SE507798C2 - Absorberande alster med upphöjt parti - Google Patents

Description

507 798 2 varigenom risken att kroppsvätska hamnar bredvid alstret är betydande.

Ytterligare ett problem i samband med de tidigare kända absorberande alstren, är att. alstrens sidokanter genom påverkan från de kroppskrafter som uppstår då användaren vikas in över alstrets rör sig, riskerar att vätskegenomsläppliga yta. Även genom sådan invikning vätskemottagning endast ett minskar den för tillgängliga ytan drastiskt, eftersom därvid smalt vätskegenomsläppligt område kvarlämnas mellan de invikta sidokanterna.

Ett sätt att minska risken för kantläckage orsakat genom deformation av alstret under användningen, är att förse förformad vilken under alstret med en upphöjning, användningen är avsedd att anligga mot användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan på detta sätt fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret utan att rinna ut över dettas yta.

Tidigare kända absorberande alster försedda med en vätskemottagande upphöjning, är emellertid behäftade med en rad nackdelar.

Ett vanligt sätt att skapa en upphöjning har varit att helt enkelt bygga upp den genom att anordna en större mängd absorptionsmaterial inonnområdet för upphöjningen. Eftersom det absorptionsmaterial som förekommer oftast, är så kallad cellulosafluffmassa, faller emellertid en sådan upphöjning samman och förlorar sin form då den väts. För att åstadkomma en upphöjning som är tillräckligt stor även i vått tillstånd, cellulosafluffmassa,innefatta.sånwtket.absorptionsmaterial att den blir alldeles för hög, hård och obekväm att bära i måste en upphöjning bestående av torrt tillstånd. 507 798 3 För att lösa problemet med stora, hårda och obekväma upphöjningar, har det i EP 0 339 041 föreslagits att alstrets vätskeogenomträngliga yta förses med tvärgående elastiska organ. Sådana elastiska organ bibringar alstret viss återfjädringsförmåga om det utsätts för tillplattning.

De elastiska organen förhindrar emellertid inte i någon större utsträckning sammantryckning och oönskad.deformation i alstrets tvärled.

I en annan publikation, EP 0 419 434, har det föreslagits att skapa en mjuk upphöjning på ett absorberande alster genom att låsa alstrets sidokanter på ett inbördes avstånd som är mindre än det plana avståndet mellan sidokanterna.

Inte heller detta kända alster motstår emellertid i någon nämnvärd utsträckning sådan deformation som orsakas av att alstret skjuvkrafter under påverkas av tryck- och användningen.

I EP 0 335 252 och EP 0 335 253 har det föreslagits att förse ett absorberande alster med ett deformationselement.

Deformationselementet påverkas av de tvärgående sammantryckande krafterna mellan en användares lår. Syftet med deformationselementet är att detta under användningen skall bukta ett parti av alstret i riktning mot användarens kropp. Det är emellertid omöjligt att helt styra, eller förutse den form alstret kommer att anta för varje enskild användare. Dessutom är det inte möjligt att säkerställa kontakten mellan användarens kropp och alstrets yta, eftersom graden av utbuktning helt och hållet bestäms av hur mycket alstret trycks samman i tvärled.

Det kvarstår således ett behov av ett läckagesäkert absorberande alster, vilket har förutsägbar form, såväl före som under användning, samt vilket bibehåller sin form oberoende av användarens rörelser och av den vätning alstret utsätts för. 507 798 4 Ett enligt uppfinningen utfört alster, av det inledningsvis angivna slaget, utmärks främst av att upphöjningen är väsentligen formstabil i alstrets tvärriktning i såväl vått som torrt tillstånd och i sådan grad att upphöjningen inte deformeras i tvärriktningen, vare sig tillfälligt eller permanent, av de krafter som verkar på upphöjningen under användningen av alstret.

Ytterligare varianter och utföringsformer framgår av de efterföljande patentkraven.

Genom att alstret är försett med en upphöjning vilken är formstabil i såväl vått som torrt tillstånd, är det i varje läge möjligt att förutse upphöjningens form. Att upphöjningen är formstabil innebär att den 'vid normal användning förblir väsentligen opåverkad och ej deformeras då den utsätts för vid användningen uppkommande tryck- och skjuvkrafter. Särskilt viktigt är det att upphöjningen inte trycks samman i tvärled, mellan användarens lår. Det är emellertid i allmänhet även en fördel om upphöjningen är huvudsakligen inkompressibel även i tjockleksled.

Upphöjningens höjd över det absorberande alstrets yta måste avpassas så att god kontakt mellan användarens kropp och upphöjningen säkerställs under användningen. Eftersom upphöjningen är så hård eller styv att den är väsentligen opåverkbar av de krafter den utsätts för under användningen, är det emellertid viktigt att upphöjningen inte är så hög att den trycker mot användarens kropp och därigenom skapar obehag under användningen. Det är vidare nödvändigt att tillse att upphöjningen inte skaver de känsliga mjukdelarna i användarens gren. Det har härvid funnits att en upphöjning som vid sitt högsta parti skjuter upp åtminstone 5 mm från alstrets yta, men ej mer än 20 mm, uppfyller kraven både på god kroppskontakt och hög användarkomfort.

U1 (D *J *J \O CD En upphöjning i enlighet med uppfinningen är relativt smal, lämpligen mellan 2 mm och 25 mm vid basen och företrädesvis mellan 12 mm och 16 mm. Vid toppen är upphöjningen lämpligen mellan 3 mm och 10 mm bred och företrädesvis mellan 4 nm1 ocll 6 mm. Upphöjningen är formad. med ett huvudsakligen triangulärt tvärsnitt och således är den bredare vid basen än vid toppen. Genom att upphöjningen är förhållandevis smal, kan den utan obehag för användaren, skjuta in något mellan användarens blygdläppar. Det är därvid en fördel om upphöjningen särar något på blygdläpparna, eftersom vätskeöverföringen från användaren till alstret därigenom underlättas.

Vid den bakre delen av upphöjningen, bör denna ha sådan form att den anligger i nära kontakt mot användarens kropp, i området bakom vaginalöppningen. Härigenom undviks att kroppsvätska rinner bakåt i fåran mellan användarens skinkor och läcker ut ur alstret. Sådant bakåtläckage är, som tidigare omtalats, särskilt besvärande då användaren ligger ned. På motsvarande vis bör upphöjningens främre del ansluta till användarens kroppsform i området framför vaginalöppningen.

Det är viktigt att den kroppsvätska som avges omedelbart fångas img) och absorberas in i, upphöjningen. Därigenom undviks att vätska samlas upp mellan användarens kropp och upphöjningen. Då användaren reser sig eller på annat sätt rör sig, finns det nämligen en risk att det uppstår en glipa vid den främre delen av upphöjningen, mellan upphöjningen och användarens kropp. Om en större mängd oabsorberad vätska stängts in mellan användarens kropp och alstrets yta, kan sådan vätska därvid flöda ut genom glipan. Sådana plötsliga vätskeflöden är synnerligen oönskade, dels eftersom användaren upplever dem som obehagliga, dels eftersom de avsevärt förhöjer risken för läckage. 507 798 6 För att åstadkomma optimal kontakt mellan upphöjningen och användarens kropp, är vidare upphöjningens längd av betydelse. Upphöjningen bör ha sådan form och sträcka sig så långt bakåt på alstret, att den väsentligen tätar mot vätskeflöde bakåt på alstret. Detta åstadkomms genom att upphöjningen anligger i tätande kontakt mot huden bakom användarens vaginalöppning. En lämplig längd på upphöjningen har därvid befunnits vara mellan 70 mm och 140 mm, företrädesvis mellan 80 mm och 120 mm. Upphöjningen bör inte sträcka sig över hela alstrets längd och särskilt kan med fördel ett parti vid den främre änden av alstret vara fritt från den styva, formstabila upphöjningen. Härigenom kan den främre änden böja sig och forma sig efter krökningen på användarens kropp.

Upphöjningen bör för att ansluta till användarens anatomi vara högst vid den del av alstret vilken är avsedd att anligga mot användarens vaginalöppning. Från den högsta delen bör höjden minska gradvis i riktning mot alstrets ändpartier. Upphöjningen bör därvid sträcka sig bakåt från det högsta partiet mellan 5 mm och 40 mm och företrädesvis mellan 10 mm och 30 mm. Framför det högsta partiet bör upphöjningen ha en längd av mellan 50 mm och 90 mm, företrädesvis mellan 55 mm och 80 mm.

En rest kantbarriär kan med fördel vara anordnad på ömse sidor om den centrala upphöjningen. Kantbarriärerna ökar alstrets läckagesäkerhet, genom att tjäna som tätningar mot kantbarriärer kan ljumskar. Uppresta användarens åstadkommas på en rad olika sätt. kantbarriärerna utförda i samma material som den centrala Företrädesvis är upphöjningen och har därigenom väsentligen samma motståndskraft mot deformation som denna. Det är emellertid möjligt att tänka sig andra typer av kantbarriärer, såsom elastiska sidokanter, skumgummilister, vaddar, eller liknande. Kantbarriärerna kan antingen vara rent fysiska 507 798 7 barriärer, eller förhindra vätskepassage genom att absorbera kroppsvätska.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare, under hänvisning till de figurer som visas på bifogade ritningar.

Därvid visar: figur l en planvy av en dambinda j. enlighet med uppfinningen, sedd från den vid användningen mot användaren vända sidan, figur 2 ett snitt utefter linjen II-II genom dambindan i figur 1, figur 3 ett längdsnitt utefter linjen III-III genom dambindan i figur 1, figur 4 en planvy av en dambinda enligt en andra utföringsform av uppfinningen, sedd från den vid användningen mot användaren vända sidan, figur 5 ett tvärsnitt utefter linjen V-V genom dambindan i figur 4, figur 6 en del av absorptionskärnan i dambindan i figur 4 sedd från den sida vilken vid användningen är vänd mot användaren, figur 7 en dambinda enligt en tredje utföringsform av uppfinningen, sedd från den vid användningen mot användaren vända sidan och 507 798 8 figur 8 ett tvärsnitt utefter linjen VII-VII genom dambindan i figur 7.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Den i figurerna 1 och 2 visade dambindan l innefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 2, anordnat på den sida av dambindan 1 vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 består lämpligen av ett mjukt, hudvänligt material. Exempel på användbara vätskegenomsläppliga höljesmaterial är olika typer av ovävda fibertyger, sk nonwovenmaterial. Andra förekommande vätskegenomsläppliga höljesmaterial är perforerade plastfilmer, nät, stickade, virkade eller vävda textilier, samt kombinationer och laminat av de uppräknade materialtyperna.

Dambindan l innefattar vidare ett vätsketätt höljesskikt 3, anordnat på den sida av dambindan 1 vilken vid användningen är avsedd att vara vänd bort från användaren. Vanligen används en tunn plastfilm som vätsketätt höljesskikt 3. Det är emellertid även möjligt att använda vätskegenomsläppliga materialskikt, vilka beläggs med vätsketätt material. Även andra behandlingar, såsom värmekalandrering för att smälta ett från material till ett huvudsakligen vätsketätt skikt kan utnyttjas. Det är vidare möjligt att använda nonwovenmaterial, eller andra textilier början genomsläppligt som är så täta och vars fibrer är så hydrofoba att de kan fungera som ett vätskespärrskikt.

De båda höljesskikten 2,3 är inbördes förbundna och bildar en utskjutande förbindningskant 4 kring dambindans periferi. Förbindningen mellan höljesskikten 2,3, kan åstadkommas med vilken som helst för ändamålet lämplig känd teknik, såsom limning, svetsning, eller sömnad. 507 798 9 Mellan höljesskikten 2,3, finns, i riktning från det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 mot det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 3, ett formelement 5, andra en första absorptionskropp 6, samt en absorptionskropp 7.

Dambindan 1 är timglasformad, med förhållandevis bredare framparti 8 och bakparti 9, samt med ett smalare, mellanliggande grenparti 10. Dambindan 1 uppvisar vidare två längsgående inåtkrökta sidokanter 11,12, samt två utåtkrökta ändkanter 13,14.

Ett fastsättningsorgan 15 i form av ett längsgående rektangulärt område av självhäftande lim är anordnat på den bort från användaren vända ytan av det vätsketäta höljesskiktet 3. Fastsättningsorganet 15 sträcker sig över huvudparten av det vätsketäta höljesskiktets 3 yta, mellan de båda ändkanterna 13,14. Det är naturligtvis möjligt att använda andra limmönster, såsom längsgående ränder, tvärgående områden, prickar, cirklar, eller andra figurer.

Uppfinningen är inte heller begränsad till adhesiva fastsättningsorgan, utan friktionsfastsättning och olika slag av mekaniska fastsättningsanordningar såsom tryckknappar, klämmor, gördlar, byxor, eller liknande kan utnyttjas om så befinnes vara lämpligt.

Utsträckningen och placeringen av formelementet 5 överensstämmer i stort med formen och storleken på dambindans 1 grenparti 10. Formelementet 5 har en förutbestämd, tredimensionell form med en central, i dambindans längdriktning sig sträckande upphöjning 16, samt 17,18, dambindans 1 sidokanter 11,12, på vardera sidan om den två uppresta kantbarriärer anordnade utmed centrala upphöjningen. Den centrala upphöjningen 16 och kantbarriärerna 17,18, skjuter ut från dambindans plan på den sida av dambindan vilken under användningen är avsedd 507 798 att vara vänd mot användaren. Därvid är avsikten att den centrala upphöjningen 16 skall anligga mot användarens kropp och. vara delvis införd mellan användarens yttre blygdläppar. Kantbarriärerna 17,18 befinner sig under användningen i användarens ljumskar och tätar mot läckage förbi dambindans sidokanter 11,12.

Den centrala upphöjningen 16 har långsträckt form och smalnar av i riktning mot dambindans 1 ändpartier 8,9.

Upphöjningen är därvid högst vid det område som under användningen är avsett att vara i kontakt med användarens vaginalöppning. Upphöjningens längd är lämpligen ungefär 115 mm, men kan om så önskas variera mellan 70 mm och 140 mm. Därvid sträcker sig upphöjningen lämpligen c:a 20 mm bakåt från det högsta partiet och c:a 75 mm framåt från det högsta partiet. Även dessa mått kan emellertid varieras inom de tidigare angivna gränserna.

Inom området för upphöjningen 16, är formelementet 5 såväl som det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 försedda med ett flertal hål 19, eller perforeringar, vilka tillåter vätskepassage in till den innanför upphöjningen 16 i formelementet 5 belägna första absorptionskroppen 6. Vid användning av ett sådant perforerat formelement, kan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2 uteslutas, åtminstone inom området för upphöjningen 16. I allmänhet är det emellertid av komfortskäl önskvärt att klä det styva, hårda formelementet med ett mjukare material.

Formelementet 5 är utfört i ett formstabilt, styvt skiktmaterial, såsom hård plast, styvt papper, kartong, ett styvt nonwovenmaterial, laminat, eller liknande. Det är för uppfinningen väsentligt att formelementet 5 är så formstabilt, upphöjningen 16 under användningen väsentligen motstår åtminstone i tvärled, att den centrala sammantryckningskrafterna från användarens lår, utan att 507 798 ll deformeras vare sig tillfälligt eller permanent. Det är lämpligt, men inte nödvändigt, att den centrala upphöjningen 16 även motstår sammantryckning i tjockleksled. Graden av deformerbarhet hos den centrala upphöjningen 16 i tjockleksled bestäms avlnaterialstyvheten hos formelementet 5 i kombination med antalet hål 19 i upphöjningen 16, samt storleken på hålen 19. Vid samma grundstyvhet hos materialet i formelementet 5 ökar deformerbarheten med antalet hål 19 liksom med storleken på hålen 19. Vidare påverkas upphöjningens 16 styvhet av styvheten hos det absorptionsmaterial som är anordnat i upphöjningen.

Den innanför formelementet S anordnade första absorptionskroppen 6 är belägen inuti den centrala upphöjningen 16. Genom dambindans form, med den centrala upphöjningen 16, bibehålls dambindan under användningen i kontakt med användarens kropp. Den vätska som avges fångas därför omedelbart upp av upphöjningen 16 och passerar genom hålen 19 i absorptionskroppen 6. formelementet 5 in till den första Eftersom den första absorptionskroppen 6 är avsedd att ta emot och absorbera i det närmaste all avgiven kroppsvätska, bör absorptionskapaciteten hos den första absorptionskroppen 6 motsvara den totala vätskemängd som dambindan beräknas absorbera under användningen.

I genomskärningsfigurerna 2 och 3 visas den första fibervadd partiklar av superabsorberande material, jämnt fördelade i absorptionskroppen 6 som en innehållande fiberstrukturen. Med superabsorberande material avses polymerer vilka föreligger i form av fibrer, flingor, partiklar, granulat, eller liknande och vilka förmår absorbera flera gånger sin egen vikt av kroppsvätska under svällning och bildande av en gel. En särskild fördel med användningen av superabsorberande material i samband med 507 798 12 den i figurerna 1-3 visade dambindan, är att det för absorptionsmaterial tillgängliga utrymmet i den centrala upphöjningen 16 är tämligen begränsat. Genom att utnyttja superabsorberande material, är det möjligt att bygga in en stor absorptionskapacitet, även i det förhållandevis lilla utrymmet under den centrala upphöjningen 16 i formelementet .

Andra lämpliga absorptionsmaterial för användning i den första absorptionkroppen 6 är exempelvis cellulosafluffmassa, bomull, absorberande skummaterial, eller liknande.

Det är, för fullt utnyttjande av absorptionskapaciteten hos det absorberande materialet, nödvändigt att tillse att det finns tillräckligt utrymme för expansion vid absorption.

Genom att använda ett vätsketätt höljesskikt 3, vilket har viss flexibilitet och töjbarhet, kan det superabsorberande materialet expandera både så att det fyller ut den centrala upphöjningen och genom att det töjer ut det vätsketäta höljesskiktet 3, så att det bildas en utbuktning på den bort från användaren vända sidan av dambindan 1.

Absorptionsmaterialet i den första absorptionskroppen 6 kan vidare bestå av en blandning av absorberande och ickeabsorberande material. Exempel på en sådan blandning är bundna en ickeabsorberande fiberstruktur med superabsorberande fibrer, eller partiklar.

En typ av absorberande material som befunnits vara särskilt lämpligt för användning i den första absorptionskroppen, är de fibermaterial som beskrivs i WO 94/10953 och WO 94/10956. Genom att formelementet 5 förhindrar att det absorberande materialet sväller i riktning mot användarens kropp, bibehåller upphöjningen 16 sin form mot användaren under användningen. Det är emellertid möjligt att använda 507 798 13 material som sväller då det absorberar vätska. Den första absorptionskroppen kan därvid tillåtas expandera i riktning bort från användarens kropp genom att det vätsketäta höljesskiktet 3 är eftergivligt och medger sådan expansion.

Den andra absorptionskroppen 7 är anordnad. mellan den första absorptionskroppen 6 och det vätsketäta höljesskiktet 3. Den andra absorptionskroppen 7 har i jämförelse med den första absorptionskroppen 6 tämligen begränsad absorptionskapacitet. Härigenom fungerar den andra absorptionskroppen 7 främst som en reserv som tas i anspråk för absorption då den första absorptionskroppen 6 mättats med vätska. Den andra absorptionskroppen 7 har även förmåga att ta upp en mindre mängd vätska såsom perspiration eller enstaka droppar som kan råka rinna ut till dambindans 1 ändpartier 8,9. Vidare höjer den andra absorptionkroppen 7 stabiliteten i de mjuka böjliga ändpartierna 8,9 och gör dambindan mjukare mot användarens kropp.

Absorptionsmaterialet i den andra absorptionkroppen 7 utgörs lämpligen av ett, eller flera skikt av något konventionellt absorptionsmaterial. Exempel på användbara material är tissue-skikt, vaddskikt av syntetiska eller cellulosafluffmassa, naturliga fibrer, skikt av absorberande skumskikt, eller liknande.

Vid dambindan l i figurerna 1-3 säkrar den goda kontakten mellan upphöjningen 16 och användarens kropp att väsentligen ingen kroppsvätska rinner ut åt sidorna från upphöjningen 16. Skulle trots detta en liten mängd kroppsvätska passera ut mot dambindans sidokanter, förebyggs läckage effektivt genom de uppresta kantbarriärerna 17,18. Kantbarriärerna 17,18 leder vätskan framåt, eller bakåt till dambindans ändpartier 8,9, där den kan passera in genom det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 507 798 14 2 till den innanförliggande andra absorptionskroppen 7. Om så befinnes vara önskvärt, är det naturligtvis möjligt att anordna en liten mängd absorptionsmaterial innanför det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 2, mellan kantbarriärerna 17,18 och den centrala upphöjningen 16, för att därigenom undvika att vätska rinner på dambindans yta.

Den i figurerna 4 och 5 visade dambindan 401 har samma principiella uppbyggnad som den i figurerna 1-3 visade dambindan 1. Dambindan 401 i figurerna 4 och 5 saknar Således dambindan 401 ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 402, ett vätsketätt höljesskikt 403, samt en första absorptionskropp emellertid särskilt formelement. innefattar 406 och en andra absorptionskropp 407, inneslutna mellan höljesskikten 402, 403. Höljesskikten 402, 403 är inbördes förbundna kring absorptionskropparna 406, 407 och bildar därvid en förbindningskant 404 kring dambindans 401 periferi.

Dambindan 401 har trapetsoid form, med ett bredare framparti 408, ett smalare bakparti 409, samt ett mellanliggande mittparti 410. Vidare har dambindan 401 två snedställda sidokanter 411, 412, vilka löper mellan två i det närmaste raka ändkanter 413, 414.

Ett adhesivt fastsättningsorgan 415, är anordnat som tre i dambindans 401 längdriktning löpande limränder på det vätsketäta höljesskiktet 403.

En långsträckt upphöjning 416 är anordnad centralt i dambindans 401 längdriktning. Upphöjningen 416 är bredast vid dambindans mittparti 410 och smalnar av i riktning mot fram- och bakpartierna 408, 409. Vidare är det lämpligt att upphöjningen 416 är profilerad i längdled, så att den är högst vid mittpartiet 410 och minskar gradvis i höjd i riktning mot ändpartierna 408,409. 507 798 Upphöjningen 416 är formad av ett flertal pilbladsformiga skikt 420 av ett pilbladsformiga skikten 420 bildar tillsammans dambindans högabsorberande fibermaterial. De 401 första absorptionskropp 406, som följaktligen utgör upphöjningen 416.

I figur 6 visas den första absorptionskroppen 406.

Absorptionskroppen 406 ses från den sida vilken vid användningen är vänd mot användaren. För att erhålla den önskade åslika formen på absorptionskroppen 406, har de ingående skikten 420 av absorberande material staplats på varandra. Därvid har det skikt 420 som i figur 6 befinner sig längst bort från betraktaren störst utsträckning, varefter skikten 420 minskar i yta i riktning mot betraktaren. Skikten 420 är i det närmast likformiga och är förhållande till Härigenom bibringas den första absorptionskroppen 406 en anordnade koncentriskt i varandra. trappstegsformad genomskärningsprofil.

En liknande form åstadkomms genom att lägga skikten 420 i omvänd ordning, med det minsta skiktet underst och gradvis ökande skiktstorlek i riktning mot upphöjningens topp. Vid ett sådant arrangemang formar de större skikten sig över de mindre skikten, så att slutresultatet blir en upphöjning som smalnar av mot toppen.

Ett annat sätt att åstadkomma en absorptionskropp 406 med lämplig form, är genom att rulla samman ett triangulärt ämne av ett absorberande material. Ämnet har därvid formen av en likbent triangel och rullas samman från basen mot hörnet mellan de båda lika långa kanterna. Genom detta resulterande förfarande blir den absorptionskroppen spolformig, med tjockare mittparti och smalare ändpartier.

Ytterligare ett sätt att åstadkomma en absorptionskropp med den önskade formen är genom att ställa ett antal skivor, 507 798 16 eller materialskikt av ett absorberande material på högkant. Genom lämpligt val av absorptionsmaterial är det därvid möjligt att åstadkomma en absorptionskropp med mycket god formbeständighet både i tvärled och i höjdled.

Ett lämpligt material för den i visade absorptionskroppen, är det absorptionsmaterial sonlbeskrivs i WO 94/10956. Detta material är ett torrformat fiberskikt med hög densitet och styvhet, vilket används direkt i ett figur 6 absorberande alster, utan att först defibreras. Ett annat liknande material, med för blodabsorptionsändamål särskilt lämpliga egenskaper, beskrivs i WO 94/10953. De i WO 94/10956 och WO 94/10953 beskrivna materialen har båda tillräcklig tryckdeformation, för att ge den centrala upphöjningen 416 styvhet och förmåga att motstå på dambindan 401 i figur 4 den önskade formstabiliteten.

Vidare har dessa fibermaterial mycket god absorptionskapacitet. Vid absorption sväller materialet något i tjockleksled och formar sig därigenom efter det tillgängliga utrymmet i användarens gren. En fördel härmed, är att upphöjningen 416 under användningen antar en för varje användare unikt anpassad form. På detta vis ökar såväl läckagesäkerheten, som användarens komfort.

Dambindans 401 andra absorptionskropp 407 är belägen mellan den första absorptionskroppen 406 och det vätsketäta höljesskiktet 403. Den andra absorptionskroppen 407 utgör i första hand en skydd mot kantläckage kring den centrala upphöjningen 416. I andra hand tjänar den dessutom som reservabsorptionskapacitet som kan tas i anspråk om den första absorptionskroppen 406 mättas av oväntat stora vätskemängder. Vidare svarar den andra absorptionskroppen 407 för att ge dambindan 401 en utsträckning i planet, så att dambindan 401 kan fästas inuti ett par underbyxor med hjälp av det på det vätsketäta höljesskiktet 403 anordnade fastsättningsorganet 415. 507 798 17 Den i figur 7 visade dambindan 701 innefattar ett höljesskikt 702, ett vätsketätt höljesskikt 703, vilka är inbördes förbundna inom en vätskegenomsläppligt förbindningskant 704 kring dambindans 701 periferi.

Dambindan 701 är timglasformad, med två ändpartier 708, 709 och ett smalare mittparti 710. Vidare uppvisar dambindan 701 två längsgående sidokanter 711, 712 samt två tvärgående ändkanter 713, 714.

Ett formgivande materialskikt 707 med huvudsakligen samma form och utsträckning som dambindan 701 i stort är anordnat mellan de båda höljesskikten 702, 703. Materialskiktet 707 är väsentligen ickeabsorberande, mjukt och återfjädrande.

Det huvudsakliga syftet med materialskiktet 707, är att ge dambindan 701 den materialskiktet 707 har viss återfjädringsförmåga, såväl i visade timglasformen. Genom att tjockleksled som i skiktets plan, svarar materialskiktet 707 även för användarbekvämlighet och formbeständighet hos dambindan 701.

Vid dambindans 701 anordnat ett formelement 705 av det slag som visas i figurerna l-3. mittparti 710 är Således är formelementet 705 utfört i ett material som är så styvt att det väsentligen helt motstår sammantryckning under användning. Formelementet 705 är inte deformerbart, vare sig i tvärled eller i tjockleksled, då det utsätts för de kroppskrafter som uppkommer under normal användning.

Formelementet 705 utgörs av ett i det närmaste rektangulärt materialstycke, vilket j. dambindans tvärled slutar ett stycke innanför dambindans 701 sidokanter 711, 712. I dambindans längdriktning sträcker sig formelementet 705 endast över mittpartiet 710. En längsgående, åsliknande upphöjning 716, är bildad centralt på formelementet 705. 507 798 18 Upphöjningen 716 är lägre närmast ändpartierna 708, 709 än vid mittpartiets 710 centrala del.

En absorptionskropp 406 bestående av ett eller flera skikt 720 av absorberande material är anordnad över upphöjningen 716, mellan höljesskiktet 702. Absorptionsmaterialet kan väljas på denna och det vätskegenomsläppliga samma vis som absorptionsmaterialet i de i samband med figurerna 1-6 beskrivna upphöjningarna 16, 416.

Uppresta kantbarriärer 717, 718 är anordnade utmed dambindans 701 sidokanter 711, 712. Kantbarriärerna 717, 718 är bildade genom att elastiska organ 721 är fästa i utsträckt tillstånd mellan de båda höljesskikten 702, 703 utmed sidokanterna 711, 712 vid dambindans mittparti 710.

De elastiska organen 721 kan vara av vilket som helst konventionellt slag, såsom elastiska band, trådar, elastiskt nonwovenmaterial, eller liknande. De elastiska organen 721 kan naturligtvis alternativt vara fästa på utsidan av något av höljesskikten 702, 703, eller utgöras av ett band av elastiskt skummaterial, elastiskt nonwovenmaterial, eller liknande, som vikts kring den av höljesskikten 702, 703 bildade förbindningskanten 704. En rad olika sätt att fästa elastiska organ 721 till ett eller två materialskikt är tidigare kända och kan användas för att åstadkomma de uppresta kantbarriärerna 717, 718.

Dambindan 701 är vidare, på konventionellt vis försedd med fastsättningsorgan 715 i form av två längsgående ränder av självhäftande, tryckkänsligt lim.

Uppfinningen har i det föregående beskrivits i samband med dambindor. Det är emellertid möjligt att utnyttja uppfinningen även för andra absorberande alster vilka är avsedda att bäras av kvinnliga användare. Således omfattar 507 798 19 uppfinningen även trosskydd och inkontinensskydd för kvinnor.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de här beskrivna utföringsexemplen, utan en rad ytterligare varianter och modifikationer är tänkbara inom ramen för patentkraven. Vidare är alla tänkbara kombinationer av de beskrivna utföringsexemplen avsedda att omfattas av uppfinningen.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 40 507 798 20 PATENTKRAV

1. Ett för kvinnliga användare avsett absorberande alster, såsom en dambinda, eller ett inkontinensskydd, med sådan form och storlek att det huvudsakligen inryms i grenområdet på ett par underbyxor och med en längdriktning, en tvärriktning samt en tjockleksled, varvid alstret uppvisar höljesskikt (2), samt ett vätsketätt höljesskikt (3), samt vidare en absorptionskärna ett vätskegenomsläppligt bestående av åtminstone en absorptionskropp (6) anordnad mellan de båda höljesskikten (2, 3), samt varvid en upphöjning (16) är anordnad vid alstrets vätskegenomsläppliga höljesskikt (2), k ä n 11 e t e c ]< n a t av att upphöjningen (16) är väsentligen formstabil i alstrets tvärriktning i såväl vått som torrt tillstånd och i sådan grad att upphöjningen (16) inte deformeras i tvärriktningen, vare sig tillfälligt eller permanent, av de krafter som verkar på upphöjningen (16) under användningen av alstret.

2. Alster enligt krav 1, k ä n r1 e t e c }< n a t av att upphöjningen (16) är väsentligen formstabil i alstrets tjockleksled, varigenom alstret inte deformeras permanent av de i alstrets tjockleksled verkande tryckkrafter som uppkommer under normal användning av alstret.

3. Alster enligt något av föregående krav och uppvisande två längsgående sidokanter (ll,l2; 7ll,712), k ä n n e t e c k n a t av att uppresta kantbarriärer (17, 18; 717, 718) sidokanterna (ll, 12; 711, 712). är anordnade utmed de längsgående

4. Alster enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att kantbarriärerna (717, 718) är bildade genom anordnande av förspänt anbragta elastiska organ (721) utmed sidokanterna (711, 712). 10 15 20 25 30 507 798 21

5. Alster enligt något av föregående krav, k ä 11 n e t: e c k I1 a t av att det innefattar ett formelement (5), samt att upphöjningen (16) är bildad av formelementet (5).

6. Alster enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att formelementet (5) består av ett skikt av styvt plastmaterial.

7. Alster enligt krav 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a t av att kantbarriärerna (17,l8) är bildade av formelementet (5).

8. Alster enligt krav 5, 6 eller 7, k ä n ri e t e c: k n a t av att åtminstone en första absorptionskropp (6) är anordnad innanför formelementet (5), sett i riktning från alstrets vätskegenomsläppliga yta, samt att formelementet (5) inom området för upphöjningen (16) uppvisar åtminstone ett genomgående hål (19) genom vilket kroppsvätska kan passera in till den första absorptionskroppen (6).

9. Alster enligt något av kraven 5-8, k ä n n e t e c k n a t av att en absorptionskropp (706) är anordnad mellan formelementet (705), och alstrets vätskegenomsläppliga höljesskikt (2).

10. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att upphöjningen (16; 416; 716) är mellan 70 mm och 140 mm i alstrets längdriktning och företrädesvis mellan 80 mm och 120 mm.