knock

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av knock  Singular Plural
Nominativ knock knocks
Genitiv knock's knocks'

knock

  1. stöt, slag, smäll

Verb

[redigera]
Böjningar av knock  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens knock knocks knock
Preteritum knocked
Perfektparticip knocked
Presensparticip knocking, vard. knockin'

knock

  1. slå (till), stöta (till)
  2. banka, bulta