och inloppet till patronen 21.

Genom denna inkoppling tillförsäkras att inga större tryck föreligger över avstängningsventilen 50 under den normala funktionen. Ventilen 31 isolerar systemet från det kraftiga undertrycket i ledningen 32. 10 15 20 25 35 509 424 10 Avluftningen sker genom att avluftningsventilen 50 omställs till sitt aktiverade läge, varefter ventilen 31 öppnas. Därvid råder ett kraftigt undertryck i ledningen 53 via ventilen 50, ledningen 51, ventilen 31 och ledningen 32. Ett sugtryck utövas således i ledningen 26 vid anslutningen till ledningen 53. Därvid kommer luft att utsugas från patronens 21 övre ände. Samtidigt strömmar vatten från vattenkärlet 1 via ledningen 26 och strypanordningen 27 till ledningen 53. P g a strypanordningen 27 finns dock fortfarande ett kraftigt under- tryck i patronens 21 övre ände. Därefter stängs ventilen 31, varvid vatten strömmar från vattenkärlet 1 via ledningen 26, strypanordningen 27 och till patronens 21 övre ände för att utjämna undertrycket däri. Därefter kan ventilen 31 äter öppnas för en andra avluftningscykel om så önskas.

Ett alternativt sätt att driva avluftningsanordningen enligt Fig. 3 är enligt följande. Först omställes ventilen 50 till sitt aktiverade läge varefter ventilen 31 öppnas och ett kraftigt undertryck etableras i patronens 21 övre ände. Där- efter omställes ventilen 50 till sitt normala läge varvid det kraftiga undertrycket omkopplas till ledningen 29 som är ansluten till patronens 21 nedre ände. Därvid strömmar vatten från vattenkärlet 1 via ledningen 26, strypanordningen 27 och in i patronens 21 övre ände. Därefter omstâlls ventilen 50 åter till sitt aktiverade läge och ytterligare gas utsuges från patronens 21 övre ände via ledningen 53. Denna process upprepas en eller flera gånger. Slutligen âterställs normal funktion genom att ventilen 50 âterställs till normalt läge och ventilen 31 stängs. Fördelen med denna metod är att pulvret i patronen 21 omskakas och eventuella gasbubblor som vidhäftar pulvret lossnar och stiger till patronens 21 övre ände. Samtidigt kan eventuell kanalbildning i patronens pulver undvikas.

En kombination av de tvâ ovan beskrivna metoderna kan också användas därigenom att ventilen 31 stängs mellan varje omkoppling av ventilen 50 för att tillåta utjämning av trycket i patronen 21 via ledningen 26 innan undertrycket tillföres patronens nedre ände via ledningen 29. 10 15 20 25 30 509 424 11 I Fig. 4 visas en alternativ utföringsform till Fig. 3. Eftersom strypanordningen 27 normalt befinner sig mycket nära inloppet till patronen 21 kan det vara svårt att ansluta ledningen 53 efter strypanordningen 27.

I den utföringsform som visas i Fig. 4 har ledningen 63 från ventilen 60 anslutits till ledningen 26 före stryp- anordningen 27 sett i strömningsriktningen. En normalt öppen ventil 64 är ansluten i ledningen 26 mellan vattenkärlet 1 och anslutningen till ledningen 63. Ventilen 60 är via en ledning 61 förbunden med ventilen 31 och via en ledning 62 förbunden med ledningen 29.

Vid inkopplíngen av ventilen 60 stängs ventilen 64, varigenom förhindras att vatten sugs från vattenkärlet via ledningen 26 till ledningen 63. Funktionen är i övrigt densamma som funktionen enligt utföringsformen i Fig. 3.

Såsom angivits ovan kan avluftningsventilerna 40, 50, 60 aktiveras vid lämpliga tillfällen när man önskar avlufta bikarbonatpatronen 21. Sådan avluftning kan ske regelmässigt med trettio minuters mellanrum under dialysbehandlingen, då normalt dialysbehandlingen avbryts för ett kalibreringssteg.

Det är också möjligt att förse dialysmaskinen med en möjlighet att manuellt initiera en avluftning. Detta kan ske när en sköterska eller en användare upptäcker att vattennivån sjunkit under nivån för pulvret i patronen 21 eller när den innestängda gasvolymen blivit alltför stor.

Det år också möjligt att förse hållaren 22 med en indikeringsanordning som avkänner om vattennivån sjunker under indikeringsanordningens nivå. En sådan indikator kan en last- cell 65 såsom återges i Fig. 4. I fig 4 visas dessutom en anordning 66 som styr ventilernas funktion, såsom anges med streckade linjer i fig 4.

En annan indikeringsanordning visas i Fig. 5. Utför- ingsformen enligt Fig. 5 är försedd med samma ventiler och ledningar som utföringsformen enligt Fig. 4. Dessutom är ledningen 29, som förbinder patronens 21 utlopp med doserings- pumpen 20, försedd med en avluftningsindikator 70 i form av en gasavskiljningskammare 71. 10 15 20 25 30 509 424 12 Kammaren 71 är försedd med ett inlopp 72 förbundet med utloppet frän patronen 21 via en ledning 73 samt ett utlopp 74 förbundet med ledningen 29 och vidare med pumpen 20. Kamma- ren 71 kan vara belägen var som helst i ledningen 29 mellan utloppet från patronen 21 och doseringspumpen 20.

Bikarbonatkoncentratet från patronen 21 strömmar således till kammaren 71, som har relativt stort tvärsnitt.

P g a den låga strömningshastigheten i kammaren 71 avskiljs eventuella gasbubblor i koncentratet och stiger till kammarens 71 övre ände. Om bikarbonatkoncentratet innehåller en stor mängd små gasbubblor, såsom kan vara fallet vid hög omgivnings- temperatur, kommer den innestängda gasvolymen i kammaren 71 att öka. När gasvolymen eller vätskenivån i kammaren 71 när en indikator 75 avges en signal som indikerar att avluftning erfordras.

Om patronen 21 går torr så att utrymmet 33 kraftigt tilltar i volym och risk finns att gas utsugs tillsammans med koncentratet kommer den gas som medföljer koncentratet att snabbt fylla kammaren 71 så att niväindikatorn 75 aktiveras.

Kammaren 71 har företrädesvis så stor volym att den mängd koncentrat som ryms under indikatorn 75 räcker för exempelvis några minuters behandling, dvs c:a 50 ml. Om patro- nen gått torr kan därvid dialysbehandlingen fortsätta under några minuter i avvaktan på lämplig tidpunkt för avluftning.

När niväindikatorn 75 anger att avluftning erfordras aktiveras ventilerna 60, 31 och 64 såsom angivits ovan i samband med utföringsformen enligt Fig. 4. Dessutom är kammaren 71 försedd med en ledning 76 som förbinder kammarens övre gasfyllda ände med ledningen 61 mellan ventilen 60 och ventilen 31. Vidare är ledningen 76 försedd med en strypanordning 77.

När avluftningssekvensen aktiveras genom att ventilen 60 aktiveras och ventilen 31 öppnas kommer därför kammarens 71 övre ände att evakueras via ledningen 76, ledningen 61, ven- tilen 31 till ledningen 32. När vattennivån i kammaren 71 stigit så att vatten fyller ledningen 76 och när stryp- anordningen 77 blir strömningen genom ledningen 76 mycket liten. Vid avslutning av avluftningssekvensen är därför kam- 10 15 20 25 35 509 424 13 maren 71 huvudsakligen fylld med vätska och en ny övervakning kan initieras medelst kammaren 71.

I den normala funktionen passerar bikarbonat- koncentrat ut från patronen 21 via ledningen 73 och kammaren 71 till ledningen 29 och koncentratpumpen 20. Det har visat sig att konduktivitetsmätningen i kondmätare 19 erhåller avsevärt mindre fluktuationer efter inkopplingen av kammaren 71. Minsk- ningen av fluktuationerna är märkbar redan vid en rumstempera- tur av 20°C och blir påtaglig vid rumstemperaturer i storleks- ordningen 30%L vilket kan förekomma i varmare länder.

En förklaring till ovan nämnda fluktuationer och minskningen vid införlivandet av kammaren 71 kan vara följande.

Vid högre omgivningstemperaturer bildas koldioxidgas i patronen 21 samtidigt med upplösningen av pulvret eller under den tid huvudsakligen mättat koncentrat finns i patronen 21 i avvaktan på utmatning genom utloppet till ledningen 29. Vid utmatningen medföljer de minsta bubblorna, som inte vidhäftar intilliggande saltpartiklar. Mängden inblandade gasbubblor i det utgående koncentratet varierar stokastiskt. Vid högre temperaturer blir inblandningen större och följaktligen även variationen av inblandade gasbubblor. Pumpen 20 är en volymetrisk pump som pumpar en förutbestämd mängd koncentrat per varv eller del av varv. Eftersom emellertid koncentratet är utspätt med gas- bubblor kommer olika mängd av natriumbikarbonat att passera genom pumpen beroende på den inblandade gasmängden. Den in- blandade gasmängden avskiljs sedan effektivt i bubbelkammaren 18. Kondmätare 19 ser således en varierande koncentration där variationen beror på mängden inblandade gasbubblor vid passagen av pumpen 20. Ju mer inblandning av gasbubblor, desto lägre blir koncentrationen av bikarbonat.

Genom att infoga en bubbelavskiljare eller gas- avskiljare 71 före den volymetriska pumpen 20 erhålls att pumpen 20 alltid pumpar mättat koncentrat som inte är utspätt med gasbubblor. Följaktligen blir inmatningen av bikarbonat i huvudledningen 6 mycket konstant och utan fluktuationer, varför kondmätaren 19 avger en mycket konstant signal. 10 15 20 25 30 35 509 424 14 I Fig. 6 visas ytterligare en utföringsform av upp- finningen som utgör en variant av utföringsformen enligt Fig. 5. Omkopplingsventilen 60 har här ersatts av en enkel ventil 80 och ledningen 62 har utelämnats.

I denna utföringsform sker priming av patronen 21 genom att ventilen 31 öppnas medan ventilen 80 är stängd och ventilen 64 befinner sig i sitt normalt öppna läge. Därvid erhålles ett kraftigt undertryck i patronen 21 via ledningen 73, kammaren 71, ledningen 76, strypanordningen 77, ledningen 81, ventilen 31 och ledningen 32. Vatten passerar från vatten- kärlet 1 via ventilen 64 och ledningen 26 samt strypanordningen 27 till patronens 21 övre ände. Vatten inkommer således i patronens 21 övre del och sugs ut genom den nedre delen och ledningen 73 samt fyller kammaren 71. Pumpen 20 går samtidigt, varför vätskan passerar genom utloppet 74 till ledningen 29 och pumpen 20. Samtidigt utsugs luften i kammarens 71 övre ände via ledningen 76 och 81. När hela kammaren 71 är fylld med kon- centrat fylls ledningen 76 fram till strypanordningen 77 med koncentrat. När vätska när strypanordningen 77 stiger tryck- fallet över denna strypanordning kraftigt, vilket avkänns med en trycksensor 84 anordnad i samband med ledningen 76. Tryck- sensorn 84 indikerar att primingen har slutförts och ventilen 31 stängs. Patronen 21 återfylls därvid från vattenkärlet 1 via ledningen 26 och strypanordningen 27 tills ungefär atmosfärs- tryck råder i patronen 21 (ett svagt undertryck råder normalt i patronen 21).

När niváindikatorn 75 anger att avluftning erfordras sker detta genom att ventilerna 80 och 31 öppnas samtidigt som ventilen 64 stängs. Funktionen är i övrigt identisk med vad som beskrivits i samband med Fig. 5.

I Fig. 6 visas att avskiljningskammaren har försetts med ett särskilt koniskt inlopp 85, som vetter uppåt. Kon- centratet strömmar således uppåt genom inloppet 85 med konti- nuerligt minskande hastighet. Ytan på inloppets 85 övre ände är lika stor som ringytan utanför utloppets övre ände så att koncentratet böjer omkring kanten och fortsätter nedåt utan att öka strömningshastigheten. Vidare sjunker strömningshastigheten 10 15 20 25 509 424 15 ytterligare under transporten nedåt till utloppet 74. Denna strömningsbild är gynnsam för avskiljning av gasbubblor i den strömmande vätskan.

I fig. 7 visas en alternativ utföringsform där venti- len 80 är direkt ansluten till ledningen 32 istället för via ventilen 31. En evakueringsledning 86 förbinder ledningen 32 med ventilen 80 och vidare till ledningen 63. Härigenom kan ventilerna 80 och 31 styras helt oberoende av varandra.

Vid den ordinarie primingen i utföringsformen enligt fig 7 är först ventilen 64 stängd medan ventilen 31 öppnas.

Därvid tillförsäkras att ett kraftigt undertryck etableras i patronen 21 innan vatten tillföres genom öppning av ventilen 64. På detta sättet kan en bättre fyllning av patronen under primingen erhållas.

Uppfinningen har här ovan beskrivits i samband med föredragna utföringsformer av uppfinningen, lämpliga att användas på dialysmaskinen GAMBRO AK 100. Uppfinningen kan givetvis anpassas till andra typer av dialysmaskiner, exempel- vis där ett mindre övertryck råder i bikarbonatpatronen 21.

Uppfinningen har också beskrivits i samband med användning av den interna matningspumpen för elimineringen av gaserna. Givetvis kan en separat pump användas om så skulle vara önskvärt.

Gasavskiljningskammaren utför två funktioner, dels är den en indikeringsanordning för när patronen behöver gaselimi- nering och dels utför den en avgasning av koncentratet som erhålls från patronen så att en noggrannare dosering kan erhållas i doseringspumpen och brus kan elimineras vid kond- mätaren. Den sistnämnda egenskapen kan också utföras separat utan att kammaren används för indikering, exempelvis genom att eliminering av gaser sker tidsinställt, exempelvis varje halvtimme. Ytterligare modifikationer som är uppenbara för en fackman är avsedda att inbegripas inom uppfinningens ram sådan definieras av nedanstående patentkrav.

Claims (8)

10 15 20 25 30 509 424 /4 PATENTKRAV

1. l. System för eliminering av gaser från en behållare, som innehåller bikarbonatpulver och vatten, för beredning av en lösning innehållande bikarbonat, särskilt en dialyslösning, varvid systemet innefattar: (26) sakligen vatten från en källa för vatten (1,2) till behållaren (21) (29) innehållande bikarbonat från behållaren; (17): en evakueringsledning (41), en tillförselledning för transport av huvud- och en koncentratledning för transport av lösningen en pump som förbinder pumpens (17) undertryckssida med behållaren (21): (70), som är anordnad i nämnda (75) kännetecknat av en gasavskiljare (29) indikera att en vätskenivå i gasavskiljaren understiger en (66) anordnad i nämnda evakueringsledning (17) koncentratledning och som har en indikator för att för att aktivera en (41) undertryckssida förutbestämd nivå, samt en anordning (40) förbindelse av behållaren ventil för (21) med pumpens via nämnda evakueringsledning (41) för eliminering av nämnda gaser.

2. System enligt krav 1, kännetecknat av att tillför- (26) (40), normalt förbinder behållarens övre ände med tillförselledningen selledningen är försedd med en trevägsventil som (26) och som vid aktivering förbinder behållarens övre ände med nämnda evakueringsledning (41).

3. System enligt krav 2, kännetecknat av att nämnda (40) trevägsventil är anordnad nära behållarens övre ände. 10 15 20 25 30 35 H- 509 424

4. System enligt krav 1, kännetecknat av en första (53), med en första anslutning hos nämnda ventil som förbinder behållarens övre ände (50), evakueringsledning (52), som förbinder koncentratledningen (29) (50), evakueringsledning (51), som förbinder en tredje anslutning hos evakueringsledning och en andra med en andra anslutning hos nämnda ventil samt en tredje nämnda ventil (59) med en ledning (32), som leder till pumpens varvid ventilen är anordnad att normalt för- (51) undertryckssida, binda den tredje evakueringsledningen med den andra (52) förbinda den tredje evakueringsledningen (53)

5. System enligt krav 4, kännetecknatav att tillför- och vid aktivering är anordnad att (51) för eliminering av nämnda gaser. evakueringsledningen med den första evakueringsledningen selledningen (26) är försedd med en förträngning (27) anordnad mellan källan för vatten (1,2) och anslutningen av den första (53) (26).

6. System enligt krav 4, kännetecknat av att tillför- (26) (64) källan för vatten och anslutningen av den första evakuer- evakueringsledningen till tillförselledningen är försedd med en ventil anordnad mellan (1,2) till tillförselledningen (26), vilken ventil selledningen ingsledningen (53) är öppen under normal drift men är stängd under nämnda elimin- ering.

7. System enligt något av föregående krav, kännetecknat (70) (71) med ett inlopp (72) anslutet via en ledning till kammarens nedre innefattar en kammare (73) ände och ett utlopp (74) anslutet till nämnda koncentratledning av att gasavskiljaren (29), varvid kammaren har en tvärsnittsyta som är avsevärt större än tvärsnittsytan hos nämnda inlopp (72), varigenom strömningshastigheten genom kammaren är reducerad och gasavskiljning uppkommer och den avskiljda gasen ansamlas i kammarens övre ände.

8. System enligt krav 7, kännetecknat av att gasavskil- (70) larens nedre ände och en koncentratdoseringspump (20). jaren är belägen i koncentratledningen (29) mellan behål-