SE501733C2 - Anordning för att befrämja bentillväxt - Google Patents

Description

501 733 :z stödanordning visas i DE 42 23 153. Stödanordningen utgöres i detta fall av en pyra- midliknande konstruktion som torde vara svår att tillverka och svår att anpassa till ak- tuella förhållande Ett ändamål med denna uppfinning är att åstadkomma ett stöd för membranet som är lätt att tillverka och lätt att anpassa till olika förhållanden, exempelvis storlek och belä- genhet hos det defekta område där bentillväxt önskas.

Det är även förut känt att återskapa resorberat ben genom transplantering av benvävnad. Denna metod används främst då det befintliga benet är så kraftigt resorberat att det är svårt att med membrantekniken åstadkomma ett tillräckligt stort fritt utrymme för bentillväxt. Istället kan då ett bentransplantat exempelvis från patientens haka appliceras på den befintliga defekta benvävnaden och få växa fast.

Bentransplantatet fixeras därvid vid det befintliga benet medelst små stift eller skruvar, vilket innebär att det är en relativt besvärlig operation att utföra.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är därför att åstadkomma en anordning som också kan användas i samband med bentransplantat och underlätta fixeringen av transplantatet till det defekta benet.

Uppfinningen kännetecknas av att stödets perifera del utgöres av en eller flera tråd- slingor där tråden är gjord i ett biokompatibelt material, företrädesvis titan, och lätt kan böjas och kortas av vid appliceringen, men som är såpass styv att den behåller formen efter tillböjningen.

I samband med ett membran kommer därvid den perifera trådslingan att bilda stöd och underlag för membranet och på så sätt upprätthålla ett utrymme mellan membranet och benvävnaden för att möjliggöra bentillväxt i detta utrymme.

I samband med ett bentransplantat kan den perifera trådslingan lätt böjas ned över transplantatet och, genom att den behåller formen efter tillböjningen, också hålla transplantatet på plats under inläkningsperioden utan att detta behöver fixeras med skruvar eller dylikt.

På bifogade ritningar visas några exempel på hur uppfinningen kan tillämpas, varvid fi- gur 1 visar en första variant ovanifrån, figur 2 visar samma variant från sidan tillsa- mans med ett implantat och en låsskruv och efter att trådslingoma böjts till och anpas- sats efter det område där bentillväxt eftersträvas, figur 3 visar anordningen applicerad på implantatet, figur 4 visar i en sidovy anordningen tillsammans med ett membran un- der beninväxtperioden, figur 5 visar en andra variant av uppfinningen ovanifrån, figur 6 visar ett tvärsnitt genom centrumdelen på denna andra variant , figur 7 visar hur den har applicerats på ett implantat, figur 8 visar uppfinningen i samband med ett bentransplantat som appliceras i anslutning till en fixtur och figur 9 visar samma tillämpning men vinkelrätt i förhållande till figur 8.

Enligt figur 1 innefattar anordningen en central del i form av en ring eller hylsa 1 av- sedd att placeras på flänsen 3 hos en fixtur 4, se figur 2. .Anordningen innefattar vidare en perifer del i form av två motstående slingor 2, 2a, som sträcker sig solfjäderformigt ut från den centrala delen. Slingorna utgöres av en 0,5 mm tjock titantråd som är lätt 3 501 733 böjbar men tillräckligt styv för att behålla formen efter att den har böjts till, dvs plas- tiskt deformerbar. Trådslingomas ändar är fastsvetsade på ringenl. Trådslingoma kan med fördel vara asymmetriska, så att den ena slingan är större än den andra i grundut- förandet.

I figur 2 visas en sidovy där de båda slingorna har böjts till och anpassats till de aktuel- la förhållandena vid ett käkbensförankrat implantat (fixtur 4). I detta fall har den ena slingan kortats av eftersom bentillväxt eftersträvas främst på bara ena sidan av implan- tatet. I figur 2 visas också en låsskruv 5 med en platt, rundad skalle 6, som skruvas ner i fixturens innergänga och låser stödanordningen i rätt position.

Figur 3 visar anordningen monterad på en fixtur 4 förankrad i käkbenet 7 och täckt av mjukvävnad 8. I detta fall har benet resorberats kring fixturens övre del så att gängan har frilagts, vilket innebär att fixturen blir otillräckligt förankrad med risk för att den lossnar vid belastning.

Figur 4 visar förhållandena från sidan vid en otillräckligt förankrad fixtur. En stor del av fixturens yttergänga är frilagd eftersom käkbenet är alltför smalt i detta område.

Med hjälp av stödanordningen och ett membran 9 skapas ett utrymme 10 där bentill- växt kan framkallas.

Operationen går till på följande sätt. Först punkteras mjukvävnaden 8 och viks undan så att käkbenet friläggs. Fixturen förankras sedan i benvävnaden på sedvanligt sätt och stödanordningen monteras på fixturens fläns med hjälp av låsskruven 6. Eftersom en- dast den ena sidan av fixturen är frilagd och fordrar ytterligare benvävnad för säker för- ankring, klipps den ena slingan av helt och hållet, medan den andra slingan 2 formas för hand efter det utrymme som skall förstärkas. Tråden böjs till så att dess yttre peri- fera del 11 anligger mot benet och så att ett fritt utrymme 10 bildas under trådslingan 2.

Om den ursprungliga trådslingan 2 är för stor kan också denna klippas av och förkortas varefter de fria ändama förs ihop, exempelvis knyts eller tvinnas ihop.

Då stödanordningen är på plats och har fixerats med låsskruven 6 appliceras det flexi- bla membranet 9 av GORE-TEX över utrymmet 10. Membran av denna typ är förut kända på marknaden, se ovan, och beskrivs därför ej närmare här. Då mjukvävnaden 8 åter förs på plats och sys fast , förhindrar membranet mjukvävnadsinväxt in i utrymmet 10, samtidigt som stödanordningen förhindrar att membranet trycks in i utrymmet. Un- der en inläkningsperiod på några månader fylls utrymmet 10 istället av ny benvävnad.

Efter denna period görs åter ett snitt i mjukvävnaden 8 och låsskruven 6 friläggs och avlägsnas varefter på sedvanligt sätt en distansskruv fästes på fixturen och inprovning av tandprotesen påbörjas.

I det exempel som har beskrivits här ovan användes en 0,5 mm tjock titantråd. Tråden har företrädesvis ett cirkulärt tvärsnitt, men det inses att även tråd med andra tvärsnitt kan användas, exempelvis bandliknande tråd. Trådtjockleken 0,5 mm har valts för att denna tjocklek har visat sig vara lämplig för att göra tråden lätt böjbar för hand och lätt att klippa av men ändå tillräckligt styv för att kunna stödja och hålla uppe membranet.

I figur 5 visas en andra variant av uppfinningen vilken också innefattar en ringformad central del 1 och en perifer del i form av en sluten trådslinga som med en större del- 501 733 slinga 2a och en mindre delslinga 2 sträcker sig ut från den centrala delen 1 och vilken lätt kan böjas till och anpassas för hand.

Som framgår av figur 6, som visar ett tvärsnitt genom det centrala partiet 1, innefattar detta en undre ändyta 12 som är avsedd att vila mot flänsen 3 hos implantatet och en övre ändyta 13 som är vänd bort från flänsen och som innefattar två parallella spår 14,14a i vilka trådslingan fixerats medelst presspassning eller har svetsats fast. I detta fall utgöres slingoma av en enda sluten slinga vilken pressats ner i de båda spåren så att två delslingor 2,2a kommer att sträcka sig ut från det centrala partiet. Även i detta fall låses stödanordningen till fixturen med hjälp av en låsskruv liknande den som visas i figur 2, varvid spåren med tråden täcks av låsskruvens skalle under inläkningsperio- den. Av tillverkningsskäl och för att ge plats för spåren på ovansidan, har den centrala ringformade delen en diameter som något överstiger flänsens diameter. Den del av det centrala partiet som ansluter till fixturen har därför en nedåt avsmalnande konisk del 15.

I figur 7 visas den andra varianten av uppfinningen applicerad på ett implantat vilket är förankrat i ett delvis resorberat käkben 16. De båda delslingorna hos titantråden har böjts till så att ett utrymme 17 bildas under stödanordningen i vilket bentillväxt kan ske. Membranet (ej visat) läggs sedan ovanpå stödanordningen och förhindrar mjuk- vävnad från att tränga in i detta utrymme.

I figur 8 visas en tillämpning av uppfinningen där membrantekniken ej utnyttjas utan istället ett bentransplantat 18 från exempelvis patientens haka. Transplantatet appliceras i anslutning till en fixtur 4 i det område där benuppbyggnad erfordras.

Bentransplantation är i och för sig förut känd och beskrivs därför ej närmare här. Som nämndes inledningsvis har transplantaten tidigare fixerats vid den befintliga benvävnaden medelst stift eller skruvar så att de hålls på plats under iriläkningsperioden. Enligt uppfinningen erfordras nu inga sådana stift, det räcker med att trådslingan böjs ner över transplantatet som figurerna 8 och 9 visar, och genom sin styvhet håller fast transplantatet mot den befintliga benvävnaden 7.

Uppfinningen är inte begränsad till de som exempel visade utföringsfomiema, utan kan varieras inom ramen för de efterföljande patentkraven. Exempelvis behöver trådsling- orna ej nödvändigtvis vara slutna, utan kan vara öppna så som har indikerats i fi gur 5, där trådslingan 2 har en fri ände 19 som ej är i kontakt med det centrala partiet 1.

Claims (9)

s 5 0 1 7 3 3 PATENTKRAV
1. l. Anordning för att befrämja bentillväxt i anslutning till ett i benvävnad, exempelvis käkbenet (7), förankrat implantat (4) innefattande en central del (1) för anslutning till implantatet och en perifer del (2, 2a) avsedd att sträcka sig ut över det område där bentillväxt eftersträvas och bilda stöd antingen för ett flexibelt biokompatibelt membran (9) av det slag som är anordnat mellan mjukvävnaden (8) och benvävnaden eller för ett i anslutning till implantatet (4) applicerat bentransplantat (18) k ä n n e t e c k n a d av att den perifera delen utgöres av en eller flera trådslingor (2, 2a) där tråden är gjord i ett biokompatibelt material, företrädesvis titan, och lätt kan böjas till för hand och vid behov kortas av vid appliceringen men är såpass styv att den behåller formen efter tillböjningen.
2. 2. Anordning enligt patentkrav 'l k ä n n e t e c k n a d av att den perifera delen är anordnad att bilda underlag för membranet (9) och på så sätt upprätthålla ett utrymme (10) mellan membranet (9) och benvävnaden för att möjliggöra bentillväxt i nämnda utrymme.
3. 3. Anordning enligt patentkrav 1 k ä n n e t e c k n a d av att den perifera delen är anordnad att hålla fast det i anslutning till implantatet (4) applicerade bentransplantatet (18) under en inläkningsprocess.
4. 4. Anordning enligt patentkrav 1 k ä n n e t e c k n a d av att dess perifera del (2, 2a) utgöres av två motstående trådslingor (2, 2a) som sträcker sig solfjäderformi gt ut från den centrala delen (l).
5. 5. Anordning enligt patentkrav 2 k ä n n e c k n a d av att de två motstående trådslingoma (2, 2a) är asymmetriska, så att den ena trådslingan är större än den andra.
6. 6. Anordning enligt patentkrav 3 k ä n n e c k n a d av att tråden utgöres av titantråd med en tjocklek av storleksordningen 0,5 mm.
7. 7. Anordning enligt patentkrav 1 k ä n n e c k n a d av att den centrala delen (1) är ringformad och vid appliceringen anordnad att vila mot flänsen (3) hos det i benvävnaden förankrade implantatet med en undre ändyta (12) vilken har i huvudsak samma ytterdiameter som flänsen (3).
8. 8. Anordning enligt patentkrav 7 k ä n n e t e c k n a d av att den centrala ringformade delen (l) låses i rätt position i förhållande till implantatet (4) medelst en låsskruv (5) vars skalle (6) anligger mot den ringforrnade delens övre ändyta (13) och vars gängade del ingriper med implantatets innergänga.
9. 9. Anordning enligt patentkrav 8 k ä n n e t e c k n a d av att den övre ändytan (13) innefattar två i huvudsak parallella spår (14, l4a) i vilka trådslingan ( 2, 2a) har fixerats, exempelvis genom presspassning eller svetsning.