SE442803B - Digitalomkopplingselement med flera portar - Google Patents

Description

7902267-9 2 det gemensamma minnet i syfte att erhålla data samtidigt, vil- ket medför störningsproblem och en effektiv genomgångsförlust, vilka ökar efter hand som antalet processorer eller behand- lingsanordningar ökar.

Decentralisering av styrningen och fördelad databehand- ling har uppkommit såsom följd av problemen som förekommer i ett centralstyrt system. Ett tidigare känt omkopplingssystem, i vilket styrorgan med lagrade program är fördelade i hela systemet, är beskrivet i den amerikanska patentskriften 5 974 545. Ett annat känt progressivt styrt omkopplingssystem med fördelad styrning är beskrivet i den amerikanska patent- skriften 5 860 761. ' I tidigare kända system har man inriktat sig på att skaffa hög verkningsgrad hos behandlingsfunktionen, varvid multibehandling möjliggör ökad behandlingsförmâga. Olägenheten som härvid uppstår är emellertid att man får en resulterande icke önskvärd växelverkan mellan delar av programvaran, *ar- vid modifiering eller tillfogande av nya funktioner kan in- verka störande på den aktuella driften beträffande befintliga funktioner på ett oförutsägbart sätt. Ett huvudskäl till problemen i tidigare kända konstruktioner med gemensam styr- ning, oavsett om multipelprocessorer används eller inte, är att behandlingsfunktioner för styrning av lagrade program an- vänds gemensamt i tiden mellan ett flertal uppgifter som in- träffar slumpvis på begäran av den alstrande resp. avslutande trafiken, vilket medför att maskinvarans lagrade funktioner inte kan bli effektiva.

I enlighet med föreliggande uppfinning förekommer ingen separat identifierbar styrning eller centraliserad datorkomplex, eftersom styrningen för omkopplingsnätet är fördelad i form av ett flertal processorer eller behandlare i systemdelarna, var- vid dessa fördelade processorer bildar grupper av nödvändiga behandlingsfunktioner för systemdelarna som betjänas. Grupper- na av styrfunktioner för vissa systemdelar kommer således att utföras av processorer som är tilldelade dessa systemdelar.

Emellertid utförs andra behandlingsfunktioner med avseende på samma systemdelar, vilka funktioner kan utföras mera effektivt 7902267-9 3 medelst andra processorer, medelst dylika andra processorer.

I överensstämmelse med föreliggande uppfinning àstad- kommes också en sådan omkopplingsnätkonstruktion att inte endast överförs pulskcdmodulerade talsamplar eller data digi- taliserade i flera kanaler mellan en anslutning eller terminal och en annan i nätet, utan samma kanaler innehåller också up”- gift om vägval samt andra styrsignaler för den fördelade styr- ningen, varvid dessa uppgifter vidarebefordras i samma över- föringsbanor genom nätet. Varje anslutning eller terminal, oavsett om den vidarebefordrar data från en linje eller en förbindelseledning eller någon annan datakälla, betjänas av en terminalenhet som innehåller uppgift om alla möjligheterna och styrlegik för att kommunicera med andra terminaler via andra terminalenheter och för att upprätta, bibehålla och av- sluta banor genom omkopplingsnätet till andra anslutninge- eller terminalenheter. All mellanprocessorkommunikation leds via omkopplingsnätet. En gruppomkopplare som innehåller om- kopplingselement som möjliggör både tids- ooh rumsomkoppling utnyttjas, vilken kan utbyggas i moduler utan att avbrott be- höver uppstå i kommunikationerna eller omarrangering av be- fintliga sammankopplingar behöver utföras så att man kan er- hålla tillväxt från ca 120 till 128 000 eller flera anslut- ningar, varigenom en ökad trafikbelastning kan omhändertas samtidigt som nätet i praktiken arbetar utan blockering..Ett felaktigt omkopplingselement kan lätt och automatiskt identi- fieras, frånskiljes och förbikopplas med trafik.

I överensstämmelse med föreliggande uppfinning anordnas en gruppomkopplare, i vilken enkelsidiga omkopplingselement med flera portar kan anordnas i en godtycklig inlopps-/ut- loppskonfiguration, exempelvis i form av 8 x 8 omkopplare som arbetar med rums- och tidsomkoppling i en ST-konfiguration.

Val av väg i det av omkopplingselement uppbyggda nätet utförs genom styrorder som överförs av talkanalerna. Vidare reflekte- ras reflektionsomkopplingsmarkeringar, vilka är så anordnade, att en bana som t.ex. upprättas i en omkopplare i steg 2, då något steg 5 ännu inte finns, tillbaka via talbanan så att man 's 7902267-9 Ä erhåller ett vikt nät, medan utgångarna eller utloppen från omkopplaren i steg 2 förblir disponibla för framtida anslutning för utbyggnad av nätet. För att utbyggnad då skall kunna ske till ett tredje steg ansluter man de disponibla utgångarna från steg 2 till ingångarna till den framtida steg 3-omkopplaren.

Uppfinningen beskrives i detalj 1 det följande under hän- visning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 är ett block- schema över ett i enlighet med uppfinningen angivet system med fördelad styrning, fig. 2 åskådliggör det sätt på vilket om- kopplingsnätet enligt uppfinningen_kan utbyggas i moduler, fig. 5 är ett förenklat blockschema över ett med flera portar utfört omkopplingselement enligt uppfinningen, fig. 4 åskådlig- gör ett plan i ett omkopplingsnät enligt uppfinningen, fig. 5(a), 5(b), 5(c) oen 5(d) åskådliggör hur man bygger ut omkopplings- nätet enligt uppfinningen, fig. 6 är ett blockschema över en linjeterminalenhet, fig. 7 är ett blockschema över en förbin- delseledningsterminalenhet, fig. 8 är en förenklad illustra- tion av TDH-bussledningen hos det enligt uppfinningen utförda omkopplingselementet med flera portar, fig. 9 är ett block- schema över logikkretsen för en port i det enligt uppfinningen utförda omkopplingselementet med flera portar, fig. l0(a), lO(b), lO(e), l0(d\ och lO(e) åskådliggör kanalorduppställ- ningar som används i samband med uppfinningen, fig. ll(a), ll(b), ll(c) och ll(d) åskådliggör ytterligare kanalordupp- ställningar som utnyttjas enligt uppfinningen, fig. 12 visar en typisk förbindelse mellan terminaler genom omkopplings- nätet enligt uppfinningen, fig. l5(a), 13(b), l3(c), l3(d), l3(e), l3(f), 3(g) och l3(h) utgörs av tidsdiagram som_äskâd- liggör arbetssättet hos omkopplingselementen enligt uppfinningen, fig. l4(a), l4(b), l4(c), l4(d) och lÄ(e) visar mera detalje- rade tidsdiagram som åskådliggör arbetssättet hos omkopplings- elementen enligt uppfinningen och fig. 15 åskådliggör TDM-buss- ledningarna i ett omkopplingselement enligt uppfinningen.

Fig. l visar ett blcckschema över ett digitalomkopp- lingssystem med fördelad styrning, varvid nämnda system inne- fattar en gruppomkopplare lO, genom vilken ett flertal för- bindelser mellan anslutnings- eller terminalenheter omkopplas 7902267-9 5 under bildande av överföringsbanor för koppling av data mellan anslutningar eller terminaler som betjënas av terminalenheterna.

Uttrycket "terminalenhet" avser i sin användning i denna text en systemdel för att betjäna en grupp terminaler som slutar i en omkopplare i det första steget i varje plan hos gruppom- kopplaren. Varje terminalenhet inkluderar åtta accessomkoppla- re, och genom dessa åtta omkopplare kopplas data från termina- lerna till resp. fràn gruppomkopplaren lO.

Uttrycket "terminalenhetsdel” avser en systemdel i en terminalenhet för betjäning av en grupp terminaler som slutar vid ett säkerhetspar av accessomkopplare. Varje terminalenhet innehåller fyra säkerhetspar av accessomkopplare. Pulskodmodu- lerade data vid varje terminal erhålls exempelvis från tele- fonledningskretsar av typen som är beskriven i det amerikanska patentet 4161 633.

Terminalenhetcrna l2, 14 och l6 är visade såsom ett exem- pel. Emellertid kan ända upp till 128 terminalenheter eller flera omkopplas medelst gruppomkopplaren lO. Varje terminal- enhet har förmåga att medföra att t.ex. 1920 abonnentlinjè- anslutningar eller 480 förbindelseledningar kan bilda gräns mot fyra terminalenhetsdelar, varvid terminalenhetsdelarna 'l8, 20, 22 och 24 är àskâdliggjorda i samband med terminalen- heten 12.

Pulskodmoduleringsmultiplexdigitallinjer med 32 kanaler och med 30 dubbelriktade abonnentlinjer multiplexanslutna är kopplade till terminalenheternat Varje terminalenhet, såsom enheten 12, kopplas till grupp- _ omkopplaren lO medelst ett flertal multiplexöverföringslänkar, varvid var och en av nämnda överföringslänkar innefattar två enkelriktade överföringsbanor. Varje terminalenhetsdel 18, 20, 22 och 24 1 terminalenheten 12 är kopplad till varje plan i gruppomkopplaren medelst två dylika överföringslänkar, varför då det gäller terminalenhetsdelen 18 överföringslänkarna_26 och 28 är visade kopplande terminalenhetsdelen 18 till planet O hos gruppomkopplaren lO, varjämte transmissionslänkarna 30 och 52 kopplar terminalenhetsdelen 18 till planet 3 i gruppom» kopplaren lO. Pâ likartat sätt är terminalenhetsdelen 18 kopp- 7902267-9 6 lad t'll planen l och 2 i gruppomkopplaren 10 medelst likartade övcrföringslänkar. Enhetsdelarna 20, 22 och QÄ är också kopp- lade till varje plan i gruppomkopplaren på likartat sätt som terminalenhetsdelen 18. ' Varje överföringslänk eller transmissionslänk 26, 28, 30 och 32 som är visad motsvarande terminalenhetsdelen l8 är dubbelriktad på så sätt att den inkluderar ett par enkelrikta- de överföringsbanor, vilka är tilldelade var sin dataflödes- riktning. Vardera av de enkelriktade överföringsbanorna arbe- tar med 32 kanaler digitalinformation i tidsmultiplex (TDH) i bit-serieformat. Varje fält i TDM-format består av de 32 kanalerna, varvid varje kanal har 16 bitar information, var- jämte bitöverföringstakten uppgår till 4096 Kb/s. Denna över- föringstakt klockas i hela systemet, och systemet kan således betecknas såsom ett taktsynkront system. _ Eftersom, såsom kommer att förklaras nedan, systemet ock- så är fasasynkront, behövs inget fassamband som anger vilka databitar i ett fält mattas av olika omkopplingselemenc eller av de skilda portarna i ett enda omkopplingselement. Detta tektsynkrona och fasasynkrona omkopplingssystem tillämpas i gruppomkopplaren och i accessomkopplarna medelst ett flertal omkopplingselement med flera portar. När digital-talsamplar överförs någonstans i systemet till eller från en bestämd terminal måste dessa digital~talsamplar föras i tidsmultiplex i de korrekta kanalerna hos överföringslänkarna mellan omkopp- lingselement som utnyttjas för anslutning av terminalerna.

Tidsslitsutbyte åstadkommas medelst varje omkopplingselement, eftersom kanalerna som används för att sammankoppla termina- lerna kan variera. o Tidsslitsutbyte, dvs. lägesförändring av data på en kanal till en annan kanal, är allmänt känt och beskrivet exem- pelvis i den amerikanska patentfit 4173 713- Sâsqm kommer att beskrivas nedan erhålls en unik omkopplingsmekanism med många portar, varvid nämnda mekanism kan innefatta ett om- kopplingselemcnt med 16 portar, vilket element arbetar såsom en 32-kanaltidsomkopplare, jämte en 16-portrumsomkopplare, vanligen på kortare tid än motsvarande en enda fälttid eller 7902267-9 7 ramtid, för alla tillförda ingångssignaler. Digital-talsamplar- na kan omfatta upp till lä bitar i det av l6 bitar bestående kanalordet, varvid de båda återstående bitarna används såsom protokollbitar (för att identifiera datatypen i de övriga lä bitarna i kanalordet). Det med 16 portar försedda omkopplings- elementet kan således användas för att koppla exempelvis av 14 bitar bildade linjära pulskodmoduleringssamplar, av 15 bitar bildade linjära pulskodmoduleringssamplar, av 8 bitar kompande- rade pulskodmoduleringssamplar, av 8 bitar bildade databit- grupper, etc.

Två grupper processorer är inkluderade i varje terminal~ enhetsdel, såsom terminalenhetsdelen 18, varvid varje proces« sor i den första gruppen processorer, vari nämnda processo- rer är betecknade AO, Al, ... A7, är tilldelad en individuell grupp terminaler, som benämnes en terminalklase, varvid de ut- för en bestämd grupp behandlingsfunktioner, såsom uppkoppling av en bana genom gruppcmkopplaren lO och bildandet av ett gränsafsnitt för terminalerna i terminalklasen. Högtrafik- klasar, såsom telefonförbindelseledningar, kan inkludera ppp till trettio terminaler, medan lágtrafikklasar, såsom tele- fonabonnentlinjer, kan innehålla upp till sextio terminaler.

Varje terminalenhetsdel kan bilda gränsavsnitt med upp till fyra högtafikklasai och innehåller således fyra processorer av A-typ, medan en làgtrafikenhetsdel kan bilda gränsavsnitt mot åtta lågtráfikklasar och således innehåller åtta proces- sorer av A-typ. Varje A-processor kan inkludera t.ex. ett mikroprocessorgränsavsnitt med beteckningen Intel Corporation Model 8085 med tillhörande direktåtkomstminne och permanent- minne. Varje terminalenhet kan således innehålla t.ex. upp till 1920 lågtrafikterminaler (då det gäller abonnentlinjer) eller 480 högtrafikförbindelseledningsterminaler. Varje ter- minalklase, såsom terminalklasen 36 i enhetsdelen 18, inklu- derar en A-processor med tillhörande gränsavsnitt för klas- terminalen. Detta klasterminalgränsavsnitt kopplas medelst ett par dubbelriktade länkar 38 och 40 till var sin av två accessomkopplare Ä2 resp. 44 i terminalenhetsdelen 18. Access- omkopplingselementen, såsom accesscmkopplingselementen 42 och 790226-7-9 8 44 i enhetsdelen l8, är av samma omkopplingselementkonfigura- tion som gäller för omkopplingselementen i gruppomkopplaren l0.Vartdera av accessomkopplinfselementen 42 och 44 möjliggör att enhetsdelen 18 kan na den ena processorn i ett par proces- sorer i en andra grupp processorer, såsom processorerna BO och Bl i terminalenhetsdelen 18. Andra par processorer av B- -typ ingår i terminalenhetsdelarna 20, 22 och 24, men för att underlätta beskrivningen är endast B-processorerna i enhets- delen 18 visade. Denna andra grupp processorer, således B- processorerna, har till uppgift att utföra en andra grupp be- handlingsfunktioner, såsom anropsstyrning (behandlingen av data som hör samman med anrop, såsom signalanalys, översätt- ningar, etc.) för de terminaler för vilka terminalenhetsdelen 18 bildar gränsavsnitt, och de kan också utgöras av mikrcpro- cessorer- från Intel Corporation med modellbeteckningen nr 8085 eller någon ekvivalent anordning. Ett säkerhetspar\ processorer bildas genom att man inkluderar identiska behand- lingsfunktioner i B-processoreina 46 och 48 samt acoessomkopp- larna 42 och 44 för terminalenhetsdelen 18 och därvid låter varje terminalklase, såsom A0-klasen, välja den ena eller den andra hälften av säkerhetsparet, dvs. antingen B-processorn 46 via accessomkopplaren 42 eller 3-processorn 48 via access- omkopplaren 44, om det skulle bli något fel på den ena hälf- ten av säkerhetsparet, varigenom en alternativ bana eller väg ..-D erhålls.

Fig. 2 visar gruppomkopplingsmatrisen 10 med fyra själv- ständiga plan för omkopplingsförmåga, nämligen planet 0 vid 100, planet 1 vid 102, planet 2 vid 104 och planet 3 vid 106.

Ett flertal plan anordnas i syfte att uppfylla den aktuella systemtillämpningens fordringar med avseende pà trafik och betjäningsintegritet. I föredragna utföringsformer kan tvâ, tre eller fyra omkopplingsplan finnas, vilka be- tjänar l20000 eller flera terminaler, dvs. abonnentlinjer ggn slutar i de cva.nämndaflinjekretsarna, såsom i det ameri- kanska patentet 4161 633. of ,-.

Varje omkopplingsplan kan innehålla upp till tre steg omkopplingselement i en föredragen utformning. Accessomkopp- 7902267-9 9 ling, som utväljer ett bestämt plan för en_förbindelse, kan finnas i den enskilda terminaienheten l2 i stället för i gruppomkopplaren 10. Det aktuella omkopplingselementplanet välšs för en förbindelse av accessomkopplingssteget i termi- nalenheten. Aocessomkopplingselementet 42 i enhetsdelen 18 kan således t.ex. välja planet O, lOO via länken 26 och pla- net 3, l06 via länken 30.

Gruppomkopplaren l0 kan utbyggas i moduler antingen genom att man ökar antalet plan och därvid ökar datatrafik- hanteringsprestanda eller genom att man ökar antalet omkopp- lingselementsteg eller antalet omkopplingselement per steg för att därvid öka antalet terminaler som betjänas av grupp- omkopplaren. Antalet steg per plan i gruppomkopplaren 10 för fordringarna 1 typiska tillämpningar kan utbyggas i moduler på följande sätt: \ STEG Linnen: tomxLfrïLLäizPtïi-*IG TA:1D:-;1?rILLii:-P2In:G P11 Liz-Iam “ " r' 13 'RT ;1""rr.«ï1.1; R lfcïas*1"::oTLs“'""aLtï"o'ï1':z':IT51:' PLAN - Ez-Iemifi' 1 8 1000 1120 ' 2140 1 och 2 61+ 10000 11500 5500 1, 2 ooh 1021: >1oo00o >1200oo >6o0oo 3 Såsom framgår av fig. 3 kan ett grundläggande omkopp- lingselement enligt föreliggande uppfinning, från vilket alla omkopplingsstegen är utformade, utgöras av en enkelsidig om- kopplare 300 med flera portar, varvid nämnda omkopplare såsom ett exempel kommer att beskrivas i form av ett omkopplings- element med 16 portar. Det skall framhållas att antalet portar skulle kunna vara större eller mindre än 16, och detta värde har således endast valts såsom ett exempel. En enkelsidig om- kopplare kan definieras såsom ett omkopplingselement med ett flertal portar med förmåga till dubbelriktad överföring, var- vid data som mottas vid en godtycklig port kan omkopplas till och sändas ut av en godtycklig port (antingen samma port eller någon annan port i omkopplingselementet). I drift sker all 7902267-9 10 dataöverföring-g port till port i omkoggxlingselefneiitet 300 via en bit-parallell tidsnultiple¿bussledníng 502 (TDü-led- ning), vilken möjliggör runsomkoppling, som kan definieras så- som anordnandet av en överföringsbana eller transmissionsbana mellan två godtyckliga portar i omkopplingselementet.

Varje port 0-15 i omkopplingselementet 300 inkluderar en egen mottagande styrlogikkrets R x 302 och en egen sändan~ de styrlogikkrets T x 506, vilka såsom ett exempel är åskåd- liggjorda för port nr 7. Data överförs till resp. från en god- tycklig port, t.ex. porten 7, hos omkopplingselementet 300 från omkopplingselement med lika konfiguration, med vilka om- kopplingselementet 300 är sammanlänkat i bit-serieuppställ- ning eller -format via den mottagande styringångsledningen 308 resp. den sändande styrutgångsledningen 310 i systemklock- takten #096 Eb/s, varvid 512 seriebitar bildar ett fält eller en ram som är uppdelad i 32 kanaler, av vilka var och en om- fattar l6 bitar.

Data som överförs i serie från de 16 portarna är både taktsynkron och fassynkron, dvs. den sändande styrlogikkret~ sen 506 och den ekvivalenta sändande styrlogikkretsen för de övriga 15 portarna hos omkopplingselementet 300 sänder alla med samma klocktakt 4096 Mb/s, och i varje ögonblick sänder de samma bitläge hos ett fält. Å andra sidan sker mottagning av bitseriedata i den mottagande styrlogikkretsen BOK i - porten 7 och i alla andra portar hos omkopplingselementet 300 enbart taktsynkront, dvs. det finns intet nödvfndigt samband som anger vilken bit i ett fält som två godtyckliga portar kan hålla på att mottaga i ett godtyckligt ögonblick. Mottag- ningen är således fasasynkron. Vardera av den mottagande styr- logikkretsen 304 och den sändande styrlogikkretsen 506 inklu- derar en styrlogikdel och ett direktåtkomstminne, vilka kommer att beskrivas under hänvisning till fig. 9.

Fig. 4 åskådliggör ett plan i gruppomkopplaren 10, såsom planet 0, 100. Såsom har beskrivits under hänvisning till fig. 5 utgörs omkopplingselementen 108, 110, 112, av vilka grupp- omkopplingsplanet är uppbyggt, av enkelsidiga omkopplingsele- 7902267-9 ll ment 300 med lö portar. Det är endast definitionsmässigt, dvs. pâ grundval av läget i omkopplingsnätet, att omkopplingsportar- na anges vara ingångar eller inlopp resp. utgångar eller ut- lopp. I gruppomkopplingsplanet 100 med tre steg visar en sä- som exempel vald utföringsform portarna 0-7 hos omkopplings- elementen 108 och llO i stegen l och 2 markerade såsom in- gångar och portarna 8-15 markerade såsom utgångar, varvid de således uppträder såsom tvåsidiga, medan i steget 5 är alla omkopplingselementen, såsom omkopplingselementen 112, enkel- sidiga, dvs. alla portar är markerade såsom ingångar eller in- lopp. _ Om ett godtyckligt gruppomkopplingssteg betraktas gene- rellt och om vid någon tidpunkt ytterligare steg erfordras för att man skall kunna bygga ut nätet i moduler utrustas ifrågavarande steg såsom ett tvåsidigt steg med utgångarna eller utloppen reserverade för att nätet skall kunna växa.

Om eme1lertid i ett godtyckligt steg nätets storlek gör det möjligt för mer än hälften av det maximalt erforderliga an- talet anslutningar eller terminaler att vara inkopplade ut- rustas steget sàsom ett enkelsidigt steg. Härigenom kan konti- nuerlig modulutbyggnad ske upp till den maximalt erforderliga nätstorleken utan att länkförbindningarna mellan stegen be- höver omrangeras.

En modulutbyggnad av omkopplingselementet 300 till ett omkopplingsplan 100 är åskådliggjord i fig. 5(a)-5(d). Fig. 5(a) visar storleken hos ett grupppmkopplarplan i en grupp- omkopplare 10 som erfordras för en tillämpning med en termi- nalenhet med t.ex. ca 1000 abonnentlinjer. Porten O kan så- ledes vara kopplad till terminalenhetsdelens 18 ledning 26, medan portarna 1-7 ar kopplade till andra accessomkopplare i ' terminalenheten 12. Portarna 8-15 är reserverade för att nätet skall kunna växa. rig. 5(b) visar ett exempei på naste tiiiväxtsteg nes gruppomkopplarplanet l0O för två terminalenheter, såsom termi- nalenneterna 12 och lä. Två förstastegsomkopplingselement an- ordnas således per plan i gruppomkopplaren, varvid varje plan har andrastegsomkopplingselement, t.ex. 0,1, 2 och 3, för 7902267-9 12 sammankoppling av de båda förstastegsomkopplingselementen. Ut- gângarna i det andra steget är reserverade för att nätet skall kunna växa, och detta nät (av vilket ett plan är visat) kommer att betjäna ca äO00 abonnentlinjer.

Fig. 5(c) visar ett exempel på tillväxt av ett omkopp- lingsplan 100 så att åtta terminalenheter kan förekomma. omkopp- lingselementen i stegen 1 och 2 är i detta fall visade helt sammankopplade, och endast utgàngarna från steget 2 kan användas för ytterligare tillväxt, vilket innebär att för att ytter- ligare grupper med upp till åtta terminalenheter skall kunna sammankopplas måste ett tredje omkopplingssteg per plan till- fogas, såsom är visat i rig. 5(a), som åskådliggör 16 terlninal- enheter kopplade till det utbyggda gruppomkopplarplanet. Van- ligen uppgår Jnkopplingsförmàgan hos nätet enligt fig. 5(c) till ca 10000 abonnentlinjer, under det att omkopplingsför- màgan hos nätet enligt fig. 5(d) uppgår till ca 20000 abonnent- linjer. De oinkopplade portarna som är visade i fig. 5(b), 5(c) och 5(d; är disponibla för utbyggnad, och varje plan i nätet, t.ex. fig. 5(d), byggs ut genom att dessa portar in- kopplas till dess att man exempelvis får nätet enligt fig. 4, vilket har förmåga att omkoppla mer än 100000 abonnentlinjer.

Fig. 6 åskådliggör en linjeterminalenhetsdel 18 som inklza- derar upp till åtta terminalklasar 36, av vilka var och en inkluderar 60 abonnentlinjer, ett terminalgränsavsnitt och en A-mikroprocessor, varvid tre av nämnda terminalklasar är visade vid 36, 57 och 39. Terminalenhetsdelens 18 accessomkopplare 180 och 181 betjänar åtta terminalklasar, av vilka tre är visade för att beskrivningen skall hållas så enkel som möj- ligt. Vart och ett av terminalgränsavsnitten, såsom gränsav- snittet 190, är tilldelat exempelvis 60 abonnentlinjer från 60 linjekretsar, och en A-processor 198, som är tilldelad vissa behandlingsfunktioner, såsom uppkoppling av en bana genom omkopplingsnätet eller terminalstyrning för linjer som kopplas till terminalgränsavsnittet 190. Vart och ett av' terminalgränsavsnitten 190 har en dubbelriktad överförings- länk, såsom länken 199, till en port i var och en av access- omkopplarna, såsom accesscmkopplarna 180 och 181. Varje access- 7902267-9 \_> l omkopplare, såsom accessomkcpplaren 180, som innefattar det med 16 portar försedda omkopplingselementet som har beskrivits i samband med fig. 5, ger omkopplad access antingen till planen i gruppomkopplaren 10 t.ex. via utgàngsportarna 8, 10, 12, 14, eller till en B-processor 183, via t.ex. en utgång såsom ut- gångsporten 9, varvid denna B-processor utför andra process- funktioner, såsom anropsstyrning. Oanvända utgångsportar eller utloppsportar från accessomkopplaren, såsom portarna ll, lj och 15, är betecknade RESERV och är disponibla för anslutning av andra organ, såsom larm, övervakare, styrorgan för diagnoser, etc. _ Fig. 7 visar en förbindelseledningsterminalenhetsdel 18 som funktionsmässigt är identisk med linjeterminalenhetsdelen som har beskrivits under hänvisning till fig. 6 men som be- tjänar ett mindre antal högtrafikingångar. För att möjliggöra omhändertagande av den ökade trafikintensiteten hos förbindel- seledningsgrupper i jämförelse med linjeterminaler inneïuttar förbindelseledningsterminalenhetsdelen upp till fyra terminal- gränsavsnitt, av vilka vart och ett är tilldelat t.ex. trettio förbindelseledningsterminaler. Ingângarna 4-7 hos vardera accessomkopplaren 180 och 181 är oanvända i denna konfigura- tion. Förbindelseledningsterminalklasarna 60 och 61 bland fyra förbindelseledningsterminalklasar är således visade, av vilka vardera inkluderar ett terminalgränsavsnitt 62 resp. 65 samt en A-processor och ett minne 6H resp. 65.

B-processorn med tillhörande minnen 66 och 67 är koppla- de till accessomkopplaren 180, och B-processorn med tillhörande minnen 68 och 69 är kopplade till accessomkopplaren 181 och har samma konfiguration som har beskrivits under hänvisning till fig. 6, varvid de t.ex. kan utgöras av mikroprocessorer tillverkade av Intel Corporation under modellbeteckningen soes. ' Det med sexton portar försedda omkopplingselementet 500, som har beskrivits under hänvisning till fig. 3, kommer nu att beskrivas ytterligare under hänvisning till fig. 8. Var och en av portarna, såsom porten 15, i omkopplingselementet 300 består av en mottaganie styrlogikkrets 30%, en sändande 7902267-9 14 styrlogikkrets 306, enkelriktade ingàngs- och utgängsöver- föringsbanor 363 resp. 310, och organ för access till en parallelltidsmultiplexbussledning 302 i omkopplingselementet 300.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen upprättas förbindelser genom omkopplingselementet 300 på enkelriktnings- bas (simplexbas). En simplexförbindelse mellan en ingångskanal till en port (en bland 52 kanaler) och en utgângskanal hos en godtycklig port (en bland 512 kanaler) upprättas medelst en inomkanalorder som betecknas såsom ordern VÄLJ. Denna order VÄLJ ingår i det enda av 16 bitar bestående ord i ingëngskana- len som begär förbindelsen. Ett antal olika typer av förbindel- ser är möjliga via ett omkopplingselement, och dessa differen- tieras genom information i ordern VÄLJ. Typiska väljorder är "godtycklig port, godtycklig kanal", och dessa utgör order som mottas av den mottagande styrlogikkretsen hos porten och som inleder en förbindelse till en godtycklig ledig kanal i ett godtyckligt utlopp från en godtycklig port. "Port N, godtyck- lig kanal" är en annan väljorder som inleder en förbindelse till en godtycklig ledig kanal i en bestämd port N, dvs. porten 8. "Port N, kanal m" är ytterligare en väljorder som inleder en förbindelse till en bestämd kanal H, såsom kanalen 5, i en bestämd port N, såsom porten 8. Andra specialiserade väljorder, såsom "anslut till en bland vilka som helst portar med udda numrering (eller jämn numrering)", samt specialisera- de order avseende kanal 16 samt underhållsorder i kanal O in- går i omkopplingsmodulens förmåga (en port i nämnda omkoppla- re bestàr av en modul), såsom Icon-mer att beskrivas mera i detalj under -hänvisning till fig. 9.

Den mottagande styrlogikkretsen 304 för varje port synkroniseras till de inkommande data från andra omkopplings- element. Kanalnumret (O-51) hos den inkommande kanalen an- vänds för att hämta destinationsport- och kanaladresser från permanentminnen för lagring av port- och kanaladresser. Under multiplexmodulaccessen till bussledningen 502 i kanalen sänder den mottagande logikkretsen 308 det mottagna kanalordet till- sammans med uppgift om sin destinationsport- och kanaladress 7902267~9 15 till TDH-bussledningcn 502 hos omkopplingselementet 300. Under varje bussledningscykel (den tid under vilken data överförs från den mottagande styrlogíkkretsen 308 till den sändande styrlogikkretsen E06) söker varje sändande logikkrets vid varje port efter sin portadress på TBH-bussledningen 302. Om port- numret pà bussledningen 302 svarar mot den entydiga adressen hos den aktuella porten kommer data (kanalorden) på bussled- ningen 502 att skrivas in i permanentdataminnet hos den iden- tifierande porten i en adress som svarar mot adressutläsningen ur permanentminneskanalen till den mottagande styrlogikkretsens port. Härigenom utförs en ettorderdataöverföring från en mot- tagande styrlogikkrets genom TDH-bussledningen 502 till den sändande styrlogikkretsen hos en port.

Den Sändalide resp. Lfiottagande styrlogikkretsen för en typisk port 300 arbetar på följande sätt. Data vid 4096 mb/s på ledningen 508 kopplas in i ingângssynkkretsen 400, vari- genom bit- och ordsynkronisering avges till informationen på linjen 308. Utgångssignalen från sy 'kretsen 400 utgörs av ett 16-bitars kanalord, och dess kanalnummer (som representerar kanalläget i fältet eller ramen) kopplas till en buffert- registerstapel 402 av typen först-in-först-ut, vilken stapel synkroniserar data på ledningen 403 till tidsbestämningen på bussledningen 302, vilket är erforderligt eftersom data på ledningen 508 är asynkron i förhållande till bussledningens }O2 tidsbestämning. Utgångssignalen från nämnda buffert #02 utgörs av ett 16-bitars kanalord och dess 5-bitars kanalnummer.

Information som är innehâllen i nämnda 16-bitars kanalord an- ger naturen hos informationen som är innehållen i ordet. Denna information är innehållen i protokollbitar för kanalordet och anger, tillsammans med information i det mottagande styrperma- nentminnet 404, de åtgärder som skall vidtas av den mottagande styrkretsen 406 för denna kanal i detta fält.

Fem typer av åtgärder är möjliga, nämligen TODO, VÄLJ, FRÅGA, UNDKOH resp. LEDIG/nrnkoprta. om procoxøiiet anger TODO (tal- och dataord) sänds kanalordet till bussledningen 302 omodifierat, varjämte kanaladressen hämtar ut destinations- 7902267-9 16 port- och kanaladresser från kanalpermanentminnet 408 och portpermanentminnet #10 samt kopplar dem till bussledningen 302 under pcrtens aceesstidsslits för den mottagande logik- kretsens bussledning. Om en väljerder anger "godtycklig port, godtycklig kanal” väljer den första lediga portväljningskret- sen 412 en sändandeologikkrets med en ledig kanal, in i vilken en "första ledig kanalval“-markering matas in. Under den mot- tagande logikkretsens TBH-busslednings 302 accesstid matas en "första ledig kanalval"-markering in i den utvalda porten och in i den utvalda sändande logikkretsen, vilken âterför ett "ledig kanal"-nummer från sin sökningskrets 414 som anger den första lediga kanalen. En krets 416 för mottagning av signalen EJ KVITTWHS undersöker innehållet i kanal 16 med avseende på indikeringar som anger att fel har förekommit i uppkopplingen i tidigare steg i omkopplingsnätet vilka har uppkopplats genom den sändande logikkretsen 305 i modulen. Sökningslogikkretsen 408 för EJ KVITTEUS undersöker iet mottagande styrpermanent- minnet #04 med avseende på kanaler som inte är kvitterade och bringar kanalnumren för sådana kanaler att pulsas ut från den sändande logikkretsen 306 i kanalen 16.

Den sändande logikkretsen 306 undersöker tillståndet hos portadressledningarna tillhörande bussledningen 302 med motsvarande modulidentifieringskod vid avkoiningsportlcgik- kretsen. Om den korrekta portadressen avkodas vid avkodaren 420 och bussledningens 302 valledning är overksam kommer inne- hållet i bussledningens 502 ledningar DOTO att skrivas in i datapermanentminnet 422 vid en adress som är given av till- ståndet hos kanaladressledningarna i bussledningen 502.

Om vallednlngen hos bussledningen 302 är aktiv och sök- ning efter en första ledig kanal begärs av den mottagande styrkretsen, exempelvis 406 (för ett godtyckligt kanalval), kommer ingen skrivoperation motsvarande datapermanentminnet ÄEE att utföras, utan ett ledigt kanalnummer âterförs till den begärande mottagande logikkretsen, såsom 504, från kret- sen älë för sökning efter den första lediga kanalen.

Datapermanentminnet 422 är en tidsslitsväxlare, ur vil- ken utläsning sker sekvensiellt under styrning av en räknare 7902267-9 17 som ingår i den sändande och bussledningstidsbestämningskret- sen 428. Ord som läses ut ur datapermanentminnet 422 matas in i ett parallellingångs-/serieutgångsregister 430 som kopplar seriebitströmmen till sändningsledningen 310 med 4096 Kb/s.

Ordet som matas in i utgångsregistret 430 kan modifieras i kanalen O eller 16. I kanalen O införs larm på ledningen 432 (för felkontroll), och informationen beträffande EJ KVITTERS- -kanalen införs i kanalen 16, då så erfordras, medelst logik- kretsen 434. Det sändandc styrpermanentminnet 426 innehåller uppgift om tillståndet hos varje utgående kanal. Den sändande styrlogikkretsen 424 samordnar läs- och skrivoperationerna till datapermanentminnet 422 och det sändande styrpermanent- minnet 426, kretsen 414 för sökning efter en ledig kanal och det utmatande utgângsregistret 450.

Uppkoppling av förbindelser genom nätet och mellan termi- naler eller anslutningar kommer nu att beskrivas. \ Såsom har nämnts ovan tillhandahåller de med 16 portar försedda omkopplingselementen både tids- och rumsomkopplings- funktioner för alla överföringsbanor. Information som anländer på den inkommande banan vid en godtycklig port i en godtyck- lig kanal kan överföras av omkopplingselementet med 16 portar till den utgående banan hos en godtycklig port, varvid man er- håller rumsomkoppll.g, resp. till en godtycklig kanal i ifråga- varande bana, varvid man erhâller tidsomkoppling. All tal- och dataöverföring (TODO) genom nätet utgör följden av att en- skilda portar i omkopplingselementen med ett flertal portar åstadkommer omformning av ingângskanal (en bland 512) till utgångskanal (en bland 512), på sätt som är förutbestämt av väguppkopplingsförloppen, varvid trettiotvä kanalord per fält finns i en godtycklig given överföringsväg eller -bana. Fig. 10 åskådliggör uppställningen eller formatet hos ett såsom ett exempel valt kanalord, varvid nämnda exempel kan tillämpas vid alla kanalerna l-15 och l7~2l, vilka alla utgör DOTQ-kana- ler. Kanalorduppställningarna eller -formaten för kanalen O (underhåll och synkronisering) och kanalen 16 (styrning för speciella ändamål, EJ KVITTENS, etc.) är åskàdliggjorda 1 fig. ll. 7902267-9 18 DOTO-kanalerna kan användas för både digital-tal- och mellanprocessordataöverföring. När tal sänds ut blir 14 bitar per kanalord disponibla för den kodade pulskodmodulerade san- peln och två bitar disponibla för val av liätprotolfoll. Då det gäller styrning av en banas uppkoppling är 15 bitar per kanal- ord disponibla för data och 5 bitar för protokollval. Kanal- orduppställningen möjliggör omkoppling genom hela nätet, vilket inbegriper inkoppling genom ett flertal av omkopplingselementen med 16 portar. Dessa förbindelser är enkelriktade. Då det gäller dubbelriktade förbindelser åtgår två enkelriktade för- bindelser.

Fig. lO visar såsom exempel kanalorduppställningar för alla kanaler utom kanalerna O och 16. Fig. ll visar såsom exem- pel kanalorduppställningar för kanal 36. Fig. lO(a)-lO(d) åskådliggör datafältformat för VÄLJ, FRÅGA, UEDKOH, DOTO resp.

LEDIG/NEDKOPPLA. Fig. ll(a)-ll(e) åskådliggör VÄLJ, UNDKDH, HÅLL och LEDIG/EEDKOPPLA för kanalen 16 och larmuppställningen för kanalen O. Kanalorden i kanalen O innehåller också fält- synkroniseringsbitmönstret (6 bitar) mellan angränsande om- kopplingselement med 16 portar.

Ordern "VÄLJ upprättar en förbindelse genom ett omkopp- lingselement.

Ordern FRÅGA används sedan banan har rpprättats och i syfte att fastställa vilken port som har valts i omkopplings- elementet för ifrågavarande bana.

Ordern :UHDKDN används när en bana har upprättats och har till uppgift att överföra information mellan två terminal- klasar samt att skilja sådan information från digitaliserade talsamplar.

Ordern DOTO används för att överföra tal- eller datain- formation mellan tvâ godtyckliga terminaler.

Ordern LEDIG/NEDKOPPLA anger att kanalen är ledig.

Då det gäller kanalen lö är orderna VÄLJ, UNDKOH och LEDIG/NEDKOPPLA likartade de order som har beskrivits i sam- band med fig. 10, bortsett från att ingen order DOT0 före- kommer. Vidare behövs inte ordern FRÅGA, och eftersom kanalen 16 inkluderar kanalen för EJ KVITTENS är typerna av VÄLJ be- 79Û2267~9 19 gränsade. Ordern HÅLL medför att en förbindelse i kanal 16 hålls kvar när den har upprättats medelst order VÄLJ. Kanalen O är reserverad för underhåll och diagnoser i nätet.

Fig. 12 åskådliggör en terminalenhetsdel 8, som inne- håller sin andel av accessomkopplingssteget, accessomkopplar- na 42 ooh hä, vilka har beskrivits under hänvisning till fig. l, och gruppomkopplaren 10, som innehåller tre omkopp- lingssteg. Enskilda plan i gruppomkopplaren och enskilda om- kopplingselement i varje steg är inte visade, detta för att beskrivningen skall hållas enkel.

En förbindelse genom omkopplingsnätet upprättas från ett terminalgränsavsnitt, såsom 69o, till ett annat eerminaigfans- avsnitt, såsom 190, eller från en B-processor, såsom 183, till en annan processor, såsom A-processorn 198, som samverkar med terminalgrënsavsnittet 190 medelst en serie order VÄLJ, dvs. kanalorduppställningar som införs i den pulskodmodulerade bitstiömmen mellan den alstrande termínalens gränsavsnitt (eller processor) och accessomkopplaren i på varandra följan- de fält i kanalen som är tilldelad förbindelsen. En order.

VÄLJ behövs för varje uppkoppling av en bana genom varje om- kopplingssteg. _ En förbindelse genom omkopplingsnätet upprättas genom en i tur och ordning utförd serie uppkopplingar genom enskilda omkopplingssteg. Uppkopplingen fortskrider såsom en ordnad progression från steg med lägre nummer till steg med högre nummer via förbindelser från inlopp till utlopp över omkopp- lingselement tills ett förutbestämt reflektionssteg nås.

Reflektion utgör uppkopplingen mellan inloppsportar i om- kopplingselementet och gör det möjligt för uppkopplingen att utföras utan att man behöver tränga in i omkopplingsnätet mer än vad som erfordras för att fullborda den önskade för- bindelsen. För en detaljerad beskrivning över tankegången med reflektion i ett omkopplingsnät .hänvisas till den ameri- kanska patentansökningen 766 396. Över omkopplingselementet i reflektionssteget upprättas en förbindelse från inlopp till inlopp, följd av en ordnad 7902267-9 20 progression från steg med högre nummer till steg med lägre nummer medelst förbindelser från utlopp till inlopp tvärsövcr omkopplingselement.

Förutbestämningen av reflektionssteget utförs med av- seende på en entydig nätadress hos det erforderliga terminal- gränsavsnittet, såsom l90. Dessa regler kan generaliseras enligt följande: Om det avslutande terminalgränsavsnittet befinner sig i samma terminalenhetsdel bringas reflektion att inträffa vid accessomkopplaren.

Om det avslutande terminalgränsavsnittet befinner sig i samma terminalenhet bringas reflektion att inträffa vid steget 1.

Om det avslutande terminalgränsavsnittet befinner sig i samma grupp terminalenheter bringas reflektion att inträffa vid steget 2.

För alla andra fall bringas reflektion att inträff: vid steget 3. _ Under hänvisning ånyo till fig. l och Ä, vilka åskådlig- gör ett unikt särdrag hos nätets konstruktion, skall nämnas att det innehåller en terminalenhet, såsom terminalenheten l2, som har 8 dubbelriktade överföringslänkar till varje gruppomkopplingsplan, såsom det visade planet 0 i fig. 4, varvid dessa överföringslänkar slutar på ett omkopplíngsele- ment i varje plan. Han ser att detta omkopplingselement har en entydig adress då det betraktas från mitten (dvs. det tredje steget) hos gruppomkopplaren 10. “ïempelvis gäller så- ledes att, under hänvisning till fig. 4, omkopplingselementet 108, betraktat från ett godtyckligt element i det tredje steget, kan nås via inloppet 0 från steget 5 efterföljt av in- loppet O från steget 2. Härigenom konstrueras adressen för terminalenheten, dvs. den får adressen TU (0,0). En terminal- enhetsdel blir vidare entydigt adresserad i en terminalenhet med avseende på det andra stegets inlopp, dvs. i fig. l kan terminalenhetsdelen 18 ses såsom TSU (0) i TU (0,0), efter- som den är entydigt adresserad från ínloppen O och 4 hos det första stegets omkopplare @,O. På likartat sätt är varje termi- 7902267-9 21 nalgränsavsnitt i varje terminalklase entydigt adresserad via sin inloppsadress på accessomkopplaren. Adressen hos ett termi- nalgränsavsnitt, såsom gränsavsnittet 190 i fig. l2, blir exempelvis, då den betraktas av ett godtyckligt annat terminal~ gränsavsnitt, såsom gränsavsnittet 690 i terminalenhsten 16, oberoende av vilket omkopplingselcment i steget 5 som utgör reflektionspunkten.

Härigenom blir det möjligt för den upprättade banan som styr A-processorn, 698, att utlösa följande serie order VÄLJ till nätet för att en förbindelse till terminalgränsavsnittet 190, vars nätadress t.ex. är (a, b, c, d), skall upprättas: FÄIE 1. VÄLJ en godtycklig jämn port och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en DOTO-förbindelse genom accessom- kopplaren till ett gruppomkopplarplan.

FÄLT 2. VÄLJ en godtycklig port och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse genom steget l i det valda planet.

Färm 3. VÄLJ en gcdtycxiig port cch en gcatycklig nanci; Härigenom upprättas en förbindelse genom steget 2 i det valda planet.

FÄLE 4. VÄLJ port (a) och en godtycklig kanal; Härigenom reflekteras förbindelsen genom steget E till steget 2. L FÄLT 5. VÄLJ port (b) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom steget 2.

FÄIE 6. VÄLJ port (c) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom steget l.

FÄIE T. VÄLJ port (d) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom access- omkopplaren till terminalgränsavsnittet (a, b, c, d).

Detta nat möjliggör cmkcppiing framåt till en gcceycx- lig reflektionspunkt i steget som har fastställts såsom reflek- tionssteget samt tillbaka genom nätet med en konstant adress som är oberoende av reflektionsomkopplingselemcntet i nämnda steg. 7902267-9 22 Ordningsföljden mellan VÄLJ-orderna kan utnyttjas av ett godtyckligt terminalgränsavsnitt för att upprätta en förbin- delse till TI (a, b, c, d), varvid det ovan beskrivna valet av "första ledig kanal" säkerställer att fördröjningen i den utvalda banan blir den minsta möjliga. Om reflektion kan ske i ett tidigare omkopplingssteg med utgångspunkt från de ovan givna reglerna kan man utnyttja en del av den ovan givna ord- ningen. Såsom exempelvis är visat i fig. 12 behöver B-proces- sorn 183, som befinner sig i samma terminalenhetsdel 18 som terminalgränsavsnittet 190, endast ange följande del av den ovan givna ordningsföljden: FÄIE l. VÄLJ port (d) och en godtycklig kanal. _ Behandlingsfunktionerna som utförs av A- och B-processo- rerna är beroende av de aktuella datorprogrammen som utnyttjas.

Såsom exempel på behandlingsfunktioner kan emellertid nämnas som ger möjligheterna till varje betjäfiings- terminalstvrning, klass för abonnentlinjer eller förbindelseledningar, signale- ___. ringsstvrning, som alstrar signaler för att anropa terminaler under styrning av terminalstyrningsbehandlingen och som av- kodar och to kar serier av signaler och siffror som kopplas såsom telefonhöndelser till terminalstyrningsprocessorn för åtgärd, omkonplingsstyrning, som uppkopplar, upprät håller och bryter ned banor genom nätet enligt instruktioner från termi- nalstyrnings- och signaleringsstyrningsfunktionerna, databas- styrning, som utför alla operationer med avseende på den fysi- kaliska databasen och som möjliggör att alla andra förlopp kan arbeta oberoende av ett bestämt arrangeringssätt hos data- basen, och maskinvarastvrninf, som uppfattar förlopp för styr- ning av maskinvaran som i realiteten bildar gränsavsnitt med abonnentledningarna eller förbindelseledningarna samt för terminalenheterna och omkopplingselementen. Såsom ett exempel på behandlingsfunktionerna kan nämnas tilldelningen av §§§kin¿ varustyrning då det gäller_upp till 60 linjeterminaler eller 30 förbindelseledningsterminaler vid varje A-mikroprocessor, varjämte de övriga funktionerna utförs av B-mikroprocessorn då det gäller något annat antal terminaler. Givetvis skulle omkopplarstyrningen alternativt kunna utföras av A-mikro- processorn. 7902267-9 23 Fig. 15 visar tidsdiagram som åskådliggör arbetssiïtet hos ett omkopplingselement 500.

Fig. l5(a) visar den aktuella bussledningens 502 tids- slitsnummer och kanalnummer, varvid 16 tidsslitsar bildar en kanal, vidare tidsslitsnumren skrivs i hexadeoimalnotation, oc kanalerna 0 och l samt åtta tidsslitsar i kanal 2 är visade. ' Fig. l5(b) visar bussledningens klocka eller taktgivare för 1+o96 r-:b/s.

Fig. l5(c) åskådliggör fältsynkroniseringen som utgör en portsynkroniseringsorder och som uppträder på bussledningen 502 under kanalen 51 och i tidsslitsen E. ' Fig. l5(d)-l5(h) åskådliggör för portarna O, 1, 2, lå och l5 hos omkopplingselementet 500 tidsenvelopperna för buss- ledningens 502 överföringsâtgärder vid de respektive portarna.

Portarna 5-15 är inte visade, men operationsmässigt är de identiska. var och en av bussöverföringsenvelopperna 501, 502, 505, 50% och 505 för de respektive portarna 0, 1, 2, lä och 15 arbetar i tidsmultiplex. Varje envelopp innehåller fyra tidsslitsar P, D, W, R, under vilka bestämda åtgärder utförs på bestämda ledningar i TDM-bussledningen 502 under bestämda tidpunkter, så att bara en enda port håller på att sända in- formation på en enda enstaka ledning hos TDH-bussledningen 502 vid varje ögonblick i tiden. Den exakta tidpunkten då en eventuell överföringsenvelopp igångsättes bestäms av en entydig portadresskod. - I fig. 14 visar l4(a) systemklookan som är àskàdliggjord i fig. l5(b). Fig. l4(b)-l4(e) utgör utvidgninçar av tids- slitsarna P, D, W och R i typiska bussledningsöverförings- envelopper 501, 502, 505, 504 eller 505.

Bussledningen 502 består av 56 enkelriktade linjer för att utföra bussledningsinterkommunikationsfunktioner mellan alla sexton portarna, såsom är åskådliggjort i fig. 15. Sig- nalerna som den mottagande logikkretsen 504 i modulen presen- terar för bussledningen 502 är DATA (16 bitar på individuella ledningar), DESTIHATIOHSPORTÅDRESS (4 bitar på var sin enskild ledning), DESTINATIONSKAHALADRESS (5 bitar på var sin indivi- 7902267-9 24 duell ledning), -diirrïc- (i bit), vzim (1 bit) och ïTT (l bit). Signalerna som mottas från bussledningen 302 är UJ UWVALD KAKÅL (fem bitar på var sin individuell ledning), EYITTEHS (l bit) och TODUL UPPTAGÉN (l bit). Beroende på DATA- -ordet från buffertkretsen ÄO2 och innehållet i det mo tagande styrpermanentminnet 40% som är adresserat av kanalnummerut- gångssignalen från buffertkretsen #02 kommer skilda signaler att föras till bussledningen 302 och att mottas från denna, varjämte skilda ord kommer att skrivas in i permanentminnena för PGRT, KAEAL och EOTTAGNINGSSTYRNING i den mottagande logikkretsen 50% för den aktiverade porten. Bussledningens 502 linje STÄLL SKRIVAETIVITET är en specialfunktionslinge för att övervinna uppträdandet av en förutbestämd funktion.

Under tidsslitsen P, som i fis. lÄ(b) är visad såsom (1), sänder den för ögonblicket aktiverade mottagande logik- kretsen E04 till buseledningen 502 destinationens sändnings- logikportnummer, varjënme den tillför lämpliga signaler till bussledningarna GILTIG DATA, VÄLJ, ARBETSSÄTT och NODUL DPF- TAGEN. Vid den stigande kanten på den i fig. l4(a) såsom (2) visade klockpulsen kommer alla sändande logikkretsar 306 hos alla 16 portarna att införa tillståndet hos de ovannämnda bussledningarna till register som är tflldelzde avkodnings- portnummerkretsen 420 och sändningsstyrningskretscn 424.

Under tidsslitsen D, som i fig. l4(c) är visad såsom (3); matar den mottagande logikkretsen för den aktiverade porten information till ledningarna DATA resp. DESTINATIONSKANAL- ADRESS. Pâ nästa stigande kant på klockpulsen, vilken är visad såsom (4) i fig. l4(a), överförs denna information till buffertregister som är tilldelade det permanenta dataminnet 422. Under tidsslitsen W, som i fig. l4(d) är visad såsom (5), gäller att om portnumret som är representerat av de fyra bitarna på linjerna DESTIX:TIOäSPORTÅDRESS, vilka uppträder under tidsslitsen P, överensstämmer med portidentifierings- koden för en bestämd port, vilken kod är entydig 'för varje port, kommer en operation att inträffa vid portens sändande logikkrets. Denna operation kan utgöras av inskrivning i det 7902267-9 25 permanenta datamínnet ¿22 hos nämnda port eller ett gensvar på ordern VÄLJ. Under tidsslitsen W gäller också at' ett av- sett värde för det utvalda kannlnumret kopplas från kretsen tid för sökning efter en första ledig kanal till linjerna för det utvalda kanalnumret, om detta är lämpligt, varvid ett värde (antingen en logisk etta eller en logisk nolla) för en kvittenssignal utvärderas. Earkeringen EJ KVITTENS utgör helt enkelt ett tecken på att en kvittenssignal saknas. Under tids- slitsen R, som är visad såsom (6) i fig. l4(e), anbringar destinationsportsändningslogikkretsen ett gensvar pà linjerna för det utvalda kanalnumret resp. kvittens. Den aktiverade mottagande logikkretsen överför tillståndet hos dessa linjer till ett register som är tilldelat den mottagande styrnings- kretsen 406 vid nästa klockpulsframkant, vilken är betecknad (7) i fig. l4(a). Därefter, någon tid senare, såsom är marke- rat medelst i fig. lI-Ke), uppdaterar nämnda logikkrets sin egen portkanal resp. mottagand. permanentstyrningsminnen 410, 403 resp. #06.

EJ KVITTEHS-kanalnvmmer som mottas av en EJ KVITTENB- -mottagare 416 vid den mottagande logikkretsen hos en bestämd port medför att en kassationsbit ställs i den sändande logik- kretsen för samma port vid adressen som är angiven av det mot- tagna EJ KVIT"EïS-kanalnumret, dvs. en EJ KYITTEHS i kanalen 16 kan avkodas exempelvis såsom "EJ KVITTEHS-kanal 7". Nästa gång den mottagande logikkretsen som har uppkopplat en bana i kanal 7 försöker utföra inskrivning i kanal 7 kommer den inte att få någon kvittenssignal, utan den kommer att ange att kanalen med banan in i kanal 7 befinner sig i tillståndet "EJ KVITTENS". Kretsen ÄOS för sökning av EJ KVITTENS kommer därefter att pulsa ut numret för kanalen som är i tillståndet EJ KVITTEHS från sin sändande logikkrets i kanalen 16.

Fördröjning i nätet nedbringas automatiskt till ett minimum genom användningen ev metoden med sökning efter den första lediga kanalen. Kretsen 414 för sökning efter den första lediga kanalen undersöker kontinuerligt "upptaget- biten” hos det sändande permanentstyrningsminnet 42Ä med av- seende på lediga kanaler med det lägsta kanalnumret högre än

Claims (6)

1. 7902267-9 26 det aktuella utgångskanalnumret som är kopplat till seriedata på pulskodmoduleringsledningen 310. Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utföringsformerna, utan dessa utgör en- dast exempel på uppfinningen och dess tillämpning. PATENTKRAV l. Anordning innefattande ett med flera portar försett omkopp- lingselement för att åstadkomma och upprätthålla tids- och rums- omkoppling för digitalt kodade data som mottas fasasynkront i fält som innehåller ett flertal kanaler av nämnda data, vilket element är anordnat att koppla en godtycklig kanal bland nämn- da kanaler vid ingången till porten som mottar nämnda kanal \ till en godtycklig kanal vid utgången från en godtycklig port i nämnda element såsom gensvar på digitalordersignaler mottag- na av nämnda port för nämnda kanal och i nämnda kanal, k ä n_- n e t e c k n a d därav, att den innefattar gemensamma tids- delningsmultiplexerade överföringsbussorgan (302) som samman- kopplar nämnda portar under bildande av ett flertal tidsslit- sar, vilka är tilldelade varsin bestämd kanal i nämnda fält kopplad till ingången till varje port. organ vid varje port som är påverkbara i beroende av nämnda digitalordersignaler - för att koppla nämnda ordersignaler och efterföljande datafält mottagna i kanalen i vilken nämnda digitalordersignaler mottas till nämnda gemensamma överföringsbussorgan (302) i tidsslit- sen som är tilldelad nämnda kanal, och organ vid varje port, vilka selektivt är påverkbara såsom gensvar på nämnda digital- ordersignaler och vilka vid dylik påverkan kopplas till nämnda gemensamma överföringsbussorgan för uttagning av nämnda data- fält från nämnda gemensamma överföringsbussorgan i tidsslitsen som är tilldelad nämnda ingångskanal hos nämnda fält och för införing av nämnda datafält i utgångskanalen som är designerad av nämnda digitalordersignaler.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda organ som är påverkbara såsom gensvar på nämnda or- dersignaler inkluderar styrlogikorgan som är påverkbara såsom gensvar på nämnda ordersignaler för att utvälja sådana portar 7902267-9 27 att nämnda omkopplingslement kan arbeta antingen som ett enkel- sidigt omkopplingselement eller som ett flersidigt omkopplings- element i ett omkopplingsnät.

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda digitalordersignaler innefattar inomkanalflerbit- dataord som adresserar en bestämd port.

4. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda digitalordersignaler innefattar inomkanalflerbit- dataord för att i tur och ordning adressera portarna hos nämnda omkopplingselement tills en ledig kanal vid en god- tycklig addresserad port påträffas.

5. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda styrlogikorgan inkluderar organ som är påverkbara såsom gensvar på nämnda digitalordersignaler för att vid dylik påverkan inleda upprättande av en förbindelse från en godtyck- lig port via nämnda gemensamma överföringsbussorgan till en godtycklig ledig kanal i en godtycklig port som adresseras av nämnda ordersignaler. -

6. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda styrlogikorgan vidare innefattar organ för att kopp- la data antingen in i eller ut ur nämnda port såsom gensvar på nämnda ordersignaler och inkluderar i samma kanal som nämnda ordersignaler mottagningsstyrlogik för att åstadkomma bit- och ordsynkronisering för nämnda data och sändningsstyrlogik för' att bitsynkront sända nämnda data från nämnda gemensamma över- föringsbussorgan i bit-serier ut från nämnda port.