SE462398B - Foerfarande foer behandling av avluten fraan en cellulosakokprocess i en ugn i syfte att aatervinna kokkemikalier ur avluten - Google Patents

Description

LO 'nat och svavelsulfid i grönluten, 4 Tfåš%2re3š%8_kemikalier i avlutar från sulfatcellulosaprocesser i allmänhet återvunnits genom att förbränna dem i en återvinningsugn, varvid natrium och svavel som utgör kokkemikalierna, återvinna från smältan i form av natriumkarbonat och natriumsulfid. Natriumkarbona- tet omvandlas därefter till natriumhydroxid genom kausticering av- den upplösta smälten. Förbränningen av avluten sker i tre faser: torkning, reducerande förbränning och oxiderande förbränning. På grund av detta är det svårt att kontrollera de olika faserna, som försiggår i samma utrymme, så att ett önskat resultat uppnås:*Förfa- randet är för kostnadskrävande för små fabriker. En ångpanna är dess- utom ej fullt driftsäker, vilket många förödande ångpanneexplosioner har bevisat.

Kemikalierna i avlutar från sulfitcellulosaprocesser kan återvinnas så som beskrivs i den finska patentskriften 45.880, där karbo-_ som erhållits ur smältan från en t.ex. återvinningsugn, separeras och den sulfid innehållande lösningen får reagera med en bisulfitlösning, varefter det frigjorda svavelvätet bränns till svaveldioxidr Svaveldioxiden från förbränningen får rea- gera med en karbonat-vattenlösning i ett absorptionstorn, varvid för koklösningen erforderlig bisulfit uppstår. I _ Pyrolys har använts för återvinning av kemikalier ur avlutar, t.ex. i den sk SCA-Billerud-processen, där natriumsalter i natriumsulfit- avlutar omvandlas till natriumkarbonat och svavelföreningar till sva- velväte. Svavelvätet omvandlas genom förbränning till svaveldioxid som absorberas i en karbonatlösning. Denna metod beskrivs bl.a. i finska patentskriften ü5.51B.

Det har även föreslagits att använda roterugnar för behandling av avlutar. US-patentet 3.787.283 beskriver en metod för återvinning av kemikalier, där en koncentrerad avlut från en natriumbaserad mas- saba-seeing blandas med reaxtiv aiuminiunmydraf och natriumaiuminat- aska samt pelletiseras. De härvid bildade modulerna matas in i en roterande ugn, där en temperatur_understigande natriumaluminatets -smältpunkt upprätthålles. En del av natriumaluminataskan från ugnen upplöses i vatten och lösningen får reagera med de svaveldioxid in- nehållande rökgaserna för att bilda en suspension som innehåller nat-' 10 20 ZS ÉO 35 ~ 40¿ 37Ö riumsulfit, från vilken aluminiumhydrat separaras. Den återätåêfldfl delen av natriumaluminataskan återförs och inblandas i avluten.

Roterugnen innebär flera nackdelar. Den är dyr och underhållskrä- vande. Dess värmeekonomi är otillfredsställande emedan stödbränsle måste tillföras för att upprätthålla.den för reaktionen erforderliga temperanren. Yärmeöverföringen mellan gasen och materialet i ugnen är som känt dålig, vilket medför att anläggningen blir stor. För att minska stoftförlusterna måste materialet pelletiseras, vilket fordrar extra utrustning såväl före som efter ugnen. På grund av pelletise- flgen måste materialet, som matas till ugnen, ha en hög torrhalt, vilket medför höga driftskostnader.

Det nar även föreslagits att förbränna avlutar i virveibaadeagnar.

Som ett exempel på en sådan applikation kan US-patentet 3.635.79Ö nämnas. Emedan förbränningstemperaturen måste hållas lägre än kemi- kaliernae emältpunkt, t.ex. maximalt 75o°c då aviutar innehållande natrium bränns, så måste förbränningen ske inom ett temperaturområde,' där det är svårt att upprätthålla en stabil förbränning; Temperaturen kan begränsas genom att mata till ugnen en avlut som här en låg torr- 'halt eller genom att kyla.processen med ett stort överskott av luft.

I båda fallen blir ugnen stor och svår att styra.

Förgasning av fast organiskt material har tidigare utförts t.ex. medelst en metod, som US-patentskriften 3.840f353 beskriver, där ett granulerat kolhaltigt bränsle matas in i en virvelbäddsreaktor och fasta partiklar som avskiljs ur rökgaserna returneras till den.

Förbränningen och förgasningen sker i samma reaktionskärl, varför det är svårt att styra reaktionerna på ett önskat sätt.

För att undvika de ovannämnda nackdelarna hat det föreslagits att bringa materialet, som skall behandlas i kontakt med hett material från ugnens bädd, innan det matas in i virvelbäddsugnen. En dylik metod beskrivs i den tyska patentansökan 25 32 99ü. En av metodens nackdelar är att bäddmaterialet måste transporteras från ugnen och tillbaka till den och en annan nackdel är de regleringsproblem som uppstår då materialmängden som skall behandlas eller materialets fukthalt varierar. Bäddmaterialets samt anordningens slitage medför 462 sas 4 _ Ü , ¿_ b"d- šäven problem; Då varmeenergi for avdunstning av ratten tas fr n a den, måste matsvarande mängd värme överföras till den, dvs förbran- ningen måste ske i bädden, som därför måste vara relativt stor. Ma- terialet måste tillföras bädden.fördelat längs flera ledningar,.vil-, ket ytterligare fördyrar anläggningskostnaderna-.

Gaserna som avgår från en virvelbäddsugns brännkammare innehåller fint stoft, som kan avskiljas, t.ex. i en cyklonseparator. Stoftet innehåller aska, fina partiklar från bäddmaterialet och vanligtvis a nyttiga kemikalier. Dess värmeinnehåll är betydande. Beroende på den genom virvelbäddsugnen strömmande luftens hastighet kan dess funktions- sätt variera. Ju högre hastigheten är, desto mera bäddmaterial rycks med av den fluidiserande luften och desto mera fina partiklar kommer att avgâ_med rökgaserna.

Förfarandetenligt uppfinningen kännetecknas därav, att avluten be- handlas i en virvelbäddsugn i en fluidiserad bädd av heta partik- lar, genom vírvelbäddsugnen bringas luft att strömma så, att de avåen- de rökgaserna från virvelbäddsugnen kommer att innehålla en bety- dande mängd heta partiklar, rökgaserna från virvelbäddsugnen ledes till en stoffavskiljare för avskiljning av de heta partiklarna från rökgaserna och åtminstone en del av de i stoffavskiljaren avskilda heta partiklar- na, vilka innehåller natríumaluminat bringas direkt efter avskilj- ningen i kontakt med den för behandling avsedda avluten i förreak- torn före återínmatning med avluten i virvelbäddsugnen. I samband därmed kan även kemiska och/eller termiska reaktioner äga rum. Nyt- tiga komponenter kan tillvaratas från gaserna och ångorna, som upp- kommer i samband med denna behandling, på i och för sig känt sätt.

Virvelbäddsugnen fungerar därvid företrädesvis på ett sådant sätt att den genom ugnen strömmande luftens hastighet är mellan 1 och 10 m/s. Övriga kännetecken framgår av bilagda patentkrav.

Fördelarna av förfarandet enligt uppfinningen i jämförelse med tidigare känd virvelbäddsteknik är följande: 10 15 20 25 35 462 398 Ln - Det nya förfarandet fordrar märkbart mindre energi i form av stödbränsle vid förbränning av fuktiga slam än tidigare känd virvel- bäddsprocesser. I _ Rökgasernas volym i det nya förfarandet är c:a 50 % av motsvarande volym enligt tidigare känd virvelbäddsteknik. Följaktligen blir vir- velbäddsugnen och gasreningsapparaturen mycket mindre.

- Omblandningsförhållandena i det nya förfarandet är fördelaktigare än i tidigare känd virvelbäddsteknik. Följaktligen blir förbränninge- tätheten högre och den erforderliga volymen mindre.

- På grund av virvelbäddsugnens mindre volym'och den effektivare om- blandningen.är det lättare att mata in materialet; som skall behand- las, i ugnen. Speciellt inmatning av torv medför problem och höga kostnader i tidigare känd virvelbäddsteknik.

- Pâ grund av de recirkulerade partiklarnas strålningsförmåga_är förbränningen stabil även vid låga temperaturer. De recirkulerade partiklarnas_stabiliserande inflytande medverkar även till detta.

- På grund av att fukten i materialet avdunstas före förbränningen, kommer förbränningstemperaturen att öka och på grund av virvelbäddens stora värmeöverföringsförmåga kommer värmeöverföringsytorna för ång- alstring att bli' mindre.

- Tryckförlusterna i virvelbäddsugnen samt kraftbehovet för fläkten ' blir mindre- - Det nya förfarandet gör det möjligt att tillvarata avdunstnings- värme för uppvärmning. « . _.

~ Virvelbäddsugnen i vilket det nya förfarandet tillämpas är lätt att reglera. Ändamålet med uppfinningen är generellt att åstadkomma ett förfarande för behandling av materiü i en virvelbäddsugn, som undviker de ovan- nämnda nackdelarna.

Ett ytterligare ändamål är att åstadkomma ett förfarande för behand- lind av avlutar från en ceullulosakokprocess i avsikt att återvinna kokkemikalier ur avluten. Ännu ett ändamål är att åstadkomma ett förfarande för termisk nedbryt- ning av organiska material i avsikt att erhålla rågaser innehållande kolmonoxid, väte och svavelväta. 10 462 398 s fUppfinníngen beskrivs i det följande närmare under hänvisning till _ bifogade ritningar i vilka: Fig. l visar ett flytschema för förfarandet tillämpat på avlutar från en natriumbaserad cellulosakokprocess, där natrium âtervinns i form av Na2CO3, Pig. 2 visar ett flytschema för förfarandet tillämpat på avlutar från en natriumbaserad cellulosakokprocess, där natrium âtervinns i form av NaOH, Pig. 3 visar ett flytschema för förfarandet tillämpat på avlutar från en sulfitkokprocess, Fig. 4 visar'ett flytschema för förfarandet tillämpat på avlutar från en sulfatkokprocess.

Fig. 1 visar ett system för återvinning av kemikalier ur en avlut från en NaOH-baserad cellulosaprocess, där natrium återvinna i form av en vätska innehållande Na2C03, från vilken en kokvätska kan er- hållas genom kausticering.

I fig. L betecknar hänvisningssiffran ZÄ en virvelbäddsugn, till vil- ken fluidiserings- och förbränningsluft tillförs genom ledning 25.

Avluten matas genom ledning 26 in i en omblandare 27, till vilken också tillförs aluminiumhydrat som avskilts' i ett filter 28 samt genom ledning 29 reaktiv Al(0H)3 som make-upkemikalie. Aluminiumhydra- tet reagerar dels med natriet i avluten, varvid natriumaluminat- föreningar bildas, vilka genom ledning 30 tillförs en förreaktor 31 i form av ett slam, vars torrhalt utgör 30...70 W. Värmet i rökgaserna som avgår från ugnen, utnyttjas för ångalstring i en avgaspanna 32, varifrån rökgaserna strömmar till en gastvättare 33. En del av sfoftef i rökgaserna sätter sig, nedkylt till cza 300°, på bottnet av avgas- pannan, varifrån det förs genom ledning 34 till förreaktorn 31 och en annan del därav avskiljs i gastvättaren.

En del av de stoftpartiklar, innehållande natriumaluminat , som har avsfilts från rökgaserna i avgaspannan 32 förs till en upplösare 39.

Från upplösaren matas natriumaluminatsuspension till gastvättaren 33, där den reagerar med koldioxiden i rökgaserna och neutraliseras till ett pH-värde av cza 9, varvid Al(OH)3 utfälls. Suspensionen matas '10 15 20 25 v ' 462 398 É därefter från upplösaren via en utfällningstank H1, där aluminiumhyd- Ä rat utkristalliseras, till filtret 28, där aluminiumhydratet separe- ras från de lösta natriumsalterna. Lösningen innehållande natrium förs till kokvätskeberedningsavdelningen och aluminiumhydretet genom led- ning 43 till omblandaren 27.

Pig. 2 visar ett system för återvinning av natrium i form av NaOH- lösning ur en avlut från en natrium-baserad cellulosaprocess.

I fig. 2 betecknar hänvisningssiffran hä en virvelbäddsugn, till vil- ken förvärmd luft tillförs genom ledning Ä5. Avluten matas genom led- ning Q6 till en omblandare h7,.till vilken också tillförs aluminium- hydrat separerat i ett filter #8 och genom ledning ü9 Al-salter, så- som Al(OH)3 och Al2O3, som make-upkemikalier. Den alstrade natrinm- aluminatsuspensionen matas till en förreaktor 51 genom ledning 50.

Till förreaktorn förs även, genom ledning 53, en del av det natrium- aluminat innehållande stoft som avskilts från rökgaserna från virvel- bäddsugnen. Gaserna som alstras i förreaktorn.avgår genom ledning Sh. och ånga kan avskiljas från dem och avföras i form av kondensat genom ledning 55. Okondenserade gaser leds till ugnen genom ledning 56 och förbränns där. Det torkade materialet inmatas i ugnen gendv ledning 57. Gaserna som alstras vid förbränningen och andra kemiska reaktioner avgår från ugnens övre del genom ledning 58, varifrån de strömmar till en stoftavskiljare 52, en avgaspanna 59 och en gastvättare 60.

En del av de natriumaluminat innnhållande stoftpartiklar, som avskfljs i stoftavskiljaren 52, förs till en upplösare, till vilken vatten H' tillförs genom ledning 61. Den uppkomna suspensionen förs till en sedimenteringstank GÅ där olösliga föroreningar utfälls vid en tempe- ratur av cza 90 °C.Föroreningarna avförs genom ledning 65 och aluminat- vätskan mata genom ledning 66 till en kylare 67. Hänvisningssiffrorna 68 och 69 betecknar inlopps- och utloppsledningarna för kylmediet. ßluminatlösningen, kyld till c:a 50 OC, förs till en utfällningstank 70 där Al(OH)3 utfälls enligt följande huvudreaktioner: 3Na20- A1203 Na2O- Al2O3 - 61120 -> 6Naox¶ + 2A1(on)3 41120 --> zxaox + 2A1(oH)3 S 462 398 8 Det utfällda Al(OH)3 separeras i filtret #8, tvättas med vatten genom ledning 71 och matas till omblandaren Å7 genom ledning 72. Natrium- kemikalierna avgår genom ledning 73 för åf9TViflnïflê i k°kVät5kan° Fig. 3 visar ett system för återvinning av kemikalier ur en avlut från en sulfitcellulosaprocess, där natrium och svavel återvinns i form av natriumsalter, såsom NaSO3, NaHSO3, Na2CO3 och NaHC03 i lös; ning. till vilken indunstad avlut 75 tillförs. Till omblandaren matas även aluminium- hydrat 76 som har avskilts i ett filter 77 och torkats i en tork 78.

Make-upkemikalia~79 tillförs även vid behov. Från omblandaren pumpas som har inblandats i den, till I fig. 3 betecknar hänvisningssiffran 75 en omblandare, avluten tillsammans med de kemikalier, "en förreaktor 81 genom ledning 80. Till förreaktorn förs även hett stoft 82 innehållande natriumaluminat som har avskilts från rökgaserna från en virvelbäddsugn 8& i en stoftavskiljare 83. I förreaktorn sker Luft 85 kan också Gasen,'som innehåller en pyrolys av avluten, varvid gas och ånga bildas. tillföras, varvid en partiell förbränning sker. huvudparten av svavlet i avluten, huvudsakligen i form av svavelväte,' och ångan avgår från förreaktorn genom ledning 86 och det fasta mate«“ rialet matas till virvelbäddsugnen genom ledning 87. Gasen och ångan,' som alstras i förreaktorn, åstadkommer en effektiv sammanblandning av avluten och de heta stoftpartiklarna, vilken kan intensifieras med mekaniska medel. Temperäuren i förreaktorn hålls mellan 200 och 900 °C och företrädesvis vid c:a 700 °C. Gaserna från förreaktorn förs alter; nativt till virvelbäddsugnen genom ledning 89 eller till en efter- brännkammare 90, där de förenas med rökgaserna från virvelbäddsugnen.

Svavelvätet bränns till svaveldioxid i övre delen av virvelbäddsugnen eller i efterbrännkammaren. Värmet i rökgaserna kan utnyttjas i en avgaspanna 91, från vilken gaserna strömmar till gastvättarna 92 och 93.

En del av det natriumaluminat innehållande stoft som avskiljs i stoft- avskiljaren 83 förs via en kylare 94 till en upplösare 95, till vil- ken även vatten 96 tillförs. Efter upplösningen avskiljs de svårlös- liga komponenterna i en sedimenteringstank 97 och den natriumaluminat- innehållande lösningen 98 matas till en gastvättare 93, i vilken den 'x 10 15 20 25 30 462 598 1 neutraliseras medelst rökgaser innehållande svaveldioxid. Aluminiet utfälls därvid i form av hydrat medan natriumsalterna kvart r i lös- ningen i form av Na2SO3, NaHSO3, NaHCO3 och Na2CO3 berßêflåf förhållandet och pH-värdet. á Na/S- Aluminiumhydratet separeras från natriumsalterna i filtret 77. För att effektivisera separeringen förs suspensionen 99 först till en ut-_ -fällningstank 100, där aluminiumhydrat kristalliserar, innan den matas till filtret. Efter separefingen återförs aluminiumhydratet'till pro- cessen genom ledning 101 för att inblandas i avluten. Lösningen inne- hållande natriumsalter avgår från filtret genom ledning 102 till koka- riet. 1 Fig. 4 visar ett system för återvinning av kemikalier ur en avlut- från en sulfatcellulosaprocess, där natrium och svavel återvinns hu- vudsakligen i form av NaOH och Na2S i lösning.

I fign 4 matas avluten 103 till en omblandare 10Ä. Till omblandaren -matas även aluminiumhydrat 105 separerat i ett filter 106. Från om- blandaren förs avluten jämte de kemikalier som har inblandats i den till en förreaktor 107. Till förreaktorn förs även hett stoft 108 in- nehållande natriumaluminat som har avskilts från rökgaserna från en virvelbäddsugn 110 i en stoftavskiljare 109. De i förreaktorn alstra- de pyrolysgaserna, som innehåller svavel, huvudsakligen i form av svavelväte, förs genom ledning 111 till ett absorptionstorn 112, till vilket också en lösning innehållande natriumhydroxid från en sedimen- teringstank 113 tillförs genom ledning 11Ä. Svavelvätet absorberas i absorptionstornet, varvid en lösning huvudsakligen innehållande NaOH och Na2S bildas, som matas till filtret 106 genom ledning 115. En del av det natriumaluminat innehållande stoftet, som avskilts i stoftav- skiljaren 109 förs genom ledning 116 till en upplösare 117, till vil- ket även vatten 118 tillförs. Efter upplösningen separeras aluminium- ¿hydratet genom utfällning från den bildade natriumhydroxidaluminat- 35 ïledning 119, I filtret avskiljs aluminiumhydratet som återförs till lösningen i sedimenteringstanken 113 och förs till filtret 106 genom processen medan lösningen innehållande natriumsalter matas till koke- 'riet genom :Ledning 120.

[O šUppfínni:g ;Exempel Z. - V" 10 462 398 eq illustreras Ytterligare av följande exempel! nu.. . _ Behandling av avlut från en natriumbaserad oellulosaprocess och äter- vinning av natrium i form av Na2C03(Fig.l-). ' Û 1,2h kg/s avlut med én torrhalt av c:a ü5 % matades till mixern¿ till vilken också tillfördes 0,2 kg/s aluminiumhydrat. Blandningen av av- iuc och aiuminiumhydraz :ägdes till farrsaxforn :iii vilken 5,8 kg/s natriumaluminatstoft tillfördesr-C:a'0,53 kg/s vatten avdunstaåê Och den torkade_lvluten jämte inblandade kemikalier'matàdes in i virvel- bäddsugnen. Förbränningen skedde vid en temperatur av cza 1000 °C.

Natriumaluminiumföreningarna omvandlades till natriumaluminat, En del av natriumaluminatet, SOTD till största delen avgick med rökgaserna. där neutralisering medelst rök- dvs 0,2 kg/s, fördes till upplösaren, gaserna skedde, varvid en Na2C03-lösning erhölls. Al(0H)3 utfälldes i utfällningstanken, aluminiumhydratet separerades därefter i filtretï och 0,22 kg/s natriumkarbonatlösning erhölls för beredning av kok- vafska. oasfvättaren ziilfördes oje kg/S vatten.

Exempel 2.

Behandling av avlut från en sulfitcellulosaprooess och återvinning av natrium och svavel i form av Na2S03 och Na2C03 (Fig. 3). 2k,h kg/s avlut med en torrhalt av 8 % indunstades i en termokomprèssor indunstare till 36 %, varefter den indunstades till 60 % i en venturi- skrubber. I avluten inblandades därefter 0,60 kg/s Al203 motsvarande ïett molförhållande Na20/A1203 = 1 i blandningen, som därefter pumpa- :des till förreaktorn.

Blandningen pyrolyserades-vid en temperatur av šo:a 700 °C. Temperaturen reglerades genom att variera mängden tillfört Ématades i virvelbäddsugnen, där Na-Al-sit Jaluminat vid en temperatur av o:a 950 °C} fsâsom H Étill virvelbäddsugnen eller efterbrännkammaren. ldes virvelbäddsugnen. hett stoft. Partiell förbränning åstadkoms genom att blåsa in luft i förreaktorn. Avluten, innehållande Na-Al-salter och oförbränt kol, in- erna omvandlades till natrium: Gaserna från förreaktorn, f šbestående av svavel, huvudsakligen som H28, oförbrända gaskomponter v» C0 samt inerta gaskomponeter såsom C02, H20 och N2 leddes Luft och olja tillför- Förbränningen i ugnen var milt reduoerande och 2! rökgaserna hade följande sammansättning: 10 15 20 25 30 35 n 462 398 16,6 %, N2 76 %, CO = 1,3 %» 02 = *I 1,h %, Hzs =_1,3 % cnh e o,b %, H2 Efterbränningen av rökgaserna skedde med tillsats av 3,ü kg/s luft,. varvid H28 omvandlades till S02, Värmeåtervinningen skedde i en av- _ gaspanna, varvid rökgasernas temperatur sjönk från 1100 °C till 400 OC.

Rökgaserna leddes därefter till en venturiskrubber för indunstning av avluten och vidare till den andra skrubbern för absorption av S02 med natriumaluminatlösning. Natriumaluminatlösningen erhölls genom att _ upplösa 1 kg/s stoft från rökgaserna i 5 kg/s vatten.Genom absorption av S02 och C02 neutraliserades lösningen, varvid Al(OH)3 utfälldes, som avskildes från lösningen. Den återstående lösningen, vars koncen¿' tration reglerades genom att variera mängen tvättvätska till filtret, som i detta fail utgjorde 5 kg/s,.innehö11 ' 106 g/1 Na2so3 'f 38 g/1 nazcoß ooh kunde användas som sådan som kokvätska. Al(0H)3 återfördes för att inblandas i avlutenÅ Exemoel 3. _ Behandling av avlut från en sulfatdellulosaprocess och återvinning av natrium och svavel i form av Na0H och Na2S (Fig.4 ) I I I 2,2 kg/s indunstad avlut med en torrhalt av 65 % inblandades 0,9 kg/s Al(0H)3,'innehållande 0,7 kg/s vatten. Materialet blandades i förreaktorn med cza 1000 °C stoft från rökgaserna, varvid en pyrolys skedde vid en temperatur mellan 300 och 900 °C. Vid pyrolysen avgick svavel i huvudsak som svavelväte, som absorberades i en lösning inne- hållande natriumhydroxid och natriumaluminat. Natriumhydroxidaluminat- lösningen erhölls genom upplösning av 0,9 kg/s natriumaluminat, som avskildes från rökgaserna i stoftavskiljaren oeh_avgaspannan. Före H25- absorptionen avskildes utfällt Al(0H)3. Från lösningen separerades P;9 kg/s Al(0H)3.som återfördes till processen, medan lösningen inne- hållande 2,9 mol/s svavel och 5,7 mol/s natrium, huvudsakligen som NaOH och Na2S, användes som kokvätska. 462 398 12 Genom metoden enligt uppfinningen är det möjligt att reducera svavlet i avlutàr under läft kontrollerbara förhållanden, innan avluten bränns.

Kokkemikalierna återvinna i en sådan form att de kan användas som så- Beroende på den erhållna lösningens pH-värde kan M an dana som kokvätska. de också förekomma i andra former än de i de exemplena angivna. har genom försök kunnat påvisa att den natriumaluminatmängd, som blir kvar i lösningen, ej har någon skadlig effekt på kokningen. <1.

H

Claims (10)

/3 462 598 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för behandling av avluten från en cellulosakok- process i en ugn i syfte att återvinna kokkemikalier ur avluten, ~vid vilket förfarande aluminiumhydrat och heta partiklar innehål- lande natriumaluminat inblandas i avluten i en förreaktor innan avluten inmatas i ugnen för termisk och/eller kemisk behandling av avluten, k ä n n e t e c k n a t därav, att avluten behandlas i en virvelbäddsugn i en fluidiserad bädd av heta partiklar, genom virvelbäddsugnen bringas luft att strömma så, att de avgåen- de rökgaserna från virvelbäddsugnen kommer att innehålla en bety- dande mängd heta partiklar, rökgaserna från virvelbâddsugnen ledes till en stoffavskiljare för avskiljning av de heta partiklarna från rökgaserna och åtminstone en del av de i stoffavskiljaren avskilda heta partiklarna vilka innehåller natriumaluminat bringas direkt efter avskiljningen i kontakt med den för behandling avsedda avluten i förreaktorn före återinmatning med avluten i virvelbäddsugnen.

2. Förfarande enligt patentkravet l, k a n n e t e c k n a t därav, att den för behandling avsedda avluten utgöres av avlut från en alkalibaserad cellulosakokprocess.

3. Förfarande enligt patentkravet 2, k å n n e t e c k n a t därav, att en annan del av de i stoffavskiljaren avskilda partiklar- na upplöses i vatten och aluminiumhydrat som bildas i lösningen ut- fälles, varvid en Na0H innehållande koklösning erhålles.

4. Förfarande enligt patentkravet 2, k å n n e t e c k n a t därav, att en annan del av de i stoffavskiljaren avskilda partiklar- na upplöses i vatten, varefter den erhållna lösningen neutraliseras genom att den bringas i kontakt med rökgaser innehållande koldioxid för att bilda aluminiumhydrat, som avskiljes, varvid en Na2CO3 in- nehållande lösning erhålles.

5. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att den för behandling avsedda avluten utgöres av en alkali- och svavelföreningar innehållande avlut från en cellulosakokprocess.

6. Förfarande enligt patentkravet 5, k å n n e t e c k n a t därav, att den för behandling avsedda avluten är en avlut från en sulfitkokprocess, och att det i förreaktorn uppkomna svavelvåtet genom förbränning i virvelbäddsugnen omvandlas till svaveldioxid, I? 462 398 som absorberas i en vätska innehållande natriumaluminat, varvid svaveldioxiden avskiljs ur rökgaserna och aluminiumhydrat bildas i vätskan.

7. Förfarande enligt patentkravet 6, k"ä n n e t e c k n a t därav, att aluminiumhydratet avskiljes ur lösningen, varvid en nat- riumsulfitkokvätska erhålles.

8. Förfarande enligt patentkravet S, k ä n n e t e c k n a t därav, att avluten som skall behandlas är avlut från en sulfatkok- process, och att det uppkomna svavelvâtet absorberas i en vätska in- nehâllande NaOH för att bilda aluminiumhydrat.

9. Fórfarande enligt patentkravet 8, k á n ne t e c k n a t därav, att aluminiumhydratet avskiljes ur lösningen, varvid en nat- riumsulfatkokvätska erhålles.

10. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att luft bringas att strömma genom virvelbâddsugnen med en hastighet mellan 1-10 m/s. 4 'n