SE443348B - For flygfarkost avsett visuellt inflygningsinstrument - Google Patents

Description

7809920=7 10 15 20 25 30 35 40 2 En enda på förhand vald inflygningsbana, t ex -30, är ofta ej lämplig.

Exempelvis kan terrängen runt Flygplatsen hindra inflygning utefter en inflygningsbana med ett enda segment eller om flygplatsen är belägen inom stadsbebyggelse kan bestämmelser om bullerreduoering förhindra att flyg- farkosten utnyttjar en inflygningsbana med ett enda segment.

Följaktligen föreligger behov av en anordning, som möjliggör användning av en på förhand vald inflygningsbana med ett första och ett andra segment, varvid det första segmentets vinkel är större än det andra segmentets vinkel.

Ett syfte med uppfinningen är därför att åstadkomma en inriktninga- presentation, som dirigerar eller leder piloten utmed en på förhand vald, flera segment innehållande inflygningsbana till nedsättning av flygfarkosten.

Ett annat syfte är att åstadkomma en anordning för styrning av flygledningsinformationen på en kollimerad presentation eller återgivning av flygledningsinformationen mot en bakgrund av omgivningen utanför farkosten för att dirigera eller leda piloten, när han manövrerar flygfarkosten utmed de olika segmenten hos den flera segment innehållande inflygningsbanan.

Ett annat syfte är att åstadkomma en presentation eller återgivning med en flygbanestav så att, om piloten upprätthåller inriktning av staven vid eller nära landningsbanans slut, flygfarkosten följer en inflygningsbana, som omfattar ett första segment, ett andra segment och ett utplanings- eller utflytningssegment. Ännu ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla trend- eller tendensinformation för presentationen, varigenom en vertikal förflyttning av flygfarkosten från det första eller det andra segmentet presenteras och piloten genom manövrering av flygfarkosten och betraktning av presentationen bringar flygfarkosten att flyga utefter en krökt bana för att korsa den önskade inflygningsbanan. Ûvan nämnda syften uppnås medelst ett för flygfarkost avsett visuellt inflygningsinstrument för inriktning av flygfarkosten, vilket instrument har en skärm på vilken flygfarkostens pilot ser en kollimerad presentation av flygledningsinformation mot bakgrund av omgivningen utanför flygfarkosten, vilken presentation innefattar en lutningsstabiliserad referensmarkering, en flygbanemarkering, som är rörlig vertikalt på skärmen och representerar flygbanan hos flygfarkosten för inriktning med en av piloten vald, i omgivningen belägen siktpunkt genom påverkan av flygfarkostens position och hastighet för att följa en inflygningsbana till en initieringspunkt för en utplaningsmanöver, vilken inflygningsbana har två på varandra följande raka flygsegment, vilket första flygsegment har en första vinkel (X1), som är brantare än en andra vinkel (52) hos det andra flygsegmentet, varvid det andra flygsegmentet är riktat mot siktpunkten. Enligt uppfinningen innefattar 10 15 20 25 30 40 7809920-7 3 inslrumenlet för placering av flygbanemnrkeringen en apparat för att åstad- komma nämnda vinklar för flygsegmenten; en anordning för att mäta flyg- farkostens höjd; en reglerkrets för att placera flygbanemarkeringen pà skärmen under det första flygsegmentet av inflvgningen enligt en första inflygningsbanereglersignal, som är en funktion av flygfarkoatens höjd och de valda vinklarna för flygsegmenten för att flygfarkostens flygbana skall följa det första flygsegmentet när piloten upprätthåller markeringen i inriktning med siktpunkten; och att nämnda reglerkrets placerar nämnda flygbanemarkering på skärmen under det andra flygaegmentet enligt en andra inflygningsbane- reglersignal, som är en funktion av vinkeln för det andra flygsegmentet för att flygfarkostens flygbana s upprätthåller markeringen i inriktning med siktpunkten.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig 1 schematiskt återger en flygfarkosts flygbana och en sekvens av flygledningsinformation mot en bakgrund av omgivningen utanför flygfarkosten för en inflygning utefter flera segment och utplaning till nedsättning av flygfarkosten, fig 2 schematiskt återger flygbanan för en flygfarkost och en sekvens av f ygledningsinformation för en flera segment innehållande inflygning, varvid tendensinformation tillhandahållas, fig 3 är ett blockschema över manöverpanelen och kretsanordningen för åstadkommande av inflygningsinformation för flera segment samt inriktningspresentations- systemet, fig 4 är ett funktionellt blockschema över kretsancrdningen för åstadkommande av inflygningsinformation för flera segment, och fig 5 är ett funktionellt blockschema över en krets För åstadkommande av en exakt signal, som representerar flygfarkostens höjd h_över marken.

Enligt fig I skall en flygfarkost, som är urtuatad med en inriktninge- presentationsanordning och en kretsanordning för styrning utefter en inflyg- ningsbana med flera segment, landas på en landningsbana under användning av ett inflygningsförlopp med flera segment. fig 1 visar en kollimerad presenta- tion av flygledningsinformation mot bakgrund av omgivningen utanför flyg- farkosten; när denna är belägen vid de olika visade punkterna. Flyglednings~ information och vinklar, som äekådliggöres i figuren, är i förtydligande syfte överdrivna.

När flynfarkosten EU befinner sig vid en punk! IA, förbereder piloten nedgång och verkaamgör inriktningspresentationsanurdningen i och för landning på en landningsbane 12. Piloten önskar att flygfarkosten 10 skär och följer ett första inflygningssegment 16, därefter ett andra inflygningssegment 18 och slutligen en utplanings- eller utflytningsbana 20 till nedsättningen på landningsbanan 12. lnriktningspresentationen eller -âtergivningen 22 är försedd med stig- 10 20 30 35 40 7809920=7 4 ningsskalemarkeringar 24 och en flygbanemarkeringsstav 26. Under flygning utmed det första segmentet 16 och det andra segmentet 18 anger det vertikala läget för stígningsskalan 24 med avseende på en punkt på marken, vilken visas på skärmen 22, för piloten den vinkel, vilken flygfarkosten är förskjuten från horisontlinjen med avseende på en dylik punkt. Den i vertikal led rörliga flygbanestaven 26 är påverkbar av flygfarkostens flygbana. Flygbane- staven Ze anbringas i läge medelst en ordersignal från kretsanordningen för styrning utefter en inflygningsbana med flera segment. och om flygning till en vald punkt 28 sker utefter inflygningsbanans första segment, andra segment och utplaningssegment, förblir flygbanestaven 26 överlagrad över den valda punkten 28, vilket kommer att beskrivas närmare nedan. När under flygfarkos- tens nedgång siktvinkeln blir mindre, förflyttas flygbanestaven i vertikal led med avseende på horisontlinjen. När såsom visas på presentationsskärmen 22 flygbanan skär siktpunkten 28, är flygfarkosten 10 belägen vid punkten 30 och inflygningsbana för landningsmanövern påbörjas. Piloten manövrerar flyg-_ farkostens styrorgan så att den i vertikal led rörliga flygbanestaven 26 förblir överlagrad på den valda siktpunkten 28, vilket framgår av presenta- tionsskärmen 22. Flygfarkosten kommer att flyga utefter det första inflyg- ningssegmentet 16, om såsom ovan nämnts förhållandet mellan flygbanestaven 26 och siktpunkten 28 bibehålles. Den av piloten valda nedgångsvinkeln utmed det första segmentet 16 är såsom visas angiven med vinkeln -åq, t ex -6,50, från horisontlinjen 32.

När flygfarkosten 10 gått ned till en vald höjd,Al1, över marken, såsom punkten 34, avslutas nedgången utmed det första segmentet 16 och påbörjas nedgången utmed det andra segmentet 18. Vid övergångspunkten 34 anhringar, såsom visas, en ordersignal flygbanestaven 26 på inriktningspresentations- skärmen 22.1 läge vid en punkt under siktpunkten 28. Piloten manövrerar sedan flygfarkostens 10 styrorgan för att åter inrikta styrbanestaven 26 med sikt- punkten 28. När inriktning föreligger går flygfarkosten 10 ned utmed det andra inflygningsseqmentet 18 i enlighet med en inflygningsvinkel -Y , t ex ~3,50. Vid en punkt 36 i flygbanan utmed det andra segmentet 18, t ex 100 fot (30 m) över marken påbörjas en utplanings- eller utflytningsmanöver.

Stigningsskalemarkeringarna 24 på skärmen 22 släckes och utplaninqsmar- keringsprickar 38 presenteras. Utplaningsmarkeringarna anbringas på inrikt- ningspresentationen vid ett läge svarande mot en inflygningsvinkel -åë.

Piloten manövrerar flygfarkostens styrorgan för att hålla flygbanestaven 26 inriktad_med utplaníngsmarkeríngsprickarna 38 och siktpunkten 28. Flyg- farkosten 10 fortsätter att gå ned utmed det andra segmentet IH. Vid en 1utplaningsinitieringspunkt 40, typiskt på en höjd av 45-50 fot (ca 15 m) över marken bringas både utplaningsmarkeringsprickarna 38 och flygbanestaven 26 10 15 20 25 30 40 7809920-7 att röra sig uppåt mot hnrísontlinjen. Pilotnn fortsätter att hålla Flygbana- staven 26 inriktad med utplaníngsmarkeringsprjekarna 38 för att därigenom utföra utplaningsmanövern och bringa flygfapkosten att Följa en expunentiell bana till nedsättningen på landningsbanan 12.

En síktvinkel Äsfihl utefter inflygningsbanans Första segment 16 kan uttryckas med utnyttjande av de valda inflygníngsvinklarna -ål, -X ,4i1 nch flygfarkostens 10 höjd n_över marken. Med hänvisning till fíg 1 erhålles Följande förhållanden: AX =A7¿¿- A753 vA¶5+ 2% : 2% ";z3'*xf h Ah *qflffïfiï _Afi _ h fan KSM) - Ax+m k2) '3) (4) (5) För små vinklar gäller att tan A : A, varför Xfï _. A11. lä* ag _.Åfl \ h (gsm: Af'ï-?61 Förhållandena 2, 6, 7 och 8 ovan ger: Åfiflff-2% : ÉÄÉL _ Ååš; + .f 32 X1 81 Förhållandena 9 och 10 ovan ger: h=___š¿&n_m._ Å: ( )> Ås/ï'8;" ÅS/I'8b'* h'Kå En omordníng av förhållandet (11) ger: (61 17) (IÜ) (11) 7sn992o=7 5 10 15 30 35 -40 2; (h) e Kq Ka (12) 5 åš =2í )-1= å” h 1 2 2 ÜS(h) är siktvinkeln som en funktion av höjden över marken h, och de valda värdena för det första segmentets 16 vinkel -K , det andra segmentets 18 vinkel -XT och höjdenélh för övergångspunkterx 34.

Såsom visas i fig 2 kan trend- eller tendensinformation tillföras inriktningspresentationen 22 när flygfarkosten flyger utmed det första segmentet 16. Tendensinformationen är en indikering om var flygfarkosten flyger; i motsats till information avseende flygfarkostens läge, vilket anges medelst ekvationen (12) ovan. Det hänvisas härvid till den inledningsvis nämnda svenska utläggninqsskriften 434 496, i vilken Lendensinformationen närmare helyscs. När Flygbanestaven 26 skär den valda siklpunklen 28, ges piloten informationen att flygfarkosten 10 flyger utmed det första inflyg- ningssegmentet 16. När flygbanestaven 26 är inriktad med siktpunkten 28 vid läget 42, är den momentana flygbanevinkcln Ü, visad med den streckade linjen, lika med vinkeln -öä, vilket för piloten anger att vingarna intar ett läge där flygfarkostens länqdawel är horisontell, och flygningen sker utmed den valda vinkeln -Kä. När flygfarkosten 10 fortsätter att gå ned längs det första inflygningssegmentet 16, och om den momentana flygbanevinkelns storlek skiljer sig från den valda vinkeln -2(, kommer flygbanestaven 26 att ange skillnaden genom att förflyttas i vertikal led med avseende på den valda siktpunkten i en riktning, som anger felets riktning. Vid punkten 44 visas särskilt att den momentana flygbanevinkeln K är större än den valda vinkeln -3; varigenom flygbanestaven 26 bringas att falla under den valda sikt- punkten 28. För att korrigera för skillnaden mellan den momentana flygbane- vinkeln K och vinkeln -KH för piloten flygfarkostens 10 nos uppåt och bringar därigenom flygfarkostens flygbana att ändras. Ändringen i flygbana medför att flygbanestaven 26 nöjes och slutligen skär siktpunkten 28 för att ange att flygfarkosten åter flyger utmed det valda inflygningssegmentet. På samma vis föras, när flygfarkusten 10 flyger utmed det första inflygnings- segmentet 16 och den momentana flygbanevinkeln är mindre än -Hä, sasom visas vid punkten 46, flygbanestaven 26 till en punkt högre än siktpunkten 28; För att korrigera detta tillstånd sänker piloten flygfarkostens 10 nos och förorsakar därigenom att flygbanan ändras, vilket i sin tur förorsakar att flygbanestaven 26 sjunker och skär siktpunkten 28.-Normal flygning återupptages utmed det första segmentet 16, när flygbanestaven 26 åter korsar den av piloten valda siktpunkten 28. Tillförseln av tendensinformaiion till presentationen 22 är ett valfritt särdrag, men tillhandahåller när det väljes 'an 10 15 20 25 30 35 40 7809920-7 7 information om i vilken riktning flygplanet förflyttas under hela det första segmentet 16 av ihflygningsbanan.

Tendensinformationen utmed det andra segmentet 18 påbörjas efter det att flygfarkosten har passerat övergàngspunkten 34 och tillföres presentationen ZZ på liknande vis som beskrivits i den ovan nämnda svenska utläggnings- skriften 434 496. flygfarkostinstrumentet enligt uppfinningen visas i blorkschemaform i fig 3. En styrpanel 48 är placerad inom räckhåll för piloten och är kopplad till kretsanordningen 50 för styrning av flygfarkosten över en inflygnings- bana med flera segment, vilken kretsanordning på lämpligt vis kan vara an~ bringad i ett instrumentställ. Utsignaler från kretsanordningen 50 tillföres inriktningspresentationsanordningen 22, som är belägen i förarkabinen.

Styrpanelen 48 tillåter piloten att införa de valda parametrarna inflygningssegmentvinklarna -H1, -öë ochAlw till kretsanordningen 50 för inflygning utefter flera segment. En tumhjulströmställarenhet 52 är inrättad för införing av den valda vinkeln -53 för det första inflygningssegmentet 16. Såsom visas i figuren har vinkeln -ÄH värdet -6,0. På samma vis är tumhjulströmställarenheten 54 inrättad för införing-av den valda vinkeln -Åz för det andra inflygningssegmentet 18. Såsom visas har vinkeln -JE ett valt värde av -3,50. En tumhjulströmställarenhet 56 möjliggör införing av den valda övergångshöjder1¿tn_t ex såsom visas 200 fot (60 ml. Även om tumhjulströmställarenheter visas för införing av de olika parametrarna, torde det inses att systemet kan utnyttja en på förhand vald uppsättning av parametrar.

En tillståndsväljarströmställare 58 gör det möjligt för piloten att välja om han önskar tillföra tendensinformation ftillståndet AUTÛ} till inriktningspresentationsskärmen 22 för flygning utmed inflygningsbanans första och andra segment eller om han önskar inflygning utefter ett enda segment (tillståndet MANUELL) i stället för inflygning utefter flera segment (tillstånden AUTO eller FAST). _ Till flygfarkosten tillförd information tillhandahållas för kretsanord- ningen 50 för styrning av inflygningen utefter flera segment, vilket bäst visas i fig 3. Informationen omfattar den momentana flygbanevinkeln K, en beräknad stigningsvinkel Q* (se den amerikanska patentskriften 3 851 303), vertikal acceleration AV och flygfarkostens höjd h_över marken. Dessa signaler är tillgängliga från den kretsanordning, som heskrives i den ovan nämnda svenska utläggningsskriften. Alternativt kan emellertid höjden Q erhållas från en i fig 5 visad krets, vilken kommer att beskrivas närmare nedan.

Kretsanordníngen 50 för styrning av inflygningen utefter flera segment 7809920=7 \;1 10 15 20 25 30 35 40 8 har analoga utsignaler, vilka driver flygbanestaven 26 och stigningsskale- markeringarna 24 på inriktningspresentatíonen 22. Logiska signaler styr upplysningen av stigningsskalemarkeringarna och utplaningseller utflytnings- symbolerna.

Med hänvisning till fig 4A och 4B kommer funktionen för kretsanordningen 50 för styrning av flygfarkostens inflygning utefter flera segment nu att beskrivas. Under flygning utefter det första segmentet 16 hos inflygnings- banan är~stigningsskalan 24 anbríngad i läge i enlighet med den beräknade stigningsvinkelsignalen 0%, vilken tillförs en summerande kopplingspunkt 60. Den andra insignalen till den summerande kopplíngspunkten 60 är 0. s(h) tillhandahållas från en styrkrets 62 för segmentet ett. Denna signal subtraheras från en inflygningsbaneordersignal K(Ü+¿;), som representerar tendensinformationen från en tendenskrets 64 för segment ett för att åstad-, komma en ordersignal för inställning av flygbanestaven 26 om tillståndet AUTO är valt. 0m tillståndet FAST funktion är valt, är insignalen från tendens- kretsen 64 för segmentet ett till den summerande kopplingspunkten 66 noll, Xš(h) med tendensinformation, om sådan väljas, subtraheas från 9* medelst en summerande kopplingspunkt 67 för alstring av flygbanestavens ordersígnal. Piloten manövrerar flygfarkosten för att under flygning utmed det första segmentet 16 av inflygningen inrikta flygbanestaven med den avsedda nedsättningspunkten på landningsbanan.

När flygningen utmed det första segmentet 16 fortsätter, sjunker flyg- farkosten till övergångspunkten 34 (fíg 1), där en strömställare 68 för segmentet ett/två verksamgör ett relä 70, vilket sluter en strömställare 70A, varigenom flygbanemarkeringarna anbringas i läge svarande mot det andra segmentets vinkel Kg. 5trömstäl1arens_68 funktion är beroende av valet av det särskilda driftstillstånd, som inställts medelst tillståndsväljarström- ställaren 58 (fig 3). 0m tillståndsväljarströmställaren 58 är inställd i tillståndet MANUELL, tillhandahållas en signal till ELLER-kretsen 71, vari- genom reläet 70 bringas att aktiveras. 0m tillståndsväljarströmställaren 58 är i tillståndsläget AUTO eller FAST, jämför övergångskomparatorn 73 flyg- farkostens 10 höjd h_med den av piloten valda och medelst tumhjulströmställa- ren 56 införda höjdenllti. När flygfarkosten 10 går ned till en höjd under den valda höjden h, tillhandahåller övergångskomparatorn 73 en utsignal till ELLER-kretsen 71, varigenom reläet 70 bringas att verksamgöras.. u M En tendenskrets 75 för segmentet 2 tillhandahåller en inflygningsbane- ordersígnal K(Ü+&è) under flygning utmed det andra segmentet 18. Signalen från tendenskretsen 75 tillföres via en multiplikator 74 till en summerande' kopplingspunkt 76 hos en signalblandare 78. Ändamålet och funktionen för signalblandaren 78 kommer att beskrivas närmare nedan. Vinkeln Äë subtra- U-i l0 15 20 ïx. bn 30 AU 7809920-7 9 heras vid den sbmmerande kopplingspunkten 80 från inflygningsbaneorder- signalen under flygning utmed det andra segmentet 18. Utsignalen från den summerande knpplingspunkten subtraheras från 0% vid den summerande kopplingspunkten 67 för att tillhandahålla ordersignalen för flygbanestaven.

Piloten manövrerar flygfarkosten för att inrikta flyghanestaven med den avsedda nedsättningspunkten på landningshanan under flygning utmed det andra segmentet 18. _ ' Vid en höjd på en tillräckligt stor nivå ovanför höjden för initiering av utplaningen släckes stigningsskalemarkeringarna 24 och tändes utplanings- markeringsprickarna 38 för att göra piloten uppmärksam på att utplanings~ manövern kommer att påbörjas inom kort. Detta kan typiskt ske på en höjd av ungefär 100 fot (30 m). En komparator 82 jämför höjdsignalen med en referens~ signal, t ex 100 fot, och alstrar en utsignal för belysning eller tändning av utplaningsmarkeringsprickarna. En inverterare 84 tillhandahåller en utsignal för att släcka stigningsskalemarkeringarna, när utplaningsmarkeríngsprickarna tändes. Signalen från höjdkomparatorn 82 sluter en strömställare 86, vari- genom vinkeln X2 adderas till vinkeln Q* vid den summerande kopplinge- punkten 60. Utplaningsmarkeringsprickarna inriktas mekaniskt med 00-märket hos stigningsskalemarkeringarna (se den amerikanska patentskriften 3 816 005, fig 11), och additionen av signalen för vinkeln 82 anbringar prickarna vid den tillämpliga flygbanevinkeln. Piloten fortsätter att manövrera flygfarkos- tens nedgång utmed inflygningsbanan med flygbanestaven 26 överlagrad på utplaningsmarkeringsprickarna 38 och den avsedda nedsättningspunkten.

Vid höjden för initiering av utplaningen förflyttas både utplanings- markeringsprickarna 38 och flygbanestaven 26 uppåt mot horisontlinjen. Sam- tidigt överföres ordersignalen för markeringsstaven eller flygbanestaven successivt från inflygningsbaneordersignalen K(Ü#Ä2), till utplaningsorder- signalen É från en utplaningsordergenerator 88. Utplaningsordersignalen är fullständigt beskriven i den ovan nämnda svenska utläggningsskriften. En utplaningsinitieringskomparator 90 bestämmer när flygfarkosten har gått ned till höjden för initiering av utplaningen och verksamgör en strömställare 92, som ansluter signalen för vinkeln X2 till en exponentialkrets 94, när nämnda höjd nåtts. Utsignalen från exponentialkretsen 96 startar vid 0 och stiger mot vinkeln Xè som en funktion av tiden. Exponentialsignalen från kretsen 94 nar vinkelvärdet flë på approximativt tva sekunder. Denna signal tillföres de summerande kopplingspunkterna 80 och 96. där den kombineras med signalen för vinkeln X2 för att förflytta utpleningssymbolen och flygbane- staven mot horisonten. Piloten fortsätter att manövrera flygfarkosten för att bibehålla flygbnneulnvcn inriktad med ulplaningsuymholcno prickar lille ilyg~ Iurkoslcn har satts ned på landningsbanun. 7809920=7 vw 10 15 20 22 30 Ls: rJ, 40 10 Signalblandaren 78 arbetar efter initiering av utplaningen för att blanda inflygningsbaneordersignalen K(X+Åâ) med utplaningsordersígnalen E i omvänd proportionalitet som en funktion av flygfarkostens höjd. Utplanings- ordersignalen E från generatorn 80 tillföras via multiplikatorn 90 till den summerande kopplingspunkten 76. Styrsignalen från mnltiplikatorerna 7ü och 98 erhålles från en styrsignalgeneratur 100 i enlighet med flygfarkoslens höjd utefter inflygningsbanans andra segment 18. När flygfarkosten befinner sig ovanför höjden för initiering av utplaningen, är utsignalen ett från kretsen 100 och inflygningsbaneurdersígnalen överföras oförändrad. Vid den summerande kopplingspunkten 102 subtraheras ett från kretsens 100 utsignal och till- handahålles styrínsignalen till multiplikatorn 98, vilken är avlägsnad över höjden för inítiering av utplaningen. Under höjden för initiering av ut- planingen minskar, såsom visas, kretsens 100 utsignal mot noll som en funktion av höjden. Således reduceras multiplikatorns 74 förstärkning medan multiplikatorns 98 förstärkning ökar. Utplaningsordersignalen É tillföres en negativ ingång hos den summerande kopplingspunkten 96, eftersom multipli- katorns 98 styrande faktor är negativ. I ett typiskt system är den signal- blandande operationen avslutad när flygfarkosten går ned 15 fot (5 m), en tid något mindre än 1,5 sek.

Höjden för initiering av utplaning väljes företrädesvis som en funktion av flygbanevinkeln. I enlighet därmed har komparatorn 90 och styrsignal- generatorkretsen 100 ingångar för signaler för vinkeln Ü2. Med en flygbane- vinkel #2 vald att vara -30 kommer utplaningen typiskt att initieras vid en höjd av ungefär 30 fot (10 ml, medan vid en flygbanevinkel X2 av -60 utplaning initieras vid 45 fot (15 m).

Funktionen för reglerkretsen 62 för segmentet 1 kommer nu att förklaras, varvid det erinras om att utsignaler1Xq(h) är en funktion av flygfarkostene höjd och tillhandahålles medan flygfarkosten flyger utmed inflygningsbanans första segment 16. Insignalerna till kretsen 62 omfattar 3%, X2,At1från styrpanelen 48 och hg flyqfarkostens höjd. läljaren i ekvationen (12) erhål- les genom multiplicering av äz 1 multiplikatorn 104. En divísionskrets 106 delar¿§h med h och kvoten därifrån multipliceras i en multiplikator 110 medelst (X1-3%) från den summerande kopplingspunkten 108. Produkten från multiplikatorn 110 tillföres den summerande kopplingspunkten 112, där den summeras med X2. Termei (dh/h)({f1-(12)+å'2 från den summerande kopplingspunkten 112 divideras med Mä-6; medelst en divisionskrets 113 för att därigenom alstra äS(h). ß I den händelse flygfarkosten ej är utrustad med någon radiohöjdmätare kan kretsen enligt fig 5 utnyttjas för att alstra en noggrann signal, som representerar flygfarkostens höjd. Den kända höjden för landningsbanan 7809920-7 11 erhålles från ett flygkort och införes medelst en tumhjulströmställarenhet 114. Utsignalen från tumhjulströmställaren tillföras en summeringsenhet 116.

En harometrísk avkänningekrets 118 avkänner atmosfärtrycket för alstring av en signal, som representerar flygfarknstens höjd, till summeríngsenheten 116.

Fn krets 120 tillhandahåller en signal. som representerar en barnmetrisk korrektíon, vilken iillföres summeringskretsen 116. Signalen Q från summeringsenheten 116 utgör en noggrann representation för flygfarkostens höjd över marken.

Claims (9)

7809920=7 10 15 20 25 30 35 A0 12 PATENTKRAV

1. För flygfarkost avsett visuellt inflygningsinstrument För inriktning av flygfarkosten, vilket instrument har en skärm på vilken flygfarkostens pilot ser en kollimerad presentation (22) av flygledningsinformation mot bakgrund av omgivningen utanför flygfarkosten, vilken presentation innefattar en lutningsstabiliserad referensmarkering (24), en flygbanemarkering (26), som är rörlig vertikalt på skärmen och representerar flygbanan hos Flyg- Farkosten för inriktning med en av piloten vald, i omgivningen belägen siktpunkt (28) genom påverkan av Flygfarkostens position och hastighet för att följa en inflygningsbana till en initieringspunkt För en utplanings- manöver, vilken inflygningsbana har två på varandra följande raka Flygsegment (16) 18), vilket första Flygsegment har en första vinkel (31), som är brantare än en andra vinkel (X2) hos det andra flygsegmentet, varvid det andra flygsegmentet är riktat mot siktpunkten,> k ä n n e t e c k n a t av att instrumentet för placering av Flygbanemarkeringen innefattar en apparat (48) för att åstadkomma nämnda vinklar för flygsegmenten; en anordning (11Å-120) för att mäta flygfarkostens höjd; en reglerkrets (50) för att placera flygbanemarkeringen (26) på skärmen under det första flygsegmentet (16) av inflygningen enligt en första inFlygningsbanereglersignal, som är en funktion av flygfarkostens höjd och de valda vinklarna för flygsegmenten för att flygfarkostens Flygbana skall följa det första flygsegmentet när piloten upprätthåller markeringen i inriktning med siktpunkten (28); och att nämnda reglerkrets (50) placerar nämnda flygbanemarkering (26) på skärmen under det andra flygsegmentet (18) enligt en andra inflygníngsbanereglersignal, som är en Funktion av vinkeln för det andra Flygsegmentet för att flygfarkostens Flygbana skall följa det andra flygsegmentet när piloten upprätthåller markeringen i inriktning med siktpunkten.

2. Instrument enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att reglerkretsen påverkas av en reglersignal representerad av uttrycket X1 x X2 (ein/h) x film -Zm +82 där X1 och Ä2 är vinklarna hos det första och andra flygsegmenten, h är flygfarkostens höjd över marken och Ah är den höjd, vid vilken det första flygsegmentet (16) skär det andra Flygsegmentet (18F.

3. Instrument enligt krav 2, k ä n n e't e c k.n a t av att rßglerkretsen (50) tillhandahåller en signal proportionell mot nämnda uttryck och innefattar: en krets (106) För division av åh med h För åstadkommande av Ah/h; 10 15 20 25 30 40 7809920-7 13 en krets (108) för subtraktion av X2 från X1 för åstadkommande av (51 - 82); _ en krets (110) för multíplicering av (X1 ~ X2) maiAh/h för åstadknmmande av{Ah/h) x (Xl«~XZ); en krets (112) för addition av X2 till Câh/h) x fK1 - 82) för åstadkommande av Qkh/h) x (X1 - X2) + X2; vn krets (104) För multiplikalion av X1 med X2 för åstadkummnnde av X1 XÄZ; och en krets (m) för division av 81 v32 med (Ah/h) x (X1 _12) + Yz för åstadkommande av nämnda reglersignal. à.

4. Instrument enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att reglerkretsen innefattar anordningar (52 - 56; för pilotens val av X1, X2 och Ah.

5. Instrument enligt krav 2, k ä n n e t e 0 k n a t av att reglerkretsen påverkas av en reglersignal representerad av uttrycket: ___*X1 x X2 (Ah/h X (51 42) +82 s* _ där 8' är flygfarkostens stigningsvinkel.

6. Instrument enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att reglerkretsen (50) är anordnad att åstadkomma en reglersignal För Flygbana- markeringen utmed det första flygsegmentet (16) och innefattar: en signalkälla för en signal, som representerar 8*; en signalkälla (62) för en signal, som representerar: X1 X X2 (Ah/h) X (än _32) +¿(2 ; och en krets (67) för subtraktion av KI x Ä'Z flßh/h>> från 8* under det första flygsegmentet (16).

7. Instrument enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t reglerkretsen (50) innefattar en signalkälla för en signal, av att som representerar den verkliga flygbanan (X); och en krets (64) för summering av en signal, som representerar en funktion av den verkliga flygbanevinkeln med 10 78099294” 14 __ X1 x X2 (Ah/m >< (81 _ M2) + 2:2 under det Första flygsegmentet (16).

8. Instrument enligt något av Föregående krav, k ä n n e L e c k n a t av att vinklarna hos Flygsegmenten är omkring -60 respektive -30.

9. Instrument enligt krav Z, k ä n n e t e c k n a t av att reglerkreteen är anordnad att i vertikal led förflytta flygbanemarkeringen enligt skillnaden mellan den verkliga Flygvinkeln X nch 31 under flygning utmed det första flygsegmentet (16) och sedan enligt skillnaden mellan den verkliga flygbanevinkeln X och vinkel X2 under flygning utmed det andra flygsegmentet (18).