[go: up one dir, main page]

0% found this document useful (0 votes)
434 views2 pages

Zolai Network Muakna

1. This document discusses the Zolai Network, a Google group for discussing the Zomi language. 2. It explains that language has two components - spoken language and written language. Spoken language includes speech, pronunciation, and phonemes while written language includes writing, orthography, and graphemes. 3. The document provides examples of this relationship between spoken and written forms across different languages like Zomi, Burmese, and English.

Uploaded by

ZomiLinguistics
Copyright
© Attribution Non-Commercial (BY-NC)
We take content rights seriously. If you suspect this is your content, claim it here.
Available Formats
Download as PDF, TXT or read online on Scribd
0% found this document useful (0 votes)
434 views2 pages

Zolai Network Muakna

1. This document discusses the Zolai Network, a Google group for discussing the Zomi language. 2. It explains that language has two components - spoken language and written language. Spoken language includes speech, pronunciation, and phonemes while written language includes writing, orthography, and graphemes. 3. The document provides examples of this relationship between spoken and written forms across different languages like Zomi, Burmese, and English.

Uploaded by

ZomiLinguistics
Copyright
© Attribution Non-Commercial (BY-NC)
We take content rights seriously. If you suspect this is your content, claim it here.
Available Formats
Download as PDF, TXT or read online on Scribd
You are on page 1/ 2

Zolai Network Muakna Taang Zomi

Zolai Network Muakna


By Taang Zomi
1. Tg. Thang Pil Mung in, Zolai Network googlegroup hong patkhiat manin, i lungdam-a i
aangtang hi.

2. Yahoogroup, googlegroup cihte pen, thu kikup khawmna (forum; discussion group; mailing
list, etc.) ahi hi.

3. Network zong, thu kisuktuahna, kizopna, kimatna, ngen (net) bang-a kizop diimdiamna cih
bang ahi hi.

4. Hih a tung-a kammalte (group, network) i et ciangin, mi nih le thum kisutuah-a, ngaihsutna
gawm khawm-a sep khopna hi, cih kilangh hi. Mi khat in ama’ ut bang bek-a vaihawmna hi lo-
in, a kihel teng kikum khawm-a vaihawmna ahi hi.

5. Lai (written language) pen kam (language) sung-a khen khat hi-a, a dang khen khat pen pau
(spoken language) ahi hi.

Sr No Hyponym (1) + Hyponym (2) = Hypernym


A Kihel Kammal (1) A Kihel Kammal (2) A Huampi Kammal
(1) (2) (3) (4) (5) (6)
1 Pau + Lai = Kam
2 Speech + Writing = Language
Spoken Language Written Language
Talk Script
Phoneme Grapheme
Pronunciation Orthography
3 စကား + စာ = ဘာသာ
အေႃပာအဆို အေရး အသား ဘာသာစကား

4 Zopau + Zolai = Zokam


Kawlpau Kawllai Kawlkam
Mangpau Manglai Mangkam
Table 1: Language and its two components

6. Lai a pian’ ma hun sawtpi lai pek-in pau na om khin zo hi. Pau pen a baih peen, a bulpi peen

Sunday, August 29, 2010 Page 1 of 2


Taang Zomi Zolai Network Muakna
ahi hi. Ahi zongin, i pau khitsa khat pen i mangngilh ding baih hi. I ciaptehna maan lo, kician lo
thei hi.

7. Sawt vei i ciapteh theih nading, a maan sinsen-a i ciapteh theih nading, lai hong piang hi. Lai
pen i pau bulphuh-a a kibawl ahi hi.

8. Tua ahih manin, lai hoih tak-a i bawl nop leh pau hoih tak-a i theih ding hong kisam hi.

9. I et ding thute: phone (phonetics), phoneme (phonology), morpheme (morphology), lexeme


(lexicology), syntax, semantics, pragmatics. A beisa pan tu ni ciang dong, Zolai i kan ciangin,
morphology le lexicology pan-in i kipan hi. Hoih ka sak-ah, phonetics le phonology pan-a pat
ding, cih ahi hi. Ahi zongin, ei’ hih theihna ciat pan-a kan ding, ahi hi.

10. Kawlgam-ah nidang-in, Burma Research Society om ngei hi (1910-1980). Mi khat in a


kankhiat, a muhkhiat thute, lai (paper) gelh-in, research congress or research conference-ah
simkhia hi. Tua kikhop a kahte in, tua lai, kikum uh hi. Tua laite zong, gawm khawm-in laibu-in
kibawl hi. Research congress pipi i bawl theih ma-in, hih Zolai Network-ah, i kankhiat, i
muhkhiat thute, i gelh ding kisam hi. Tua lai kigelh pen a kamkum nuamte in kithawina, kigin’na
hoih tak bawl-in, kikup ding, ahi hi.

11. Cope in Zolai a na bawl lai-in, consonant phoneme le vowel phoneme tawh na pankhia-a,
tonal phoneme (suprasegmental phoneme) na kihelsak kha lo hi. Tua ahih manin, lai i sim
ciangin, a khiatna bang hi ding hiam ci-a i ngaihsut phot khit teh, a awsuah kithei pan hi.
[Gentehna: “Ak si ka mu hi.” Ak khat kithat-in si hi, a ci nuam maw? Zan ciang-a vantung-a a
taang leklek aksi a muhna thu a gen nuam maw? Ak khat a si ahih leh “si” pen a awkaih pheipai
hi. Van-a aksi sung-a “si” pen “Guai, i vek-in pai ni” sung-a “ni” tawh a awkaih kibang hi.]

12. Cope in a bulpi hong phuhsak khin hi. Eite pen a tunglam a zomto dingte i hi hi. A tunglam i
zoptoh theih ma-in, a bulpi i theih masak ding kisam hi. Tua bang i hih theih nading ngimna tawh
Zolai Network a nei i hi hi.

Page 2 of 2 Sunday, August 29, 2010

You might also like