SE469573B

SE469573B - Ersaettningsroer samt saett och anordning foer att tillverka och installera roer med bibehaallet minne foer en reducerad form

Info

Publication number: SE469573B
Application number: SE8901282A
Authority: SE
Inventors: Jr C H Steketee
Original assignee: Nu Pipe Inc
Priority date: 1988-04-13
Filing date: 1989-04-10
Publication date: 1993-07-26
Also published as: GB2251472A; DK174689A; GB9204728D0; GB2218490B; AU638206B2; IT8947847A0; KR970005450B1; FR2630185A1; AU3265089A; IE891175L; GB8908227D0; DE3912205A1; NL192960B; FI891714A0; RU2025635C1; HK102293A; NL8900922A; GB2251471B; NO891504L; FI891714A

Description

469 575 2 möjligen kan falla ihop på grund av yttre tryck av någon stor- leksordning, såsom tryck som överstiger ca. 27,56 kPa, om någon del av det befintliga röret slits loss.

Både amerikanska patentet nr. 4,394,202 och amerikanska patentet nr. 2,794,758 beskriver likaledes processer för införande av flexibla rör eller slangar i en befintlig rörledning såsom ett fodrande membran för denna rörledning. Förstnämnda patent beskriver en metod för anbringande av det flexibla röret i den --befintliga rörledningen genom utnyttjande av en expanderbar kort sektion av med bindemedel belagd styv plast. Processerna enligt bägge de ovan nämnda patenten har samma nackdelar som nämnts ovan med avseende på de andra tidigare kända.processerna som utnyttjar flexibelt membranmaterial, genom att de saknar den nödvändiga ringstyrkan (eng. hoop strength) för att:motstá externa jord- och hydraultryck.

Andra. har föreslagit införandet av' ett styvt rör inuti den befintliga rörledningen som är i behov av reparation. I den publicerade brittiska ansökningen nr. 2,084,686 föreslås exempelvis att ett överdimensionerat runt rör av styv plast tillplattas eller på annat sätt reduceras vid arbetsplatsen och därefter införs kallt och styvt i den befintliga rörledningen genom en stor utgrävning vid en inspektionsbrunn. Efter införande expanderas plaströret genom utnyttjande av värme och invändigt tryck. Plaströret expanderas mot det befintliga röret.

Enligt brittiska patentet nr. 1,580,438 fodras ett befintligt, i jorden nedlagt rör med ett foder- eller insatsrör av plast och närmare bestämt tillverkat av ett plastmaterial såsom polyeten eller polypropen med ett plastiskt minne. Foder- eller insats- röret tillverkas i en icke-rund, "U"-form för att passa inuti det befintliga röret, införs därefter i sin icke-runda form i det befintliga röret och.expanderas därefter'mot det befintliga röret till ett runt tillstånd under värme och tryck. 469 575 3 Den. publicerade EPC-patentansökningen. nr. 0,000,576 föreslår införande av en halvstyv rörinsats av plast i ett befintligt rör.

Det halvstyva plaströret har tillräcklig' ringstyrka för att motstå alla eller åtminstone en del av de externa tryck som kan utövas mot detta. a. Reparation av krokiga rörledninqar och rörledninqar som är åtkomliga endast från en ände De flesta av de ovanstående och andra kända processer enligt teknikens ståndpunkt som utnyttjar styva eller halvstyva rör för införande i ett befintligt, i jorden nedlagt rör, har en gemensam nackdel: på grund av deras styvhet eller huvudsakliga styvhet måste de införas i raka eller näst intill raka, befintliga rörledningar. Detta innebär, exempelvis med avseende på i jorden nedlagda avloppsledningar, att dylika kända processer är begränsade till användning i avloppshuvudledningar eller -stammar eftersom dessa vanligtvis har raka rörledningssektioner mellan inspektionsluckor. De flesta för att inte säga alla av dessa kända processer är olämpliga för utnyttjande vid reparation av de talrika avloppsledningar för byggnader som sträcker sig ut från avloppsstammarna till byggnader. Ofta har dylika sidorör böjar eller krökar som ett halvstyvt plaströr inte kommer att komma igenom eller förbi. Vidare är dylika sidoledningar normalt inte åtkomliga. genom inspektionsluckor~ vid endera änden. och således blir kända foder- eller ersättningsrörinstallations- metoder som erfordrar inspektionsluckor eller annan åtkomlighet vid bägge ändarna, alltför dyra. Vid de flesta installationspro- cesser för ersättningsrör i i jorden nedlagda rörledningar, måste stora utgrävningar göras vid en ände av sidoröret som skall repareras eller fodras om, detta för att tillhandahålla utrymme för införande av det raka, styva ersättningsröret av plast. En dylik stor utgrävning intill en byggnad som betjänas av sidoled- ningen, eller vid den andra änden. där sidoledningen korsar stammen eller huvudledningen, är ofta opraktisk och vanligtvis dyr. 469 573 4 Vidare erfordrar de flesta kända processer för omfodring eller reparation av befintliga, i jorden nedlagda rörledningar, tillträde till den rörledningssektion som skall repareras, vid bägge ändar av sektionen. Detta är inte möjligt med en sidoled- ning som genom definition korsar en huvudledning vid en punkt som vanligtvis inte är åtkomlig genom en inspektionslucka.

Av ovanstående skäl är de kända omfodrings- och reparations- processerna för i jorden nedlagda rörledningar helt enkelt inte användbara vid avloppsledningar för byggnader. b. Reparation av avloppsstammar En annan nackdel vid utnyttjande av kända processer för repara- tion och omfodring av befintliga rörledningssektioner som korsas av avloppsledningar för byggnader, genom utnyttjande av raka, styva eller halvstyva rör är att när röret eller slangen väl är på plats i den befintliga rörledningssektionen, är det mycket svårt att lokalisera de exakta platser där servis-sidoledningarna korsar huvudrörledningen så att genomgångsöppningar kan upptas i ersättningsröret för genomgång till servis-sidoledningarna.

Detta gäller i synnerhet om ersättningsröret har tillräcklig tjocklek och således tillräcklig ringstyrka för att i sig motstå typiska hydrauliska tryck och jordtryck.

Av ovanstående skäl finns det behov av förbättrade metoder, anordningar och verktyg som skulle göra det möjligt att reparera befintliga, i jorden nedlagda rörledningssektioner, och i synnerhet avloppsledningar för byggnader och andra rörlednings- sektioner som har krökar och böjar, och rörledningssektioner som inte enkelt kan göras åtkomliga från bägge ändar av rörlednings- sektionen som skall repareras.

Följaktligen är de grundläggande syftemålen med föreliggande uppfinning att åstadkomma det följande: 1. En ru; och förbättrad ersättnings-rörledningsprodukt för installation i en befintlig, i jorden nedlagd rörledning, vilken 469 575 5 är särskilt lämplig för användning vid reparation och utbyte av befintliga avloppsledningar för byggnader, vilka inte är raka, och huvudledningar eller stammar som korsas av avloppsledningar för byggnader; 2. En ny och förbättrad metod för tillverkning av en repara- tions- och ersättningsrörledningsprodukt särskilt lämplig för installation i befintliga, i jorden nedlagda rörledningar som inte är raka eller som korsas av sidoservis-ledningar; 3. Ett sätt att installera en ny rörledningssektion eller en ersättnings-rörledningssektion i en befintlig, i jorden nedlagd rörledning, och i synnerhet en som inte är rak eller som korsas av avloppsledningar för byggnader; 4. En anordning och verktyg för tillverkning av en ersättnings- rörledningsprodukt enligt ovan; 5. En anordning och verktyg för installation av en rörlednings- produkt enligt ovan i en befintlig, i jorden nedlagd rörledning, och i synnerhet en sådan rörledning som inte är rak eller som korsas av sidoservis-ledningar; och 6. En anordning och verktyg för omformning av en ny termoplas- tisk rörsektion eller en termoplastisk ersättningsrörsektion installerad i en befintlig, i jorden nedlagd rörledning, och i synnerhet en avloppsledning för byggnader, efter att den nya rörsektionen eller ersättnings-rörsektionen har införts i ett hopvikt tillstånd, genom omformning av denna till en stabil avrundad form inuti den befintliga rörledningen.

Föreliggande uppfinning avser en ny och förbättrad reparations- och ersättnings-rörledningsprodukt särskilt lämpad för installa- tion i. en befintlig, i jorden nedlagd rörledning, såsom en avloppsledning för byggnader, med krökar och böjar, och en serie av nära besläktade metoder, anordningar och verktyg för tillverk- ning av produkten, installation av produkten i eul befintlig rörledning vare sig denna är rak eller uppvisar krökar, och omformning av produkten till en avrundad form efter att den har införts i en befintlig rörledning i ett hoppressat eller hopvikt tillstånd. Produkten, processerna, anordningen. och. verktygen enligt föreliggande uppfinning är särskilt avsedda för användning 469 575 6 vid installation av produkten i avloppsledningar för byggnader och andra befintliga, i jorden nedlagda rörledningar som är åtkomliga från endast en ände av rörledningen eller som har böjar eller krökar eller som korsas av sidoledningar.

Enligt en aspekt av uppfinningen består en ersättnings-rörled- ningsprodukt av ett härdplastmaterial såsom PVC, först och främst strängsprutad och formad till en unik hopvikt och tillplattad form så att den bibehåller ett vikt minne när den återuppvärmes, så att den enkelt kan upplindas för lagring och användning, så att den har en reducerad tvärsnittsdimension för enkelt införande i en befintlig, i jorden nedlagd rörledning, så att den utan utgrävning eller skador på plastmaterialet kan införas i djupa rörledningar genom inspektionsluckor, rensluckor eller andra små vertikala öppningar, och runt skarpa hörn, och så att en het fluid, trots produktens tillplattade, hopvikta tillstånd, kan passera genom denna för uppvärmning av dess hela längd.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen installeras ovan nämnda rörprodukt av plast i en befintlig, krökt sidoledning, exempelvis genom återuppvärmning av plaströret till ett böjligt tillstånd, och genom att därefter dra det heta, böjliga och hopvikta plaströret in i den befintliga sidoledningen med draglina och antingen ett blockarrangemang förankrat temporärt vid korsningen mellan sidoledningen och stammen, eller med en kabeltrumma från närmaste inspektionslucka i stammen. Det hopvikta installerade röret uppvärmes över dess hela längd genom att en het fluid förs genom detta, dess främre ände pluggas eller stryps, och en fluid, såsom luft, införs under tryck i den andra änden för omformning och expansion av röret till en avrundad form. Därefter, under fortsatt anbringande av inre tryck mot det omformade, avrundade röret, tillåts detta att svalna för att därigenom stabiliseras i sin rundade form.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen åstadkommes olika organ för pluggning eller strypning av plaströrets främre ände för att medge att en het fluid passerar därigenom under det att det är 469 575 7 hopvikt och för att ändå medge expansion och omformning av det hopvikta-röret till en rund form genom anbringande av ett inre fluidumtryck.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen åstadkommes organ för tillslutning eller tätning av en inloppsände av det hopvikta röret för att medge att det hopvikta röret sätts under inre fluidumtryck när det införts i en befintlig, i jorden nedlagd rörledning.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen åstadkommes ett unikt block-och-linaggregat som kan skjutas genom en servis-sidoledning till dess korsning med en huvudrörledning och som temporärt kan förankras där genom bibehållande av spänning mot bägge ändar av linan. En ände av linan förankras vid den främre änden av den hopvikta rörledningen som skall installeras; därefter drar man i motsatt ände av linan för att dra in det hopvikta plaströret i den befintliga sidoledningen under det att det befinner sig i ett upphettat, böjligt tillstånd.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen åstadkommes olika organ för uppvärmning av de motsatta ändarna och olika andra partier av plaströrsprodukten för att medge omarbetning eller àterbear- betning av utvalda partier av röret för fastspänning, införande av pluggar eller för att ge hela längden av röret en tillräcklig böjlighet för införande i en befintlig rörledning som inte är rak.

De ovanstående och andra syften, särdrag och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara vid studium av följande detaljerade beskrivning i anslutning till de bifogade ritningarna. På ritningarna visar: Fig. l en tvärsnittsvy av ett konventionellt termoplastiskt rör, såsom ett PVC-rör utnyttjat i enlighet med uppfinningen, och i dess expanderade, avrundade tillstånd; 469 573 Fig. 2 Fig. 3 Fig. 4 Fig. 5 Fig. 6 Fig. 7 Fig. 8 8 en perspektivvy av det termoplastiska röret enligt --fig. 1 och en anordning för reduktion av röret från dess runda tillstånd till ett tillplattat och hopvikt tillstànd för lagring på en rulle; en tvärsnittsvy av det termoplastiska röret enligt fig. 2 efter att detta har vikts, sedd utmed linjen 3- 3 i fig. 2; en schematisk vy illustrerande en process för in- stallation av det hopvikta och upplindade termoplas- 2 och 3, varvid det termoplastiska tiska röret enligt fig. i en avloppsstam, från en inspektionslucka, röret lagras pà en rulle och àteruppvärms för in- stallation i den i jorden nedlagda rörledningen som skall àterställas; en schematisk vy, i snitt, illustrerande en detalj av anordningen för expansion av det hopvikta termoplas- tiska röret enligt fig. 2 och 3 och för avrundning av detta efter att det införts i den befintliga huvudrör- ledningen på det sätt som visas i fig. 4; en schematisk vy, i tvärsnitt, illustrerande en alternativ konstruktion för expansion och avrundning av det hopvikta termoplastiska röret efter dess införande i en befintlig rörledning; en schematisk tvärsnittsvy genom en typisk avloppsled- ning för byggnader som sträcker sig från en byggnad som den betjänar och till en huvudavloppsledning, och illustrerar en metod för installation av det termo- plastiska röret i en befintlig avloppsledning' för byggnader, i enlighet med uppfinningen; en tvärsnittsvy genom en föredragen utföringsform av det termoplastiska röret enligt fig. 1, när detta är Fig.

Fig.

Fig. 10 ll 12 13 14 15 16 469 573 9 hopvikt för installation j. en befintlig, i jorden .nedlagd rörledning; en schematisk vertikalprojektion av en anordning för tillverkning av det termoplastiska röret enligt fig. 1 i en hopvikt form, såsom visas i fig. 8; en vertikalprojektion av kalibreringsanordningen i anordningen enligt fig. 9, i en förstorad skala, såsom den utnyttjas för tillverkning av det termoplastiska röret i den form som visas i fig. 8; en vertikalprojektion av en enda kalibreringsplatta i kalibreringsanordningen enligt fig. 10, sedd från linjen ll-ll i fig. 10; en planvy av ett hopvikt ändparti av det termoplas- tiska röret enligt fig. 8, med ett anbringat änd- klämorgan för utnyttjande vid indragning av röret i en befintlig rörledning och för strypning av röränden för att medge att röret för expansionsändamål sätts under invändigt tryck; en snittvy tagen utmed linjen 13-13 i fig. 12; en något schematisk planvy av en lin-och-block-anord- ning enligt uppfinningen, vilken även visas i fig. 7, för att dra in. det hopvikta termoplastiska röret varvid anord- enligt fig. 8 i en servis-sidoledning, ningen visas i dess arbetsposition; en vy liknande fig. 14 men med anordningen enligt fig. 14 i ett hopfällt tillstånd för införande i en servis- sidoledning; en något schematisk sidovy i vertikalprojektion av anordningen enligt fig. 14 och 15; 469 573 Fig. 17 Fig. 18 Fig. 19 Fig. 20 Fig. 21 Fig. 22 Fig. 23 Fig. 24 10 en sidovy' i vertikalprojektion av' ett pluggnings- -.verktyg som utnyttjas vid tillpluggning av en ände av en längd av det termoplastiska röret som visas i fig. 8, efter att änden har avrundats, för utnyttjande vid överföring av fluid, värme och fluidumtryck till det inre av det termoplastiska röret; en vertikalprojektion av den främre änden av verktyget enligt fig. 17; en vy av en ände av det termoplastiska röret med 17 och 18 infört i röret och fastspänt på plats med hjälp av ett kedje- pluggningsverktyget enligt fig. fastspänningsorgan; en vy av kedjefastspänningsorganet enligt fig. 19 före dess anbringande vid röret och pluggen enligt fig. 19; en tvärsnittsvy tagen längs linjen 21-21 i fig. 19 och illustrerande kedjefastspänningsverktyget enligt fig. 19 och 20 när detta fastspänner det termoplastiska rörets ände mot pluggningsverktyget enligt fig. 17-19; ett något schematiskt längdsnitt genom. ett främre ändparti av det termoplastiska röret enligt fig. 8 med ändklämorganet enligt fig. 12 och 13 anbringat vid rörets ände och med resten av röret expanderat och avrundat, och med ett skärverktyg i enlighet med uppfinningen infört i det avrundade rörets ändparti för avskärning av den hopklämda änden från resten av röret; en snittvy genom röret och skärverktyget enligt fig. 22, tagen längs linjen 23-23 i fig. 22; en något schematisk sidovy i vertikalprojektion av en änduppvärmningsanordning som utnyttjas vid uppvärmning Fig. 25 Fig. 26 Fig. 27 Fig. 28 Fig. 29 Fig. 30 Fig. 31 _ omarbetning av ändpartiet, 469 575 ll av ett ändparti av det termoplastiska röret för varvid värmarverktyget visas installerat på ett hopvikt ändparti av det termoplastiska röret enligt fig. 8; en perspektivvy av ett uppblåsbart ändpluggnings- verktyg som utnyttjas för pluggning eller strypning av ändpartiet av det termoplastiska röret i stället för ändklämorganet enligt fig. 12 och 13, för att medge expansion.och avrundning av det hopvikta termoplastis- ka röret; en förkortad vertikalprojektion, delvis i snitt, av det uppblåsbara röret enligt fig. 25; en schematisk vy illustrerande installation av det uppblåsbara pluggningsverktyget enligt fig. 25 och 26 i det termoplastiska röret när detta befinner sig i ett expanderat och avrundat tillstånd; en schematisk vy liknande fig. 27 men illustrerande röret enligt fig. 27 efter att detta har vikts om med den uppblåsbara pluggen i ett tömt tillstånd därinuti; en schematisk vy illustrerande utnyttjandet av det uppblåsbara pluggningsverktyget enligt fig. 25 och 26 under installation av det termoplastiska röret i en servis-sidoledning; en schematisk vy illustrerande en annan användning av det uppblåsbara pluggningsverktyget enligt fig. 25 och 26; en schematisk vy som ytterligare illustrerar använd- ningen av det uppblåsbara pluggningsverktyget enligt fig. 25 och 26 i överensstämmelse med den process som illustreras i fig. 30; 469 573 Fig. 32 Fig. 33 Fig. 34 Fig. 35 Fig. 36 Fig. 37 12 en schematisk vy illustrerande “ytterligare en an- ~ vändning av det uppblåsbara pluggningsverktyget enligt fig. 25 och 26 för expansion och avrundning av det hopvikta termoplastiska röret efter att detta har införts i en befintlig, i jorden nedlagd rörledning; en schematisk vy av en huvudrörledningssektion och en korsande servis-sidorörledning, illustrerande en alternativ metod för att dra det termoplastiska röret enligt fig. 8 in i en servis-sidoledning som skall IepareIaS F en schematisk 'vy av' ett ändparti av det hopvikta termoplastiska röret enligt fig. 8, illustrerande en metod för frigörande av' draglinan från den främre änden av röret efter att detta har införts i en i jorden nedlagd rörledning; en schematisk vy liknande fig. 34 och illustrerande ytterligare en annan metod för att frigöra draglinan från det termoplastiska röret efter att detta har införts i en befintlig, i jorden nedlagd rörledning; en tvärsnittsvy genom korsningen mellan en huvud- rörledning och en servis-sidorörledning efter att det termoplastiska röret enligt fig. 8 har installerats och expanderats inuti huvudrörledningen som skall repareras, och illustrerande en metod för inplacering och uppskärning av en öppning genom det nyligen installerade termoplastiska.röret för att återupprätta förbindelsen mellan servis-sidoledningen och huvud- rörledningen; en schematisk sidovy i vertikalprojektion som illu- strerar ett sätt och en anordning för hopvikning av ett termoplastiskt rör som har tillverkats runt, för införande i en befintlig, i jorden nedlagd rörledning; 13 Fig. 38A-E schematiska tvärsnittsvyer sedda utmed linjerna 38A- ~38A resp. 38E-38E i fig. 37; Fig. 39 en något schematisk sidovy i vertikalprojektion av en frigörbar ändklämma och anbringad draglina och fri- göringslina, för utnyttjande vid hopklämning av den främre änden av det hopvikta röret enligt fig. 8 under dess installation; Fig. 40 en planvy ovanifràn av ändklämman enligt fig. 39; och Fig. 41 en planvy ovanifràn av frigörings-kilpartiet av klämman enligt fig. 39.

Reparation av avloppsstammar och liknande Med hänvisning först och främst till fig. l, betecknar hän- visningssiffran 10 en typ av rör som utnyttjas för att bygga om, reparera eller utbyta i jorden nedlagda rörledningssektioner, såsom avloppsrör eller liknande, enligt föreliggande uppfinning.

Ett kännetecken för röret är att det är format av ett termoplas- tiskt material såsom PVC, och närmare bestämt ett material som normalt är styvt och tjockväggigt för att ha tillräcklig ring- styrka för att motstå yttre jordtryck och hydrauliska tryck som det skulle kunna utsättas för när det befinner sig i jorden. Ändå kan ett dylikt termoplastiskt rör göras böjligt vid upphettning till temperaturer av exempelvis 93,3°C eller därutöver, i fallet med ett PVC-rör. Ett kännetecken för röret 10 är att det är strukturellt styvt eller fast vid typiska temperaturer för omgivningen ovan jorden och i jorden, men blir böjligt och bearbetbart till olika former när det upphettas eller återupphet- tas. Ett annat kännetecken för ett dylikt termoplastiskt material är att det har ett minne; dvs. om det tillverkas i en speciell form, såsom en rund rörform och därefter upphettas och tillplat- tas eller viks och sedan avkyls för att stabiliseras i. sin hopvikta form, ochcdärefter återuppvärmes utan.hoptryckning eller begränsning, kommer det att sträva efter att återgå till sin 469 575 14 ursprungliga runda rörform. Omvänt, om röret initiellt tillverkas exempelvis i en hoptryckt eller , hopvikt form, såsom visas exempelvis i fig. 3 och 8, därefter upphettas och under invändigt tryck expanderas till en rundad form och senare kyls och stabiliseras i dess rundade form, kommer det att sträva efter att återgå till sin ursprungliga hopvikta form om den senare upphettas utan hoptryckning eller begränsning. Denna minnesaspekt av det termoplastiska röret utnyttjas till en fördel i vissa aspekter av föreliggande uppfinning.

Ett konventionellt och enkelt åtkomligt rör av den typ som är användbar vid praktiserandet av föreliggande uppfinning, är ett polyvinylklorid (PVC) -rör med standardiserade dimensionsför- hàllanden (ytterdiameter/väggtjocklek) i området 13 till 65 vilket för närvarande är tillgängligt för i jorden nedlagda rörledningar såsom dräneringsledningar, vattenledningar etc. Även om, vid den mest föredragna utföringsformen av föreliggande uppfinning, det termoplastiska röret är tillverkat i ett hopvikt tillstånd, så som visas i fig. 8, på det sätt som beskrivs med hänvisning till anordningen enligt fig. 9-11, kan åtminstone vissa aspekter av uppfinningen även praktiseras vid utnyttjande av ett termoplastiskt rör tillverkat i en rörform eller en rund form. Fig. 2 illustrerar anordningen 11 för omformning av det konventionella PVC-röret 10 som har tillverkats i en rund form.

Fig. 3 illustrerar en tvärsektion genom röret efter att detta har omformats genom tillplattning och hopvikning vid utnyttjande av anordningen enligt fig. 2. Närmare bestämt uppvärms PVC-röret på varje konventionellt sätt, såsom med hjälp av ett uppvärmnings- organ lla, vilket kan vara en termostatiskt reglerad ånglåda eller ett hus innehållande termostatiskt reglerade elektriska uppvärmningselement. Genom att föra det ursprungligen runda röret 10 genom värmelådan lla upphettas röret till en temperatur som är tillräcklig för att göra röret plastiskt eller böjligt.

Därefter tillplattas det eller viks det företrädesvis i en vikanordning ll för reduktion av dess totala tvärsnittsdimension så att det med lätthet kan dras in i en i jorden nedlagd *69 575 'n 15 rörledning som har samma eller endast något större innerdiameter än den ursprungliga ytterdiametern för det termoplastiska röret.

Det termoplastiska röret med reducerad hopvikt dimension illustreras vid lOa i fig. 3. Även om enheten ll i fig. 2 schematiskt illustrerar ett rörhop- vikningsorgan, illustreras en praktisk rörhopvikningsanordning och -metod närmare i detalj med hänvisning till anordningen enligt fig. 37 och 38A-E. Där framgår det att det runda röret 10, efter att det passerat genom värmaren lla, först tillplattas med hjälp av ett par motstående tillplattningsrullar 60, 61 och därefter förs under ett vikningshjul 62 under det att det progressivt uppbärs av tre olika uppsättningar av vikningsrullar 63, 64, 65. Paret av vikningsrullar 63 är anordnade i samverkan med vikningshjulet 62 för att börja vika röret 10 till en U-form.

Därefter fortsätter de tre vikningsrullarna 64 vikningsprocessen genom att vara anordnade i en halv U-form för samverkan med vik- ningshjulet 62. Slutligen är uppsättningen om fyra vikningsrullar 65 anordnade i en U-form för samverkan med vikningshjulet 62 i avsikt att avsluta vikningen av röret 10 till en U-form. Därefter förs det vikta röret genom en begränsningsform 66 under det att det kyls, detta för att stabilisera röret i dess U-form så att det har ett U-format minne. Från formen 66 kan det vikta röret antingen lagras i förutbestämda längder eller föras genom ett àngrör för att återuppvärmas och för att göras böjligt för införande direkt i en befintlig rörledning.

Alternativt, efter tillplattningsprocessen och före vikningen, kan röret i sitt platta tillstånd upprullas i värmeboxen 18 som visas i fig. 4. Därefter kan det platta, upprullade röret återuppvärmas i värmeboxen vid arbetsplatsen, och därefter dras från värmeboxen och vikas på det sätt som beskrivits tidigare, strax före införande i röret som skall återuppbyggas.

Vid vissa applikationer kan det även vara möjligt att installera det termoplastiska röret i ett befintligt rör i ett tillplattat tillstànd, i synnerhet om det termoplastiska röret i dess runda 469 573 16 tillstånd har väsentligt mindre ytterdiameter än innerdiametern för* rörledningen som skall repareras. Under* de flesta för- hållanden är det emellertid att föredraga att det termoplastiska röret installeras i en befintlig rörledning i en i längdled hopvikt form, såsom visas antingen i fig. 3, fig. 8 eller i fig. 38E. Av alla de vikta formerna är emellertid formen enligt fig. 8 att föredraga av de skäl som förklaras nedan.

Såsom nämnts tidigare har det termoplastiska röret, när det tillverkats i en rund form, ett minne som strävar efter att få detta att återgå till dess runda form när det återuppvärms efter vikning. I det fall det är nödvändigt att återuppvärma det hopvikta röret för att göra det böjligt för installation i en befintlig rörledning kommer således röret att sträva efter att återgå till sin runda form, eventuellt för tidigt, såvida det inte begränsas eller hålls tillbaka. Det är primärt av detta skäl som det är att föredraga att det termoplastiska röret i första hand tillverkas i en önskad vikt form. När det vikta röret därefter återuppvärms för att göra det böjligt för införande i en befintlig rörledning, kommer röret att bibehålla sin vikta form tills det är helt infört i den befintliga rörledningen och är redo för omformning till en rund form.

Oavsett om det termoplastiska röret tillverkas i en rund eller hopvikt form, bör röret vara i en hopvikt form när det är klart för införande i en befintlig rörledning. Det är även att föredraga att det termoplastiska röret är upprullat under det att det uppvärms och således görs böjligt på en lagringsrulle, såsom rullen 12 som visas i fig. 4.

Rullen 12 med det hopvikta termoplastiska röret lagras i ett hus eller en "värmelåda" 18 utrustad med en termostatiskt reglerad värmare 24 för uppvärmning av värmelådans inre och således rullen 12 för att göra det hopvikta rörmaterialet lOa böjligt när så önskas. Lämpligtvis är värmelàdan 18 även utrustad med ett luft- cirkulationssystem 19 för att förhindra värmeskiktning inuti värmelådan, och därigenom säkerställa att rullen av hopvikt rör va» GW. 9 573 17 uppvärms likformigt. Värmelådan 18 är lämpligtvis monterad så att den är flyttbar och visas monterad på den plana lastytan på en lastbil 20 för transport till en arbetsplats. En mindre form av värmelådan kan vara monterad på hjul och kan förflyttas manuellt för användning vid betj äning av små icke åtkomliga rörledningar, såsom avloppsledningar för byggnader. I vilket fall som helst är antingen maskindrivna eller manuellt manövrerade organ anordnade för rotation av rullen 12 i syfte att upplinda material på rullen eller att linda av det från rullen. Värmelâdan 18 är utrustad med en tillträdesdörr 21 och kan även vara utrustad med en nedåt- gående kanal 22 och en rulle 23 för- att underlätta införande av det vikta termoplastiska röret i en i jorden nedlagd rörledning genom en vertikal åtkomstöppning, såsom inspektionsbrunnen 16 i den befintliga avloppsstammen 14.

Enligt en aspekt av uppfinningen transporteras värmelådan 18 till en öppning vid en arbetsplats, såsom inspektionsluckan 16, vid en i jorden nedlagd rörsektion, såsom avloppsstammen 14 som skall repareras. Änden på det reducerade röret 10a ansluts till en draglina 26 som gjorts åtkomlig från en intilliggande öppning i den befintliga rörledningen, såsom en annan inspektionslucka (ej visad), och som med hjälp av ett klämorgan 28 ansluts till den fria eller främre änden av det nya röret. Det nya röret görs böjligt genom uppvärmning av rullen 12 i värmelådan 18 via värmaren 24. Draglinan 26 aktiveras därefter, exempelvis med hjälp av en vinsch vid nästa inspektionslucka nedströms om inspektionsluckan 16, för att dra det böj liga, hopvikta röret 10a från rullen 12 genom kanalen 22 och runt kanalrullen 23 och in i det befintliga röret 14 till nästa inspektionslucka. Efter införande av det hopvikta, nya röret uppvärms det och expanderas till en rund eller i huvudsak rund form för åstadkommande av ett rör som kommer att hårdna eller stelna till en tjockväggig, fast form med tillräcklig ringstyrka för att motstå yttre hydrauliska tryck och jordtryck.

Fig. 5 illustrerar ett sätt att expandera röret med reducerad dimension, efter att det har dragits in i det ursprungliga röret 469 573 18 som skall återställas eller utbytas. Enligt en dylik metod införs ett par av pluggar 30 och 32 i de motsatta ändarna av det vikta röret när åtminstone ändarna befinner sig i ett uppvärmt, böjligt tillstånd. Pluggen 30 installeras vid en bortre ände av den nya rörsektionen som befinner sig vid den befintliga rörledningens införingsände. Pluggen 32 installeras vid den främre änden eller draglineänden av det nya röret efter frånkoppling av draglinan.

Var och en av pluggarna 30 och 32 är utrustad med ett perifert, expanderande tätningselement 34 anordnat för frigörbart tätande ingrepp med det ursprungliga röret 14 och det nya röret l0a.

Tätningselementen. 34 uppblàses via tryckledningar* 36, såsom lufttrycksledningar, vilka leder till reglerorgan (visas ej) ovanför marken. Pluggen 30 har en inloppsledning 38 därigenom för införande av ett expanderande medium, såsom färsk ånga eller varmvatten i det nya röret. En dylik ledning är utrustad med en lämplig reglerventil 40 liksom en tryckmätare 42 och en över- trycksventil 44. Pluggen 32 har en utloppsledning 46 som står i förbindelse med utrymmet mellan de två pluggarna och som vid 48 är försedd med lämplig ventil.

Det nyligen installerade, hopvikta röret, med pluggarna införda vid dess motsatta ändar, uppvärmes därefter invändigt genom att föra färsk ånga genom de små kanalerna åstadkomna vid vecken i det nya röret, som framgår av fig. 8. Ventilen 48 vid den ned- ströms änden är öppen så att hela längden av det nya röret uppvärms. Ventilen 48 stängs därefter under det att ånga under tryck fortsätter att införas genom pluggen 30 för att sätta det hopvikta röret under tryck och bringa det att omformas och expandera till en rund form. Om det nya röret är tillverkat hopvikt, bör det avkylas eller tillåtas att svalna efter att det intagit sin rundade form under bibehållande av ett inre tryck, såsom kyllufttryck, så att röret hårdnar eller stelnar i sin runda form. Det sista steget är inte nödvändigt om röret är tillverkat i en rund form, såvida inte röret expanderats eller tänjts ut förbi dess ursprungliga diameter under omformningspro- CQSSGI) . 469 573 19 Om inga invändiga kanaler är anordnade i det hopvikta nya röret, såsom vore fallet om det nya röret är vikt fullständigt platt, såsom visas i fig. 3, skulle det nya röret behöva uppvärmas externt, såsom genom att föra färsk ånga genom det befintliga röret, innan pluggarna 30 och 32 införs i det nya rörets ändar.

Med det nya röret uppvärmt över dess hela längd skulle pluggarna 30 och 32 därefter med lätthet kunna införas i de motsatta ändarna, skulle ventilen 48 stängas och skulle färsk ånga eller varmvatten införas genom pluggen 30 för att expandera det hopvikta röret och omforma detta till en rund form.

Fig. 6 visar en annan typ av anordning 35 för expansion av det reducerade röret. En dylik anordning innefattar en dorn 50 med uppvärmningsorgan 52 däri, vilken har förmåga att uppvärma det nya röret till ett böjligt tillstånd. Dornen 52 är ansluten till en draglina 54 eller något annat organ för att dra denna genom det ursprungliga röret. Vid korrekt uppvärmning av dornen och genom anbringande av en dragkraft mot draglinan, dras dornen genom det ursprungliga röret under expansion av det nya röret till den önskade diametern. Med denna metod skulle naturligtvis draglinan 54 införas i det nya röret innan det nya röret viks ihop för införande i den befintliga rörledningen.

En tredje metod för uppvärmning, rundning och expansion av det nya röret inbegriper spolning av varmvatten eller ånga ner genom det befintliga röret som skall repareras, utmed det installerade men ännu hopvikta nya röret, tills den önskade temperaturen uppnåtts vid den nedströms änden. Därefter sätts det nya röret under tryck medelst varmvatten eller ånga och expanderas under tryck till en rund form och till den önskade diametern.

Exempel I en specifik process för rekonstruktion eller återuppbyggnad av ett rör införskaffas ett konventionellt PVC-rör som har plus minus 12,7 mm mindre ytterdiameter än innerdiametern för det rör som skall återställas. PVC-röret har standarddimensionsför~ 469 573 20 hållanden mellan väggtjocklek och ytterdiameter såsom påpekats tidigarei.PVC-röret uppvärmes till åtminstone 93,3-98,9°C och reduceras till den form som visas i fig. 3, fig. 8 eller fig. 38E. Det hopvikta röret lagras därefter på stora rullar så att det på lastbilar kan forslas till arbetsplatsen. Under installa- tion i ett befintligt rör eller en befintlig rörledning nedlagda i jorden, uppvärms det nya röret åter, företrädesvis i en värmelåda 18, för att göra det böj ligt och med lätthet indragbart i huvudsak vertikalt ned genom en djup inspektionslucka och därefter i huvudsak horisontellt genom den befintliga rörled- ningen. När det väl installerats i den befintliga rörlednings- sektionen pluggas, uppvärms och rundas det vikta röret. Om så önskas kan det även expanderas utöver dess ursprungliga eller nominella avrundade diameter för att passa tätt mot den befint- liga rörledningssektionen.

Sätt att lokalisera anslutningar för avloppsledninqar för byggnader .

En fördel med att expandera det nyinstallerade termoplastiska röret utöver dess ursprungliga nominella diameter illustreras med hänvisning till fig. 36, där den befintliga rörledningssektionen som skall repareras korsas av åtminstone en avloppsledning för en byggnad eller av någon annan sidoservis-ledning. I fig. 36 korsas huvudrörledningen 70 vid 72 av en servis-sidoledning 74, såsom en avloppsledning för en byggnad. När det nya termoplastis- ka röret installeras i stammen 70 och avrundas och expanderas eller uttänjs förbi dess ursprungliga avrundade nominella diameter för att tätt ingripa med innerväggen av den befintliga stammen 70, formas en utbuktning 76 vid servis-sidoledningens öppning in till eller korsningspunkt 72 med stammen. Denna utbuktning 76 är i själva verket en indikering på den exakta platsen för servis-sidoledningens öppning in till stammen. Genom att föra en TV-kamera genom stammen, kan den exakta platsen för utbuktningen, och således för servis-sidoledningens öppning, bestämmas. Därefter kan ett fjärrstyrt skärverktyg 78 föras utmed stanunen till den exakta platsen för utbuktningen och utnyttjas 46-9 575 21 för att skära bort utbuktningen 76 från det nya röret 80, för att därigenom åter öppna servis-sidoledningens 74 tillträde till stammen.

Rundning och expansion, eller uttänjning, av det nyinstallerade termoplastiska röret uppnås med hjälp av de metoder som be- skrivits ovan eller på det sätt som beskrives nedan med hän- visning till ytterligare utföringsformer.

Föredraqen form på det hopvikta röret Även om de tillplattade och hopvikta termoplastiska rören enligt fig. 3 och 38E är lämpliga för användning vid de installations- processer som beskrivits, visas den föredragna formen på dylika hopvikta rör 10 i fig. 8. Det termoplastiska röret 10 enligt fig. 8 är tillverkat i huvudsak i den visade hopvikta formen. Det är allmänt ett tillplattat rör vikt utmed en allmänt krökt, i tvärsnitt lökformad, längsgående fals eller vikning 82, till bildande av ett par över varandra liggande ben, innefattande ett långt ben 83 och ett kortare ben 84. Det långa benet 83 slutar vid en krökt eller lökformad fri ände 85 för avgränsande av en liten längsgående kanal 86 genom det vikta röret. Det kortare benet 84 slutar likaledes i en krökt eller lökformig fri ände 87 som likaledes avgränsar en längsgående kanal 88 genom röret.

Vidare avgränsar den mjukt vikta delen 82 en kanal 89 utmed falsens insida, från en ände av röret till den andra.

Den lökformiga vikningen eller falsen och de lökformiga ändarna på benen, såsom beskrivits, är viktiga för att förhindra att rörets vikta partier spricker eller rämnar när röret viks, vilket i annat fall skulle kunna hända om röret veks platt på det sätt som. visas i fig. 3, i synnerhet om röret är tjockväggigt.

Kanalerna 86, 88 och 89 är även betydelsefulla för att möjliggöra för ånga eller någon annan varm fluid att passera genom det vikta rörets fulla längd för återuppvärmning och således omformning av detta efter att det vikta röret installerats i en befintlig i jorden nedlagd rörledning. Utan dylikt tillträde till veckens 469 575 22 eller falsarnas inre skulle återuppvärmningen ske genom en lång, långsam process och vara mycket svår att uppnå.

Den vikta formen på röret enligt fig. 8 är särskilt lämplig för användning såsom utbytesrör vid reparation av avloppsledningar för byggnader, såscmxen avloppsledning 90 för byggnader som visas i fig. 7 och som går från en skärningspunkt 92 med en huvudrör- ledning 94 och in i en byggnad 96 som skall betjänas. Installa- tion av ett utbytesrör i dylika avloppsledningar för byggnader innebär speciella problem på grund av dylika ledningars be- skaffenhet. För det första innebär dylika sidoledningar be- svärliga àtkomstproblem eftersom de ofta löper under gräsmattor, träd och buskar och inte är åtkomliga med hjälp av inspektions- brunnar. Uppgrävning av den befintliga sidoledningen som är i behov av reparation, skulle således vara mycket dyrbar. Vid införande av en ny sidoledning i en befintlig i jorden nedlagd sidoledning, är det vanligtvis endast praktiskt möjligt att få tillträde till denna från en enda liten vertikal utgrävning intill byggnaden, såsom anges vid 98 i fig. 7. En dylik ut- grävning lämnar litet utrymme för manövrering eller för en stor mängd av utrustning.

För det andra är avloppsledningar för byggnader vanligtvis av mycket mindre diameter än stammar och ofta har de skarpa krökar eller böjar, till skillnad från stammar som vanligtvis är raka från inspektionslucka till inspektionslucka. Avloppsledningen 90 för en byggnad har exempelvis en krök vid 100, vilket gör det omöjligt att i den befintliga sidoledningen införa ett rakt, styvt rör. I fig. 7 sträcker sig avloppsledningen 90 för byggnaden, vilken är åtkomlig via den vertikal utgrävningen 98 intill byggnaden 96, under en gräsmatta 102 och till stammen 94, vid ett avsevärt djup under' en, gata 104. De processer och anordningar som skall beskrivas härnäst är särskilt lämpade för att lösa de unika problemen med att från en enda liten, huvud- sakligen vertikal åtkomstöppning installera ett utbytessidorör i ett befintligt, i jorden nedlagt sidorör. Dylika metoder och -469 573 23 anordningar utnyttjar den tillverkade form på det vikta termo- plastiska röret som visas i fig. 8.

Metod och anordning för framställning av ett termoplastiskt rör i hopvikt form Med hänvisning till fig. 9, 10 och 11 framställes det hopvikta termoplastiska. röret enligt fig. 8 genom utnyttjande av en konventionell strängsprutmaskin 106 för plaströr vilken strängs- prutar in :L en vakuumlåda eller suglåda 108. Dragorgan 110 innefattande en serie av motstående matarrullar 111, 112, nedströms om suglådan, drar det strängsprutade och formade materialet från suglådan under spänning och matar det till ett ångrör 114 för återuppvärmning till ett böjligt tillstånd, så att det resulterande hopvikta röret kan lindas i dess hopvikta form på en lagringsrulle 116 som typiskt skulle vara placerad i värmelådan 18 enligt fig. 4.

Ett munstycke 118 och en dorn 120 är placerade vid strängsprut- maskinens utlopp. Det finns en spalt 121 av mellan 304,8 och 609,6 mm mellan den nedströms änden av munstycket 118 och inloppet till suglådan 108.

Suglådan är invändigt uppdelad i tre sektioner med hjälp av skiljeväggar 122, 123. Alla de tre sektionerna är fyllda med vatten till en nivå 124 inuti lådan. Den första eller uppströms sektionen av lådan är ansluten till en undertryckskälla 125. Även om hela suglådan befinner sig under negativt tryck genom dylik anslutning, råder ett maximalt negativt tryck i lådans uppströms sektion. Kalibreringsorgan 126 är anordnade i suglådans första sektion. Kalibreringsorganen formar och bibehåller det sträng- sprutade plastmaterialet i dess önskade, hopvikta tillstånd när materialet kyls och således hårdnar. Vattnet inuti suglådan tjänar en kylfunktion och ett undertryck som tillförs lådan samverkar med kalibreringsorganet för att bibehålla plast- materialet i dess önskade hopvikta form tills det, genom 4 575 \0 6 24 avkylning, har förmåga att bibehålla en dylik form utan att begränsas eller hållas tillbaka.

Med hänvisning särskilt till fig. 10 och ll innefattar kalibre- ringsorganet en serie av kalibreringsplattor 128 anordnade i åtskilt förhållande och hopmonterade med hjälp av monterings- stänger 130 samt åtskilda med hjälp av mellanlägg eller distanser 132 mellan plàtarna, på stängerna. Stängerna är gängade vid sina motsatta ändar och är säkrade med hjälp av muttrar 134. Kalibre- ringsplåtarna 128 som ligger närmare inloppsänden av kalibre- ringsorganet är åtskilda mer tätt tillsammans än de som ligger längre nedströms, och detta på grund av den större plasticiteten och flytbarheten för plasten vid inloppsändpartiet och således det större behovet av att bibehålla formen på strängsprutningen i detta. parti av' kalibratorn. Såsom ett tillägg innefattar kalibratorn även ett centralt rör 136 med öppningar 137 för överföring av kylvatten till och mellan plattorna för snabbare avkylning av plastmaterialet.

Med hänvisning till fig. 11 innefattar varje kalibreringsplatta 128 en precisionsskuren öppning 138 med den exakta konturformen och ytterdimensionen för det vikta röret som formas och bibehål- les i kalibreringsplattorna. Varje platta 128 i kalibratorn har exakt samma storlek och form på öppningen. Vid jämförelse av fig. 8 och ll skall det uppmärksammas att öppningen 138 i kalibre- ringsplattan innefattar ett kort ben l38a motsvarande det vikta rörets korta ben 84 och ett långt ben 138b motsvarande rörets långa ben 83 såväl som ett rundat falsparti l38c motsvarande rörets längsgående, rundade fals eller veck 82.

Vid tillverkning av röret enligt fig. 8 inmatas en rå plast- blandning, såscmlpolyvinylklorid, in till strängsprutmaskinen.106 genom en inmatningstratt 107 där materialet uppvärms till en hög temperatur av exempelvis 182°C, och därefter strängsprutas genom munstycket 118 där det mycket heta plastmaterialet möter dornen 120. plasten till den önskade slutgiltiga dimensionen och formen som Munstycket och dornen är dimensionerade för att forma 469 573 25 önskas på röret. Plastmaterialet matas över spalten 121 och in i den första sektionen av suglådan 108 och genom kalibrerings- plattorna] Plattorna formar och bibehåller plastmaterialet i den form och dimension som bestäms av kalibreringsplattornas öppningar 138.

När plastmaterialet först inträder i kalibratorn är det mycket hett och ganska flytande, och således befinner sig kalibrerings- plattorna 128 mycket tätt tillsammans vid denna punkt för att bibehålla den önskade formen. Undertrycket inuti lådan håller plasten mot öppningarnas 138 ytterperiferi när kylvattnet kyler plastmaterialet. Om så önskas kan tryckluft som från en källa 140 insprutas i dornen 120, föras ner genom de inre kanalerna 86, 88, 89 i den vikta plastformen för att säkerställa att plasten inte fullständigt faller ihop och för att bibehålla det hopvikta rörets rörform. Vid den tidpunkt när plastmaterialet når den nedströms änden av kalibratorn 126 är det väsentligen avkylt och kan det bibehålla sin egen form under den spänning som påförs av matarrullarna 110. Dylika rullar drar den vikta plasten från suglådan i. en kontinuerlig remsan Från kalibreringsplattorna löper remsan genom de andra och tredje kamrarna i suglådan, där den progressivt hårdnar eller stelnar. När remsan 10 lämnar suglådan är den kall, styv och huvudsakligen i den form som visas i fig. 8. Avdragaren 110 reglerar, genom att dra remsan eller materialströmmen från strängsprutmaskinen under spänning, väggtjockleken och andra dimensionsparametrar för det vikta röret.

Från avdragaren 110 matas den vikta remsan genom ångröret 114, in till vilket en àngkälla 115 matar genom en inloppsöppning 117 för àteruppvärmning av remsan till ett böjligt tillstånd, så att den kan upprullas på lagringsrullen 116.

Antalet av och avståndet mellan kalibreringsplattorna som utnyttjas i ka1ibratorn.är en funktion av strängsprutningshastig~ heten sådan denna bestäms av avdragaren, och av den önskade väggtjockleken för det färdiga röret. 469 573 26 Såsom nämnts tidigare kan rullen 116 av det lagrade, hopvikta röret 10 "installeras i värmelådan 118 som visas i fig. 4, för transport till och utnyttjande vid en arbetsplats.

Sätt, anordning och verktvqsuppsättning för installation av termoplastiskt rör i en sidoledning Fig. 7 illustrerar inte endast en avloppssidoledning, såsom beskrivits tidigare, utan illustrerar även en metod, en anordning och en verktygsuppsättning för införande av det vikta termoplas- tiska röret enligt fig. 8 i sidoledningen. Först måste en vertikal utgrävning eller ett vertikalt schakt 98 grävas, företrädesvis så nära som möjligt intill den byggnad 96 som betj änas av sidoledningen 90, för genombrytning av den befintliga sidoledningen 90 och för att bereda tillträde till denna.

Därefter kan längden pà den sidoledning som skall repareras eller utbytas bestämmas genom införande av en flexibel glasfiberstång i sidoledningen, vid utgrävningen, och matning av stången genom sidoledningen tills denna korsar stammen 94. När detta inträffar kan längden på stången inuti sidoledningen markeras vid tillträ- desöppningen och därefter utdrages stången och uppmäts denna för bestämning av längden på det plaströr 10 som erfordras för arbetet. När längderna på en serie av sidoledningar som skall repareras, är kända, kan det vikta röret lO i förväg kapas motsvarande dessa längder, antingen vid fabriken eller vid någon annan plats på avstånd från arbetsplatsen. Därefter kan dylika i förväg kapade längder transporteras till arbetsplatserna för installation .

Alternativt kan de erfordrade längderna kapas vid arbetsplatsen, från rullen 116 eller 12 (fig. 4) inuti värmelådan 18 som transporterats till arbetsplatsen. Om utgrävningarna för sidoledningarna som skall repareras inte är åtkomliga för den lastbil 20 på vilken värmelådan 18 är monterad, kan de nödvändiga längderna av plaströret 10 lagras på andra, mindre rullar, inuti mindre, på hjul monterade värmelàdor (visas ej) som rullas till 469 573 27 respektive utgrävningar. En mindre "mini-värmelåda" 140 visas i fig. 7, omslutande en rulle 142 av vikt rör 10.

Snarare än att i förväg mäta och kapa de erforderliga längderna av det vikta plaströret 10 till längder som motsvarar längderna på de sidoledningar som skall repareras, kan det vikta röret lO såsom ett alternativ helt enkelt uppvärmas inuti värmeboxen 140 och matas in i den befintliga sidoledningen tills det nya, vikta röret når korsningen med stammen 94, och därefter kapas vid rullen.

Om det vikta plaströret 10 i förväg är kapat till rätt längd vid fabriken kan det även transporteras i dess kapade längder till olika arbetsplatser och där uppvärmas, för införande i den befintliga sidoledningen, i ett ångrör liknande àngröret 114 som visas i fig. 9. Ångröret kan vara tillverkat av kanfas eller metall eller ekvivalenta material, med flexibla ändar av väv eller ekvivalent xnaterial, vilka kan. knytas runt det vikta plaströret för att hålla ångan inuti àngröret. Dylika rör är av lättviktstyp för enkel transport till en arbetsplats och kan vara 6,1 meter långa eller längre. För användning på fältet föredras ett ångrör av kanfas framför metallröret och detta med hänsyn till vikten.

Om avloppssidoledningen är rak och om dess tillträdesöppning vid utgrävningen är tillräckligt nära ytan eller om utgrävningen är tillräckligt stor, kan det vara.möjligt att införa den nödvändiga längden av det vikta plaströret 10 i den befintliga sidoledningen helt enkelt genom att skjuta det nya röret in i det befintliga röret tills den främre änden når stammen. Ofta kommer emellertid inte detta att vara möjligt pà grund av att det är nödvändigt för det nya röret att gå igenom en krök vid utgrävningen eller utmed sidoledningen, eller bägge delarna. I dylika fall är det nöd- vändigt att uppvärma det normalt styva, vikta plaströret för att göra det böjligt i längdled så att det kan klara av böjen, och att dra det nya, vikta röret in i sidoledningen snarare än att skjuta det. Dragning av det flexibla, vikta plaströret in i den 46 9 573 28 befintliga sidoledningen, utan någon tillträdesöppning vid sidoledningens stam-ände, innebär speciella problem som förelig- gande uppfinning tar itu med.

Dragning av den nya sidoledningen in i den befintliga sidoled- ningen från tillträdesöppninqen Ett sätt att införa den nya sidoledningen i den befintliga sidoledningen. genom dragning, innefattar utnyttjandet av' en draglina anbringad vid den främre änden av den.nya sidoledningen.

Denna lina löper runt en brytskiva vid sidoledningens anslutning och går' därefter tillbaka till ingången. till sidoledningen. Genom att anbringa en.dragkraft:mot draglinan från till stammen, tillträdesöppningen, vid utgrävningen 98, kan det nya röret dras genom hela längden av den befintliga sidoledningen. Denna metod inbegriper utnyttjandet av en speciell verktygsuppsättning.

Först måste den främre änden av den nya sidoledningen klämmas sluten för begränsning av storleken på de genomgående kanalerna 86, 88, 89, 8, vikta rörets inre sätts under tryck efter att det införts i den såsom visas i fig. för att möjliggöra att det befintliga sidoledningen, samtidigt som het fluid fortfarande tillåts passera genom det vikta röret så att det kan uppvärmas över hela dess längd och därigenom kan göras böjligt för expansion och rundning. För uppnående av denna begränsning och hopklämning vid änden utnyttjas ett ändklämorgan som visas i fig. 12 och 13. En sidovy av ändklämorganet visas även i fig. 22. Med hänvisning till dessa tre figurer innefattar ändklämorganet 144 ett par styva metallplàtar. Dessa plåtar innefattar en övre plàt 145 och en motsatt bottenplåt 146. framskjutande nospartier 147 med inriktade draglinanslutningshål Bägge plátarna har framåt 148 utsträckta därigenom. Ett annat par av inriktade hål 149 sträcker sig genom bottenplåten och den övre plåten bakom linhålet 148, Bulten 150 sträcker sig även genom inriktade, borrade hål 151 genom det för mottagning av en klämbult 150. vikta plaströret 10. 29 För installation av ändklämman 144 på den främre änden av det vikta pläströret 10 uppvärms den främre änden av röret för att göra det böjligt, och denna uppvärmning sker exempelvis i en ändvärmare 152 som visas i fig. 24. Ändvärmaren 152 innefattar ett tunnväggigt, styvt rör 154 som är tillslutet vid en ände med hjälp av en ändplåt 156 som har en central inloppsport 157 med en ångslanganslutning 158. Motsatt ände av värmaren innefattar en flexibel mantel 160 av kanfas eller annan lämplig väv bunden vid röret 154 vid anslutningsbandet 162. Den fria änden av manteln 160 kan knytas eller bindas runt det vikta plaströret 10 på ett sådant sätt att ånga tillåts strömma ut vid mantelns förbindning 164 med röret, så att hela. ändpartiet av' röret uppvärms till en önskad temperatur vid insprutning av ånga i röret genom anslutningen 158. Längden på röret 152 kan vara approximativt 0,61 meter för de flesta ändamål, även om det kan vara längre och kortare beroende på applikationen.

Efter att den främre änden av röret 10 gjorts böjlig anbringas ändklämmans 144 plåtar vid änden av röret, och införs bulten 150 genom bulthålen 151 och åtdrages så att de motstående plåtarna 145, 146 pressar ett mellanliggande parti av det vikta röret till ett mer tillplattat tillstånd för reduktion av dimensionerna av kanalerna 86, 87, 89 vid änden av det vikta röret. Det skall uppmärksammas att klämplåtarnas 145, 146 bredd är huvudsakligen smalare än den totala bredden på det vikta röret 10, så att kanaler 89, vid vecket eller falsen, och 86 vid änden av det långa benet inte blir fullständigt tillslutna vid anbringande av klämkraft mot det vikta röret. När klämman är anbringad kan fluid således fortfarande passera helt genom den hopklämda änden av röret, men ändock är kanalerna tillräckligt små för att man skall kunna uppnå en uppbyggnad av ett inre tryck inuti det vikta röret för expansion och rundning av röret.

Den beskrivna ändvärmaren är även användbar för andra ändamål såsom kommer att bli uppenbart med ledning av följande be- skrivning. 469 573 30 Friqörbar ändklämma En annan typ av ändklämma som kan. utnyttjas i stället för ändklämman 144, är en frigörbar ändklämma 250 som visas i fig. 39-41. Klämman 144 har den nackdelen att den inte är borttagbar från den främre änden av röret 10 när denna införs i en blind rörledning, utan att den hopklämda änden av rörledningen skärs bort genom utnyttjande av ett speciellt fjärraktiverat skärverk- tyg som visas i. fig. 22 och 23 och som beskrivs nedan. En frigörbar ändklämma 250 kan emellertid fjärrstyrt frigöras från den hopklämda änden av det nya röret när så önskas och kan med hjälp av linan dras från den befintliga rörledningen.

Den frigörbara klämman 250 innefattar en övre klo 252 ledad vid 254 vid en nedre klo 256. Den nedre klon 256 innefattar en främre ändtunga 258 med ett draglinehål 260 utsträckt därigenom, för anbringande av en draglina 262. Klorna 252, 256 har gripändar 263, 264 för att gripa om och sammanpressa ett främre ändparti 266 av det vikta plaströret 10 när detta parti är hett och böjligt.

En bult 268 sträcker sig genom en stor öppning 270, större än bultens huvud 269, och genom ett i linje därmed inriktat, mindre bulthål 272 i den nedre klon 256. Bulthålet 272 är mindre än muttern 273 och huvudet 269 på bulten 268. Ett gaffelformigt frigörings-kilelement 276 har parallella armar 277, 278 av- gränsande en skára 280 och förenade med en vertikalt kilformad stomme 282. En flexibel frigöringslina 284 är anbringad vid stommen 282 genom att den är förd genom stommens hål 286. Kil- elementet 276 är konstruerat att kilas in mellan bultens 268 huvud 269 och den övre ytan av den övre klon 252, med armarna 277, 278 utsträckta nedanför huvudet och med skåran 280 mottagan- de bultens skaft. Således dras bulthuvudet 269 mot armarna 277, 278, snarare än genom den stora öppningen 270 i den övre klon, när bulten åtdrages för att klämma klornas ändar 263, 264 mot röret 10. 469 573 31 För frigöring av klämman från det nya röret efter att röret har dragits i'n i den befintliga avloppssidoledningen genom utnyttjan- de av draglinan 262, och efter att det nya röret har rundats, förutom den hopklämda änden, dras frigöringslinan 284. Detta drar bort kilelementet 276 från under bulthuvudet 269 (eller muttern 273 om bultens mutterände befinner sig ovanför den övre klon), och medger för bulthuvudet att falla igenom den stora öppningen 270 i den nedre klon 256 och tillåter därigenom klorna att öppna sig för att frige röränden. Kilelementet och klämman kan dras från sidoledningen, eller stammen. genom utnyttjande av deras respektive draglinor.

Trum-och-lin-groda Ett annat verktyg som utnyttjas vid dragning av den nya, vikta sidoledningen in i den befintliga sidoledningen från tillträdes- öppningen 98, är ett trum-och-lin-organ. som här benämns en "groda", visad i fig. 14-16. Grodan 152 innefattar en lin- brytskiva 154 roterbart monterad inuti ett skivhus 156 på en axel 157. Anbringade vid motsatta sidor om den öppna bakre änden av skivhuset är ett par vinkelben 158. Varje ben innefattar en främre bensektion l58a och en såsom en enhet därmed utförd bakre bensektion l58b. Utsträckta bakåt från de bakre bensektionerna l58b är ett par av flexibla stålben-styrband 160, krökta inåt vid sina bakre ändar 161. Vridförbindningar 162 mellan benen 158 och huset 156 är fjäderbelastade för att pressa benen utåt på det sätt som visas i fig. 14. Benen kan emellertid svängas inåt till de lägen som visas i fig. 15 för att tillåta benen och således hela aggregatet att röra sig genom sidoledningen.

Ett par av allmänt triangelformade armar 164 är ledade vid förbindningspunkterna mellan de främre och bakre bensektionerna l58a, l58b vid fjäderbelastade ledförbindningar 166. De fjäderbe- lastade förbindningarna 166 pressar armarna 164 mot sina utsträckta lägen som visas i fig. 14, vinkelräta mot de bakre bensektionerna l58b, när de befinner sig i sina utsträckta lägen enligt fig. 14. Armarna 164 kan emellertid fällas ner mot 469 573 32 fjädertrycket och till sina hopfällda lägen som visas i fig. 15, återigen'för att tillåta grodan att röra sig igenom en sidoled- ning till sin destination. En draglina 168, vars bägge ändar går tillbaka till tillträdesöppningen 98, är förd runt brytskivan 154.

Med dess draglina 168 anbringad, men med bägge ändarna av linan gående tillbaka till tillträdesöppningen 98, införs grodan i den befintliga sidoledningen och skjuts genom denna genom utnyttjande av en flexibel glasfiber-tryckstång (visas ej). När grodan når skärningspunkten mellan sidoledningen och stammen, och med huset 156 och dess anslutna linskiva inskjutna i stammen, och även med de främre benen 158a inträdande i stammen, fjädrar armarna 164 utåt från sina i fig. 15 visade lägen till sina i fig. 14 visade öppna. lägen. I det öppna läget för' benen pressar de bakre ändsektionerna 158b och deras anslutna benband 160 mot den befintliga sidoledningens innervägg. Vid denna punkt dras bägge ändarna av draglinan 168 för stadig förankring av grodan vid förgreningspunkten mellan sidoledningen och stammen.

Under det att spänning fortsättningsvis anbringas mot draglinan för att hålla grodan förankrad på plats, anbringas en ände av draglinan vid ändklämman 144 (fig. 12-13) eller den frigörbara ändklämman 250 (fig. 39-41). Den andra änden av linan, vilken fortfarande befinner sig vid tillträdesöppningen 98, dras för att dra det uppvärmda, böjliga, vikta plaströret 10 genom sidoled- ningen och runt kröken 100 tills den främre änden av det vikta röret 10 når förgreningen mellan sidoledningen och stammen vid grodan 152. Dragkraft kan anbringas mot linan 168 för att uppnå detta, antingen för hand eller genom utnyttjande av en manuellt manövrerad eller motordriven vinsch 170 (fig. 7) vid tillträdes- öppningen 98. Genom armarnas 164 triangelform förhindrar drag- kraft eller dragspänning anbringad mot linan 168, grodan från att vippa upp eller ner.

Efter att det nya, vikta plaströret nått grodan i stammen, frigörs kabelanslutningen vid rörets ändklämma och dras en ände 469 573 33 av linan genom linskivan så att grodan faller in i stammen. Linan dras därefter ut ur servis-ledningen från ingångsöppningen och grodan kan hämtas tillbaka från stammen vid en senare tidpunkt genom utnyttjande av konventionella återfinningsmetoder. Vid denna punkt är det vikta plaströret 10 fullt infört i sidoled- ningen som skall repareras, med dess hopklämda främre ände vid stammen. Det vikta plaströret är nu redo för att återuppvärmas och expanderas till en rund fornli den.befintliga servis-sidoled- ningen.

Före en diskussion av den expansions- och rundningsprocess som utnyttjas vid servis-sidoledningar, skall den metod och de organ nämnas som utnyttjas för att frigöra draglinan 168 från änd- klämman 144 så att linan kan dras genom grodan. Detta kan uppnås på ett flertal sätt, såsom visas i fig. 34 och 35.

Fig. 34 illustrerar vad som kan benämnas en linfrigöring genom losslitning. Vid denna metod är en "slak" ände l68a av draglinan 168 anbringad vid en lina eller snodd 172 som har relativt låg styrka eller hållfasthet och som kan brista samt vilken i sin tur vid 173 är fasttejpad vid ett främre parti av det vikta röret 10 som skall införas i den befintliga sidoledningen. Från dess slaka ände är draglinan 168 lagd löst i slingor genom linhâlet 148 i ändklämman, såsom anges med hjälp av de lösa slingorna eller öglorna l68b, 1680, och därefter förd genom grodans linskiva.

Linans dragände förblir vid tillträdesöppningen till sidoled- ningen. Om en ändklämma inte utnyttjas kan linhâlet 148 borras direkt genom den vikta främre änden av plaströret. När vinschen vid tillträdesöppningen drar linan genom grodan för att vinscha det vikta nya röret in i den befintliga sidoledningen, håller snodden 172 måttlig spänning på linans slaka ände l68a. När den främre änden av det vikta nya röret når grodan rycks linans dragände tvärt så att snodden 172 brister och friger linans slaka ände l68a genom linhâlet 148, så att linan kan "tas hem".

Fig. 35 illustrerar en liknande linfrigöringsmetod som kan benämnas den för hand hållna linfrigöringen. Vid denna metod är 469 575 34 linans 168 slaka ändparti återigen fört två gånger i en lös slinga genom linhålet 148 vid den främre änden av det vikta nya röret 10 för att bilda de dubbla slingorna eller öglorna l68b, l68c. Därefter förs draglinan 168 genom den befintliga sidoled- ningen 90 till grodan och åter till ingångsöppningen. Det slaka partiet l68a av linan måste vara längre än längden på det nya röret 10 som skall införas. När vinschen drar det nya röret in i den befintliga sidoledningen, hålls en måttlig spänning på den slaka änden l68a av linan, vilket tillåter det vikta nya röret att dras in i sidoledningen. När det nya röret är korrekt infört i den befintliga sidoledningen frigörs den slaka änden l68a av linan vid ingångsöppningen så att denna tillåts att dras fri från den främre änden av det nyligen införda röret genom linöppningen 148.

Sätt och anordning för expansion och rundninq av ett vikt rör inuti en sidoledninq Med det vikta, nya röret på plats inuti den befintliga sidoled- ningen, är detta redo att expanderas och rundas för att ersätta den befintliga sidoledningen såsom en fungerande servis-sidoled- ning. Vid denna tidpunkt är den främre änden av det vikta, nya röret 10 redan begränsad med hjälp av en ändklämma 144 eller 250 så att det vikta röret kan sättas under tryck invändigt med hjälp av fluid och så att het ånga eller någon annan fluid ändå kan tillåtas passera genom detta. Detta gör det möjligt att uppvärma hela den inre längden. av det vikta röret till ett böjligt tillstånd för expansion. Vid denna tidpunkt är naturligtvis även den bakre änden av det nyligen införda vikta röret täckt för att möjliggöra införande av het ånga eller annan fluid i röret för uppvärmning och expansion. Ett dylikt täckningsorgan, eller plugg, visas i fig. 17-21.

En allmänt koniskt formad plugg, benämnd en "torpedplugg" 176 innefattar ett allmänt koniskt främre parti 178 med en mynning 180 vid sin främre ände. Det koniska partiet 178 sträcker sig bakåt till ett kort cylindriskt parti 182 som är tillslutet eller 469 573 35 täckt av en bakre ändplatta 184. Plattan 184 innefattar en inloppsport 186 och en slanganslutning 188 för tillkoppling av en ång- eller varmvatten-tillförselslang så att heta fluider under tryck kan införas i det vikta rörets inre. Andra slang- anslutningar kan även vara anordnade genom ändplattan 184, såsom en luftslangsanslutning, för expansion av röret genom utnyttjande av lufttryck eller för bibehållande av lufttryck i. det ex- panderade röret när det hårdnar eller stelnar i dess expanderade, rundade tillstånd.

Med den bakre änden av det vikta röret 10 uppvärmd, såsom genom utnyttjande av ändvärmaren 152 som beskrivits tidigare, för att göra denna böjlig, drivs det koniska partiet av torpedpluggen 176 in i den bakre änden av röret 10, såsom visas i fig. 19, tills ändtäckplattan 184 stödjer mot ändkanten. på det nya röret, varigenom änden av det nya röret expanderas till en rundad form som överensstämmer med ytterdiametern för det cylindriska pluggpartiet 182. En justerbar kedjeklämanordning 190 utnyttjas för att klämma det expanderade ändpartiet av det nya röret mot det cylindriska partiet 182 av torpedpluggen för att täta röret mot pluggen.

Detaljer av kedjeklämanordningen 190 visas i fig. 20 och 21.

Kedjeklämanordningen innefattar en klämplatta 192 med en krökt yta 193 avsedd att ingripa med röret. Vid plattans konvext krökta ytteryta är en gaffel 194 monterad, mellan vars skänklar ett mutterelement 195 är vridbart anordnat. Mutterelementet 195 mottager en gängad stång 196 som uppvisar en ände 197 avpassad för ingrepp med ett verktyg för vridning av stången. En spänn-ke- dja 198 är förbunden med motstående ände av stången. Kedjan är företrädesvis en transmissionskedja eller en cykelkedja eller liknande. Kedjan är avpassad för justerbar anslutning till ett förankringsstöd 199 på klämplattans 192 ytteryta.

Med rörets 10 ände uppvärmd och böjlig och med torpedpluggen 176 införd i denna ände, placeras klämplattan 192 på den rundade röränden och lindas kedjan 198 runt den cylindriska röränden, 469 573 36 sträcks åt så hårt som möjligt för hand och förankras vid förankringsstödet 199. Klämtryck anbringas därefter genom rotation av den gängade stången 198 i en riktning för avkortning av klämkedj ans 198 effektiva längd, genom utnyttjande av ett vridningsverktyg anbringat vid stångens därför avpassade ände 197. Det är viktigt att kläxnman är enkel att dra åt eftersom plaströret tenderar att deformeras när det uppvärms, och klämman måste àtdras på plats under det nya rörets uppvärmning- och rundningsprocess .

Med torpedpluggen fastklämd på plats vid den bakre änden av det nyligen införda röret, ansluts en ångslang till plugganslutningen 188. Het ånga pressas genom det vikta rörets längd, närmare bestämt genom de små kanalerna därigenom, varigenom rörets fulla längd tillåts att upphettas. Samtidigt medger begränsningen eller strypningen som åstadkommas med hjälp av ändklämman vid den främre änden av det vikta röret, att röret invändigt sätts under ett tryck av upp till ca. 172,25 kPa. När röret blir uppvärmt och satt under tryck, expanderar det och avrundas det till sin cylindriska form över hela dess längd, förutom vid dess hopklämda ändparti .

När det nya röret har expanderats och rundats till dess önskade dimension, vanligtvis mot innerväggen av en befintlig sidoled- ning, tillåts plaströret att svalna under bibehållande av inre tryck, exempelvis genom införande av luft under tryck, varigenom röret tillåts att stabiliseras i dess nya rundade form. När det nya röret har stabiliserats frigörs kedjeklämman från dess bakre ände och avlägsnas torpedpluggen.

Avläqsnande av det nva rörets fastklämda ände Nästa steg är att avlägsna ändklämman och det fortfarande hopvikta och fastklämda ändpartiet av det nya röret från det resterande, avrundade partiet av detta rör. Detta åstadkommes genom att skära av den fastklämda och hopvikta främre änden från 469 573 37 det expanderade och rundade nya röret på det sätt som visas med hänvisning till fig. 22 och 23.

I fig. 22 och 23 visas ett avskiljningsorgan avsett för att skära bort den vikta och fastklämda främre änden av det expanderade och rundade röret 10 i det befintliga röret. Avskiljningsorganet innefattar ett motordrivet skärverktyg 200. Skärverktyget innefattar en liten, högvarvig elektriskt motor eller luftmotor 202 inrymd i ett cylindriskt motorhus 204 med väsentligen mindre diameter än innerdiametern för det rundade plaströret 10. En flexibel luftslang eller'en.elkabel 260 kraftförsörjer motorn 202 från en avlägsen källa vid inträdesöppningen till den befintliga servis-sidoledningen. En motordrivaxel 208 uppbär en rotor 210 vid vilken ett par skär eller bett 212, 213 är vridbart an- bringade vid vridförbindningar 214 intill rotorns ytterändar.

Motorhuset 204 är inkapslat i en uppblàsbar gummihylsa 216 vilken, när den är expanderad, centrerar och förankrar skären- heten pâ plats inuti det rundade plaströret. En flexibel luft- tillförselslang 218 tillför luft under tryck för uppblåsning av hylsan 216. Även om de visade betten eller skären 212, 213 är av stål, skulle de även kunna vara tillverkad av kedja eller lina. De är konstruerade och avsedda att utsträckas utåt genom centrifugal- kraft när rotorn 210 roterar, för att slå mot och skära i plaströret 10.

I drift skjuts skärenheten 200 ner genom det nya plaströret 10 efter att röret har installerats och rundats. Inskjutningen kan åstadkommas med hjälp av en flexibel glasfiberstång och med gummihylsan 216 tömd på luft. Skäranordningen skjuts in i den befintliga sidoledningen tills den når den infallna och hopklämda främre änden. Vid denna tidpunkt uppblåses hylsan 216 för förankring och centrering av skärenheten inuti det rundade plaströret. Med hylsan uppblåst aktiveras motorn 202 genom kraftförsörjning av denna via luftslangen eller elkabeln 206. 469 573 38 Motorn roterar rotorn 210 för aktivering av betten eller skären 212, 213~tills bladen skär av den hopklämda och vikta änden av plaströret. Den avskiljda änden faller in i stammen och kan senare återvinnas med hjälp av konventionella metoder.

Efter att den främre änden av röret avskurits töms hylsan 216 på luft och tas skärenheten tillbaka från det rundade plaströret helt enkelt genom att man drar i luftslangen 218 och elkabeln 206 från det nya rörets ingàngsände. Den nya sidoledningen är nu installerad i den befintliga sidoledningen, och efter att den anslutits till det parti av sidoledningen som leder in i byggnaden 96 (fig. 7) är den redo för att tas i bruk.

Alternativa metoder och anordninqar för installation och expansion av det nya röret i en befintliq sidoledning Fig. 33 illustrerar en alternativ metod för att dra det vikta plaströret 10 genom en tillträdesöppning 98a och in i en befintlig sidoledning 90a som korsar en huvud-rörledning 94a vid en förgreningspunkt 92a. På ett avstånd fràn förgreningen 92a har stammen 94a en inspektionslucka 216 för tillträde in till stammen. En kabelvinsch eller kabeltrumma 218 är stationerad vid inspektionsluckan 216. Den främre änden av en.draglina 220 införs i den befintliga sidoledningen 90a vid tillträdesöppningen 98a och skjuts ner utmed sidoledningen till förgreningen 92a med hjälp av en flexibel glasfiberstång, vars främre ände är utrustad med ett gripdon för att gripa den främre änden av draglinan.

Den främre änden av skjutstången är även krökt så att den, när den när förgreningen, kan ledas runt det skarpa hörnet och in i stammen. Vid denna punkt fortsätter skjutstången att skjuta draglinan 220 genom stammen, såsom visas vid 220a, tills den främre änden av draglinan när inspektionsluckan 216. Den främre änden av draglinan anbringas vid vinschkabeln vid 219. Den bakre änden av draglinan 220, vilken fortfarande befinner sig vid tillträdesöppningen 98a till sidoledningen 90a, ansluts till den främre änden av det vikta röret 10 genom utnyttjande av lin- 39 frigöringsmetoderna som beskrivits tidigare. Efter att det uppvärmts-exempelvis i värmelådan 18 för att göra det böjligt, dras det nya röret in i den befintliga sidoledningen 90a genom vinschning av linan 220 genom utnyttjande av vinschen 218 vid inspektionsluckan 216. Denna indragning fortsätter tills den främre änden av det nya röret 10 når förgreningen 92a. Därvid frigöres draglinan 220 från den främre änden av det nya röret genom utnyttjande av en av de tidigare beskrivna teknikerna. Det nya röret är nu klart för expansion och rundning inuti den befintliga sidoledningen 90a, genom utnyttjande antingen av de tidigare beskrivna metoderna för rundning eller någon annan metod som kommer att beskrivas.

Metod för rundninq av ett rör medelst en unnblåsbar pluqq En annan metod och anordning för expansion av det nyligen installerade plaströret inuti en befintlig servis-sidoledning, visas i fig. 25-29. Denna metod benämns den metod som utnyttjar en uppblåsbar plugg. Den uppblåsbara pluggen 222 som utnyttjas enligt denna metod visas i fig. 25 och 26. Den utnyttjas i stället för ändklämman 144 (fig. 12-13) eller ändklämman 250 (fig. 39-41) för att täta eller strypa och begränsa den icke åtkomliga främre änden av det nya plaströret så att detta rör kan sättas under tryck, rundas och expanderas. Pluggen är avpassad att kunna hålla åtminstone ett lufttryck av 172,25 kPa, att expandera till en ytterdiameter med storleken av innerdiametern för det rundade nya röret, men att inte brista om det inte begränsas eller hålls tillbaka av det nya röret. Pluggen bör även vara konstruerad att tåla en temperatur överskridande 93,3°C.

Den uppblåsbara pluggen skulle kunna konstrueras av ett enda lager av flexibelt material om man kunde finna ett lämpligt material som motsvarar de ovanstående specifikationerna. Ännu har man emellertid inte funnit något dylikt lämpligt material. Av den anledningen utnyttjas för närvarande en 2-lagerskonstruktion av pluggen. Pluggen är sammansatt av ett yttre rör 224 av kanfas eller annan väv vilket är vikt, tillslutet och hopsytt vid dess 469 573 40 främre ände 225. Det yttre röret 224 har en expanderad diameter motsvarande den önskade innerdiametern för det nya röret när detta avrundats. Den bakre änden 226 av kanfasröret förblir öppen. Ett expanderbart inre rör eller blåsa 228 av gummi är placerat inuti kanfasröret. Den totala längden på pluggen kan variera från ca. 0,3 meter till 6,1 meter beroende på applika- tionen. De bakre ändarna av det yttre kanfasröret och det inre gummiröret är hopsamlade runt ett rörskaft 230 som åstadkommer en luftslanganslutning 232 för en luft- eller ángtillförselslang 234 avsedd för tillförsel av fluid under tryck till det inre av det inre röret. De bakre ändarna av de yttre och inre rören är hopsamlade runt rörskaftet 230 och är tätt förenade medelst en bandklämma 236 för att förhindra läckage av tryckfluid från det inre röret.

Den uppblåsbara pluggen som beskrivits utnyttjas typiskt vid installation och rundning av nya servis-sidoledningar, så att de tidigare beskrivna ändklämmorna och ändskäranordningarna inte behöver utnyttjas. En typisk metod för utnyttjande av den uppblåsbara pluggen är den följande: Den erforderliga längden av det vikta plaströret för en given, befintlig servis-sidoledning uppvärms och rundas i Verkstan genom utnyttjande av exempelvis det tidigare beskrivna ångröret.

Slangen 234 för att sätta pluggen under tryck införs genom längden av det rundade plaströret, med den uppblåsbara pluggen anbringad, tills pluggen är placerad vid det främre ändpartiet av det rundade plaströret.

Vid denna tidpunkt àteruppvärms den i förväg kapade längden av det rundade plaströret och viks om med den lufttomma pluggen och den anslutna luftslangen invikta för användning på fältet. Fig. 27 visar införandet av luftslangen och den anslutna lufttomma pluggen 222 i det rundade plaströret 10. Fig. 28 illustrerar återvikningen av röret 10 med den lufttomma pluggen 222 och slangen 234 inuti det vikta röret.

\O 575 4 6 41 Vid arbetsplatsen uppvärms plaströret och införs i den sidoled- ning som..skall återuppbyggas under det att det är hopvikt och flexibelt. När det är fullständigt infört uppvärms det vikta plaströret, med pluggen fortfarande lufttom, genom att ånga förs genom röret. När den fulla längden av det installerade plaströret har uppvärmts, uppblåses pluggen via luftslangen 234 för expansion av pluggen och således det fortfarande heta, böjliga främre ändpartiet av plaströret 10 som omger pluggen, detta för att fullständigt plugga det främre ändpartiet av plaströret.

Efter att pluggen blàsts upp sätts plaströret uppströms om pluggen under tryck, exempelvis med hjälp av tryckluft, rundas och expanderas, varvid luften tillförs med hjälp av en slang 236 som leder in till torpedpluggen 176 vid den bakre änden av det nya röret, vid tillträdesöppningen 98.

Efter att det nya.plaströret fullständigt rundats och.expanderats till en önskad diameter inuti den befintliga sidoledningen 90, och därefter tillåtits att svalna, töms pluggen 222 på luft och dras ut ur det nyligen rundade röret 10 via dess luftslang 234.

Den nyinstallerade plastsidoledningen är nu klar för drift.

Andra metoder för utnyttjande av den uppblåsbara Dluqqen Fig. 30-32 illustrerar några andra metoder för utnyttjande av den just beskrivna uppblåsbara pluggen.

En lätt variation av den metod som illustrerats i fig. 27-29 är utnyttjandet av den uppblåsbara pluggen såsom en glidplugg under rörrundningsprocessen. Enligt denna variation, med hänvisning till fig. 30, installeras den uppblåsbara pluggen 222 och dess luftslang i det i förväg rundade plaströret 10 och viks med röret såsom tidigare, men med pluggen placerad ca. 15 cm eller så från den främre änden 238 av röret, varvid denna främre ände tillåts att vikas så kompakt som möjligt för att underlätta införande i den befintliga sidoledningen. Det vikta röret 10, med den lufttomma pluggen 222 inuti, installeras vikt såsom tidigare i den befintliga sidoledningen. Den bakre änden av det nya röret 469 573 42 pluggas med hjälp av en torpedplugg 176, med luftslangen 234 utsträckt genom en tätning i torpedpluggen.

Med den uppblàsbara pluggen 222 lufttom, uppvärms det vikta röret invändigt med hjälp av ånga över hela dess längd för att göra det böjligt. Luftslangen.234, där den sträcker sig från torpedpluggen 176, dras hårt och en klämma 240 placeras pà slangen 30 cm eller så bakom den bakre änden av torpedpluggen. När det vikta, nya röret är hett uppblàses den uppblàsbara pluggen. Det vikta, nya röret, mellan den uppblåsta pluggen 222 och torpedpluggen 176, tryckbelastas dessutom med tryckluft som leds in genom torped- pluggen via luftledningen 236. En tryckbelastning av det nya röret tvingar den uppblåsta pluggen 222 att glida mot den främre änden 238 av det nya röret tills den stoppas genom klämmans 240 anliggning mot den bakre änden av torpedpluggen. Vid denna punkt kommer den främre änden, liksom resten av det nyligen installera- de röret, att rundas fullständigt. Den uppblåsta pluggen 222 töms nu på luft och dras från det nyinstallerade röret.

Fig. 32 illustrerar en annan, metod för utnyttjande av den uppblàsbara pluggen 222 för att plugga, runda och expandera det nya röret inuti en befintlig sidoledning eller annan rörledning som är åtkomlig fràn endast en ände.

Enligt denna metod införs det nya röret i sidoledningen i vikt tillstånd genom utnyttjande av en av de tidigare Ibeskrivna införingsteknikerna och utan den främre ändklämman eller uppblàsbara pluggen för tätning eller begränsning av dess främre eller nedströms ände. Åtminstone ca. 3 meter av extra längd av det vikta plaströret lämnas emellertid frilagd vid tillträde- sänden till den befintliga sidoledningen. Det vikta röret ånguppvärms invändigt för att göra det böjligt över dess hela längd. När det är hett anbringas en yttre klämma 242 vid det vikta röret ca. 3 meter nedströms om torpedpluggen 176. Därefter rundas de övre 3 meterna eller så av plaströret mellan klämman och torpedpluggen genom införande av ånga från ledningen 236 genom torpedpluggen och in i de övre 3 meterna av det vikta 469 573 43 röret. De rundade 3 meterna av röret tillåts därefter svalna i detta rundade tillstånd.

Torpedpluggen 176 avlägsnas nu och den uppblásbara pluggen 222 införs i åtminstone ett delvis uppblåst tillstånd för att underlätta införande i den rundade sektionen av det nya röret.

Torpedpluggen 176 återinförs i änden av den rundade sektionen av det nya röret, med luftslangen 234 från den uppblásbara pluggen utsträckt därigenom. Nu avlägsnas klämman 242 från det nya röret och töms den uppblásbara pluggen 222 på luft. Det nya röret ånguppvärms invändigt igen och över hela dess längd för att åter göra det böjligt. När det nya röret är hett, uppblåses den uppblásbara pluggen 222 delvis. Det inre trycket inuti det nya röret, vilket kan vara àngtryck eller lufttryck, ökas, och den delvis uppblåsta pluggen 222 framdrives genom det nya röret, vilket vid denna punkt är delvis utvikt och delvis rundat. När den uppblásbara pluggen 222 når den nedströms eller främre änden av det nya röret, uppblåses den fullständigt för att plugga änden. Det nya röret sätts nu under fluidumtryck, rundas fullständigt och kyls för att således stabiliseras i dess rundade tillstånd. När det nya röret hârdnat töms den uppblåsta pluggen 222 på luft och dras från det fullständigt rundade röret.

Rörtätninu vid den avlägsna änden Ett sätt och organ âstadkommes likaledes för att täta utrymmet mellan det nya rundade röret och det befintliga röret varhelst dessa rör korsar en annan öppning, vare sig det är en inspek- tionslucka eller ett annat rör. En typisk rörförgrening skulle vara vid den nedströms änden av en avloppsledning för byggnader, där denna inträder i en avloppsstam.

Tätningen är helt enkelt en sammanpressbar gummihylsa som omger den korsande änden av det vikta, nya röret. Den är typiskt 6,35 mm till 3,18 mm tjock men kan ha varje skälig tjocklek. Den är typiskt 30,5 cm till 61 cm lång men kan ha varje önskad längd. 469 575 44 När den främre änden av det vikta nya röret är installerad och åtkomlig; såsom vid en inspektionslucka, kan hylsan skjutas över den vikta änden av det nya röret innan. denna ände rundas.

Därefter, under rundning av röränden, rundas även hylsan. Det nya röret expanderas under rundningsprocessen tills gummihylsan är sammanpressad tätt mellan.det nya röret och det befintliga röret, för bildande av den fluidumtäta tätningen. För tätning av den avlägsna och icke åtkomliga nedströms änden av avloppsledningar för byggnader, utnyttjas en annan metod. Den med bindemedel förstärkta hylsan anbringas vid den rundade änden, och änden.viks på nytt med hylsan anbringad. Därefter införs det vikta, nya röret i det befintliga röret, genom utnyttjande av en av de tidigare beskrivna processerna.

Utnyttjandet av den ovan beskrivna, expanderbara pluggen är den metod som föredrages för att runda och expandera den avlägsna änden som skall tätas. Med en dylik plugg blir expansionen och således tätningen mer fullständig dch mer säker än med de andra beskrivna metoderna.

Sätt att avlägsna ett installerat termoplastiskt ersättningsrör från en befintlig, i jorden nedlagd rörledninq Såsom påpekats tidigare är det att föredraga att det termoplas- tiska röret 10 tillverkas i den i fig. 8 visade vikta formen. Har det först kylts och hårdnat i en dylik vikt form bibehåller det termoplastiska röret ett minne för en dylik form, vilket minne strävar efter att återföra det till en dylik vikt form närhelst det återuppvärms och är obegränsat eller inte hålls tillbaka.

Detta minne för dess vikta form kan utnyttjas till fördel när man avlägsnar en skadad sektion av ett dylikt rör från en befintlig, i jorden nedlagd rörledning.

För avlägsnande av det skadade, termoplastiska röret från inuti en befintlig rörledning, värms det skadade röret genom att föra färsk ånga därigenom och, om möjligt, runt dess utsida. När den skadade rörsektionen som skall avlägsnas är het faller den ihop --b Cï\ 9 573 45 till dess ursprungliga, vikta form. Denna hopfällning och återvikning kan accelereras genom anslutning av en vakuumpump till rörets inre, för att sänka dess inre tryck. När det fallit ihop och vikts kan det heta plaströret dras från den befintliga rörledningen med hjälp av en kabeltrumma med draglinan ansluten till en åtkomlig ände av det hopfallna röret.

Uppvärmning och formninc av det termoplastiska röret för införande Uppvärmning av det vikta termoplastiska röret för underlättande av dess införande är viktigt, i synnerhet när det måste gå förbi krökar i det befintliga röret eller rörledningen, eller när det nya röret måste matas ner genom ett litet, djupt vertikalt hål.

Ett flertal metoder för uppvärmning för införande har beskrivits, inbegripande användningen.av en värmelàda.eller ett långt ångrör.

En annan metod är att uppvärma insidan av den befintliga rörledningen i vilken det termoplastiska röret skall införas.

Enligt denna metod ansluts en kort rörsektion med en ànganslut- ning till den bakre änden av det befintliga röret som skall repareras. En kanfastillslutning på den bakre änden av àngrörs- sektionen lindas runt det vikta, nya röret när detta matas genom ångrörsanslutningen in i det befintliga röret för uppvärmning av det nya röret under dess införande. Denna metod kan även utnyttjas med fördel tillsammans med andra beskrivna uppvärm- ningsmetoder.

Den tillplattade, vikta formen på det styva termoplastiska röret som visas i fig. 3 och 8 är även betydelsefull genom att en sådan form ger röret vissa egenskaper som inte kan uppnås med andra rör som kan bringas att falla ihop eller delvis falla ihop endast i syfte att reducera deras totala tvärsnittsdimensioner för införande i ett befintligt rör. Den tillplattade, vikta formen som visas kan först, när röret är uppvärmt och böjligt, lagras bekvämt och kompakt i långa eller korta längder på en rulle.

Rullen kan i sin tur utnyttjas för lagring, återuppvärmning och inmatning av röret i en rörledning. 469 575 46 För det andra kan den visade rörformen, när röret är uppvärmt och böj ligt, 'införas i en rörledning runt en skarp krök från en liten vertikal tillträdesöppning, såsom en inspektionslucka, och kan denna installeras runt skarpa hörn i själva den befintliga rörledningen. Exempelvis kommer ett styvt PVC-rör med ett typiskt förhållande väggtjocklek till diameter inom det tidigare nämnda området, när det är tillplattat och vikt till den unika form som visas i fig. 3 eller 8, och uppvärms till ett böjligt tillstånd, att ha ett förhållande minimiböj radie till rundad ytterdiameter av mellan ett och två. Med andra ord kan ett typiskt styvt PVC- rör med 102 mm diameter, när det är böj ligt, tillplattat och vikt såsom visas i fig. 3 eller 8, klara av en krök som har en radie av mellan 102 mm och 204 mm, beroende på väggtjocklek, utan att skada rörväggarna. En dylik minimiböjradie är omöjlig att uppnå med andra kända former av styva termoplastiska rör när de är i sina böjliga tillstånd.

För det tredje kan de vikta rörformerna enligt fig. 3 och 8, trots de ovanstående egenskaperna när de är uppvärmda och böjliga, enkelt âterformas till en rund form och hårdna för att göra dem strukturellt styva och tillräckligt starka för att motstå yttre jordtryck och hydrauliska tryck. Således är det installerade termoplastiska röret enligt denna uppfinning ett äkta utbytesrör eller ersättningsrör och inte endast ett foder för ett skadat, befintligt rör.

Efter att principerna för min uppfinning nu beskrivits med hänvisning till vad som för närvarande är ett flertal föredragna utföringsformer och variationer därav, bör det vara uppenbart för fackmän inom detta område att uppfinningen kan modifieras på en mångfald sätt utan att man avviker från dessa principer.

Uppfinningen omfattar således de föredragna utföringsformerna och alla modifieringar, variationer och ekvivalenser som faller inom grundtanken med och omfattningen av de bifogade kraven.

Claims

469 573 47 PATENTKRAV

1. l. Ersättningsrörprodukt (lOa) för införande i en befintlig rörledning (14), k ä n n,e t e c k n a d av en längd av i huvudsak styvt termoplastiskt rör i en.reducerad form (lOa) sådan att röret bibehåller ett minne för en dylik reducerad form och kan göras böjligt och expanderas till en huvudsaklig rörform (10) med önskad dimension, varvid maximidimensionen för röret i den reducerade formen (lOa) är mindre än dimensionen när röret är i en rörform (10).

2. Ersättningsrörprodukt enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d av att det termoplastiska röret består av polyvinyl- klorid.

3. Ersättningsrörprodukt enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d av en rörlängd av ett termoplastiskt plastmate- rial sådant att röret vid omgivningstemperatur är i huvudsak styvt och vid en förutbestämd förhöjd temperatur är böjligt och expanderbart till en huvudsaklig rörform (10) med en önskad dimension, att röret har en tillplattad och i längdriktningen hopvikt form (lOa) innefattande första (83) och andra (84) ben förenade med varandra vid ett rundat, lökformigt, i längdrikt- ningen vikt parti (82), att de första (83) och andra (84) benen hos det hopvikta röret (lOa) slutar vid rundade, lökformiga fria ändar (85, 87) avgränsande fluidumkanaler (86, 88, 89) genom längden av det hopvikta röret, och att ett (83) av nämnda ben är längre än det andra (84) så att den lökformiga änden (87) av det kortare benet (84) vilar bakom och i ett överlappande förhållande med den lökformiga änden (85) av det längre benet (83) för mini- mering av det vikta rörets (lOa) totala tjocklek.

4. Ersättningsrörprodukt enligt krav 3, k ä n n e t e c k - n a d av att röret har ett minne för en dylik tillplattad och hopvikt form. 469 575 48

5. Sätt att tillverka ett termoplastiskt rör i en reducerad form (10a), rörmaterial i ett hett och plastiskt tillstånd strängsprutas k ä n n e t e c k n a t av att termoplastiskt genom ett munstycke (118) för att forma plastmaterialet till en rörform (10) med önskad storlek, att det resulterande heta, rör- formade plastmaterialet under det att det bibehålles i det plas- tiska tillståndet matas genom ett kalibreringsorgan (126) dimen- sionerat och format för att forma och hålla det heta, rörformade plastmaterialet i den.önskade reducerade formen (10a) och att det termoplastiska materialet kyls i dess reducerade form (10a) för att hàrdna i denna reducerade form.

6. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att det heta, plastiska materialet utsätts för ett partiellt undertryck i kalibreringsorganet (126).

7. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att det rörformade plastmaterialet formas till en tillplattad och i längdriktningen hopvikt form (10a).

8. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att röret uppvärmes i reducerad form (10a) för att göra röret böjligt och att det böjliga röret i reducerad form lindas upp på en lagrings- rulle (116).

9. Sätt enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att upp- värmningen åstadkommes genom páförande av ànga (115) mot röret.

10. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att det resulterande heta, rörformade termoplastiska materialet i det plastiska tillståndet och före någon väsentlig avkylning därav matas genom öppningarna i en serie av kalibreringsplattor (128) i kalibreringsorganet (126), i vilka öppningarna är dimensione- rade och formade att fälla ihop och reducera den rörformade plasten till en förutbestämd reducerad form (10a) under det att plastmaterialet utsätts för ett partiellt vakuum och en tempera- tur över den som kommer att ge det termoplastiska materialet ett 469 573 49 minne, av att det hopfallna och hopvikta röret därefter kyls under det att det dras genom och från kalibreringsplattorna (128), för att bringa röret att hårdna i den reducerade formen, av att det hopfallna och hopvikta röret återuppvärms för att göra det böjligt i längdled, men under den temperatur som kommer att ändra minnesegenskaperna för det termoplastiska materialet samt av att det böjliga röret i dess hopfallna och hopvikta form (lOa) placeras i ett lagringstillstånd i vilket röret är skiktat eller anordnat i varv.

11. ll. Sätt enligt något eller några av kraven 5-10, k ä n n e - t e c k n a t av att det termoplastiska röret tillverkas av polyvinylklorid.

12. Anordning för tillverkning av en längd av styvt termoplas- tiskt rör i en reducerad form och med ett minne för den reduce- rade formen, k ä n n e t e c k n a d av strängsprutningsorgan (106) för strängsprutning av ett termoplastiskt material i ett hett, plastiskt tillstånd till en längd av rör (10) med i huvud- sak rörformad tvärsektion med önskad storlek och av kalibrerings- (126) och kylorgan (122, 123) för att forma och bibehålla det strängsprutade termoplastiska materialet i en önskad reducerad form (lOa) där alla dimensioner är mindre än rörformen (10).

13. Anordning' enligt krav' 12, k ä n n e t e c k n a d av tryckorgan (125) för att bibehålla formen på det strängsprutade materialet i kalibreringsorganet (126).

14. Anordning enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att tryckorganet (125) är ett undertrycksorgan anslutet till rörets utsida.

15. Sätt att installera en ersättningsrörledning (10) av i huvudsak styvt termoplastiskt material vid omgivningstemperatur, i en befintlig rörledning (14), varvid ett nytt rör tillhandahål- les vid en tillträdesöppning till den befintliga rörledningen, i en reducerad form (lOa) som är expanderbar till en rörform (10) 469 575 50 med en önskad ytterdiameter i huvudsak densamma som innerdiame- tern för~den befintliga rörledningen (14), en längd av det nya röret, under det att detta befinner sig i sin reducerade form (lOa), uppvärms till ett i längdled böjligt tillstånd, en främre ände av det nya röret (lOa) införs i den befintliga rörledningen (14) under det att det befinner sig i detta uppvärmda, böjliga tillstånd, det nya röret (10a) placeras inuti den.befintliga rör- ledningen (14), det nya röret rundas från sin reducerade form (10a) till en rörform (10) genom anbringande av värme och inre tryck mot det nya röret och det nya röret avkyls för stabilise- ring av detta.i rörformen (10), k ä n n e t e c k n a t: av' att ett nytt rör utnyttjas vilket tillverkats i en tillplattad och reducerad form (10a) så att röret bibehåller ett minne för en dylik reducerad form i vilken maximidimensionen är mindre än innerdiametern för den befintliga rörledningen (14).

16. Sätt enligt krav 15, vid vilket den.befintliga rörledningen är en sidorörledning (90) som ansluter till en huvudrörledning (94), k ä n n e t e c k n a t av att det nya röret (10) införs i sidoledningen (90) från en tillträdespunkt (98), i riktning mot huvudrörledningen (94) och av att det nya röret (10) placeras i den befintliga rörledningen.medelst lin- och linhjulsorgan (152, 168) så att en dragning i en första ände av en lina (168), från tillträdesöppningen (98), i en riktning bort från huvudrörled- ningen (94), kommer att bringa en andra ände av linorganet att dra den främre änden av det nya röret (10) i riktning mot huvud- rörledningen (94).

17. Sätt enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t av att möjligheten för fluid att strömma från en öppning vid den främre änden av det nya röret (10) begränsas före anbringandet av invän- digt tryck för omformning av det nya röret (10), för att möjlig- göra en uppbyggnad av fluidumtryck inuti det nya röret (10) och för att medge het fluid att passera invändigt genom längden av det nya röret, och av att en uppvärmd fluid därefter införes i det nya röret (10) från en bakre ände därav, vid en temperatur 69 573 ~... 51 och ett tryck som är tillräckliga för att expandera det nya röret från dess reducerade form (l0a) till en rund form (10).

18. Sätt enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a t av att flödet av fluid från den främre änden av det nya röret (10) begränsas genom pluggning av den främre änden medelst en flexibel, hopvikbar och uppblåsbar plugg (176) förd inuti det hopfallna och hopvikta nya röret.

19. Sätt enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t av att det hopfallna och hopvikta röret (l0a) återuppvärms för att göra det böjligt i längdled, men under den temperatur som kommer att ändra minnesegenskaperna för det termoplastiska materialet samt av att det böjliga röret i dess hopfallna och hopvikta form (l0a) place- ras i ett lagringstillstånd i vilket röret är skiktat eller anordnat i varv.

20. Sätt enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t av att det nya röret (10) rundas med tillräcklig värme och tillräckligt inre tryck för att bilda utsprångspartier (76) i det nya röret (10) motsvarande platsen för sidoanslutningar (74), av att utsprångs- partierna (76) lokaliseras och av att ett parti av det nya röret avlägsnas vid utsprångspartiet (76) för att bilda en tillträdes- öppning för en sidoanslutning.

21. Sätt enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t av att den främre änden av det nya röret (10) rundas, av att en expanderbar tätningshylsa anbringas runt den rundade främre änden av det nya röret, av att den främre änden åter viks före införande av det nya röret och av att det nya röret, efter inplacering av detta i läge, värms, rundas och expanderas för sammanpressning av tät- ningshylsan tätt mellan det nya röret och den befintliga rör- ledningen.

22. Anordning för installation av ett ersättningsrör inuti en befintlig rörledning (14), med lagringsorgan (20) för ett i huvudsak styvt termoplastiskt ersättningsrör, vilket har en 469 573 52 främre ände och en bakre ände, i en. reducerad form (lOa), lagrande det i huvudsak styva termoplastiska ersättningsröret i en reducerad form (lOa) i vilken röret är krökt och lagrat på sig självt, varvid lagringsorganet innefattar en omslutning (18) för inneslutning av det lagrade röret, uppvärmningsorgan (24) för uppvärmning av omslutningens (18) inre för att överföra det styva röret till ett böjligt tillstånd, organ (26) för utdragning av den främre änden av det böjliga, hopfallna och hopvikta röret (lOa) från omslutningen (18), införingsorgan för införing av den främre änden av ersättningsröret (10) i den befintliga rörled- ningen (l4) medan det befinner sig i ett uppvärmt och böjligt tillstånd och tryckorgan (30, 32, 38, 40) för expansion av det införda.ersättningsröret från.dess reducerade form (lOa) till ett rundat tillstånd (10) i den befintliga rörledningen (14), inne- fattande begränsningsorgan (32) vid den främre änden av det hop- fallna röret för att medge passage av uppvärmd fluid genom läng- den av det hopfallna och hopvikta röret (lOa) för att öka det inre trycket i röret och organ (30) för att tillföra en uppvärmd fluid in i röret från dess bakre ände, k ä n n e t e c k n a d av att det lagrade röret är en längd av i huvudsak styvt termo- plastist ersättningsrör (lOa) tillverkat i ett tillplattat och hopvikt, reducerat tillstånd och expanderbart till det önskade runda tillståndet (10), varigenom röret bibehåller ett minne för det reducerade tillståndet.

23. Anordning enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a d av att tryckorganet innefattar en flexibel och oelastisk, rörformad mantel (222) tillsluten vid en främre ände (225), en inre rörfor- mad, elastisk, uppblåsbar blåsa (228) inuti manteln, varvid blåsan är expanderbar under fluidumtryck för att bringa manteln att anta en rundad rörform, samt anslutningsorgan (236) vid en bakre ände av blåsan för anslutning av blåsans inre till en fluidumkälla (234).

24. Anordning enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a d av att ersättningsröret i den reducerade formen (lOa) har bringats att falla ihop och vikas utmed dess längd och har en tvärsektion med 4-69 573 53 ett rundat, lökformigt parti (82) vid en sida och första (83) och andra (84-) ben förenade med det rundade lökformiga partiet (82), varvid de första (83) och andra (84) benen slutar vid rundade, lökformiga fria ändar (85, 87) som avgränsar fluidumkanaler (86, 88, 89) över längden av det vikta röret och varvid ett ben (83) är längre än det andra (84) så att den lökformiga änden (87) av det kortare benet (84) ligger bakom och i överlappande förhål- lande med den lökformiga änden (85) av det längre benet (83), varigenom det vikta rörets (lOa) totala tjocklek minimeras. 25. Anordning enligt något eller några av kraven 22-24, k ä n - n e t e c k n a d av att ersättningsröret är tillverkat av polyvinylklorid.

25. Anordning enligt något eller några av kraven 22-25, k ä n - n e t e c k_n a d av änduppvärmningsorgan (152) för~uppvärmning av ett ändparti av ersättningsröret (10) till ett böjligt, be- arbetbart tillstånd för underlättande av införande av en ändplugg (32) begränsande fluidumflödet.