SE507354C2 - Luftfjädring - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 35 507 354 2 Uppgiften löses enligt uppfinningen genom de kännetecknande särdragen i huvudkravet.

Denna luftfjädring har den fördelen att ett inställt omkopp- lat kopplingsläge bibehålles utan tillförsel av elektrisk energi.

Fördelaktiga vidareutvecklingar av föremålet enligt huvud- kravet famgår av särdragen hos underkraven.

Ritning Flera utvalda utföringsexempel av uppfinningen visas på ritningen och förklaras närmare i följande beskrivning. Fig. 1 visar ett föredraget utföringsexempel av en luftfjädring för ett nyttofordon med tre axlar, av vilka en axel är en lyftaxel, fig. 2 är en utveckling av konstruktionen enligt fig. 1, fig. 3 visar en andra variant av konstruktionen enligt fig. 1 och fig. 4 till 9 visar exempel på olika de- taljer hos luftfjädringen enligt uppfinningen.

Beskrivning av utföringsexemplen Det i fig. 1 symboliskt visade utföringsexemplet av en luft- fjädring till ett nyttofordon enligt uppfinningen har exem- pelvis en styrbar framaxel 1 och en bakre dubbelaxel. Dubbel- axeln omfattar en driven axel 2 och en odriven axel 3. Den odrivna axeln 3 kan, med avseende på färdriktningen vara anordnad framför eller bakom den drivna axeln 2 och kan i förekommande fall betecknas som främre eller bakre löpaxel. I det visade utföringsexemplet är den odrivna axeln 3 upplyft- bar och betecknas därför även som lyftaxel 3. Lyftaxeln 3 kan lyftas upp vid låg belastning av fordonet. Luftfjädringen har väsentligen en tryckluftsförsörjningsanordning 4, en central 3/2-vägs-magnetventil 5, en tillkopplad 2/2-vägs-magnetventil 6 för framaxeln 1 och en tillkopplad 2/2-vägs-magnetventil 7 för axeln 2 samt två luftfjäderbälgar 8 och 9 respektive 10 och 11, och dessutom i fig. 1 endast symboliskt visat tre ventilanordningar 12, 13 och 14 för övervakning av de två lO 15 20 25 30 35 ' 507 554 3 fjäderbälgarna 15 och 16 och en fjäderbälg 17 hos lyftaxeln 3. Ventilanordningarna 12, 13, 14 kan vara sammanbyggda till ett lyftaxel-ventilblock 26. Ventilanordningarna 12, 13, 14 är manövrerbara med hjälp av elektriska medel. I fig. 1 är de elektriska medlen utformade som symboliskt visade elektriska magneter 112, 113, 114. I det följande betecknas fjäderbälgen 17 för tydlighetens skull som en lyftbälg 17.

En väggivare 18 är anordnad på framaxeln och en väggivare 19 är anordnad på den drivna axeln 2. Båda givarna 18 och 19 är anslutna till en elektronisk styrapparat hos en styranordning 83, varvid motsvarande erforderliga elektriska förbindelse- ledningar ej är visade i syfte att ge en bättre överblick.

Slutligen har luftfjädringen endast två avluftningsställen 20 och 21, en kompressionsventil 22 och en på den drivna axeln 2 anordnad tryckomkopplare 23.

En förbindelseledning 61 förbinder fjäderbälgarna 10, 11 hos den drivna axeln 2 med ventilanordningen 13. Vid behov kan kompressionsventilen 22 vara anordnad i kretsen för en för- bindelseledning 61. I förekommande fall kan även kompres- sionsventilen 22 utelämnas.

Från tryckluftsförsörjningsanordningen 4 går en tryckledning 87 till ventilanordningarna 12, 13, 14. En avluftningsledning 88 förbinder ventilanordningarna 12, 14 med avluftningsstäl- let 21. En avluftningsledning 90 går från ventilanordningen 13 via ventilanordningen 14 till avluftningsledningen 88. En lyftaxelledning 62 går från ventilanordningen 13 till fjäder- bälgarna 15, 16 hos lyftaxeln 3.

Angränsande framaxeln 1 och den drivna axeln 2 arbetar luft- fjädringen på ett för luftfjädringar vanligt sätt. Detta arbetssätt är väl känt och kommer därför ej att beskrivas närmare här.

Genom delvis avluftning av fjäderbälgarna 15, 16 är det möjligt att uppnå, att den odrivna axeln 3 avlastas och den drivna axeln 2 belastas kraftigare. Avluftning av fjäder- 10 15 20 25 30 35 507 354 4 bälgarna 15, 16 och extra påfyllning av luft i lyftbälgen 17 leder till en upplyftning av lyftaxeln 3.

Med avseende på styrningen av lyftaxeln 3 är det väsentligt enligt uppfinningen, att magneterna 112, 113, 114 var och en endast behöver aktiveras av ström under kort tid, och att ventilanordningarna 12, 13 därmed omställes till var sitt nytt kopplingsläge och därpå även efter frånkoppling av strömmen förblir i detta nya kopplingsläge.

Om lyftaxeln 3 skall lyftas upp, är detta möjligt medelst en tillhörande omkopplare 60 på instrumentbrädan. Fjäderbälgarna 15 och 16 hos lyftaxeln 3 avluftas genom att magneten 114 aktiveras med ström under kort tid, varigenom ventilanord- ningen 14 under den tid den påverkas av ström överförs till ett spärrläge 14b. Samtidigt manövreras ventilanordningen 13 via en symboliskt visad styrluftledning 84, varigenom ventil- anordningen 13 intar ett avluftningsläge 13b.

Arbetssättet hos ventilanordningarna 12, 13, 14 beskrivs endast i grova drag i syfte att åstadkomma en bättre över- blick, med hjälp av fig. 1, men förklaras emellertid utför- ligare med hjälp av fig. 4 till 7.

Efter frånkoppling av den till magneten 114 frammatade ström- impulsen återställs ventilanordningen 14 genom en symboliskt visad fjäder 85 på nytt till ett utgångsläge 14a. Ventil- anordningen 13 kvarstår i avluftningsläget 13b.

Då ventilanordningen 13 står i sitt avluftningsläge 13b, är fjäderbälgarna 15, 16 förbundna med avluftningsstället 21 via lyftaxelledningen 62, ventilanordningen 13, avluftningsled- ningen 90, ventilanordningen 14 och slutligen via avluft- ningsledningen 88 och den i fjäderbälgarna 15, 16 komprime- rade luften kan på denna väg avvika till omgivningen genom avluftningsstället 21. Endast under den till magneterna 114 matade korta strömimpulsen står ventilanordningen 14 i spärr- läget 14b och avluftning av fjäderbälgarna 15, 16 är ej möjlig under denna tid. 10 15 20 25 30 35 507 354 5 Samtidigt med avluftningsförloppet för fjäderbälgarna 15 och 16 aktiveras den elektriska magneten 112 hos ventilanord- ningen 12 under relativt kort tid med ström och ventilanord- ningen 12 överförs varaktigt till sitt avluftningsläge l2b för lyftbälgen 17. I påfyllningsläget 12b matas lyftbälgen 17 med komprimerad luft från tryckförsörjningsanordningen 4 via tryckledningen 87 och via ventilanordningen 12, d.v.s. lyft- bälgen 17 påfylls med luft. Ventilanordningen 12 kvarstår i sitt pâfyllningsläge l2b och ventilanordningen 13 kvarstår i sitt avluftningsläge 13b, tills ett kommando avges från instrumentbrädan att sänka ned lyftaxeln 3. En strömimpuls är tillräcklig för omkoppling. För att bibehålla dessa lägen l2b, 13b erfordras ej längre någon energi.

Det beskrivna förloppet beträffande upplyftning av lyftaxeln 3 förhindras automatiskt, om den drivna axeln därigenom skulle överbelastas. Avkänning av den aktuella axellasten på axeln 2 sker medelst tryckomkopplaren 23.

För nedsänkning av lyftaxeln 3 avges ett kommando för ned- sänkning via strömbrytaren 60. Magneten 113 erhåller därpå ström under kort tid och ventilanordningen 13 omkopplas därigenom till ett arbetsläge l3a. Då ventilanordningen 13 står i arbetsläget l3a är fjäderbälgarna 15, 16 via lyftaxel- ledningen 62, ventilanordningen 13, förbindelseledningen 61 och kompressionsventilen 22 förbundna med fjäderbälgarna 10, 11 och med 2/2-vägs-magnetventilen 7. Ventilanordningen 12 är via en symboliskt visad styrluftledning 24 förbunden med ventilanordningen 13 och omkopplas då i beroende av trycket till ett avluftningsläge 12. Ventilanordningen 13 upprättar i sitt arbetsläge 13a en varaktig förbindelse mellan fjäder- bälgarna 10 och 11 hos den drivna axeln 2 och fjäderbälgarna 15 och 16 hos lyftaxeln 3, varigenom fjäderbälgarna 15, 16 påfylls på nytt. Ventilanordningen 12 omställes varaktigt tillbaka till sitt (ritade) avluftningsläge 12a, varigenom lyftbälgen 17 avlastas. 10 15 20 25 30 35 507 354 6 Då lyftaxelns 3 nedsänkningsförlopp är avslutat inställes normalnivån hos fordonskarosseriet med hjälp av magnetventi- lerna 5, 6 och 7 på nytt.

Lyftaxeln 3 sänks ned automatiskt då tryckbrytaren 23 avger en signal till styrningen 83 att den drivna axeln 2 är över- belastad.

Upplyftningen av lyftaxeln 3 sker på vanligt sätt vid obe- lastat eller endast lågt belastat karosseri, eftersom den drivna axeln 2 då är fullt tillräcklig för att uppbära ka- rosseriet.

Det är även möjligt att utnyttja en mer eller mindre delvis avluftning av fjäderbälgarna 15, 16 hos lyftaxeln 3 som en starthjälp. Förutom starthjälpen är det även möjligt att öka axelbelastningen hos den drivna axeln 2. Starthjälpen kan även utnyttjas vid belastat karosseri. En viss överbelastning av den drivna axeln 2 med ett förutbestämt tillåtet överbe- lastningsvärde på ungefär 30 % är därvid ofta tillåten, eftersom starthjälpen endast utnyttjas under kort tid och endast vid låga hastigheter.

För starthjälp inledes enligt det i fig. 1 visade utförings- exemplet avluftning av fjäderbälgarna 15, 16 medelst kort strömaktivering av magneten 114, som redan har beskrivits.

Med tilltagande avluftning av fjäderbälgarna 15, 16 belastas den drivna axeln 2 i motsvarande grad. Om därvid det tillåtna överlastvärdet överskrids aktiveras magneten 114 på nytt med ström vilket manövrerar ventilanordningen 14 till det stängda läget 14b. Därigenom avbryts avluftningen av lyftaxelns 3 fjäderbälgar 15 och 16. Magneten 114 måste aktiveras med ström under motsvarande lång tid som starthjälpen varar.

Avkänning av motsvarande lastförhållanden sker via tryck- brytaren 23. Eftersom starthjälpen av naturliga skäl endast används under kort tid är den därvid utnyttjade strömför- brukningen försumbar. 10 15 20 25 30 35 l 5n7 354 7 Fig. 2 visar ett ytterligare, fördelaktigt utföringsexempel av luftfjädringen.

I samtliga figurer är, om något annat ej anges, lika eller lika fungerande delar försedda med samma hänvisningstecken.

De följande utföringsexemplen är i stor utsträckning lika uppbyggda som det första utföringsexemplet enligt fig. 1, fram till de därpå följande angivna väsentliga avvikelserna.

Detaljer hos de olika utföringsexemplen är kombinerbara med varandra.

Fig. 2 visar en utveckling av luftfjädringen i fig. 1. En extra förspänd backventil 81 och en returventil 25, av vilka backventilen 81 tjänstgör som en återhållande tryckventil.

Backventilen 81 är belägen i den till avluftningsstället 21 framdragna avluftningsledningen 88. En ledning 89 går från tryckförsörjningsledningen 87 via returventilen 25 och mynnar framför backventilen 81 i avluftningsledningen 88. Båda ventilerna 81 och 25 är tillsammans med ventilanordningarna 12, 13 och 14 integrerade i ett gemensamt lyftaxel-ventil- block 27. Ventilblocket 27 motsvarar för övrigt det i fig. 1, 4 och 5 visade ventilblocket 26. Med hjälp av de båda venti- lerna 81 och 25 är det möjligt att bibehålla ett säkerhets- respektive tryck i lyftbälgen 17 eller i fjäderbälgarna 15 och 16. Vid en eventuell otäthet påfylls det tidigare fast- ställda resttrycket via returventilen 25.

Fig. 3 visar ett tredje, fördelaktigt utföringsexempel.

I fig. 3 visas en luftfjädring, som är utvecklad från Ett lyftaxel-ventilblock 31 är här jämfört med ventilblocket 26 enligt fig. 1 utökat med två konstruktionen enligt fig. 1. ventiler 28 och 29. Dessutom är ytterligare en riktnings- -magnetventil 30 belägen i försörjningsledningen för fjäder- bälgarna 8 och 9 hos framaxeln 1, vilken ventil 30 i sitt ena (ritade) läge 30a har en strypförbindelse mellan den vänstra och den högra fjäderbälgen 8 och 9 hos framaxeln 1 och som i sitt strömomkopplingsläge 30b förbinder båda fjäderbälgarna 8 och 9 med varandra och med försörjningsledningen. Dessutom 10 15 20 25 30 35 507 554 8 framgår att någon direkt förbindelse mellan lyftaxelns 3 båda fjäderbälgar 15 och 16 ej är upprättad här.

Fjäderbälgen 11 på den vänstra fordonssidan styrs med en 2/2-vägs-magnetventil 91 och en 2/2-vägs-magnetventil 92 styr trycket hos den högra fjäderbälgen 10. Magnetventilerna 91, 92 motsvarar till funktionen magnetventilen 7 i fig. 1, med den skillnaden att i det i fig. 3 visade utföringsexemplet styrs den vänstra och högra sidan av axeln 2 med de separata ventilerna 91 och 92. I beroende av läget hos ventilanord- ningarna i lyftaxelns ventilblock 31 är den högra fjäder- bälgen 15 via en kompressionsventil 94 förbunden med fjäder- bälgen 10 och fjäderbälgen 16 via en kompressionsventil 95 förbunden med fjäderbälgen 11. Kompressionsventilerna 94 och 95 motsvarar till funktionen den i fig. 1 visade kompres- sionsventilen 22. Liksom i fig. 1 där det är möjligt att utesluta kompressionsventilen 22, är det även möjligt att efter behov utesluta kompressionsventilerna 94 och 95.

Med den i fig. 3 visade luftfjädringen är en uppdelad och oberoende reglering av trycken hos fjäderbälgarna 10, 11, 15, 16 möjlig till vänster respektive höger fordonssida. För att möjliggöra separat reglering av båda fordonssidorna är den i fig. 1 visade väggivaren 19 ersatt av två i fig. 4 visade väggivare 98 och 99.

I det i fig. 3 visade utföringsexemplet tjänar ventilanord- ningarna 13, 14 till styrning av den vänstra fjäderbälgen 16.

De symboliskt visade ventilerna 28, 29 är förstyrda av de i ventilanordningarna 13, 14 inrymda magnetventilerna 113, 114 och tjänar till styrning av den högra fjäderbälgen 15. Venti- len 28 har ett genomströmningsläge 28a och ett spärrläge 28b och ventilen 29 har ett arbetsläge 29a och ett avluftnings- läge 29b.

Om lyftaxeln 3 skall bära en del av lasten, är ventilanord- ningarna 12, 13, 14, 28, 29 ställda i de i fig. 3 visade lägena 12a, 13a, 14a, 28a, 29a. 10 15 20 25 30 35 507 354 9 För upplyftning av lyftaxeln 3 aktiveras först magneten 114 under kort tid med ström och ventilanordningen 14 omkopplas under strömaktiveringen av magneten 114 till spärrläget 14b.

Därigenom manövreras ventilanordningen 13 till avluftnings- läget 13b, ventilen 28 till spärrläget 28b och ventilen 29 till avluftningsläget 29b. Efter avslutad strömaktivering av magneten 114 i ventilanordningen 14 återför den symboliskt visade fjädern 85 ventilanordningen 14 till genomströmnings- läget 14a, och en likaså symboliskt visad fjäder 97 driver ventilen 28 vidare till sitt genomströmningsläge 28a. Ven- tilanordningarna 13 och 29 bibehålles emellertid i respektive avluftningsläge 13b och 29b. Därigenom avluftas fjäderbälgar- na 15, 16 och lyftbälgen 17 påfylls med luft genom kort strömaktivering av magneten 112, varigenom lyftaxeln 3 lyfts upp .

Om fjäderbälgarna 15, 16 för starthjälp endast skall avluftas till en del, kan den nyss beskrivna avluftningen avbrytas genom en förnyad strömaktivering av magneten 114, exempelvis då tryckbrytaren 23 signalerar en överhängande överbelastning av den drivna axeln 2.

För avlastning av lyftaxeln 3 aktiveras magneten 113 hos ventilanordningen 13 kortvarigt med ström, varigenom ventil- anordningen 13 manövreras till arbetsläget l3a, ventilen 29 till arbetsläget 29a och ventilanordningen 12 till sitt avluftningsläge 12a. Därigenom avluftas lyftbälgen 17, fjä- derbälgen 15 sammankopplas på nytt med fjäderbälgen 10 och på motsvarande sätt förbinds fjäderbälgen 16 på nytt med fjäder- bälgen 11.

Fig. 4 visar ett exempel på en detalj hos luftfjädringen.

I fig. 1 är ventilanordningarna 12, 13, 14 hos ventilblocket 26 symboliskt visade på så sätt, att deras respektive funk- tionssätt i luftfjädringen framgår på ett så överskådligt sätt som möjligt. I fig. 4 är själva ventilblocket 26 visat på nytt med ändrad skala, så att detaljerna hos ventilanord- ningarna 12, 13, 14 framgår tydligare. 10 15 20 25 30 35 507 554 10 I fig. 1 befinner sig ventilanordningarna 12, 13, 14 i det läge, i vilket lyftbälgen 17 är avluftad och fjäderbälgarna 15, 16 är förbundna med fjäderbälgarna 10, ll och påfyllda med luft, så att lyftaxeln 3 uppbär en del av fordonskaros- seriets last. I fig. 4 är ventilanordningarna 12, 13, 14 visade i det läge i vilket de befinner sig för upplyftning av lyftaxeln 3 och vid upplyft lyftaxel 3. Det i fig. 1 visade tillståndet och det i fig. 4 visade andra tillståndet kan bibehållas utan ström. Vid varje omkoppling är endast en kort strömimpuls erforderlig.

Som fig. 4 visar omfattar ventilanordningen 12 en magnetven- til 212 och en huvudventil 312. Ventilanordningen 13 omfattar en magnetventil 213 och en huvudventil 313. Vidare omfattar ventilanordningen 14 en magnetventil 214 samt en huvudventil 314.

Huvudventilen 312 har ett avluftningsläge 312a (12a) och ett påfyllningsläge 312b (12b), huvudventilen 313 har ett arbets- läge 313a (13a) och ett avluftningsläge 313b (13b), huvud- ventilen 314 har ett genomströmningsläge 314a (14a) och ett spärrläge 314b (14b). I detta stycke har de i fig. 1 använda hänvisningsbeteckningarna, som motsvarar samma funktion, angivits inom parentes.

Ventilblocket 26 omfattar även en i fig. 4 visad slidventil 101 och en slidventil 102. Slidventilerna 101, 102 är ej visade i fig. 1 för tydlighetens skull. Magnetventilerna 212, 213, 214 har var sitt med 212a, 213a respektive 214a beteck- nat avlastningsläge och var sitt med 212b, 213b respektive 214b betecknat tryckläge. Ventilerna 101, 102 har var sitt första läge 101a respektive l02a och var sitt andra läge 101b respektive 102b. Från magnetventilen 213 löper en styrledning 66 till ventilerna 101, 102. magnetventilen 214 till slidventilen 101 och till huvudventi- En styrledning 67 går från len 314. Från magnetventilen 212 går en styrledning 68 till slidventilen 102. Slidventilen 101 är via en styrledning 69 förbunden med huvudventilen 313. En styrledning 70 förbinder slidventilen 102 med huvudventilen 312. 10 15 20 25 30 35 507 354 ll Då ventilblockets 26 ventiler är belägna i det i fig. 4 visade läget, är lyftaxelns 3 fjäderbälgar 15, 16 via lyft- axelledningen 62, huvudventilen 313, avluftningsledningen 90 och huvudventilen 314 förbundna med avluftningsledningen 88, varigenom fjäderbälgarna 15, 16 är avluftade. I det visade kopplingsläget är tryckförsörjningsledningen 87 förbunden med lyftbälgen 17 via huvudventilen 312, så att lyftbälgen 17 kan lyfta lyftaxeln 3. Lyftaxeln 3 förblir i upplyft läge utan att någon av magnetventilerna är aktiverad med ström.

För nedsänkning av lyftaxeln 3, d.v.s. för påfyllning av fjäderbälgarna 15, 16 och avluftning av lyftbälgen 17, akti- veras magnetventilens 213 magnet 113 kortvarigt med ström, varigenom magnetventilen 213 kortvarigt kopplas till sitt tryckläge 213b. Därvid står tryckförsörjningsledningen 87 via ventilen 213 i förbindelse med styrledningen 66. Genom ställ- trycket i styrledningen 66 omställs slidventilerna 101, 102 till respektive andra läge 101b och 102b. I det andra läget 101b är tryckförsörjningsledningen 87 via slidventilen 101 förbunden med huvudventilen 313, vilket medverkar till att huvudventilen 313 överförs till arbetsläget 313a. Om slid- ventilen 102 befinner sig i det andra läget 102b, är styr- ledningen 70 avlastad, varigenom huvudventilen 312 med hjälp av en symboliskt visad fjäder överförs till avluftningsläget 312a. I arbetsläget 313a är fjäderbälgarna 15, 16 via huvud- ventilen 313 förbundna med den till den drivna axelns 2 fjäderbälgar 10, 11 framdragna förbindelseledningen 61, så att fjäderbälgarna 15, 16 påfylls med luft i beroende av det i fjäderbälgarna 10, 11 hos den drivna axeln 2 rådande tryc- ket. I detta läge regleras trycket i fjäderbälgarna 15, 16 tillsammans med trycket i fjäderbälgarna 10, 11 av den i fig. 1 visade magnetventilen 7. Via huvudventilen 312 som befinner sig i avluftningsläget 312a avluftas lyftbälgen 17.

För att påbörja påfyllning av fjäderbälgarna 15, 16 och avluftning av lyftbälgen 17 måste magnetventilens 213 magnet 113 aktiveras kortvarigt med ström. Därefter erfordras ej någon ytterligare aktivering med ström. Även då magnetventi- len 213 på nytt återgår till avlastningsläget 213a, förblir 10 15 20 25 30 35 507 354 12 slidventilen 101 i det andra läget 101b, så att trycket i tryckförsörjningsledningen 87 via styrledningen 69 håller huvudventilen i arbetsläget 313a.

För upplyftning av lyftaxeln 3 aktiveras magneterna 112, 114 kortvarigt med ström. Därigenom överförs magnetventilerna 212, 214 kortvarigt till respektive tryckläge 2l2b, 214b.

Därigenom kan trycket i tryckförsörjningsledningen 87 via magnetventilen 214 och via styrledningen 67 ställa om slid- ventilen 101 till det första läget 101a, och trycket i tryck- försörjningsledningen 87 kan även via ventilen 212 och via styrledningen 68 manövrera slidventilen 102 till sitt första läge 102a. Därigenom avlastas styrledningen 69 och huvudven- tilen 313 ställs i sitt avluftningsläge 313b, varigenom fjäderbälgarna 15, 16 avluftas. Samtidigt med aktivering av elektromagneten 112 med ström ställs slidventilen 102 i det första läget 102a, och trycket i tryckförsörjningsledningen 87 kan via slidventilen 102 och via styrledningen 70 ställa om huvudventilen 312 till sitt avluftningsläge 312b, så att lyftbälgen 17 är förbunden med tryckförsörjningsledningen 87, påfylls med luft därigenom och förmår lyfta lyftaxeln 3. Även om vid påbörjandet av upplyftningen av lyftaxeln 3 huvudven- tilen 314 kortvarigt manövreras till spärrläget 314b, kopplas huvudventilen 314 omedelbart på nytt till sitt genomström- ningsläge 314a, så snart magneten 114 ej längre är aktiverad med ström. Magneterna 112, 114 måste endast kortvarigt akti- veras med ström för påbörjande av upplyftning av lyftaxeln 3.

Om lyftaxeln 3 skall lyftas upp fullständigt eller bibehållas i upplyft läge, erfordras ej någon aktivering av magneterna med ström. Lyftaxeln 3 kvarblir i upplyft läge om till exem- pel ett strömavbrott inträffar eller tändningen slås ifrån.

Den s.k. starthjälpen inleds på liknande sätt som upplyft- ningen av lyftaxeln 3. Eftersom starthjälpen även är genom- förbar vid tungt lastat fordon, måste uppmärksamhet riktas mot att den drivna axeln 2 ej belastas över det förutbestämda överbelastningsvärdet. Så snart tryckbrytaren 23 signalerar att detta överbelastningsvärde har uppnåtts, aktiveras magne- ten 114 på nytt med ström, varigenom huvudventilen 314 om- 10 15 20 25 30 35 507 354 13 kopplas till spärrläget 314b, så att en ytterligare avluft- ning av fjäderbälgarna 15, 16 förhindras. För starthjälpen förblir magneten 112 inaktiv. För att förhindra en ytter- ligare avluftning av fjäderbälgarna 15, 16, måste vid upp- nående av överbelastningsvärdet elektromagneten 114 aktiveras med ström under hela starthjälpsförloppet. Eftersom emeller- tid starthjälpen av naturliga skäl endast erfordras under kort tid, spelar denna aktivering av elektromagneten 114 med ström ingen roll. Starthjälpen avslutas medelst förnyad kortvarig aktivering av elektromagneten 113 med ström och genom frånkoppling av strömmen för magneten 114.

Fig. 5 visar ett avsnitt av ventilblocket 26.

För att visa ytterligare detaljer hos det i fig. 1 och 4 visade ventilblocket 26 är i fig. 5 ett genom ventilblocket 26 löpande tvärsnitt med ändrad skala visat i genomskärning.

Styrledningen 67 och avluftningsledningen 88 löper delvis under det visade tvärsnittet och är därför delvis visade med punktstreckade linjer.

Som framgår av fig. 5 omfattar ventilanordningens 13 huvud- ventil 313 ett ventilorgan 122, ett ventilorgan 124, en runtomgående ventilkant 126, en tätningskropp 128 och en ventilfjäder 130.

Ventilorganen 122, 124 är axiellt förskjutbart styrda i en i ventilblocket 26 med ett flertal ansatser försedd öppning.

Tätningskroppen 128 är exempelvis en plan, med ventilorganet 122 förbunden gummiskiva. Tätningskroppen 128 är så anordnad att då ventilorganet 122 tätar mot ventilkanten 126, är förbindelseledningen 61 avspärrad mot lyftaxelledningen 62 och avluftningsledningen 90. Ventilfjädern 130 eller trycket i förbindelseledningen 61 eftersträvar att manövrera ventil- organet 122 med tätningskroppen 128 mot ventilkanten 126. ventilanordningens 13 huvudventil 313 är ett slags sätesven- til. Den runtomgående tätningskanten 126 tjänar som första ventilsäte för ventilkroppen 122. Tätningskroppen 128 tjänar 10 15 20 25 30 35 507 554 14 som ventilsäte för den andra ventilkroppen 124. Mellan ven- tilkropparna 122 och tätningskanten 126 utformas en första styrbar ventilarea 136 och mellan ventilkroppen 124 och tätningskroppen 128 utformas en andra styrbar ventilarea 138.

Ett i styrledningen 69 rådande styrtryck inverkar på ventil- organet 124. Ett motsvarande värde hos styrtrycket i styrled- ningen 69 förmår bringa ventilorganet 124 till anliggning mot tätningskroppen 128 på ventilorganet 122. Den andra ventil- arean 138 tillslutes. Därigenom är förbindelsen i riktning mot avluftningsledningen 90 spärrad. Dessutom kan styrtrycket i styrledningen 69 via ventilorganet 124 inverka på ventil- organet 122 mot kraften hos ventilfjädern 130, så att ventil- organet 122 lyfts upp från ventilkanten 126, varigenom den första ventilarean 136 öppnas och lyftaxelledningen 62 för- binds med förbindelseledningen 61. I detta läge är ventil- arean 138 spärrad i riktning mot avluftningsledningen 90. Som redan förklarats med hjälp av fig. 4 kan styrtrycket i styr- ledningen 69 överföra huvudventilen 313 till arbetsläget 3l3a, i vilket den första ventilarean 136 är öppen och den andra ventilarean 138 är tillsluten. Då styrledningen 69 är tryckavlastad, är den första ventilarean 136 tillsluten, den andra ventilarean 138 är öppen och huvudventilen 313 befinner sig i avluftningsläget 313b, i vilket luften kan avvika ur lyftaxelledningen 62 till avluftningsledningen 90. Fig. 5 visar ventilorganen 122, 124 i det läge som motsvarar det i fig. 4 visade avluftningsläget 313b.

I fig. S är magneterna 113, 114 ej aktiverade med ström, vilket innebär att magnetventilerna 213, 214 befinner sig i de i fig. 4 med 2l3a, 214a betecknade avlastningslägena. I dessa visade kopplingslägen är styrledningen 66 och styrled- ningen 67 via magnetventilerna 213, 214 tryckavlastad i riktning mot avluftningsledningen 88.

Vid aktivering av magnetventilens 213 magnet 113 med ström manövreras ett som styrorgan 154 tjänande ankare hos magnet- ventilen 213, med avseende på fig. 5, i riktning uppåt, varigenom magnetventilens 213 förbindelse i riktning mot 10 15 20 25 30 35 507 354 15 avluftningsledningen 88 spärras, och förbindelsen från tryck- försörjningsledningen 87 i riktning mot styrledningen 66 frigöres. Magnetventilen 214 har en motsvarande funktion. Även här manövreras vid aktivering av magneten 114 med ström ett styrorgan 156 i riktning uppåt. Därigenom spärras för- bindelsen i riktning mot avluftningsledningen 88, och styr- ledningen 67 förbinds med tryckförsörjningsledningen 87.

Genom aktivering av elektromagneten 114 kan ett ställtryck alstras i styrledningen 67.

Som redan visats i fig. 4, är förbindelsen mellan tryckför- sörjningsledningen 87, avluftningsledningen 88 och styrled- ningen 69 styrbar via slidventilen 101.

Slidventilen 101 omfattar en som en styrslid 132 utformad ventilkropp, som är axiellt förskjutbart styrd i en öppning i ventilblocket 26.

Ett ställtryck i styrledningen 66 inverkar på ändpartiet av styrsliden 132 och strävar efter, med hänvisning till fig. 5, att manövrera styrsliden 132 åt höger. Ett ställtryck i styrledningen 67 inverkar likaså på styrsliden 132 och strä- var efter att manövrera styrsliden 132 i motsatt riktning, d.v.s. med hänvisning till fig. 5 åt vänster. Som redan sym- boliskt visats i fig. 4 omställes slidventilen 101 till sitt läge 101b via ställtrycket i styrledningen 66, genom att tryckförsörjningsledningen 87 är förbunden med styrledningen 69. Ett motsvarande ställtryck i styrledningen 67 förmår manövrera styrsliden 132 åt vänster, så att slidventilen 101 överförs till det första läget 101a, i vilket styrledningen 69 är förbunden med avluftningsledningen 88. I styröppningen för styrsliden 132 är även tätningar 134 av ett plastmaterial anordnade. Tätningarna 134 sörjer för inbördes tätning av de olika anslutningarna till slidventilen 101 och för en frik- tion mellan styrsliden 132 och ventilblocket 26, i vilket styrsliden 132 är styrd. Friktionen mellan styrsliden 132 och ventilblocket 26 är så dimensionerad, att styrsliden 132 kvarstår i varje läge, utan att några som helst skakningar förmår förskjuta styrsliden 132 ur sitt läge. Friktionen är 10 15 20 25 30 35 507 354 16 emellertid även så dimensionerad, att ställtrycket i styrled- ningen 66 eller i styrledningen 67 kan överföra styrsliden 132 till det önskade kopplingsläget.

Som tydligt visas i fig. 5, är huvudventilen 313 en s.k. tryckmanövrerad sätesventil. Med huvudventilen 313 är det möjligt att medelst styrtrycket i styrledningen 69 öppna eller tillsluta stora areor. Den tryckmanövrerbara huvud- ventilen 313 har den fördelen, att den arbetar tillförlitligt och är enkelt framställbar. Motsvarande gäller även för huvudventilerna 312 och 314, som är konstruerade på liknande sätt som huvudventilen 313. Även magnetventilerna 212, 213, 214 är framställbara till en gynnsam kostnad, arbetar till- förlitligt, kräver endast lite ström för manövrering av styrorganen 154 respektive 156 och har små mått. Slidventilen 102 är konstruerad på liknande sätt som slidventilen 101.

Eftersom med magnetventilerna 212, 213, 214 och med slidven- tilerna 101, 102 endast små mängder luft skall styras, kan dessa ventiler utföras med små mått.

Genom kortvarig aktivering av magnetventilen 213 eller magnetventilen 214 med ström kan styrsliden 132 hos slidven- tilen 101 bringas till önskat läge. I beroende av det läge i vilket styrsliden 132 därefter befinner sig, inverkar styr- trycket i styrledningen 69 eller också är styrledningen 69 tryckavlastad. I beroende av detta befinner sig huvudventilen 313 antingen i det önskade läget 313a eller 313b. Huvudventi- len 313 kvarstår i det önskade läget, även då magnetventiler- na 213, 214 ej är aktiverade med ström. Huvudventilen 313 förblir i varje aktuellt läge 313a eller 313b, tills styrsli- den 132 omställes medelst en kortvarig aktivering av magnet- ventilen 213 eller 214 med ström.

Härav framgår att på detta sätt är ingen magnetventil aktive- rad med ström vid upplyft eller vid nedsänkt lyftaxel 3.

Fig. 6 visar ett avsnitt av ett utvecklat ventilblock 26'. 10 15 20 25 30 35 507 554 17 Här omfattar en huvudventil 313' ett i ventilblocket 26' förskjutbart styrt ventilorgan 124', ett av gummi bestående ventilsäte 128', en styrbar ventilarea 138' och vid behov en ventilfjäder l30'.

Styrtrycket i en styrledning 69' manövrerar ventilorganet 124' mot ventilsätet 128' och tillsluter härmed ventilarean 138'. Utan styrtryck i styrledningen 69' kan trycket i av- luftningsledningen 90' eller ventilfjädern 130' lyfta upp ventilorganet 124' från ventilsätet 128'. Därigenom öppnas ventilarean 138' och luften kan avvika till avluftningsled- ningen 90'.

Fig. 7 visar ett avsnitt av ett andra utvecklat ventilblock 26".

Ventilblocket 26" omfattar ett ventilorgan 124", som vid tryckfri styrledning 69" med hjälp av en fjäder 130" an- ligger mot ett ventilsäte 126" och tillsluter en ventilarea l38". ventilarean 138" mellan ventilorganet 124" och ventilsätet Vid inverkande styrtryck i styrledningen 69" öppnas 126", och ledningarna 62", 90" är förbundna med varandra.

I beroende av om trycket i styrledningen 69' respektive 69" skall öppna eller tillsluta ventilarean 138' respektive 138", väljes utförandet enligt fig. 6 eller fig. 7 i före- kommande fall.

Vid bortkoppling av strömförsörjningen förblir lyftaxeln 3 i det aktuella läge i vilket den redan befinner sig. Detta gäller även vid strömbortfall på grund av någon defekt.

Med konstruktionen av lyftaxelmanövreringen enligt uppfin- ningen är det möjligt att vid varje tidpunkt även använda denna som starthjälp.

Genom användning av slidventiler (t.ex. slidventilen 101) är det möjligt att realisera ventiler med mindre märkvidd, 10 15 20 25 30 35 507 354 18 eftersom styrventilerna endast behöver utföra förstyrnings- uppgifter.

Genom kombinationen av sätes- och slidventiler kan magnet- ventilen valfritt användas som impulsventil eller - vid starthjälp - som en varaktigt strömaktiverad magnetventil.

I fig. 8 är slutligen ytterligare en utföringsform av en luftfjädring enligt uppfinningen visad som exempel.

Det i fig. 8 visade avsnittet av luftfjädringen motsvarar det i fig. 4 visade avsnittet, varvid ventilblocket 26 har er- satts av ett ytterligare utvecklat ventilblock 47.

Ventilblocket 47 som samverkar med fjäderbälgarna 15 och 16 hos lyftaxeln 3 samt med lyftbälgen 17 har tre parallellt bredvid varandra belägna magnetventiler 48, 49 och 50 och tre tryckstyrda huvudventiler 51, 52 och 53. Huvudventilerna 51 och 53 har en förkopplad, mellan de som förstyrventiler arbetande magnetventilerna 48 och 49 och huvudventilerna 51, 53 anordnad, gemensam slidventil 54. Magnetventilerna 48, 49, 50 motsvarar till konstruktion och funktion magnetventilerna 212, 213, 214 och huvudventilerna 51, 52, 53 motsvarar likaså till konstruktion och funktion motsvarande huvudventiler 312, 313, 314.

Slidventilen 54 är från sin ena (vänstra) sida tryckmanövrer- bar och på dess andra sida är en fjäder 55 för återställning anordnad. På sidan med fjädern 55 finns dessutom en låsanord- ning 56 med en på ena sidan medelst tryckluft och på den andra sidan medelst fjäderkraft manövrerbar låskolv 57.

Slidventilen 54 är utformad som en 3/2-vägsventil.

Ventilblocket 47 har förutom anslutningen för de till fjäder- bälgarna 15 och 16 löpande lyftaxelledningen 62 och för lyftbälgen 17 ytterligare en anslutning för tryckförsörj- ningsledningen 87 som innehåller förtrycket och en anslutning för förbindelseledningen 61 som är förbunden med den drivna axelns 2 fjäderbälgar 10 och 11. 10 15 20 25 30 35 é 507 554 19 Magnetventilerna 48, 49, 50 har liksom magnetventilerna 112, 113, 114 vardera tre anslutningar och två kopplingslägen 48a, 49a, 50a respektive 48b, 49b, 50b.

Då impulsventilen 48 kortvarigt aktiveras med ström, omkopp- las den till sitt tryckläge 48b, i vilket den via en styrled- ning 73 släpper fram ett ställtryck till den vänstra sidan av slidventilen 54. Därigenom omkopplas slidventilen 54 från ett i fig. 8 symboliskt visat första läge 54a till ett likaså symboliskt visat andra läge 54b. Dessutom träder i detta andra läge 54b låsanordningen 56 i funktion. På grund av denna omkoppling påverkas därpå via en från slidventilen 54 till huvudventilerna 51, 53 löpande styrledning 71 huvud- ventilerna 51, 53 med styrtryck, och huvudventilen 51 pressas till pâfyllningsläget 51b och huvudventilen 53 till sitt avluftningsläge 53b. Lyftbälgen 17 påfylls och fjäderbälgarna 15 och 16 hos lyftaxeln 3 avluftas. Lyftaxeln 3 höjs. Genom att slidventilen 54 är låst, kan magnetventilen 48 frånkopp- las på nytt, utan att lyftaxelns 3 läge förändras, d.v.s. lyftaxeln 3 förblir upplyft. Även efter det att strömimpulsen för magnetventilen 48 upphör bibehålles styrtrycket i styr- ledningen 71.

För att sänka ned lyftaxeln 3 aktiveras magnetventilen 49 kortvarigt med ström. Under aktiveringen står magnetventilen 49 i tryckläget 49b. Därigenom påverkas låskolven 57 via en styrledning 74, slidventilens 54 låsning 56 frigörs, styrled- ningen 71 tryckavlastas, huvudventilen 53 går vidare till arbetsläget 53a och huvudventilen 51 går under kraftverkan av en symboliskt visad återföringsfjäder på nytt tillbaka till sitt avluftningsläge 51a. Lyftbälgen 17 avluftas och fjäder- bälgarna 15 och 16 sätts under tryck. Lyftaxeln 3 sänks ned.

Under strömimpulsen kopplas huvudventilen 52 kortvarigt till spärrläget 52b, vilket emellertid på grund av kortvarigheten ej är störande.

För att utlösa starthjälpen aktiveras magnetventilen 50 varaktigt med ström. Därigenom omkopplas huvudventilen 53 via en styrledning 72 med styrtryck till sitt avluftningsläge 10 15 20 25 30 35 507 354 20 53b. Lyftaxelns 3 fjäderbälgar 15 och 16 avluftas. Så snart lyftaxeln 3 är tillräckligt avlastad, aktiveras därpå även magnetventilen 49 varaktigt med ström för att spärra avluft- ningen. Denna varaktiga strömaktivering av båda magnetventi- lerna 50 och 49 är emellertid om man sammantaget betraktar det hela som starthjälp endast av kort varaktighet, så att den därav resulterande strömförbrukningen förblir liten. Om efter fullbordad starthjälp båda magnetventilerna 50 och 49 därpå på nytt är strömlösa, återtar samtliga ventiler på nytt de i fig. 8 visade lägena.

Fig. 9 visar ett avsnitt av ventilblocket 47.

I fig. 9 är ett genom ventilblocket 47 löpande partiellt tvärsnitt visat, varvid avluftningsledningen 88 delvis löper under det visade tvärsnittet, varför avluftningsledningen 88 där är visad med punktstreckade linjer. Fig. 9 visar slidven- tilen S4 i det första läget 54a enligt fig. 8.

Slidventilen 54 har en i en i ventilblocket 47 anordnad öppning förskjutbart styrd ventilkropp eller styrslid 148. Om styrsliden 148, som visas i fig. 9, är förskjuten åt vänster, är styrledningen 71 förbunden med avluftningsledningen 88, vilket motsvarar det första läget 54a. Vid åt höger stående styrslid 148 är styrledningen 71 förbunden med tryckförsörj- ningsledningen 87, vilket motsvarar det andra läget 54b.

Ställtrycket i styrledningen 73 trycker styrsliden 148 åt höger. Vid åt höger förskjuten styrslid 148 pressar en fjäder 150 låskolven 57 in i en på styrsliden 148, som ett runtom- gående spår utformad ansats 152. Därigenom fasthålles styr- sliden 148 i sitt högra läge även då styrledningen 73 på nytt blir tryckfri, då den till magnetventilen 48 matade ström- impulsen har tagit slut.

För återställning av styrsliden 148 till sitt vänstra läge är det tillräckligt med ett kortvarigt ställtryck i styrled- ningen 74. Därigenom lyfts låskolven 57 upp från avsatsen 152 och fjädern 55 kan manövrera styrsliden 148 åt vänster. 10 15 20 25 30 35 » sa? 354 21 Liksom tätningarna 134 hos slidventilen 101 kan även hos slidventilen 54 motsvarande tätningar vara anordnade för att åstadkomma bättre inbördes avtätning av anslutningarna.

Det bör dock observeras att ventilblocket 47 kan utökas med den i fig. 2 visade backventilen 81 och returventilen 25, som hos konstruktionen enligt fig. 1. Likaså är en utveckling till separat reglering av den vänstra respektive högra for- donssidan även möjlig hos det i fig. 8 visade utföringsexemp- let, på samma sätt som för konstruktionen enligt fig. 1 är visat i fig. 3. Även en kombination av båda varianterna är möjlig för konstruktionen enligt fig. 8.

Fördelen med denna konstruktion jämfört med de enligt fig. 1 till 5 består i att här erfordras endast en enda slidventil 54 i stället för de båda slidventilerna 101, 102 och att slidventilens 54 låsläge är stabilt. Dessutom är det för- delaktigt att endast en enda strömimpuls erfordras för ned- sänkning av lyftaxeln 3.

Genom korta, till respektive magnetventil 48, 49, 50, 212, 213, 214 matade strömimpulser kan huvudventilerna 51, 53, 312, 313 omkopplas från ett kopplingsläge till ett respektive andra kopplingsläge. Det är emellertid viktigt att veta att huvudventilerna 51, 52, 53, 312, 313, 314 till konstruktionen är ventiler som har ett utgångskopplingsläge och endast då ett styrtryck inverkar på dem lämnar respektive utgångsläge.

Så snart styrtrycket minskar, återgår huvudventilerna 51, 52, 53, 312, 313, 314 omedelbart på nytt tillbaka till respektive utgångsläge. Hos den här föreslagna luftfjädringen är därför så anordnat, att styrtrycket inverkar på huvudventilerna 51, 53, 312, 313 tills en ny strömimpuls kommer, för att stänga av det på varje huvudventil 51, 53, 312, 313 inverkande styrtrycket, varigenom motsvarande huvudventil 51, 53, 312, 313 på nytt kan återgå till sitt utgångsläge.

Medan huvudventilerna 51, 53, 312, 313 förblir i respektive önskade kopplingsläge, förbrukas ej någon tryckluft utan endast en liten mängd förbrukas under omkopplingen. 10 15 20 25 30 35 507 354 22 Eftersom ingen tryckluft och ingen elektrisk energi erfordras för att hålla huvudventilerna 51, 53, 312, 313 omkopplade, är det även vid ett parkerat fordon möjligt att exempelvis hålla lyftaxeln 3 upplyft veckovis. Det är möjligt att jämna ut en eventuellt uppträdande liten förlust av tryckluft till följd av läckage med i tryckluftsförsörjningsanordningen 4 anordna- de tryckackumulatorer.

De beskrivna utföringsexemplen avser ett nyttofordon med tre axlar. Antalet axlar är emellertid godtyckligt. Luftfjäd- ringar är emellertid även användbara på andra fordon, hos vilka det finns en luftfjäderbälg mellan en axel och ett fordonskarosseri. Den föreslagna luftfjädringen är även användbar på fordon, t.ex. ett släp, med endast en enda axel och en fjäderbälg. Här kan luftfjädringen exempelvis vara anordnad för att under en längre tid bibehålla fordonskaros- seriets höjd på en inställd nivå, utan att någon varaktig elektrisk eller pneumatisk energi måste tillföras.

I beroende av vad som skall styras och hur, omfattar luft- fjädringen åtminstone en ventilanordning. Ventilanordningen har exempelvis en huvudventil med en enda, föränderlig ven- tilarea 138' eller 138", som visas i fig. 6 och 7, eller också har Ventilanordningen en huvudventil med exempelvis två föränderliga ventilareor 136, 138, som visas i fig. 5.

Ställäget hos den åtminstone ena ventilkroppen 132, 148 bestämmer det på det åtminstone ena ventilorganet 122, 124, 124', 124" inverkande styrtrycket. Ventilkroppens 132, 148 ställäge är inställbart med hjälp av elektriska medel 48, 49, 112, 113, 114. Då ställäget är inställt är någon ytterligare tillförsel av elektrisk energi ej erforderlig för att bibe- hålla ventilkroppens 132, 148 ställäge. Med den i fig. 5 och med den i fig. 9 som exempel visade slidventilen 101 respek- tive 54 är det möjligt att ställa in ett styrtryck i styrled- ningen 69 respektive 69', 69", 71. För att bibehålla styr- trycket erfordras ej någon energi, d.v.s. i detta fall spe- ciellt varken elektrisk eller pneumatisk energitillförsel.

Med styrtrycket i styrledningen 69, 69', 69", 71 är det möjligt att reglera en ventilanordning med ett ventilorgan 10 15 20 25 30 35 é 507 554 23 124' eller 124", som visas i fig. 6 och 7 i form av exempel, eller en ventilanordning med två ventilorgan 122, 124, som visas i form av exempel i fig. 5. Utan ytterligare energi- tillförsel är det möjligt att bibehålla den åtminstone ena ventilarean 136 eller 138 eller 138' eller 138" i det valda kopplingsläget, d.v.s. öppen eller stängd.

I de visade utföringsexemplen inställes ställäget hos ven- tilkroppen 132, 148 genom att de elektriska medlen omfattar åtminstone styrorganet 154 och/eller styrorganet 156, med vilket eller vilka ett ställtryck är styrbart, varvid via detta ställtryck ventilkroppens 132 eller 148 ställäge är inställbart. Det finns även en möjlighet att de elektriska medlen omfattar en elektromagnet med en spole och ett ankare, varvid ankaret utan mellankoppling av något pneumatiskt ställtryck kan inverka mekaniskt direkt på ventilkroppen 132, 148. Det är emellertid även möjligt att ventilkroppen 132, 148 utnyttjas som magnetankare och påverkas direkt av magnet- spolen. Dessa förenklade utföringsformer kan fackmannen framställa utan att en bildlik återgivning därför erfordras.

Den i det bildlikt återgivna utföringsexemplet visade pneuma- tiska omställningen av ventilkroppen 132, 148 med hjälp av ställtrycket har den fördelen, att de mycket enkla, pris- billiga magnetventilerna 213, 214 kan användas.

I föreliggande patentansökan betecknas de rörliga ventil- delarna hos huvudventilerna 312, 313, 314 som "ventilorgan" 122, 124, 124', 124", de rörliga ventildelarna hos slidven- tilerna 101, 102 som "ventilkroppar" 132, 148 och de rörliga ventildelarna hos magnetventilerna 213, 214 som "styrorgan" 154, 156. Trycket för omställning av ventilorganen 122, 124, 124', 124" benämnes "styrtryck" och trycket för omställning av ventilkropparna 132, 148 benämnes "ställtryck". De olika beteckningarna av ventildelarna och trycken tjänar endast till att förenkla läsandet och förbättra förståelsen av föreliggande patentansökan.

Claims (8)

lO 20 30 507 354 24 Patentkrav

1. Luftfjädring för fordon med åtminstone en mellan en axel (3) och ett karosseri anordnad fjäderbälg (15, 16), med en tryckluftförsörjningsanordning med åtminstone en ventilanord- ning (12, 13, 51, 53, 312, 313), som åtminstone övervakar en med den åtminstone ena fjäderbälgen förbunden variabel ven- tilarea (136, 138, 138', 138"), samt med en styranordning som styr ventilanordningen, varvid ventilanordningen omfattar åtminstone ett mot ett ventilsäte manövrerbart ventilorgan (122, 124, 124', 124"), vars läge bestämmer ventilarean, och varvid ventilorganets läge är reglerbart med hjälp av ett styrtryck, kännetecknad av att fjädringen har en ställbar ventilkropp (132, 148), vars aktuella läge är inställbart med hjälp av elektriska medel (48, 49, 112, 113, 114, 212, 213, 214) genom att elektrisk energi tillföres och vars läge be- stämmer styrtrycket, varvid ventilkroppens (132, 148) aktuel- la läge bibehålles då tillförseln av elektrisk energi upphör.

2. Luftfjädring enligt krav 1, kännetecknad av att de elekt- riska medlen (48, 49, 112, 113, 114, 212, 213, 214) åtminsto- ne omfattar ett elektromagnetiskt manövrerbart styrorgan (154, 156), med vars hjälp ett inställningstryck är styrbart för inställning av ventilkroppens (132, 148) läge.

3. Luftfjädring enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att åtminstone ett fästelement (134) är anordnat för fasthållning av ventilkroppen (132, 148).

4. Luftfjädring enligt något av de tidigare kraven, känne- tecknad av att ventilkroppen (132, 148) är fasthàllbar i ett förutbestämt läge medelst en låsanordning (56).

5. Luftfjädring enligt krav 4, kännetecknad av att låsanord- ningen (56) är upplásbar med hjälp av elektriska medel (49).

6. Luftfjädring enligt något av de tidigare kraven, känne- tecknad av att fordonet förutom den nämnda axeln (3) omfattar 10 5Û7 354 25 ytterligare en axel (2), varvid den nämnda axeln (3) är upplyftbar från ett underlag.

7. Luftfjädring enligt något av de tidigare kraven, känne- tecknad av att då den åtminstone ena fjäderbälgen (15, 16) påfylls med luft ökar avståndet mellan den nämnda axeln (3) och karosseriet.

8. Luftfjädring enligt krav 6, kännetecknad av att den nämnda axeln (3) är upplyftbar från underlaget genom påfyllning av luft i den åtminstone ena fjäderbälgen (17).