tarn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av tarn  Singular Plural
Nominativ tarn tarns
Genitiv tarn's tarns'

tarn

  • uttal: (Storbritannien) tɑː(ɹ)n
  1. (särskilt i norra England) tjärn, liten fjällsjö
    Etymologi: Dialektalt ord som populariserats av diktare, från fornnordiska tjǫrn ("liten fjällsjö utan biflöden"), från urgermanska *terno, troligen med ursprunglig betydelse "vattenhål".[1]

Källor

[redigera]
  1. Online Etymology Dictionary: "tarn"