SE466569B - Apparat foer att lokalisera ett laege relativt ett foeremaal, saasom ett automobilkarosseri, som aer belaeget mellan ett flertal maetstaellen - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 466 569 ningen, samt en tredje rörlig ram, som är anordnad på den andra rörliga ramen och som är rörlig i automobilkarosserihöjdrikt- ningen.

Robotmekanísmen kan dessutom uppbära en dörrenhet och föra denna till riktigt hopmonteringsläge på automobilkarosseriet.

För att kompensera variationer i lokaliseringen av dörrfäst- punkterna på automobilkarosseriet föres en sond till ingrepp med dörrfästpunkten på automobilkarosseriet. Om sonden detek- terar någon variation i läget av dörrfästpunkten jämfört med var den skulle finnas, överföras avvikelsen genom elektriska medel till robotmekanismen, så att denna kan kompensera av- vikelsen då den för dörren till fästläget.

Det inses sålunda att medan ovan beskrivna apparat medgiver att man i beräkningen medtager automobilkarosserieavvikelser under monteringen av en dörr, avvikelsen från den normala fästpunkten först måste bestämmas sedan sonden förts in i och ut ur ingrepp med automobilkarosseriet. varefter den verkliga uppgiften att svänga dörrpanelen till ett acceptabelt fastsättningsställe kan genomföras. vidare måste därvid en normal referenspunkt fast- ställas på monteringsbandet, automobilkarosseriet eller båda- dera, så att sonden kan framgångsrikt bestämma avvikelsen, om sådan föreligger, och överföra denna avvikelse till treaxel- lägesförläggningsdelen hos apparaten.

I det amerikanska patentet nr 4 086 522 av den 25 april 1978 i namnet Joseph F. Engelberger med flera beskrivs och visas en programmerbar manipulator. Den i patentkrav 1 beskrivna appa- raten är nyttig vid genomförande av svetsningsfunktioner under hopmonteringen av en automobilkarosseriram. Manipulatorn baserar sig på ett sammansatt elektriskt program med minnes- kvarhållningskapacitet för att lagra en serie statistiskt inlärda arbetslägen som erhålles från ett stationärt arbets- stycke. 10 15 20 25 30 35 466 569 Den datorlagrade informationen utnyttjas sedan såsom en jäm- förelsebas, då manipulatorapparaten utnyttjas på ett rörligt automobilkarosseriemonteringsband.

Eftersom manipulatorapparaten enligt det amerikanska patentet 4 086 522 genomför sin rörelse i överensstämmelse med ett_ internt upprätthållet minnesprogram är det svårt att exakt kontrollera lokaliseringen av det verktyg som hålles av mani- pulatorns ändarm. variationer i automobilkarosserier är ett faktum och sedan en gång karosseridimensionerna kommit utanför området för de i förväg upptecknade avvikelserna, måste man ta sig tid att omprogrammera minnet i manipulatorapparaten, så att arbetet på det rörliga transporbandet kan återupptagas. En dylik omkalibreringsprocedur är dyrbar och tidskrävande i det att transportbandet måste stoppas, medan minnesorganet om- programmeras.

Ett huvudändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en ny och förbättrad apparat för att lokalisera ett relativt oexakt beläget referensläge avseende ett föremål som undergår hopmonteríng.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en ny och förbättrad apparat. som är lätt att konstruera och hantera. under det att den medger snabb teknik för att lokalisera ett referensläge i rummet och genomföra arbete på ett ställe på avstånd från referensläget men i relationsför- hållande till detta.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en apparat, som har stor livslängd och ändå är lätt att reparera och underhålla.

Ytterligare ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en apparat, som kan samverka med ett fordons- 10 15 20 25 30 35 466 569 karosserieelement och utvälja ett givet referensläge relativt detta och upprätta och bibehålla ett referensläge relativt detta, medan arbete genomföres på fordonskarosserielementet.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en apparat för att lokalisera ett flertal referens- lägen relativt ett fordons karosserielement för att upprätta ett referensläge och genomföra arbete på fordonskarosseriele- mentet på ett ställe på avstånd från referensläget.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en apparat som prímärt baserar sig på fluiddrivorgan för att genomföra en del av sin rörelse relativt ett angränsande arbetsstyoke.

Ett annat ändamål är även enligt föreliggande uppfinning att åstadkomma en apparat som har rörelsefrihet i tre axelrikt- ningar för att fastställa ett referensläge men ändå är rela- tivt säker vid införande i en monteríngsbandomgivning.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstad- komma ett förfarande för att bilda fästställen på en fordons- karosserikonstruktion, som uppbäres av ett monteringsband.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande för att förlägga fastsättningsstäl- lena vid en automobilkarosserikonstruktion genom att referera till ett eller flera referenslägen på karosserikonstruktionen.

Dessa ändamål uppnås enligt föreliggande uppfinning med en apparat för att lokalisera ett läge relativt ett föremål, som är beläget mellan ett flertal mätställen, som är kännetecknat av en underdelsenhet som överspänner tvärriktningen för ett monteríngsband för nämnda föremål, varvid underdelsenheten innefattar: Û) 10 15 20 25 30 35 466 569 ett par vertikalt inriktade pelardelar med mellanrum och ekvi- distanta från den linjära rörelseriktningen för föremålet ut- med monteríngsbanan; en bryggdel förlagd mellan pelardelarna, varvid bryggdelen är inriktad i ett generellt horisontellt läge och ansluten till pelardelarna genom ett flertal skenor, som är fästa vid mot- stående sidor av pelardelarna, varvid skenorna är orienterade i en vertikal riktning för att medgiva den vertikala rörelsen av bryggdelen, medan den förblir generellt horisontell; en lägesdetekteringsenhet belägen intill varje pelardel, så att lägesdetekteringsenheten ligger mellan pelardelarna och ett monteringsband: verktygsorgan fästa vid bryggdelen hos underdelsenheten, så att arbete kan genomföras på kroppen hos ett föremål som passerar nära intill till verktygsorganen; lägesförläggningsorgan som förbinder verktygsorganen med lägesdetekteringsenheterna. så att arbete kan genomföras på kroppen av nämnda föremål även fastän kroppen är osymmetrisk till sin konfiguration, och ett uppbärande ramverk beläget mellan bryggan och verktygs- organen.

Kortfattad rítningsbeskrivning Fig. 1 är en perspektivvy av en föredragen utföringsform av apparaten enligt uppfinningen.

Fig. 2 är en elevationsvy framifrån av apparaten. och visar ett bearbetningsverktyg med punktstreckade linjer i högra sidan av den visade apparaten. 10 15 20 25 30 466 569 6 Fig. 3 är en sidoelevationsvy av apparaten, vilken visar en del av en automobilkarosserisektion till vänster på ritningen.

Rörelsegraden för apparaten angives även med streckprickade linjer.

Fig. 4 är en planvy av den i fig. 1-3 visade apparaten, vilken angiver motbalansen och öppningen i överföringsplattformen.

Fig. 5 är en sektionsvy i perspektiv av en del av ett automo- bilkarosseri, som visar typiska referenspunkter på karosseri- ytorna.

Fig. 6 är en förstorad vy längs linjerna 6-6 i fig. 5, vilken visar två av arbetspunkterna på automobilkarosseriet.

Fig. 7 är en vy längs linjen 7-7 i fig. 5, som sektionerats för att visa arbetet, som har genomförts på en automobilkaros- serifläns.

Fig. 8 är en perspektivvy som visar ett automobilkarosseri, som bearbetats medelst apparaten enligt föreliggande uppfinning.

Detaljbeskrivníng av den föredragna utföringsformen På ritningarna och speciellt 1 fig. 1-8 visas en apparat för att fastställa en referenspunkt från en icke exakt lägesför- lagd fordonsram. Apparaten som helhet sedd i fig. 1 betecknas med hänvisningsbeteckningen 10. Apparaten 10 har en baskon- struktion 11, vilken har en generellt plan överplatta 12. Den plana överplattan 12 är monterad i ett horisontellt läge och uppbäres av vertikalt inriktade bärben 13. Bärbenen 13 avslu- <1 10 15 20 25 30 35 Ål 7 4{36 5659 tas vid sin underände med bärfötter 14. För att åstadkomma en stabil och relativt orörlig konstruktion är bärfötterna 14 förankrade vid ett golv 15 genom på lämpligt sätt konstruerade förankringsfästorgan 16. Ett par glidskenor eller banor 17, som är inbördes parallella. är fästa vid en överyta 18 hos den plana överplattan 12. Glidskenorna 17 kan fästas vid över- plattan 12 på ett antal sätt. t.ex. genom svetsning eller genom lämpliga fästorgan, t.ex. bultar. Glidskenorna 17 fram- går tydligare av fig. 2.

En överföringsplattform 20 är belägen ovanför och i mellan- rumsförnâllande till den plana överplattan 12 hos baskonstruk- tionen 11. överföringsplattformen 20 har ett flertal bärfötter 21 vidfästa vid sin bottensida. Bärfötterna 21 är anordnade i med mellanrum förlagda par och varje par bärfötter 21 är för- lagt så att det samverkar med en av glidskenorna 17. Det fram- går sålunda att överföringsplattformen 20 har en viss grad horisontalrörelse. som är väsentligen parallell med den plana överplattan 12 hos baskonstruktionen 11. Horisontalrörelsen av överföringsplattformen 20 angives i det följande såsom den horisontalrörelse vilken är vinkelrät mot rörelseriktningen för ett automobilmonteringsband. överföringsplattformen 20 är kopplad för rörelse relativt överplattan 12 genom en fluidumdriven kolvtypens påverknings- anordning 25. Kroppspartiet av påverkningsanordningen 25 är monterat stelt vid överytan 18 av den plana topplattan 12.

Slutänden av påverkningsanordningens skjutstång 26 är fäst vid en lägesinställningsstång 27. som i sin tur är upphängd delvis mellan arbetsstyckbärorgan 28 och 30 av känd typ, t.ex. Hytec Hydraulic Work Support nr 100226. Påverkningsanordningen 25 har fluidumutloppsledningar vid båda sidor av kolven i den- samma varigenom kolven eller skjutstången kan föras ut eller dragas tillbaka relativt påverkningsanordningens hus. Man kan sålunda säkerställa att överföringsplattformen 20 kan röra sig fram och tillbaka i horisontell riktning utmed paret glid- skenor 17 under inflytande av påverkningsanordningen 25. 10 15 20 25 30 35 466 569 a Överföringsplattformen 20 är väsentligen plan och rektangulär till formen och utöver bärfötterna 21 har den på sin botten- sida en andra serie glidskenor 23 fästa genom lämpliga fast- sättningsorgan vid överytan. Den andra serien glidskenor 23 har parallell inbördes orientering och är inriktade vinkelrätt mot glidskenorna 17. på vilka bärfötterna 21 rör sig.

Med hänvisning till fig. 2 och 3 visas en rörelsestyrenhet 24 belägen mellan den plana överplattan l2 hos baskonstruktionen ll och överföringsplattformen 20. Rörelsestyrenheten inne- fattar den fluidumdrivna kolvtypens påverkningsanordning 25. som är inriktad med paret glidskenor 17 och förankrad vid överytan 18 av överplattan 12. Såsom förutom nämnts är den fluidumdrivna päverkningsanordningen 25 utrustad med en dubbelriktad skjutstång 26. vid vilken är fäst en läges- inställningsstång 27. Lägesinställningsstângen 27 är fribäran- de i en vertikal riktning, så att dess fria ände är belägen mellan arbetsstyckbärorganen 28 och 30, som är fästa vid bott- nen av överföringsplattformen 20. Arbetsstyckbärorganet 28 har en fluídumverkad skjutstâng 31 och arbetsstyckebärorganet 30 har likaledes en fluidumpåverkad skjutstâng 32. Skjutstângen '31 för arbetsstyckbärorganet 28 har anliggningsrelation mot ena sidan av lägesförläggningsstângen 27 och skjutstângen 32 hos arbetsstyckbärorganet 30 har anliggningsrelationsförhål- lande till den andra sidan av lägesförläggningsstângen 27. En kompressionsfjäder 33 är monterad koaxiellt med skjutstången 32, så att dess ände vilar mot huset hos arbetsstyckbärorganet 30 och lägesförläggningsstången 27 för att alltid skapa en pâverkningskraft dememellan. Ett fixerat stopp 34 är fäst vid den plana överplattan 12 i inriktning med pâverkningsorganet 25. änden av det fixerade stoppet 34 vilar mot ena sidan av lägesförläggningsstângen 27, då anordningen är låst i läge sedan referensläget fastställts. De olika komponenterna hos rörelsestyrenheten 24 har angivits ovan. Det verkliga arbets- sättet och funktionen för rörelsestyrenheten 24 skall senare beskrivas.

En bärkonstruktionsenhet 35 är kopplad till överföringsplatt- 10 15 20 25 "\ 9 46 569 formen 20 på följande sätt. Bärkonstruktionsenheten 35 har en med öppning försedd bottenplatta 36. som har jämförbar storlek med överföringsplattformen 20. Två serier bärfötter 37 är fästa vid bottenytan av bottenplattan 36. Bärfötterna 37 är inriktade och samverkar med glidskenorna 23. som är monterade på överföringsplattformen 20.

Bottenplattan 36 har en öppning 38 såsom visas i fíg. 1 och 4, vilken medgiver att en lägesínställningsplatta 40 tränger igenom densamma. Lägesinställníngsplattan 40 är fast förankrad vid överytan av överföringsplattformen 20. Stödvinklar 41 hjälper till med att stabilisera lägesförläggningsplattan 40. öppningen 38 har sådan storlek att den medger en viss rörelse- grad för bottenplattan 36 utan att störa lägesförlåggnings- plattan 40. Ett par arbetsstyckbärorgan 42 och 43 är fästa vid överytan av bottenplattan 36 med hjälp av hållare 42a och 43a i motstående relationsförhållande inbördes. Den fribärande änden av lägesförläggningsplattan 40 är monterad mellan de fluidumpåverkade skjutstängerna 44 och 45 hos arbetsstyckbär- organen 42 och 43.

Bärkonstruktionsenheten 35 har en begränsad rörelsegrad åstad- kommen genom samverkan mellan lägesförläggningsplattan 40 och de samverkade och motsatta arbetsstyckbärorganen 42 och 43.

Den verkliga rörelsen för uppbärningsenheten 35 skall mer detaljerat förklaras nedan. Bottenplattan 36 hos bärkonstruk- tionsenheten 35 har två med mellanrum anordnade vertikala stöd 46 och 47. De vertikala stöden 46 och 47 är fästa vid överytan av bottenplattan 36. Utöver att vara orienterade parallellt inbördes ger de vertikala stöden 46 och 47 stabilisering för en med öppning försedd vertikalt inriktad bärplatta 48. Under- kanten av bärplattan 48 vilar mot överytan av bottenplattan 36 och är fastsvetsad eller på annat lämpligt sätt fäst vid den- samma.

Såsom framgår av fig. 4 har den vertikalt inriktade bärplattan 48 vid sig fäst ett par glidskenor 50 och 51. Glidskenorna 50 och 51 är fästa vid bärplattan medelst bultar (icke visade). 10 15 20 25 30 35 466 569 io Med hänvisning återigen till fig. 2-4 är en vertikal glidenhet 52 placerad intill och i ungefärlig inriktning med bärplattan 48. Den vertikala glidenheten 52 har en monteringsplatta 53, som uppbär två par bärfötter 54. Bärfötterna 54 är förlagda så att de samverkar med vardera av glidskenorna 50 och 51. Bär- fötterna 54 är fast anslutna till monteringsplattan 53 på så sätt att den vertikala glidenheten 52 kan röra sig uppåt och nedåt relativt bärenheten 35 på ett oförhindrat sätt utmed glidskenorna 50 och Sl.

Den vertikala glidenheten 52 och de olika komponenterna som är fästa vid densamma har en avsevärd massa och därför är det nödvändigt att åstadkomma några medel för att övervinna verk- ningarna av den vertikala glidenhetens 52 vikt. För att uppnå detta ändamål är en övre bärplatta 55 förlagd i inriktning med och fäst vid monteringsplattan 53. En motbalans i form av en kompressionsfjäder 56 utnyttjas för att övervinna verkningarna av massan hos den vertikala glidenheten 52. Naturligtvis finns det ytterligare sätt att motbalansera den vertikala glidenhe- ten 52, vilka alla ligger inom ramen för fackmannakunnandet.

Ett fjäderhus 57 är beläget intill den vertikalt inriktade bärplattan 48 och fäst vid bottenplattan 36. En inuti gängad fmutter 58 är fäst vid bärplattan 55 nära dennas fria ände. En utanpå gängad stav 60 ingriper med den gängade muttern 58 och går i en vertikal riktning på båda sidor om den gängade muttern 58. Bottenänden 61 av den gängade staven 60 är fäst vid en cylindrisk belastningsfot (icke visad). som är belägen inom fjäderhuset 57 och ovanpå kompressionsfjädern 56, så att totalvikten för den vertikala glidenheten 52 vilar på kompres- sionsfjädern 56. vilken verkar som motbalans. Justeringen av kompressionsfjädern så att den genomför sin avsedda funktion skall i det följande diskuteras.

Med hänvisning till fig. l-4 är en öppning 62 belägen i över- delen av monteringsplattan 53. En lägesförläggningsplatta 63 är stelt fäst vid överdelen av bärplattan 48. Lägesförlägg- ningsplattan 63 är generellt vinkelrät mot bärplattan 48 och 10 15 20 25 30 35 ÅIIÅ 11 w\Ju 569 den sträcker sig i en riktning genom öppningen 62 hos monte- ringsplattan 53. Ett arbetsstyckbärorgan 64 är fäst vid monteringsplattan 53 med hjälp av en hållare 64a, så att en rörlig skjutstång 66 inriktas med den fria änden i kontakt med överytan av lägesförläggningsplattan 63. Ett andra arbets- styckbärorgan 65 är fäst med hjälp av en hållare 65a vid monteringsplattan 53. Arbetsstyckbärorganet 65 är inriktat med arbetsstyckbärorganet 64 i det att dess skjutstång 67 ligger direkt mitt emot skjutstângen 66 med endast lägesförläggnings- plattan 63 däremellan. Funktionen för arbetsstyckbärorganen 64 och 65 skall senare förklaras.

Monteringsplattan 53 uppbär tre sonder. som vardera har defi- nierade referenspunkter väsentligen utmed var och en av huvud- axlarna, varvid referenspunkterna varierar inom specifika gränser svarande mot en huvudaxel hos ett tredimensionellt föremål. Ett automobilkarosseri har exempelvis en första axel som går framåt och bakåt. En andra axel. som är vinkelrätt mot den framåt och bakåt gående axeln. går i riktning sida mot sida eller inombords/utombords. En tredje axel är en vertikal axel, som är vinkelrät mot vardera av förut nämnda axlar och representerar en riktning uppåt och nedåt.

Monteringsplattan 53 har såsom visas i fig. 3 vid sig fäst en sond 68 för att detektera ett ytläge i riktningen inom- bords/utombords eller sida mot sida. Sonden innefattar en monteringsfot 70, en avlång axel 71 och en automobilkarosseri- kontaktfot 72. En sond 73 för avkänning av läget av en ytreferens i riktningen framåt bakåt framgår upptill i fig. 1-4. Framåt-bakåtsonden 73, som i det följande benämnes längs- sond, är fäst vid en horisontellt belägen platta 74. som i sin tur är fäst vid en mellanplatta 75. Mellanplattan 75 är fast ansluten till monteringsplattan 53 hos den vertikala gliden- heten S2 medelst icke visade bultar. En stödvinkel 76 för att stabilisera plattan 74 visas i fig. 2. En sond för avkänning av läget av en ytreferens i vertikalriktningen benämnas i det följande vertikalsonden 77. vertikalsonden 77 är fäst vid en platta 78. som i sin tur är fäst vid överdelen av mellanplat- 10 15 20 25 30 35 ¿i66 569 12 tan 75. En stödvinkel 80 hjälper till med att stabilisera vertikalsonden 77. I fig. 3 framgår att vertikalsonden 77 har en sneddad yta 81 och en flat yta 82. Den sneddade ytan 81 medgiver att vertikalsonden 77 "klättrar" vertikalt på en yta för att få den flata ytan 82 till anliggning mot en automobil- karosseridel, som är belägen väsentligen horisontellt. _ Med hänvisning till fig. 1 och 2 visas en formnings- och borr- ningsenhet 83. som är fäst vid apparaten 10. Ett lagerbärnav 84 är bultfäst vid monteringsplattan 53 hos den vertikala glidenheten. Lagerbärnavet 84 har en inre borrning. som inne- håller ett kraftigt bussnings- och lagerarrangemang (icke visat). Lagerbärnavet 84 är fäst vid sidan av formnings- och borrningsenheten 83. En svängarm 85 är svängbart fäst vid lagerbärnavet 84 och innehåller en vridpunkt för att upptaga en vridtapp 86. En gaffel 87 samverkar med svängtappen 86 för att vrida svängarmen 85 och formnings- och borrningsenheten 83. Gaffeln 87 är fäst vid änden av en påverkningsstav 88 hos en fluidumpåverkningsanordning 90. Fluidumpåverkningsanord- ningen 90 är i sin tur förankrad vid monteringsplattan 53 med hjälp av en monteringshållare 91. Det är sålunda uppenbart att, då påverkningsanordningen 90 bringar påverkningsstaven 88 att röra sig, gaffeln 87 och dess påförda kraftmoment kommer att vrida svängarmen 85 likaväl som formnings- och borrnings- enheten 83, vilken uppbäres av och är fäst vid svängarmen 85.

Formning- och borrningsenheten 83 skall i korthet i det följande beskrivas så att dess funktion med avseende på apparaten 10 som helhet kan inses. En detaljerad konstruk- tions- och funktionsbeskrívning för formning- och borrningsen- heten föreligger i ovanstående inneliggande patentansökning och angives här speciellt för referens. svängarmen 85 är fäst vid en av två sidpattor 92 och medgiver sålunda att hela formnings- och borrningsenheten 83 svänges 10 15 20 25 30 U) UT i spåret 95 hos tvärdelen 94. Vinkelstången 96 vippar kring en som är förankrad vid sidplattan 92.

Ehuru endast en vinkelstång 96 tydligt framgår av fig. 1, användes två stycken. så att tvärdelen 94 kan jämnt kraft- påverkas. Underänden av varje vinkelstång 96 är fäst vid en tvärstång 98. som sammanbinder vinkelstängerna inbördes. så att de arbetar unisont. Ett par stavar 100 är fästa vid tvär- stången 98. Stavarna 100 har inbördes mellanrum och är fästa Stavarna 100 är glidbart uppburna medelst med öppningar försedda hållare 101. som i sin tur är fästa vid sidplattorna 92. Ändarna av stavarna 100 som 'ligger längst från vinkelstängerna 96 är fästa vid en anslags- stång 102. Tvärstången 98. stängerna 100 och anslagsstången 102 bildar en okliknande rörlig enhet anordnad för rörelse bestämd av vinkelstängerna 96. Ehuru så icke framgår av rit- ningarna vilar anslagsstången 102 mot de rörliga axlarna hos vid båda ändar av tvärstången 98. ett par arbetsstyckuppbärningsapparater. Formnings- och borr- ningsenheten innehåller ett rörligt städ 103 för samverkan med de fixerade städen 93. Ehuru två sådana rörliga städ 103 är visade kunde formnings- och borrníngsenheten 83 likaväl arbeta med ett enda städsystem eller fler än två städ. De rörliga städen 103 är fixerade vid en gemensam glidstång 104. som uppbäres delvis av sidplattorna 92. änden av glidstången 104, som är fjärrbelägen relativt de rörliga städen 103 är fäst vid en rörlig stång hos en fluidumpåverkad påverkníngsanordning 105. Det fixerade städet 93 är tillverkat med en centralt förlagd öppning 106 för samverkan med åtminstone ett borr- ningsverktyg 109, såsom visas i fig. 3. Borrningsverktyget har 10 15 20 25 30 35 569 14 fram och åter gående rörelse bibringad genom rörelse av på- verkningsstången hos en fluidumpåverkningsanordning 107.

Fig. 5 är en perspektivvy av en del av hela apparaten 10, då den samverkar med ett automobilkarosseri 108. Automobilkaros- seriet 108, som visas med punktstreckade linjer representerar framdörrområdet på den högra sidan (passagerarsidan) hos automobilen, varvid fronten av automobilkarosseríet 108 ligger till höger i fig. 5. En vertikal sond 77 visas, då den vilar ovanpå en sektion av automobilkarosserieramen 110, som ligger intill huven (stänkskärm). Då vertikalsonden vilar i sitt slutliga ytläge, har framåt-bakåtsonden 73, som visas med streckade linjer funnit sitt lokaliserings- eller ytläge lll inom automobilramverket intill stänkskärmen. Den tredje axeln. dvs. axeln från sida till sida eller inombords/utombordsläget bestämmes med hjälp av sid-sidsonden 68. som vilar mot en framdörrpelarsektion 112 hos karosseriramen. som ligger intill dörrpanelen. Formning- och borrningsenheten 83 visas i sitt slutliga läge där den fastställt ett referensläge. från vilket arbete på underkanten av automobilkarosseriepanelen 103 genom- föres.

Fig. 6 är en vy längs linjen 6-6 i fig. 5. som avser en för- storad vy beträffande samverkan mellan vertikalsonden 77 och framåt-bakåt- eller längssonden 73. Vertikalsonden 77 kan slutligen justeras med hjälp av (icke visade) mellanlägg. tills dess underyta överensstämmer med konturen hos karos- seriepanelen eller ramverket 110. Framåt-bakåtsonden 73. som har formen av en stav med en avsmalnande ände med en flat kant visas i ingrepp med den flata kanten hos en öppning ll3a. som är anordnad i automobilkarosseríet i ytläget lll. öppningen ll3a är avlång till formen. så att framåt-bakåtsonden 73 kan röra sig i en vertikal riktning, och ändå hålles dess längs- ríktning. framåt-bakåt relativt automobilkarosseríet, noggrant på grund av den flata ytan och därför begränsade bredden hos öppningen ll3a. Såsom förut påpekats har vertikalsonden 77 en lutande yta 81 intill sin slutände. Den lutande ytan medgiver att vertikalsonden 77 lyfter sig själv, då den glider till 10 15 20 25 .Xb- Ch CH LH CN \O 15 slutläge på överytan av karosseriramen 110.

Fig. 7 är en vy av automobilkarosseriet längs linjerna 7-7 i fíg. 5, som visar en delvis sektíonerad delvy av ett automo- bilkarosseri 108 sedan en del av detsamma har bearbetats av formning- och borrningsenheten 83. Ett utsprång 114 har bil- dats mot automobilkarosseriets yttre och en motsvarande in- tagsdel 115 har bildats i den inre karosseriemetallplåten.

Pressningen av automobilkarosseriet 108 har genomförts genom verkan av det fixerade städet 93 i samverkan med det rörliga städet 103 hos formnings- och borrningsenheten 83. Utöver pressningen som genomföres av formnings- och borrningsenheten 83 har en öppning 116 åstadkommits i mitten av utsprånget 114 genom borrningsmekanismen som innehålles inom formníngs- och borrningsenheten 83 bildande ett fäste för den yttre stänk- skärmspanelen. ' 1 Fig. 8 är en perspektivvy av en del av ett automobilmonte- ríngsband, som visar ett automobilkarosseri och hur detta sam- verkar med apparaten enligt uppfinningen. Fig. 8 visar ett automobilkarosseri 108, då det transporteras av ett (icke ,visat) bärarorgan utmed ett monteringsband. En lägesinställ- ningsapparat 10 såsom ovan beskrivits är belägen på vardera sidan om automobilkarosseríet 108. så att varje apparat 10 kan röra sig till och från kontakt med automobilkarosseriet 108.

En underdelsenhet 117 spänner över hela automobilkarosseriet lika väl som apparaterna 10. Underdelsenheten 117 innefattar två pelardelar 118 och 120, som är förlagda på samma station hos monteringsbandet. En bryggdel 121 överspänner avståndet mellan pelardelarna 118 och 120. Bryggdelen 121 är anordnad att röra sig uppåt och nedåt utmed styrskenorna 122 och 123. vilket kan genomföras på något av de välkända sätt som fack- mannen känner till. Ett rektangulârt bärramverk 124 är fäst i mellanrumsförhållande till bryggdelen 121 genom pelare 125.

Ett verktygsramverk 126 är svängbart anslutet till bärram- verket 124. Fastän detaljer av den verkliga fastsättningen av verktygsramverket 126 och bärramverket 124 icke visas är en sådan koppling lättbegriplig för fackmannen. Verktygsramverket 10 15 20 25 30 35 466 569 16 126 har friheten att vridas kring en vertikal axel, skiftas utmed framåt-bakåtaxeln likaväl som att skiftas utmed sid- -sidaxeln och rotera kring framåt-bakåtaxeln. Uppbärningsram- verket 124 har emellertid sin vridning begränsad kring sid- -sídaxeln. En lägesförläggningsstång 127 är förlagd bakom verktygsramverket 126. Lägesinställningsstången 127 är fri- bärande vid båda ändar för att sträcka sig förbi automobil- karosseriet 108. Lägesinställningspelare 128 och 130 är fästa vid resp. ändar av lägesförläggningsstången 127. Lägesförlägg- ningspelarna 128 och 130 står i vertikal inriktning och är parallella inbördes. En kul- och hylsanordning 131 och 132 är fäst vid bottenänden av vardera lägesförläggningspelarna 128 och 130. En inåtgående mottagardel är fäst vid vardera av lägesförläggningsapparaten 18. så att de sondliknande kul- och hylsarrangemangen 131 och 132 kan passa i denna. Den inåt- gående mottagardelen. som är fäst vid resp. apparat 10 behöver icke ha identiska lägen i rummet med avseende på höjd, avstånd från mittlinjen hos monteringsbandtransportören och framåt- -bakåtriktningen sedan den en gång är i läge såsom bestämmes av automobilkarosseriet 108. Det är sålunda uppenbart att verktygsramverket 126 kan förläggas för att utföra arbete på rautomobílkarosseriet 108 även fastän kul- och hylsarrangeman- gen 131 och 132 icke intager motsvarande liknande lägen på vardera sidan om monteringsbandet. Verktygsramverket 126 har vidfäst ett flertal verktyg 129, sådana som formnings- och borrningsenheter eller borrar allteftersom tillämpningen be- stämmer. Verktygen arbetar enligt sådana principer som icke här behöver beskrivas.

Verkningssätt Under ett automobilmonteringsbands funktion rör sig komponen- terna, sådana som automobilkarosserier, i serie allteftersom arbetet på olika arbetsstationer genomföres på varje automo- bilkarosseri. Det ideala hopmonteringsbandet skulle röra sig på en linjär bana och de exakt symmetriska automobilkarosse- rierna skulle röra sig utmed monteringsbandet. medan verktyg med mellanrum från den linjära banan för monteringsbandet 10 15 20 2s_ 30 35 _! 69 (11 17 66 skulle genomföra den exakta uppgiften på varje automobilkaros- seri på monteringsbandet.

I det praktiska fallet är det välkänt att alla automobilkaros- serier icke är identiska och i själva verket är i många fall individuella automobilkarosserier icke symmetriska med av- seende på konfigurationen från sida till sida. Vidare behöver icke automobilkarosseriet vara anbragt på monteringsbandbära- ren så att framåt-bakåtaxeln för automobilkarosseriet samman- faller med den linjära mittlinjen för monteringsbandet.

Förfarandet och apparaten enligt föreliggande uppfinning inne- bär ett sätt att kompensera de oundvikliga variationer som föreligger på monteringsbandet för att ge fästpunkter för yttre paneler, som ger en exakt anpassning mellan angränsande paneler. Det är exempelvis viktigt att de yttre automobil- karosspanellinjerna intimt stämmer överens inbördes. dvs. huven måste passa till vardera av framstänkskärmarna, så att ett jämnt yttre karosseri erhålles likaväl som exakt kontrollerade mellanrum mellan panelerna föreligger.

Under arbete på monteringsbandet föres ett automobilkarosseri 108, såsom visas i delsektion i fig. 3. till angränsningsläge vid sidan av apparaten 10 såsom helhet. Fastän det är vanligt att genomföra arbetsuppgifterna på båda sidor av automobil- karosseriet på samma arbetsstation skall den efterföljande diskussionen inriktas på endast en sida av automobilkarosse- riet. dvs. den högra sidan (passagerarsidan).

Med hänvisning till fig. l, förlägges en styrkonsol l33 intill och uppbäres av upprättstående delar 134. Såsom är vanligt vid huvuddelen av nutida maskiner styres rörelsen av de olika komponenterna i maskinerna sekventiellt genom elektriska organ, som är välkända för fackmannen. och därför skall de verkliga elektriska och hydrauliska styrkretsarna icke här beskrivas. Styrkonsolen 133 har en till-omkopplare 135 och en från-omkopplare 136 likaväl som en nödknapp 137. Olika mikro- omkopplare och andra kännare utnyttjas även men är att anse 5 10 15 20 25 30 35 466 569 w såsom konventionella. De här nämnda påverkningsanordningarna är fluídumdrivna. dvs. är av hydraulisk natur men pneumatiskt drivna pâverkningsorgan är att anse såsom liggande inom ramen för föreliggande uppfinning. De verkliga fluidumavgivnings- ledningarna har icke visats på ritningarna.

Då ett automobilkarosseri 108 förlägges nära intill apparaten 10 som helhet aktiveras till-omkopplaren 135 och fluidum diri- geras till pâverkningsanordningen 25. vilket bringar skjut- stången 26 att föras till ett utdraget läge först snabbt åtföljt av en inbromsning. Lägesförläggníngsstången 27 vilar mot kompressionsfjädern 33. som i sin tur överför sin kraft till huset hos arbetsstyckbärorganet 30. Hela överförings- plattformen 20 och allt vad densamma uppbär tvingas snabbt mot automobilkarosseriet 108. tills bromsning uppnås, varvid den lutande ytan 81 av vertikalsonden 77 gör kontakt med referens- ytan hos automobilkarosseriramverket 110. Hela vertikalglid- enheten 52 lyftes då den lutande ytan av vertikalsonden föres fram i en horisontell riktning för att "klättra" på automo- bilkarosseriramens 110 yta under inflytande av pâverknings- anordningen 25. Då vertikalglidenheten 52 lyftes för att fmedgiva att horisontalytan 82 av vertikalsonden ansättes mot ytreferensen på karosseriramen 110 för att upprätta ett upp- och nedställe, styres den ledande spetsen hos fram-bakåt- sonden 73 till läge inom öppningen ll3a för lokaliseringsläget lll mot den flata referensytan för att upprätta ett längsloka- liseríngsställe. Framåt-bakâtsonden 73 kan korrigera sitt läge framåt-bakåt på grund av att hela bärstrukturenheten 35 kan röra sig på glidskenorna 23. Bärstrukturenheten är icke på- verkad av påverkningsorgan utan istället styres dess rörelse framåt-bakåt endast av horisontalpåverkningskraften. som ut- övas på framåt-bakâtsonden 73. då denna intränger i öppningen ll3a. öppningen ll3a är till konfigurationen avlâng så att vertikalrörelsen av vertikalslidenheten 52 icke kommer att hindras. Då längssonden 73 och vertikalsonden 77 rör sig till slutläge kommer kontaktfoten 72 på sid-sidsonden 68 att an- ligga mot karosseriramen 112 för att upprätta ett tredje referensläge och därigenom fullborda fastställandet av 10 15 20 25 30 35 Ja.

O\ CA (Il CN \D 19 referensläget genom samverkan mellan vertikal-, längs- och sid-sidsonderna. Fortsatt rörelse utåt av skjutstången 78 hos påverkningsorganet 25 bringar kraften hos kompressionsfjädern 33 att direkt överföras till automobilkarosseriramverket 112.

För att undvika olämplig kraft påförd karosseriramen 112 motverkar det fasta stoppet 34 varje olämplig kraft utövad av påverkningsorganet 25. Därvid hålles vidare förläggningsstaven på stelt vis såsom senare skall förklaras. Vertikalglidenheten 52 har en väsentlig massa, som motbalanseras genom verkan av kompressionsfjädern 55. Icke hela massan hos vertikalglidenhe- ten elimineras dock mot kompressionsfjädern 56. Hotbalansen för vertikalglidenheten 52 inställes. så att det föreligger minimal vikt för lyftning i vertikal riktning genom vertikal- sonden 72, då denna "klättrar" till slutläget på karosserira- men 110 för att säkerställa kontinuerlig kontakt av vertikal- sonden med referensytan.

Under lägesförläggningen av de tre ovan diskuterade sonderna har arbetsstyckbärorganen 28 och 30. arbetsstyckbärorganen 42 och 43 samt arbetsstyckbärorganen 64 och 65 varit fria att följa rörelsen hos sin resp. lägesinställningsstång eller -platta. Alla de just nämnda arbetsstyckbârorganen är samman- kopplade med en gemensam fluidumtryckkälla. Då tryck tillföres arbetsstyckbärorganen 28 och 30 hindras deras motsvarande skjutstänger 31 och 32 från axiell rörelse och att slå emot lägesförläggningsstången 27, som redan hålles orörlig fast mot det fixerade stoppet 34. överföringsplattformen 20 göres sålunda orörlig relativt överplattan 12 hos ramverket ll.

Den samtidiga tryckpåverkan av ledningarna, som är anslutna till arbetsstyckbärorganen 42 och 43. bringar deras skjut- stänger 44 och 45 att åstadkomma en klämverkan mot läges- förläggningsplattan 40. som i sin tur förankras vid över- föringsplattformen 20 för att därigenom göra uppbärnings- konstruktionsenheten 35 orörlig. Den klämverkan, som åstad- kommes av arbetsstyckbärorganen 42 och 43. gör uppbärningskon- struktionsenheten 35 orörlig relativt överföringsplattformen 20. Då tryck tillföres arbetsstyckbärorganen 64 och 65 utövar 10 15 20 25 30 35 20 deras tillhörande skjutstänger 66 och 67 en lika påverknings- kraft på båda sidor av en klämplatta 63. Eftersom klämplattan 63 är fäst vid uppbärningskonstruktionsenheten 35 göres eleva- torenheten 52 orörlig relativt uppbärningskonstruktionsenheten 35. som bestämmes genom sondlägena på det intilliggande automo- bilkarosseriramverket. upprättas genom apparaten 10 som hel- het. Integriteten för referensläget i rummet upprättas med en sådan storlek att arbetsytorna på automobilkarosseriet 108 icke kommer att orsaka någon skiftning av ett upprättat referensläge i rummet.

Med hänvisning till fig. 3. som är en sidovy av apparaten 10 som helhet men även av formnings- och borrningsenheten 83 gäller att vid början av funktionscykeln för apparaten 10 som helhet den befinner sig i ett läge längst ifrån sidan av automobilkarosseriet 108. Monteringsplattan 53 för den ver- tikala glidenheten intager ett ursprungligt startläge såsom angives genom den streckprickade linjen 140. Likaledes har formnings- och borrningsenheten 83 ett ursprungligt startläge såsom angives genom den streckprickade linjen 141. Utöver att befinna sig i sitt bakersta läge vrides formning- och borr- ningsenheten 83 i riktning moturs under inverkande av fluídum- påverkningsorganet 90. som är fäst vid svängarmen. Form- nings- och borringsenheten 83 upprätthåller sitt i riktning moturs vippade läge. tills enheten 10 som helhet har fast- ställt sitt treaxelreferensläge från automobilkarosseriet 108.

Sedan de olika arbetsstyckbärorganen har tryckpåvérkats från en gemensam fluidumkälla och sålunda hela apparaten 10 hålles stilla indrages påverkningsstången 88 hos fluidumpåverknings- organet 90 vilket bringar formnings- och borrningsenheten 83 att rotera i riktning medurs sett i fig. 3. Vridningen medurs av formnings- och borrningsenheten 83 till ett approximativt horisontellt läge nedgiver att det rörliga städet 103 går fritt från den undre flänsen 142 hos automobilkarosseriet 108.

Sedan det rörliga städet 103 har rört sig till läge innanför 10 15 20 25 30 35 21 466 569 den undre flänsen 142 "flyter" tvärdelen 94. som ligger just utanför den undre flänsen 142. in i läge. så att den vilar lätt mot ytterytan av den undre flänsen 142. Efter kontakt med ytterytan av den undre flänsen 142 genom tvärdelen 94 hålles tvärdelen orörlig i läge genom ett par motsatta arbetsstyck- bärorgan (icke visade). som påför sin tillhörande kraft på anliggningsstången 102. Med tvärdelen 94 bestämmande läget av den undre flänsen 142 relativt form- och borrningsenheten 83 påverkas fluídumpåverkningsorganet 105 och orsakar sålunda att det rörliga städet 103 rör sig från ett fullt utdraget läge såsom angives genom den streckprickade linjen 143 till ett slutet läge. Slutningen av det rörliga städet 103 mot det fasta städet 93 (fig. 1) resulterar i den önskade deformatio- nen av ett utvalt parti av den undre flänsen 142. Sedan städen 93 och 103 har bringat det deformerade området av den undre flänsen 142 att bliva orörligt, aktiveras borrningsverktyget 109 med hjälp av påverkningsorganet 107. Borrningsverktyget 109 borrar på den deformerade arean av den undre flänsen 142.

Borrningsverktyget 109 undandrages. det rörliga städet 103 föres fram till sitt yttersta läge. fluidumtrycket till de motstående arbetsstyckbärorganen. som samverkar med anligg- ningsstången 102. frigives och hela formnings- och borrnings- enheten 93 vrides i riktning moturs sett i fig. 3 under in- verkan av påverkningsorganet 90.

Påverkningsorganet 25 onkastas så att skjutstången 26 kontak- tas och sålunda bringar överföringsplattformen 20 att röra sig i en riktning bort från autonobilkarosseriet 108. Sedan långs- sonden 73 och vertikalsonden 77 gått fria från sina resp. referensytor på automobilkarosseriet 108 frigives fluidun- trycket för alla arbetsstyckbärorganen. Uppbärningskonstruk- tionsenheten 35 blir återigen fritt "flytande" och den ver- tikala glidenheten 52 faller till sitt understa läge under inverkan av tyngdkraften. Den belastning. som är lagrad i kompressionsfjädern 33 frigöres då fluidumtrycket till arbets- styckbärorganen 28 och 30 frigives. Enheten 10 som helhet återgår till sitt ursprungsläge såsom angives genom den streckprickade linjen 140 och cykeln inställes för att funk- 10 15 20 25 30 35 22 466 569 tionen skall börja på nästa automobilkarosseri. sedan detta förts fram utmed monteringsbandet till läge för bearbetning på detsamma. utförande av Underdelsenheten ll7, såsom visas i fig. 8, representerar en anpassning av uppfinningen som tidigare beskrivits. Hela ända- målet med uppfinningen är att utnyttja vissa ytreferenser, “ sådana som påträffas på varje individuell automobilkarosserie- enhet och fastställa et referensläge från vilket bearbetning kan genomföras på automobilkarosseriet. Ytreferenserna kan variera från karosserienhet till karosserienhet och även från sida till sida av samma automobilkarosseri. Underdelsenheten 117 medgiver att asymmetriska referenslägen användes vid lokalisering av fästpunkterna för yttre autolobilkarosseripa- neler. såsom stänkskärmar. huvar, bagageutrymmesluckor. bakre och främre stötfångarenheter och liknande. Underdelsenheten 117 utnyttjar en apparat 110 såsom helhet på högra sidan av automobilkarosseriet 108 likaväl som på den vänstra sidan.

Vardera av de totala enheterna utnyttjar information erhållen från själva karosseriet 108. Man förlita sig icke på den teoretiska mittlinjen eller styrlinjen fastställd genom rörel- sen av monteringsbandet. Det är sålunda möjligt att vertikal- sonden 77 på ena sidan om automobilkarosseriet kan vara högre än motsvarande vertikalsond 77 på den andra sidan om automo- bilkarosseriet. Likaledes kan framåt-bakåt- eller längssonden 73 på ena sidan befinna sig på en mer framskjuten station än motsvarande framåt-bakåtsond 73. som föreligger på den andra sidan av automobílkarosseriet. Verkan av varje apparat 10 som helhet är sådan att en referenspunkt i rummet fastställes på vardera sidan om automobilkarosseriet. Vid den i fig. 8 visade apparaten har de båda punkterna i rummet. såsom bestämmes av själva autonobilkarosseriet. valts genom och upprätthållits av apparaterna 10 som helhet. Bryggdelen 121 sänkes utmed de båda paren skenor 122 och 123. som är vertikalt inriktade och fästa vid pelardelarna 118 och l20. Verktygs- och uppbärningsramver- ä ken 124 och 126 sänkes tillsammans med bryggdelen 121. Verk- tygsramverket 126 intar ett arbetsläge som är unikt och speci- fikt för automobilkarosseriet därunder. Arbetsläget för verk- 10 15 20 25 30 23 466 569 tygsramverket 126 styres genom lägesförläggningsstångan 127 och dess lägesförläggningspelare 128 och 130. De undre ändarna av lägesförläggningspelarna 128 och 130 är låsta i det fast- ställda referensläget genom att hållas av hela enheterna som är belägna på vardera sidan om automobilkarosseriet 108. Det särskilda arbetsläge som intages av verktygsramverket kommer sålunda att resultera i huv- och stänkskärmsfästpunkter, som stämmer överens med angränsande metallplât hos automobilkaros- seriet 108. På liknande sätt kan fästhål förläggas för andra automobilkarosserídelar.

Apparaten enligt föreliggande uppfinning används genom adres- sering av ett automobilkarosseri eller för den delen varje an- nan delvis hopmonterad struktur, till vilken ytterligare delar eller delenheter skall föras. En enda punkt i rummet eller ett referensläge lokaliseras och upprätthålles, medan nyttigt ar- bete genomföres på det föremål, från vilket referensläget upp- rättats, strikt i relation till referensläget. Dessutom kan ett flertal referenslägen lokaliseras och nyttigt arbete genomföras på ett föremål strikt i relation till dessa refe- renslägen. ' Apparaten enligt uppfinningen kan åstadkommas under andra spe- cifika former utan att uppfinningstanken frångâs. De här be- skrivna utförandena måste därför anses att i alla avseenden vara illustrativa och icke innebära någon begränsning av upp- finníngen, i det att uppfinningens omfattning angives av de bifogade patentkraven snarare än av den föregående beskriv- ningen och alla ändringar som ligger inom lydelsen och ekvivalensområdet enligt kraven omfattas därmed av dessa.

Claims (1)

10 15 20 25 30 35 466 569 2* Patentkrav en underdelsenhet som överspänner tvärriktningen för ett nonteringsband för nämnda föremål. varvid underdelsenheten innefattar; pelardelarna genom ett flertal skenor. som är fästa vid motstående sidor av pelardelarna. varvid skenorna är orien- terade i en vertikal riktning för att medgiva den vertikala rörelsen av bryggdelen. medan den förblir generellt hori- sontell: ett monteringsband; verktygsorgan fästa vid bryggdelen hos underdelsenheten, så att arbete kan genomföras på kroppen hos ett föremål sol passerar nära intill till verktygsorganen: lägesförläggningsorgan som förbinder verktygsorganen med lägesdetekteringsenheterna. så att arbete kan genomföras på ett uppbärande ramverk beläget mellan bryggan och verktygs- organen. v? 10 15 20 25 30 35 2- Apparat enligt krav 1. ett flertal pelare utnyttjas för att fästa uppbärningsramver- ket vid bryggdelarna. N. Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att ett verktygsramverk förefinns för uppbärande av ett flertal verktyg. varvid verktygsramverket är fäst vid uppbärningsran- verket; 5- Apparat enigt krav 4. k ä n n e t e c k n a d av att lägesförläggningsorgan är fästa vid ändarna av lägesförlägg- ningspelarna.

6. Apparat enligt krav 5. k ä n n e t e c k n a d lâgesförläggningsorganen omfattar en kula och hylsa. BV att T. Apparat för att lokalisera ett läge relativt ett autono- bilkarosseri. som är beläget mellan två lätställen. k ä n - n e t e c k n a d av; en gaffelenhet som överspänner tvärriktningen för ett hopnon- teringsband för automobilkarosseriets tillverkning. varvid gaffelenheten innefattar: ett par vertikalt inriktade pelardelar med mellanrum ekvi- 10 15 20 25 30 35 26 466 569 varvid skenorna är orienterade parallellt med ett uppbärningsramverk av generellt rektangulär konfiguration fäst vid ändarna av pelarna som är längst bort från bryggde- len. varvid det uppbärande ramverket är förlagt i ett horison- tellt läge, ett flertal verktyg fästa vid verktygsramverket. varvid verk- tygen har inbördes mellanrumsförhållande, en lägesförläggningsstâng fäst vid ena sidan av verktygsram- verket. varvid lägesförläggningsstângen sträcker sig fri- bärande i en horisontell riktning utåt från verktygsramverket, så att ändarna av lägesinställningsstången ligger intill lägesdetekteringsenheterna. för läqesdetekteringsenheterna. øch en kul- och hylsanordning för att koppla de fria ändarna av lägesförläggningspelarna till resp. läqesförläggníngsenheter.