kurir

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kurir  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kurir kuriren kurirer kurirerna
Genitiv kurirs kurirens kurirers kurirernas

kurir

  1. (egentligen ilbud) person som överför diplomatiska handlingar mellan hemlandet och dess beskickningar utomlands (och som tack vare särskilt pass, kurirpass, är skyddad för visitering av medförda handlingar)
    Synonymer: bud, budbärare, sändebud
    Etymologi: Av tyska Kurier, av franska courrier, av franska courir (”löpa”).

Översättningar

[redigera]