SE440578B - Sett att kommunicera mellan ett flertal terminaler samt digitalkommunikationsanordning med fordelad styrning for tillempning av settet - Google Patents

Description

fwflflóërl 2 det gemensamma minnet i syfte att erhålla data samtidigt, vil- ket medför störningsproblem och en effektiv genomgângsförlust, vilka ökar efter hand som antalet processorer eller behand- lingsanordningar ökar.

Decentralisering av styrningen och fördelad databehand- ling har uppkommit såsom följd av problemen som förekommer i ett centralstyrt system. Ett tidigare känt omkopplingssystem, i vilket styrorgan med lagrade program är fördelade i hela systemet, är beskrivet i den amerikanska patentskriften 3 974 345. Ett annat känt progressivt styrt omkopplingssystem med fördelad styrning är beskrivet i den amerikanska patent- skriften 3 860 761.

I tidigare kända system har man inriktat sig på att skaffa hög verkningsgrad hos behandlingsfunktionen, varvid multibehandling möjliggör ökad behandlingsförmåga. Olägenheten som härvid uppstår är emellertid att man får en resulterande icke önskvärd växelverkan mellan delar av programvaran, var- vid modifiering eller tillfogande av nya funktioner kan in- verka störande på den aktuella driften beträffande befintliga funktioner på ett oförutsägbart sätt. Ett huvudskäl till problemen i tidigare kända konstruktioner med gemensam styr- ning, oavsett om multipelprocessorer används eller inte, är att behandlingsfunktioner för styrning av lagrade program an- vänds gemensamt i tiden mellan ett flertal uppgifter som in- träffar slumpvis på begäran av den alstrande resp. avslutande trafiken, vilket medför att maskinvarans lagrade funktioner inte kan bli effektiva.

I enlighet med föreliggande uppfinning förekommer ingen separat identifierbar styrning eller centraliserad datorkomplei, eftersom styrningen för omkopplingsnätet är fördelad i form av ett flertal processorer eller behandlare i systemdelarna, var- vid dessa fördelade processorer bildar grupper av nödvändiga behandlingsfunktioner för systemdelarna som betjänas. Grupper- na av styrfunktioner för vissa systemdelar kommer således att utföras av processorer som är tilldelade dessa systemdelar.

Emellertid utförs andra behandlingsfunktioner med avseende på samma systemdelar, vilka funktioner kan utföras mera effektivt 7902266-1 -w 3 medelst andra processorer, medelst dylika andra processorer.

I överensstämmelse med föreliggande uppfinning åstad- kommes också en sådan omkopplingsnätkonstruktion att inte endast överförs pulskodmodulerade talsamplar eller data digi- taliserade i flera kanaler mellan en anslutning eller terminal och en annan i nätet, utan samma kanaler innehåller också upp- gift om vägval samt andra styrsignaler för den fördelade styr- ningen, varvid dessa uppgifter vidarebefordras i samma över- föringsbanor genom nätet. Varje anslutning eller terminal, oavsett om den vidarebefordrar data från en linje eller en förbindelseledning eller någon annan datakälla, betjänas av en terminalenhet som innehåller uppgift om alla möjligheterna och styrlogik för att kommunicera med andra terminaler via andra terminalenheter och för att upprätta, bibehålla och av- sluta banor genom omkopplingsnätet till andra anslutninge- eller terminalenheter. All mellanprocessorkommunikation leds via omkopplingsnätet. En gruppomkopplare som innehåller om- kopplingselement som möjliggör både tids- och rumsomkoppling utnyttjas, vilken kan utbyggas i moduler utan att avbrott be- höver uppstå i kommunikationerna eller omarrangering av be- fintliga sammankopplingar behöver utföras så att man kan er- hålla tillväxt från ca 120 till 128 000 eller flera anslut- ningar, varigenom en ökad trafikbelastning kan omhändertas samtidigt som nätet i praktiken arbetar utan blockering. Ett felaktigt omkopplingselement kan lätt och automatiskt identi- fieras, frånskiljas och förbikopplas med trafik.

I överensstämmelse med föreliggande uppfinning anordnas en gruppomkopplare, i vilken enkelsidiga omkopplingselement med flera portar kan anordnas i en godtycklig inlopps-/ut- loppskonfiguration, exempelvis i form av 8 x 8 omkopplare som arbetar med rums- och tidsomkoppling i en ST-konfiguration.

Val av väg i det av omkopplingselement uppbyggda nätet utförs genom styrorder som överförs av talkanalerna. Vidare reflekte- ras reflektionsomkopplingsmarkeringar, vilka är så anordnade, att en bana som t.ex. upprättas l en omkopplare i steg 2, då något steg 3 ännu inte finns, tillbaka via talbanan så att man 7902266-1 4 erhåller ett vikt nåt, medan utgångarna eller utloppen från omkopplaren i steg 2 förblir disponibla för framtida anslutning för utbyggnad av nätet. För att utbyggnad då skall kunna ske till ett tredje steg ansluter man de disponibla utgångarna från steg 2 till ingångarna till den framtida steg 5-omkopplaren.

Uppfinningen beskrives i detalj i det följande under hän- visning till bifogade ritningar, på vilka fig. l är ett block- schema över ett i enlighet med uppfinningen angivet system med fördelad styrning, fig. 2 åskådliggör det sätt på vilket om- kopplingsnätet enligt uppfinningen kan utbyggas i moduler, fig. E är ett förenklat blockschema över ett med flera portar utfört omkopplingselement enligt uppfinningen, fig. 4 åskådlig- gör ett plan i ett omkopplingsnät enligt uppfinningen, fig. 5(a), g 5(b), 5(c) och 5(d) åskådliggör hur man bygger ut omkopplings- nätet enligt uppfinningen, fig. 6 är ett blockschema över en linjeterminalenhet, fig. 7 är ett blockschema över en förbin- delseledningsterminalenhet, fig. 8 är en förenklad illustra- tion av TDM-bussledningen hos det enligt uppfinningen utförda omkopplingselementet med flera portar, fig. 9 år ett block- schema över logikkretsen för en port i det enligt uppfinningen utförda omkopplingselementet med flera portar, fig. lO(a), lO(b), lO(c), lO(d) och lO(e) åskådliggör kanalorduppställ- ningar som används i samband med uppfinningen, fig. ll(a), ll(b), ll(c) och ll(d) åskådliggör ytterligare kanalordupp- ställningar som utnyttjas enligt uppfinningen, fig. 12 visar en typisk förbindelse mellan terminaler genom omkopplings- nätet enligt uppfinningen, fig. l5(a), l3(b), l5(c), l3(d), lj(e), l5(f), lj(g) och l3(h) utgörs av tidsdiagram som åskåd- liggör arbetssättet hos omkopplingselementen enligt uppfinningen, fig. l4(a), l4(b), l4(c), l4(d) och l4(e) visar mera detalje- rade tidsdiagram som åskådliggör arbetssättet hos omkopplings- elementen enligt uppfinningen och fig. l5 åskådliggör TDM-buss- ledningarna i ett omkopplingselement enligt uppfinningen.

Fig. l visar ett blockschema över ett digitalomkopp- lingssystem med fördelad styrning, varvid nämnda system inne- fattar en gruppomkopplare 10, genom vilken ett flertal för- bindelser mellan anslutnings- eller terminalenheter omkopplas '?902266'*1 under bildande av överföringsbanor för koppling av data mellan anslutningar eller terminaler som betjänas av terminalenheterna.

Uttrycket "terminalenhet" avser i sin användning i denna text en systemdel för att betjäna en grupp terminaler som slutar i en omkopplare i det första steget i varje plan hos gruppom- kopplaren. Varje terminalenhet inkluderar åtta accessomkoppla- re, och genom dessa åtta omkopplare kopplas data från termina- lerna till resp. från gruppomkopplaren lO.

Uttrycket "terminalenhetsdel" avser en systemdel i en terminalenhet för betjäning av en grupp terminaler sin slutar vid ett säkerhetspar av accessomkopplare. Varje terminalenhet innehåller fyra säkerhetspar av accessomkopplare. Pulskodmodu- lerade data vid varje terminal erhålls exempelvis från tele- fonledningskretsar av typen som är beskriven i dêt amerikanska patentet 4 161 633.

Terminalenheterna 12, 14 och 16 är visade såsom ett exem- pel. Emellertid kan ända upp till l28 terminalenheter eller flera omkopplas medelst gruppomkopplaren 10. Varje terminal- enhet har förmåga att medföra att t.ex. 1920 abonnentlinje- anslutningar eller 480 förbindelseledningar kan bilda gräns mot fyra terminalenhetsdelar, varvid terminalenhetsdelarna l8, 20, 22 och 24 är àskådliggjorda i samband med terminalen- heten l2.

Pulskodmoduleringsmultiplexdigitallinjer med 52 kanaler och med 30 dubbelriktade abonnentlinjer multiplexanslutna är kopplade till terminalenheterna.

Varje terminalenhet, såsom enheten 12, kopplas till grupp- omkopplaren lO medelst ett flertal multiplexöverföringslänkar, varvid var och en av nämnda överföringslänkar innefattar två enkelriktade överföringsbanor. Varje terminalenhetsdel l8, 20, 22 och 24 i terminalenheten 12 är kopplad till varje plan i gruppomkopplaren medelst två dylika överföringslänkar, varför då det gäller terminalenhetsdelen 18 överföringslänkarna 26 och 28 är visade kopplande terminalenhetsdelen 18 till planet O hos gruppomkopplaren l0, varjämte transmissionslänkarna 30 och 32 kopplar terminalenhetsdelen l8 till planet 3 i gruppom- kopplaren lO. På likartat sätt är terminalenhetsdelen 18 kopp- , 79Û2266'1 6 lad till planen 1 och 2 i gruppomkopplaren lO medelst likartade överföringslänkar. Enhetsdelarna 20, 22 och 24 är också kopp- lade till varje plan i gruppomkopplaren på likartat sätt som terminalenhetsdelen 18.

Varje överföringslänk eller transmissionslänk 26, 28, 30 och 52 som är visad motsvarande terminalenhetsdelen 18 är dubbelriktad på så sätt att den inkluderar ett par enkelrikta- de överföringsbanor, vilka är tilldelade var sin dataflödes- riktning. Vardera av de enkelriktade överföringsbanorna arbe- tar med 52 kanaler digitalinformation i tidsmultiplex (TDM) i bit-serieformat. Varje fält i TDM-format består av de 52 kanalerna, varvid varje kanal har 16 bitar information, var- jämte bitöverföringstakten uppgår till 4096 Mb/s. Denna över- föringstakt klockas i hela systemet, och systemet kan således betecknas såsom ett taktsynkront system.

Eftersom, såsom kommer att förklaras nedan, systemet ock- så är fasasynkront, behövs inget fassamband som anger vilka databitar i ett fält mottas av olika omkopplingselement eller av de skilda portarna i ett enda omkopplingselement. Detta taktsynkrona och fasasynkrona omkopplingssystem tillämpas i gruppomkopplaren och i aocessomkopplarna medelst ett flertal omkopplingselement med flera portar. När digital-talsamplar överförs någonstans i systemet till eller från en bestämd terminal måste dessa digital-talsamplar föras i tidsmultiplex i de korrekta kanalerna hos överföringslänkarna mellan omkopp- lingselement som utnyttjas för anslutning av terminalerna.

Tidsslitsutbyte åstadkommas medelst varje omkopplingselement, eftersom kanalerna som används för att sammankoppla termina- lerna kan variera.

Tidsslitsutbyte, dvs. lägesförändring av data på en kanal till en annan kanal, är allmänt känt och beskrivet exem- pelvis i ået amerikanska patentst 4 173 713. Såsom kommer att beskrivas nedan erhålls en unik omkopplingsmekanism med många portar, varvid nämnda mekanism kan innefatta ett om- kopplingselement med 16 portar, vilket element arbetar såsom en 32-kanaltidsomkopplare, jämte en 16-portrumsomkopplare, vanligen på kortare tid än motsvarande en enda fälttid eller 7902266-1 7 ramtid, för alla tillförda ingångssignaler. Digital-talsamplar- na kan omfatta upp till 14 bitar i det av 16 bitar bestående kanalordet, varvid de båda återstående bitarna används såsom protokollbitar (för att identifiera datatypen i de övriga 14 bitarna i kanalordet). Det med l6 portar försedda omkopplings- elementet kan således användas för att koppla exempelvis av lü bitar bildade linjära pulskodmoduleringssamplar, av lö bitar bildade linjära pulskodmoduleringssamplar, av 8 bitar kompande- rade pulskodmoduleringssamplar, av 8 bitar bildade databit- j grupper, etc.

Två grupper processorer är inkluderade i varje terminal- enhetsdel, såsom terminalenhetsdelen 18, varvid varje proces- sor i den första gruppen processorer, variPnämnda2processo-v rer är betecknade AO, Al, ... A7, är tilldelad en individuell grupp terminaler, som benämnas en terminalklase, varvid de ut- för en bestämd grupp behandlingsfunktioner, såsom uppkoppling av en bana genom gruppomkopplaren 10 och bildandet av ett gränsavsnitt för terminalerna i terminalklasen. Högtrafik- klasar, såsom telefonförbindelseledningar, kan inkludera upp till trettio terminaler, medan lâgtrafikklasar, såsom tele- fonabonnentlinjer, kan innehålla upp till sextio terminaler.

Varje terminalenhetsdel kan bilda gränsavsnitt med upp till fyra högtafikklasar och innehåller således fyra processorer av A-typ, medan en lâgtrafikenbetsdel kan bilda gränsavsnitt mot åtta lâgtrdfikklasar och således innehåller åtta proces- sorer av A~typ. Varje A-processor kan inkludera t.ex. ett mikroprooessorgränsavsnitt med beteckningen Intel Corporation Model 8085 med tillhörande direktåtkomstminne och permanent- minne. Varje terminalenhet kan således innehålla t.ex. upp till l92O lågtrafikterminaler (då det gäller abonnentlinjer) eller 480 högtrafikförbindelseledningsterminaler. Varje ter- minalklase, såsom terminalklasen 56 i enhetsdelen 18, inklu- derar en A-processor med tillhörande gränsavsnitt för klas- terminalen. Detta klasterminalgränsavsnitt kopplas medelst ett par dubbelriktade länkar 38 och 40 till var sin av tvâ accessomkopplare 42 resp. 44 i terminalenhetsdelen 18. Access- omkopplingselementen, såsom accessomkopplingselementen 42 och .7902266-'1 8 44 i enhetsdelen 18, är av samma omkopplingselementkonfigura- tion som gäller för omkopplingselementen i gruppomkopplaren .Vartdera av accessomkopplingselementen 42 och 44 möjliggör att enhetsdelen 18 kan nå den ena processorn i ett par proces- sorer i en andra grupp processorer, såsom processorerna BO och Bl i terminalenhetsdelen 18. Andra par processorer av B- -typ ingår i terminalenhetsdelarna 20, 22 och 24, men för att underlätta beskrivningen är endast B-processorerna i enhets- delen 18 visade. Denna andra grupp processorer, således B- processorerna, har till uppgift att utföra en andra grupp be- handlingsfunktioner, såsom anropsstyrning (behandlingen av data som hör samman med anrop, såsom signalanalys, översätt- ningar, etc.) för de terminaler för vilka terminalenhetsdelen 18 bildar gränsavsnitt, och de kan också utgöras av mikropro- 08SSOrer~ från Intel Corporation med modellbeteckningen nr 8085 eller någon ekvivalent anordning. Ett säkerhetspar processorer bildas genom att man inkluderar identiska behand- lingsfunktioner i B-processorerna 46 och 48 samt accessomkopp- larna 42 och 44 för terminalenhetsdelen 18 och därvid låter varje terminalklase, såsom AO~k1asen, välja den ena eller den andra hälften av säkerhetsparet, dvs. antingen B-processorn 46 via accessomkopplaren 42 eller B-processorn 48 via access- omkopplaren 44, om det skulle bli något fel på den ena hälf- ten av säkerhetsparet, varigenom en alternativ bana eller väg erhålls.

Fig. 2 visar gruppomkopplingsmatrisen 10 med fyra själv- ständiga plan för omkopplingsförmåga, nämligen planet O vid 100, planet 1 vid 102, planet 2 vid 104 och planet 3 vid 106.

Ett flertal plan anordnas i syfte att uppfylla den aktuella systemtillämpningens fordringar med avseende pà trafik och betjäningsintegritet. I föredragna utföringsformer kan två, tre eller fyra omkopplingsplan finnas, vilka be- tjänar 120000 eller flera terminaler, dvs. abonnentlinjer som slutar i de ovannämda linjekretsarna, såsom i det ameri- kanska patentet 4 161 633.

Varje omkopplingsplan kan innehålla upp till tre steg omkopplingselement i en föredragen utformning. Accessomkopp- 7902266-1 9 ling, som utväljer ett bestämt plan för en förbindelse, kan finnas i den enskilda terminalenheten 12 i stället för i gruppomkopplaren 10. Det aktuella omkopplingselementplanet väljs för en förbindelse av aocessomkopplingssteget i termi- nalenneten. Aeeessomkopplingselementet 42 i enhetsdelen 18 kan således t.ex. välja planet O, 100 via länken 26 och pla- net 3, 106 via länken 50.

Gruppomkopplaren 10 kan utbyggas i moduler antingen genom att man ökar antalet plan och därvid ökar datatrafik- hanteringsprestanda eller genom att man ökar antalet omkopp- lingselementsteg eller antalet omkopplingselement per steg för att därvid öka antalet terminaler som betjänas av grupp- omkopplaren. Antalet steg per plan i gruppomkopplaren 10 för fordringarna i typiska tillämpningar kan utbyggas i moduler på fölgande sätt: STEG hmmm LOKALTILLZnzPrIIrIG tmïvnnzairïLLzxz-izævnxc- PER LINJEXR rEmf-11"NA'1.ER' PIAN ENBART 1 8 iooo 1120 2110 1 och 2 611 ioooo 11500 55oo 1, 2 0011 1024 >1ooooo >12oooo >6oooo 3 Såsom framgår av fig. 3 kan ett grundläggande omkopp- lingselement enligt föreliggande uppfinning, från vilket alla omkopplingsstegen är utformade, utgöras av en enkelsidig om- kopplare 5OO med flera portar, varvid nämnda omkopplare såsom ett exempel kommer att beskrivas i form av ett omkopplings- element med 16 portar. Det skall framhållas att antalet portar skulle kunna vara större eller mindre än 16, och detta värde har således endast valts såsom ett exempel. En enkelsidig om- kopplare kan definieras såsom ett omkopplfiigselement med ett flertal portar med förmåga till dubbelriktad överföring, var- vid data som mottas vid en godtycklig port kan omkopplas till och sändas ut av en godtycklig port (antingen samma port eller någon annan port i omkopplingselementet). I drift sker all Wfifiöfišflfl dataöverföring från port till port i omkopplingselementet 500 via en bit-parallell tidsmultiplekbussledning 302 (TDM-led- ning), vilken möjliggör rumsomkoppling, som kan definieras så- som anordnandet av en överföringsbana eller transmissionsbana mellan två godtyckliga portar i omkopplingselementet.

Varje port 0-15 i omkopplingselementet 500 inkluderar en egen mottagande styrlogikkrets R x 302 och en egen sšindan- de styrlogikkrets T X 306, vilka såsom ett exempel är åskåd- liggjorda för port nr 7. Data överförs till resp. från en god- tycklig port, t.ex. porten ?, hos omkopplingselementet 300 från omkopplingselement med lika konfiguration, med vilka om- kopplingselementet 300 är sammanlänkat i bit-serieuppställ- ning eller -format via den mottagande styringángsledningen 308 resp. den sändande styrutgångsledningen 310 i systemklock- takten 4096 Hb/s, varvid 512 seriebitar bildar ett fält eller en ram som är uppdelad i 32 kanaler, av vilka var och en om- fattar 16 bitar.

Data som överförs i serie .från de l6 portarna är både taktsynkron och fassynkron, dvs. den sändande styrlogikkret- sen 306 och den ekvivalenta sändande styrlogikkretsen för de övriga 15 portarna hos omkopplingselementet 500 sänder alla med samma klocktakt 4096 Mb/s, och i varje ögonblick sänder de samma bitläge hos ett fält. Å andra sidan sker mottagning av bitseriedata i den mottagande styrlogikkretsen j04 i porten 7 och i alla andra portar hos omkopplingselementet 300 enbart taktsynkront, dvs. det finns intet nödvändigt samband som anger vilken bit i ett fält som tvâ godtyckliga portar kan hålla på att mottaga i ett godtyckligt ögonblick. Mottag- ningen är således fasasynkron. Vardera av den mottagande styr- logikkretsen 304 och den sändande styrlogikkretsen 506 inklu- derar en styrlogikdel och ett direktåtkomstminne, vilka kommer att beskrivas under hänvisning till fig. 9.

Fig. 4 åskådliggör ett plan i gruppomkopplaren 10, såsom planet 0, 100. Såsom har beskrivits under hänvisning till fig. 3 utgörs omkopplingselementen 108, ll0, ll2, av vilka grupp- omkopplingsplanet är uppbyggt, av enkelsidiga omkopplingsele- 79U2266*1 ll ment 300 med 16 portar. Det är endast definitionsmässigt, dvs. på grundval av läget i omkopplingsnätet, att omkopplingsportar- na anges vara ingångar eller inlopp resp. utgångar eller ut- lopp. I gruppomkopplingsplanet 100 med tre steg visar en så- som exempel vald utföringsform portarna 0-7 hos omkopplings- elementen 108 och 110 i stegen l och 2 markerade såsom in- gångar och portarna 8-15 markerade såsom utgångar, varvid de således uppträder såsom tvâsidiga, medan i steget 3 är alla omkopplingselementen, såsom omkopplingselementen ll2, enkel- sidiga, dvs. alla portar är markerade såsom ingångar eller in- lopp. _ Om ett godtyckligt gruppomkopplingssteg betraktas gene- rellt och om vid någon tidpunkt ytterligare steg erfordras för att man skall kunna bygga ut nätet i moduler utrustas ifrågavarande steg såsom ett tvåsidigt steg med utgângarna eller utloppen reserverade för att nätet skall kunna växa.

Om emellertid i ett godtyckligt steg nätets storlek gör det möjligt för mer än hälften av det maximalt erforderliga an- talet anslutningar eller terminaler att vara inkopplade ut- rustas steget såsom ett enkelsidigt steg. Härigenom kan konti- nuerlig modulutbyggnad ske upp till den maximalt erforderliga nätstorleken utan att länkförbindningarna mellan stegen be- höver omrangeras.

En modulutbyggnad av omkopplingselementet 300 till ett omkopplingsplan l0O är åskådliggjord i fig. 5(a)-5(d). Fig. (a) visar storleken hos ett grupppmkopplarplan i en grupp- omkopplare lO som erfordras för en tillämpning med en termi- nalenhet med t.ex. ca 1000 abonnentlinjer. Porten O kan så- ledes vara kopplad till terminalenhetsdelens 18 ledning 26, medan portarna l-7 är kopplade till andra accessomkopplare i terminalenheten 12. Portarna 8-15 är reserverade för att nätet skall kunna växa.

Fig. 5(b) visar ett exempel pä nästa tillväxtsteg hos gruppomkopplarplanet lOO för två terminalenheter, såsom termi- nalenheterna 12 och l4. Två förstastegsomkopplingselement an- ordnas sàledes per plan i gruppomkopplaren, varvid varje plan har andrastegsomkopplingselement, t.ex. 0,1, 2 och 3, för 7902266-'1 12 sammankoppling av de båda förstastegsomkopplingselementen. Ut- gångarna i det andra steget är reserverade för att nätet skall kunna växa, och detta nät (av vilket ett plan är visat) kommer att betjäna ca 2000 abonnentlinjer.

Fig. 5(c) visar ett exempel på tillväxt av ett omkopp- lingsplan 100 så att åtta terminalenheter kan förekomma. Omkopp- lingselementen i stegen 1 och 2 är i detta fall visade helt sammankopplade, och endast utgângarna från steget 2 kan användas för ytterligare tillväxt, vilket innebär att för att ytter- ligare grupper med upp till åtta terminalenheter skall kunna sammankopplas måste ett tredje omkopplingssteg per plan till- fogas, såsom är visat i fig. 5(d), som åskådliggör 16 terminal- enheter kopplade till det utbyggda gruppomkopplarplanet. Van- ligen uppgår omkopplingsförmågan hos nätet enligt fig. 5(c) till ca 10000 abonnentlinjer, under det att omkopplingsför- mågan hos nätet enligt fig. 5(d) uppgår till ca 20000 abonnent- linjer. De oinkopplade portarna som är visade i fig. 5(b), (c) och 5(d) är disponibla för utbyggnad, och varje plan i nätet, t.ex. fig. 5(d), byggs ut genom att dessa portar in- kopplas till dess att man exempelvis får nätet enligt fig. 4, vilket har förmåga att omkoppla mer än 100000 abonnentlinjer.

Fig. 6 åskådliggör en linjeterminalenhetsdel 18 som inklu- derar upp till åtta terminalklasar 36, av vilka var och en inkluderar 60 abonnentlinjer, ett terminalgränsavsnitt och en A-mikroprocessor, varvid tre av nämnda terminalklasar är visade vid 36, 57 och 59. Terminalenhetsdelens 18 accessomkopplare 180 och 181 betjänar åtta terminalklasar, av vilka tre är ' visade för att beskrivningen skall hållas så enkel som möj- ligt. Vart och ett av terminalgränsavsnitten, såsom gränsav- snittet 190, är tilldelat exempelvis 60 abonnentlinjer från 60 linjekretsar, och en A-processor 198, som är tilldelad vissa behandlingsfunktioner, såsom uppkoppling av en bana genom omkopplingsnätet eller terminalstyrning för linjer som kopplas till terminalgränsavsnittet 190. Vart och ett av terminalgränsavsnitten 190 har en dubbelriktad överförings- länk, såsom länken 199, till en port i var och en av access- omkopplarna, såsom accessomkopplarna 180 och 181. Varje access- 7902266-1 lö omkopplare, såsom aecessomkopplaren 180, som innefattar det med 16 portar försedda omkopplingselementet som har beskrivits i samband med fig. 3, ger omkopplad access antingen till planen i gruppomkopplaren 10 t.ex. via utgängsportarna 8, 10, 12, lä, eller till en B-processor 185, via t.ez. en utgång såsom ut- gàngsporten 9, varvid denna B-processor utför andra process- funktioner, såsom anropsstyrning. Oanvända utgångsportar eller utloppsportar från accessomkopplaren, såsom portarna ll, 15 och 15, betecknade RESERV och är disponibla för anslutning av andra organ, såsom larm, övervakare, styrorgan fö: diagnoser, etc.

Fig. 7 visar en förbindelseledningsterminalenhetsdel 18 som funktionsmässigt är identisk med linjeterminalenhetsdelen som har beskrivits under hänvisning till fig. 6 men som be- tjänar ett mindre antal högtrafikingångar. För att möjliggöra omhändertagande av den ökade trafikintensiteten hos förbindel- seledningsgrupper i jämförelse med linjeterminaler innefattar förbindelseledningsterminalenhetsdelen upp till fyra terminal- gränsavsnitt, av vilka vart och ett är tilldelat t.ex. trettio förbindelseledningsterminaler. Ingångarna 4-7 hos vardera accessomkopplaren 180 och 181 är oanvända i denna konfigura- tion. Förbindelseledningsterminalklasarna 60 och 61 bland fyra förbindelseledningsterminalklasar är således visade, av vilka vardera inkluderar ett terminalgränsavsnitt 62 resp. 65 samt en A-processor och ett minne 64 resp. 65.

B-processorn med tillhörande minnen 66 och 67 är koppla- de till accessomkopplaren 180, och B-processorn med tillhörande minnen 68 och 69 är kopplade till accessomkopplaren 181 och har samma konfiguration som har beskrivits under hänvisning till fig. 6, varvid de t.ex. kan utgöras av mikroprocessorer tillverkade av Intel Corporation under modellbeteckningen 8085.

Det med sexton portar försedda omkopplingselementet 300, som har beskrivits under hänvisning till fig. 3, kommer nu att beskrivas ytterligare under hänvisning till fig. 8. Var och en av portarna, såsom porten 15, i omkopplingselementet 300 består av en mottagande styrloglkkrets BOÄ, en sändande 7902266-4 14 styrlogikkrets 306, enkelriktade ingångs- och utgângsöver- föringsbanor 308 resp. 510, och organ för access till en parallelltidsmultiplexbussledning 502 i omkopplingselementet 300.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen upprättas förbindelser genom omkopplingselementet 300 på enkelriktnings- bas (simplexbas). En simplexförbindelse mellan en ingångskanal till en port (en bland 32 kanaler) och en utgångskanal hos en godtycklig port (en bland 512 kanaler) upprättas medelst en inomkanalorder som betecknas såsom ordern VÄLJ. Denna order VÄLJ ingår i det enda av 16 bitar bestående ord i ingångskana- len som begär förbindelsen. Ett antal olika typer av förbindel- ser är möjliga via ett omkopplingselement, och dessa differen- tieras genom information i ordern VÄLJ. Typiska väljorder är "godtycklig port, godtycklig kanal", och dessa utgör order som mottas av den mottagande styrlogikkretsen hos porten och som inleder en förbindelse till en godtycklig ledig kanal i ett godtyckligt utlopp från en godtycklig port. "Port N, godtyck- lig kanal" är en annan väljorder som inleder en förbindelse till en godtycklig ledig kanal i en bestämd port N, dvs. porten 8. ”Port N, kanal m" är ytterligare en väljorder som inleder en förbindelse till en bestämd kanal M, såsom kanalen , i en bestämd port N, såsom porten 8. Andra specialiserade väljorder, såsom "anslut till en bland vilka som helst portar med udda numrering (eller jämn numrering)", samt specialisera- de order avseende kanal 16 samt underhållsorder i kanal O in- går i omkopplingsmodulens förmåga (en port i nämnda omkoppla- re består av en modul), såsom kommer att beskrivas mera i detalj under -hänvisning till fig. 9.

Den mottagande styrlogikkretsen 304 för varje port synkroniseras till de inkommande data från andra omkopplings- element. Kanalnumret (O-51) hos den inkommande kanalen an- vänds för att hämta destinationsport- och kanaladresser från permanentminnen för lagring av port- och kanaladresser. Under multiplexmodulaccessen till bussledningen 302 i kanalen sänder den mottagande logikkretsen 308 det mottagna kanalordet till- sammans med uppgift om sin destinationsport- och kanaladress 79022664 till TDM-bussledningen 302 hos omkopplingselementet 300. Under varje bussledningsoykel (den tid under vilken data överförs från den mottagande styrlogikkretsen 308 till den sändande styrlogikkretsen 506) söker varje sändande logikkrets vid varje port efter sin portadress på TDM-bussledningen 502. Om port- numret på bussledningen 302 svarar mot den entydiga adressen hos den aktuella porten kommer data (kanalorden) på bussled- ningen 302 att skrivas in i permanentdataminnet hos den iden- tifierande porten i en adress som svarar mot adressutläsningen ur permanentminneskanalen till den mottagande styrlogikkretsens port. Härigenom utförs en ettorderdataöverföring från en mot- tagande styrlogikkrets genom TDM-bussledningen 302 till den sändande styrlogikkretsen hos en port.

Den sändande resp. mottagande styrlogikkretsen för en typisk port 300 arbetar på följande sätt. Data vid 4096 Mb/s på ledningen 308 kopplas in i ingångssynkkretsen 400, vari- genom bit- ooh ordsynkronisering avges till informationen på linjen 308. Utgångssignalen från synkkretsen 400 utgörs av ett 16-bitars kanalord, och dess kanalnummer (som representerar kanalläget i fältet eller ramen) kopplas till en buffert- registerstapel 402 av typen först-in-först-ut, vilken stapel synkroniserar data på ledningen 405 till tidsbestämningen på bussledningen 302, vilket är erforderligt eftersom data på ledningen 308 är asynkron i förhållande till bussledningens 302 tidsbestäming. Utgàngssignalen från nämnda buffert 402 utgörs av ett 16-bitars kanalord och dess 5-bitars kanalnummer.

Information som är innehållen i nämnda l6-bitars kanalord an~ ger naturen hos informationen som är innehâllen i ordet. Denna information är innehållen i protokollbitar för kanalordet och anger, tillsammans med information i det mottagande styrperma- nentminnet 404, de åtgärder som skall vidtas av den mottagande styrkretsen ÄO6 för denna kanal i detta fält.

Fem typer av åtgärder är möjliga, nämligen TODO, VÄIJ, FRÅGA, UNDKDM resp. LEDIG/NEDKOPPLA. Om protokollet anger TOD0 (tal- och dataord) sänds kanalordet till bussledningen 302 omodifierat, varjämte kanaladressen hämtar ut destinations- , _ nll.__..____~._..._....._.__.._.._.._.._.__._.- 79022664 l6 port- och kanaladresser från kanalpermanentminnet 408 och portpermanentminnet 410 samt kopplar dem till bussledningen 302 under portens accesstidsslits för den mottagande logik- kretsens bussledning. Om en väljorder anger "godtycklig port, godtycklig kanal" väljer den första lediga portväljningskret- sen 412 en sändande logikkrets med en ledig kanal, in i vilken en "första ledig kanalval"-markering matas in. Under den mot- tagande logikkretsens TDM-busslednings 302 accesstid matas en "första ledig kanalval"-markering in i den utvalda porten och in i den utvalda sändande logikkretsen, vilken âterför ett "ledig kanal"-nummer från sin sökningskrets 414 som anger den första lediga kanalen. En krets 416 för mottagning av signalen EJ KVITTENS undersöker innehållet i kanal 16 med avseende på indikeringar som anger att fel har förekommit i uppkopplingen i tidigare steg i omkopplingsnätet vilka har uppkopplats genom den sändande logikkretsen 306 i modulen. Sökningslogikkretsen 408 för EJ KVITTENS undersöker det mottagande styrpermanent- minnet 404 med avseende på kanaler som inte är kvitterade och bringar kanalnumren för sådana kanaler att pulsas ut_från den sändande logikkretsen 306 i kanalen 16. 2 Den sändande logikkretsen 306 undersöker tillståndet hos portadressledningarna tillhörande bussledningen 302 med motsvarande modulidentifieringskod vid avkodningsportlogik- kretsen. Om den korrekta portadressen avkodas vid avkodaren 420 och bussledningens 302 valledning är overksam kommer inne- hållet i bussledningens 302 ledningar DOTO att skrivas in i datapermanentminnet 422 vid en adress som är given av till- ståndet hos kanaladressledningarna i bussledningen 502.

Om valledningen hos bussledningen 302 är aktiv och sök- ning efter en första ledig kanal begärs av den mottagande styrkretsen, exempelvis 406 (för ett godtyckligt kanalval), kommer ingen skrivoperation motsvarande datapermanentminnet 422 att utföras, utan ett ledigt kanalnummer áterförs till den begärande mottagande logikkretsen, såsom 304, från kret- sen 4l4 för sökning efter den första lediga kanalen.

Datapermanentminnet 422 är en tídsslitsväxlare, ur vil- ken utläsning sker sekvensiellt under styrning av en räknare 7902266-"1 17 som ingår i den sändande och bussledningstidsbestämningskret- sen 428. Ord som läses ut ur datapermanentminnet 422 matas in i ett parallellingângs-/serieutgângsregister 430 som kopplar seriebitströmmen till sändningsledningen 310 med 4096 Mb/s.

Ordet som matas in i utgångsregistret 430 kan modifieras i kanalen O eller l6. I kanalen O införs larm på ledningen 432 (för felkontroll), och informationen beträffande EJ KVITTENS- -kanalen införs i kanalen l6, då så erfordras, medelst logik- kretsen 434. Det sändande styrpermanentminnet 426 innehåller uppgift om tillståndet hos varje utgående kanal. Den sändande styrlogikkretsen 424 samordnar läs- och skrivoperationerna till datapermanentminnet 422 och det sändande styrpermanent- minnet 426, kretsen 4l4 för sökning efter en ledig kanal och det utmatande utgângsregistret 430.

Uppkoppling av förbindelser genom nätet och mellan termi- naler eller anslutningar kommer nu att beskrivas.

Såsom har nämnts ovan tillhandahåller de med 16 portar försedda omkopplingselementen både tids- och rumsomkopplings- funktioner för alla överföringsbanor. Information som anländer på den inkommande banan vid en godtycklig port i en godtyck- lig kanal kan överföras av omkopplingselementet med 16 portar till den utgående banan hos en godtycklig port, varvid man er- håller rumsomkoppling, resp. till en godtycklig kanal i ifråga- varande bana, varvid man erhäller tidsomkoppling. All tal- och dataöverföring (TODO) genom nätet utgör följden av att en- skilda portar i omkopplingselementen med ett flertal portar åstadkommer omformning av ingångskanal (en bland 512) till utgångskanal (en bland 512), på sätt som är förutbestämt av väguppkopplingsförloppen, varvid trettiotvá kanalord per fält finns i en godtycklig given överföringsväg eller -bana. Fig. åskådliggör uppställningen eller formatet hos ett såsom ett exempel valt kanalord, varvid nämnda exempel kan tillämpas vid alla kanalerna l-15 och 17-21, vilka alla utgör DOTO-kana- ler. Kanalorduppställningarna eller -formaten för kanalen O (underhåll och synkronisering) och kanalen 16 (styrning för speciella ändamål, EJ KVITTENS, etc.) är åskädliggjorda i rig. 11. 2 _79Û2266-1 18 DOTO-kanalerna kan användas för både digital-tal- och mellanprocessordataöverföring. När tal sänds ut blir 14 bitar per kanalord disponibla för den kodade pulskodmodulerade sam- peln och två bitar disponibla för val av nätprotokoll. Då det gäller styrning av en banas uppkoppling är 13 bitar per kanal- ord disponibla för data och 3 bitar för protokollval. Kanal- orduppställningen möjliggör omkoppling genom hela nätet, vilket inbegriper inkoppling genom ett flertal av omkopplingselementen med 16 portar. Dessa förbindelser är enkelriktade. Då det gäller dubbelriktade förbindelser åtgår två enkelriktade för- bindelser. 7 Fig. 10 visar såsom exempel kanalorduppställningar för alla kanaler utom kanalerna O och 16. Fig. ll visar såsom exem- _ pel kanalorduppställningar för kanal 16. Fig. lO(a)-lO(d) åskådliggör datafältformat för VÄLJ, FRÅGA, UNDKDH, DOTO resp.

LEDIG/NEDKOPPLA. Fig. ll(a)-ll(e) åskådliggör VÄLJ, UHDKOM, HÃLL och LEDIG/NEDKOPPLA för kanalen 16 och larmuppställningen för kanalen O. Kanalorden i kanalen O innehåller också fält- synkroniseringsbitmönstret (6 bitar) mellan angränsande om- kopplingselement med 16 portar.

Ordern "VÄLJ upprättar en förbindelse genom ett omkopp- lingselement.

Ordern FRÅGA används sedan banan har upprättats och i syfte att fastställa vilken port som har valts i omkopplings- elementet för ifrågavarande bana.

Ordern ”UNDKDM används när en bana har upprättats och har till uppgift att överföra information mellan två terminal- klasar samt att skilja sådan information från digitaliserade talsamplar.

Ordern DOTO används för att överföra tal- eller datain- formation mellan två godtyckliga terminaler.

Ordern LEDIG/NEDKOPPLA anger att kanalen är ledig.

Då. det gäller kanalen l6 är orderna VÄLJ, UNDKOI-'I och LEDIG/NEDKOPPLA likartade de order som har beskrivits i sam- band med fig. 10, bortsett från att ingen order DOTO före- kommer. Vidare behövs inte ordern FRÅGA, och eftersom kanalen 16 inkluderar kanalen för EJ KVITTENS är typerna av VÄLJ be- 7902266-1 19 gränsade. Ordern HÄLL medför att en förbindelse i kanal 16 hålls kvar när den har upprättats medelst order VÄLJ. Kanalen O är reserverad för underhåll och diagnoser i nätet, Fig. 12 åskådliggör en terminalenhetsdel 8, som inne- håller sin andel av accessomkopplingssteget, accessomkopplar- na 42 och 44, vilka har beskrivits under hänvisning till fig. 1, och gruppomkopplaren 10, som innehåller tre omkopp- lingssteg. Enskilda plan i gruppomkopplaren och enskilda om- kopplingselement i varje steg är inte visade, detta för att beskrivningen skall hållas enkel.

En förbindelse genom omkopplingsnätet upprättas från ett terminalgränsavsnitt, såsom 690, till ett annat terminalgräns- avsnitt, såsom 190, eller från en B-processor, såsom 183, till en annan prooessor, såsom A-processorn 198, som samverkar med terminalgränsavsnittet l9O medelst en serie order VÄLJ, dvs. kanalorduppställningar som införs i den pulskodmodulerade bitströmmen mellan den alstrande terminalens gränsavsnitt (eller processor) och accessomkopplaren i på varandra följan- de fält i kanalen som är tilldelad förbindelsen. En order VÄLJ behövs för varje uppkoppling av en bana genom varje om- kopplingssteg.

En förbindelse genom omkopplingsnätet upprättas genom en i tur och ordning utförd serie uppkopplingar genom enskilda omkopplingssteg. Uppkopplingen fortskrider såsom en ordnad progression från steg med lägre nummer till steg med högre nummer via förbindelser från inlopp till utlopp över omkopp- lingselement tills ett förutbestämt reflektionssteg näs.

Reflektion utgör uppkopplingen mellan inloppsportar i om- kopplingselezzxentet och gör det möjligt för uppkopplingen att utföras utan att man behöver tränga in i omkopplingsnätet mer än vad som erfordras för att fullborda den önskade för- bindelsen. För en detaljerad beskrivning över tankegången med reflektion i ett omkopplingsnät »hänvisas till den ameri- kanska patentansökningen 766 396. Över omkopplingselementet i reflektionssteget upprättas en förbindelse från inlopp till inlopp, följd av en ordnad .790226ê~1 progression från steg med högre nummer till steg med lägre nummer medelst förbindelser från utlopp till inlopp tvärsöver omkopplingselement.

Förutbestämningen av reflektionssteget utförs med av- seende pâ en entydig nätadress hos det erforderliga terminal- gränsavsnittet, såsom 190. Dessa regler kan generaliseras enligt följande: Om det avslutande terminalgränsavsnittet befinner sig i samma terminalenhetsdel bringas reflektion att inträffiz vid accessomkopplaren.

Om det avslutande terminalgränsavsnittet befinner sig i samma terminalenhet bringas reflektion att inträffa vid steget l.

Om det avslutande terminalgränsavsnittet befinner sig i samma grupp terminalenheter bringas reflektion att inträffa vid steget 2.

För alla andra fall bringas reflektion att inträffa vid steget 5. “ Under hänvisning ånyo till fig. l och 4, vilka åskådlig- gör ett unikt särdrag hos nätets konstruktion, skall nämnas att det innehåller en terminalenhet, såsom terminalenheten 12, som har 8 dubbelriktade överföringslünkar till varje gruppomkopplingsplan, såsom det visade planet O i fig. 4, varvid dessa överföringslänkar slutar på ett omkopplingsele- ment i varje plan. Man ser att detta omkopplingselement har en entydig adress då det betraktas från mitten (dvs. det tredje steget) hos gruppomkopplaren 10. Exempelvis gäller så- ledes att, under hänvisning till fig. 4, omkopplingselementet 108, betraktat från ett godtyckligt element i det tredje steget, kan näs via inloppet O från steget 5 efterföljt av in- loppet O från steget 2. Härigenom konstrueras adressen för terminalenheten, dvs. den får adressen TU (0,0). En terminal- enhetsdel blir vidare entydigt adresserad i en terminalenhet med avseende på det andra stegets inlopp, dvs. i fig. 1 kan terminalenhetsdelen 18 ses såsom TSU (O) i TU (0,0), efter- som den är entydigt adresserad från inloppen O och M hos det första stegets omkopplare @,O. På likartat sätt är varje termi- 7902266-'1 21 nalgränsavsnitt i varje terminalklase entydigt adresserad via sin inloppsadress på accessomkopplaren. Adressen hos ett termi- nalgränsavsnitt, såsom gränsavsnittet 190 i fig. l2, blir exempelvis, då den betraktas av ett godtyckligt annat terminal- gränsavsnitt, såsom gränsavsnittet 690 i terminalenheten l6, oberoende av vilket omkopplingselement i steget 3 som utgör reflektionspunkten.

Härigenom blir det möjligt för den upprättade banan som styr A-processorn, 698, att utlösa följande serie order VÄLJ till nätet för att en förbindelse till terminalgränsavsnittet 190, vars nätadress t.ex. är (a, b, c, d), skall upprättas: FÄIE 1. VÄLJ en godtycklig jämn port och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en DOTO-förbindelse genom accessom- kopplaren till ett gruppomkopplarplan.

FÄLT 2. VÄLJ en godtycklig port och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse genom steget l i det valda planet.

FÄLE 3. VÄLJ en godtycklig port och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse genom steget 2 i det valda planet.

FÄLT 4. VÄLJ port (a) och en godtycklig kanal; Härigenom reflekteras förbindelsen genom steget 3 till steget 2.

FÄBT 5. VÄLJ port (b) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom steget 2.

FÄLE 6. VÄLJ port (c) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom steget l.

FÄLT 7. VÄLJ port (d) och en godtycklig kanal; Härigenom upprättas en förbindelse tillbaka genom access- omkopplaren till terminalgränsavsnittet (a, b, c, d).

Detta nät möjliggör omkoppling framåt till en godtyck- lig reflektionspunkt i steget som har fastställts såsom reflek- tionssteget samt tillbaka genom nätet med en konstant adress som är oberoende av reflektionsomkopplingselementet i nämnda steg. 7902266-1 22 Ordningsföljden mellan VÄLJ-orderna kan utnyttjas av ett godtyckligt terminalgränsavsnitt för att upprätta en förbin- delse till TI (a, b, 0, d), varvid det ovan beskrivna valet av "första ledig kanal" säkerställer att fördröjningen i den utvalda banan blir den minsta möjliga. Om reflektion kan ske i ett tidigare omkopplingssteg med utgångspunkt från de ovan givna reglerna kan man utnyttja en del av den ovan givna ord- ningen. Såsom exempelvis är visat i fig. 12 behöver B-proces- sorn 185, som befinner sig i samma terminalenhetsdel 18 som terminalgränsavsnittet 190, endast ange följande del av den ovan givna ordningsföljdenà FÄLE 1. VÄIJ port (d) och en godtycklig kanal.

Behandlingsfunktionerna som utförs av A- och B-processo- rerna är beroende av de aktuella datorprogrammen som utnyttjas.

Såsom exempel på behandlingsfunktioner kan emellertid nämnas terminalstyrning, som ger möjligheterna till varje betjänings- klass för abonnentlinjer eller förbindelseledningar, signale- ringsstyrning, som alstrar signaler för att anropa terminaler under styrning av terminalstyrningsbehandlingen och som av- kodar och tolkar serier av signaler och siffror som kopplas såsom telefonhändelser till terminalstyrningsprocessorn för åtgärd, omkopplingsstvrning, som uppkopplar, upprätthåller och bryter ned banor genom nätet enligt instruktioner från termi- nalstyrnings- och signaleringsstyrningsfunktionerna, databas- styrning, som utför alla operationer med avseende på den fysi- kaliska databasen och som möjliggör att alla andra förlopp kan arbeta oberoende av ett bestämt arrangeringssätt hos data- basen, och maskinvarastyrning, som uppfattar förlopp för styr- ning av maskinvaran som i realiteten bildar gränsavsnitt med abonnentledningarna eller förbindelseledningarna samt för terminalenheterna och omkopplingselementen. Såsom ett exempel på behandlingsfunktionerna kan nämnas tilldelningen av maskin- varustyrning då det gäller upp till 60 linjeterminaler eller förbindelseledningsterminaler vid varje A-mikroprocessor, varjämte de övriga funktionerna utförs av B-mikroprocessorn då det gäller något annat antal terminaler. Givetvis skulle omkopplarstyrningen alternativt kunna utföras av A-mikro- PTOCGSSOITI . 79022654 23 Fig. 15 visar tidsdiagram som åskådliggör arbetssättet hos ett omkopplingselement 500.

Fig. l5(a) visar den aktuella bussledningens 502 tids- slitsnummer och kanalnummer, varvid 16 tidsslitsar bildar en kanal, vidare tidsslitsnumren skrivs i hexadecimalnotation, och kanalerna 0 och l samt åtta tidsslitsar i kanal 2 är visade.

Pig. l5(b) visar bussledningens klocka eller taktgivare för 4006 Mb/s.

Fig. l3(o) åskådliggör fältsynkroniseringen som utgör en portsynkroniseringsorder och som uppträder pâ bussleiningen 502 under kanalen 51 och i tidsslitsen E.

Fig. l5(d)-l5(h) åskådliggör för portarna O, 1, 2, 14 och 15 hos omkopplingselementet 500 tidsenvelopperna för buss- ledningens 502 överföringsåtgärder vid de respektive portarna.

Portarna 5-15 är inte visade, men operationsmässigt är de identiska. Var och en av bussöverföringsenvelopperna 501, 502, 503, 504 och 505 för de respektive portarna O, l, 2, lä och arbetar i tidsmultiplex. Varje envelopp innehåller fyra tidsslitsar P, D, W, R, under vilka bestämda åtgärder utförs på bestämda ledningar i TDM-bussledningen 502 under bestämda tidpunkter, så att bara en enda port håller på att sända in- formation på en enda enstaka ledning hos TDM-bussledningen 302 vid varje ögonblick i tiden. Den exakta tidpunkten då en eventuell överföringsenvelopp igângsättes bestäms av en entydig portadresskod.

I fig. 14 visar l4(a) systemklockan som är åskådliggjord i fig. l5(b). Pig. l4(b)-lÄ(e) utgör utvidgningar av tids- slitsarna P, D, W och R i typiska bussledningsöverförings- envelopper 501, 502, 505, 504 eller 505.

Bussledningen 502 består av 56 enkelriktade linjer för att utföra bussledningsinterkommunikationsfunktioner mellan alla sexton portarna, såsom är åskådliggjort i fig. 15. Sig- nalerna som den mottagande logikkretsen 504 i modulen presen- terar för bussledningen 502 är DATA (l6 bitar på individuella ledningar), DESTINATIONSPOBTADRESS (Ä bitar på var sin enskild ledning), DESTINATIONSKANALADRESS (5 bitar på var sin indivi- V'-.veozzes-1 24 duell ledning), GILTIG DATA (l bit), VÄLJ (l bit) och ARBETS- SÄTT (l bit). Signalerna som mottas från bussledningen 302 är UTVALD KANAL (fem bitar på var sin individuell ledning), Kvïrrtßïs (1 bit) och moDUL UPPTAGEN (1 bit). Beroende på DATA- -ordet från buffertkretsen 402 och innehållet i det mottagande styrpermanentminnet 404 som är adresserat av kanalnummerut- gângssignalen från buffertkretsen 402 kommer skilda signaler att föras till bussledningen 502 och att mottas från denna, varjämte skilda ord kommer att skrivas in i permanentminnena för PORT, KANAL och MOTTAGNINGSSTYRNING i den mottagande logikkretsen 304 för den aktiverade porten. Bussledningens 502 linje STÄLL SKRIVAKTIVITET är en specialfunktionslinje för att övervinna uppträdandet av en förutbestämd funktion.

Under tidsslitsen P, som i fig. l4(b) är visad såsom (l), sänder den för ögonblicket aktiverade mottagande logik- kretsen 304 till bussledningen 302 destinationens sändnings- logikportnummer, varjämte den tillför lämpliga signaler till bussledningarna GILTIG DATA, VÄLJ, ARBETSSÄTT och MODUL UPP- TAGEN; Vid den stigande kanten på den i fig. l4(a) såsom (2) visade klockpulsen kommer alla sändande logikkretsar 506 hos alla 16 portarna att införa tillståndet hos de ovannämnda bussledningarna till register som är tiüdelade avkodnings- portnummerkretsen 420 och sändningsstyrningskretsen 424.

Under tidsšlitsen D, som i fig. l4(c) är visad såsom (3), matar den mottagande logikkretsen för den aktiverade porten information till ledningarna DATA resp. DESTINATIONSKANAT- ADRESS. På nästa stigande kant på klockpulsen, vilken är visad såsom (4) i fig. l4(a), överförs denna information till buffertregister som är tilldelade det permanenta dataminnet 422. Under tidsslitsen W, som i fig. l4(d) är visad såsom (5), gäller att om portnumret som är representerat av de fyra bitarna på linjerna DESTINATIONSPOBTADRESS, vilka uppträder under tidsslitsen P, överensstämmer med portidentifierings~ koden för en bestämd port, vilken kod är entydig 'för varje port, kommer en operation att inträffa vid portens sändande logikkrets. Denna operation kan utgöras av inskrivning i det 7902266--1 permanenta dataminnet tââ nos nämnda port eller ett gensvar på ordern VÄLJ. Under tidsslitsen W gäller också ett ett av- sett värde för det utvalda kanal_umret kopplas fran kretsen #11! för eölming efter en förufste, ledig; kanal till lilnjeïrnæt för det utvalda kanalnumret, om detta är lämpligt, varvid ett värde (antingen en logisk etta eller en logisk nolla) för en kvittenssignal utvärderas. markeringen EJ KJITTEHS utgör helt enkelt ett tecken på att en kvittenssignal saknas. Under tids- slitsen R, som är visad såsom (6) i fig. l4(e), anbringar destinationsportsändningslogikkretsen ett gensvar på linjerna för det utvalda kanalnumret resp. kvittens. Den aktiverade mottagande logikkretsen överför tillståndet hos dessa linjer till ett register som är tilldelat den mottagande styrninge- cretsen 406 vid nästa klockpulsframkant, vilken är betecknad (7) i fig. l4(a). Därefter, någon tid senare, såsom är marke- rat medelst (S) i fig. l4(e), uppdaterar nämnda logikkrets sin egen portkanal resp. mottagande permanentstyrningsminnen ÄlO, ¿m8r%p.4%.

EJ KVITTENS-kanalnummer som mottae av en EJ K7ITTENS~ ~mottagare 416 vid den mottagande logikkretsen nos en oestümd port medför att en kassationsbit ställa i den sändande logik- kretsen för samma port vid adressen som är angiven av det mot- tagna EJ KVITTENS~kanalnumret, dvs. en EJ KVITTEÜS i kanalen 16 kan avkodas exempelvis såsom "EJ KVITTENS-kanal 7". Nästa gång den mottagande logikkretsen som har Uppkopplat en bana i kanal Y försöker utföra inekrivning i kanal 7 kommer den inte att få någon kvittenssignal, utan den kommer att ange att kanalen med banan in i kanal ? befinner sig i tillståndet "EJ KVITTENS”. Kretsen 408 för sökning av EJ KVITTEMS kommer därefter att pulsa ut numret för kanalen som är i tillståndet EJ KVITTENS från sin sändande logikkrets i kanalen 16.

Fördröjning i nätet nedbringas automatiskt till ett minimum genom anfifändningggen av metoden :med sökning; efter den första lediga kanalen. Kretsen H14 för sökning efter den första lediga kanalen undersöker kontinuerligt "u,pta et- biten" hos det sändande permanentstyrningsminnet Hää med av- seende på lediga :analer med det lägsta kanalnumret högre än _.r.,....-.........__. V www... _. _ _ _ __._,,_,_ __ _» __

Claims (9)

1. 7902265-'1 26 det aktuella utgångskanalnumret som är kopplat till seriedata på pulskodmuduleringsledningen 310. Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utföringsformerna, utan dessa utgör endast exempel_på uppfinningen och dess tillämpning. Bâëâëëktêï l. Sätt att kommunicera mellan ett flertal terminaler med data i fält. varvid ett flertal kanaler av nämnda data är kopp- lade till nämnda terminaler och ett flertal grupper av nämnda terminaler blir selektivt sammankopplade genom ett digitalomkopp- lingsnät såsom gensvar på i kanaler givna order för utväljning av banor, k ä n n e t e o k n a t därav, att en första sats behandlingsfunktioner inkluderande nämnda i kanaler givna order för utväljning av banor åstadkommes, varvid nämnda behandlings- funktioner åstadkommes av ett första flertal databehandlings- organ i en första grupp av nämnda databehandlingsorgan (AO, Ål, ... A7), att en andra sats behandlingsfunktioner åstadkommes av ett andra flertal databehandlingsorgan i en andra grupp data- behandlingsorgan (B , Bl) för en eller flera av nämnda grupper terminaler på så sätt att nämnda andra sats behandlingsfunktio- ner åstadkommas oberoende av den första satsen behandlingsfunk- tioner, och att nämnda första och andra flertal databehandlings- organ (AO, Al, ... A7) sammankopplas genom ett digitalomkopp- lingsnät (10) som är kopplat till de första och andra flertalen databehandlinasøraan (AO, Al, A7 ; so, Bl) medelst en eller flera multiplexerade dubbelriktade överföringslänkar, via vilka data och åtminstone signaler för styrning av val av bana över- förs bitasynkront för att åstadkomma sammankoppling mellan nämn- da första och andra flertal databehandlingsorgan i kanaler som är angivna av nämnda order och selektiv sammankoppling av nämn- da data i nämnda kanaler mellan nämnda terminaler via gemensam- ma överföringsbanor upprättade av nämnda signaler för styrning av val av' bana genom nämnda omkopplingsnät.

2. Digitalkommunikationsanordning för tillämpning av sättet enligt krav 1 för fördelad styrning för att selektivt sammankopp- la ett flertal grupper terminaler genom ett digitalomkopplings- nät med ett aceessomkopplingssteg och ett eller flera andra omkopplingssteg, k ä n n e t e o k n a d därav, att det inne- ?902266'*i 2? fattar en första grupp databehandlingsorgan (A0, Al, ... A7) för att åstadkomma en första sats samverkande behandlingsfunk- tioner för nämnda terminalgrupper, varvid nämnda databehand- lingsorßan (AO, Al, ... A7) är tilldelade var sin av nämnda terminalgrupper, vidare en andra grupp databehandlingsorgan (BO, Bl? för att åstadknmma en andra sats samverkande behand- lingsfunktioner för en eller flera av nämnda terminalgrupper på så sätt att nämnda andra behandlingsfunktíoner åstadkommes oberoende av behandlingsfunktionerna som erhålls medelst nämnda företa grupp databehandlingsorgan (Ao, Al, ... A7), och digi- talomkopplingsnätorgan (10) kopplade till nämnda föista och andra grupper databehandlingsorgan (AO, A1, ... A ; Bo, Bl) via en eller flera multiplexöverföringsbanor (26, 28, 30, 32), via vilka data och åtminstone signaler för styrning av val av bana sänds i fält som innehåller ett flertal kanaler av nämnda data på så sätt att nämnda signaler för styrning för val av bana upprättar förbindelse över nämnda multiplexöverföringsbana genom nämnda digitalomknpplingsnät (l0) mellan nämnda första (AO, All ,.. A7) och andra (B , Bl) grupper databehandlings- organ, varvid nämnda signaler för styrning av val av bana före- går nämnda data på nämnda multiplexöverföringsbanor (26, 28, 30, 32) i samma kanaler och selektivt sammankopplar nämnda ter- minaler via överföringsbanor genom nämnda omkopplingsnät (10) i kanaler som är angivna av nämnda signaler för styrning av val av bana.

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda multiplexöverföringsbanor (26, 28, 30, 32) utgörs av dubbelriktade överföringslänker.

4. Annrdning enligt krav 2, k ä n n e t e c k-n a d därav, att nämnda data- och styrsignaler överförs via nämnda över- föringsbannr bitasynkront.

5. , Annrdning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar ett flertal terminalenheter (12, lä, 16). varvid till var och en av nämnda terminalenheter (12, 14, 16) är kopplad ett flertal av nämnda terminalgrupper och inklude- rar organ för multiplexning av data från nämnda terminaler till nämnda överföringslänkar tillsammans med nämnda signaler för styrninr av val av bana. -wnn-:w-.fiw-.aägm .,~....~--- ?9Û2266~1 28

6. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d där- av, att varje databehandlingsorgan i den första gruppen data- behandlingsorgan (Ao, Al, ... A ) är kopplad till åtminstone två accessomkopplingsorgan (42, 44 , till vilkas ingångar nämnda multiplexöverföringsbanor (26, 28, 30, 32) är kopplade och från vilka utgångar är kopplade till nämnda multiplexöver- föringsbanor på vilka nämnda data mellan nämnda terminaler och nämnda signaler för styrning av val av bana multiplexkopplas till nämnda digitalomkopplingsnät.

7. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d där- av, att varje databehandlingsorgan i nämnda andra grupp data- behandlingsorgan (B , Bl) är kopplat till ett eller flera accessomkopplingsorgan (42, 44), till vars ingångar nämnda multiplexöverföringsbanor är kopplade och med utgångar koppla- de därifrån till nämnda multiplexöverföringsbanor på vilka nämnda data kopplas mellan varje databehandlingsorgan i nämnda andra grupp databehandlingsorgan (BO, Bl) och nämnda omkopp- lingsnät (10).

8. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d där- av att nämnda data innefattar fält av digitalt kodade pulskod- modulerade talsamplar i ett flertal kanaler från telefonled- ningskretsar.

9. Anordning enligt krav 2, av, att nämnda data innefattar fält av digitalt kodade pulskod- modulerade talsamplar i ett flertal kanaler från telefonför- bindelseledningskretsar. lO. Anordning enligt krav 6, av, att vart och ett av nämnda databehandlingsorgan (Bl, BÖ)i nämnda andra grupp åstadkommer en sats samverkande behandlings- funktioner som är åtkomliga via nämnda multiplexöverförings- banor medelst något av databehandlingsorganen (AO, Al, ... A7) i den första gruppen. ll. Anordning enligt krav 2, av,att nämnda digitalomkopplingsnät (10) innefattar en utbygg- bar gruppomkopplare som är bildad av ett flertal omkopplings- element (108, 110, 112), varvid varje sådant omkopplings- element (108, 110, ll2) har två eller flera inlopp och två eller flera utlopp och är anordnat att selektivt reflektera k ä n n e t e c k n a d där- k ä n n e t e c k n a d där- k ä n n e t e c k n a d där- vsozzßt-1 29 trafik som inträder i ett godtyckligt inlopp hos omkopplings- elementet tillbaka till ett godtyckligt annat inlopp till om- kopplingslementet och att ansluta utloppen från omkopplings- elementet till inloppen till andra omkopplingssteg. 12. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av, att databehandlingsorganen (AO, Al, .. A7; BO, Bl) i nämnda första och andra grupper databenandlingsorgan utgörs av mikrodatorerv lö. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d där- av, att nämnda omkopplingselement i nämnda omkopplingsnät är bildade av omkopplingselement som kan arbeta antingefi som enkelsidiga omkopplingselement eller som flersidiga omkopp- lingselement i nämnda omkopplingsnät. 14. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d där- av, att varje databehandlingsorgan i nämnda första grupp data- behandlingsorgan (Ao, Al, .. A ) är anordnat att såsom behand- lingsfunktioner utföra åtminstone uppkoppling av banor och övervakning av terminalorgan för sin respektive grupp termina- ler, varjämte varje databehandlingsorgan i nämnda andra grupp databehandlingsorgan (Bo, Bl) är anordnat att såsom behand- lingsfunktion åstadkomma åtminstone anropsstyrning för sin respektive grupp terminaler. 15. Anordning enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d där- av, att varje databehandlingsorgan i nämnda andra grupp data- behnndlingeorgan (B , Bl) är anordnat att åstadkomma anrops- omvandling såsom en benandlingsfunktion för sin respektive grupp terminaler.