klimp

Svenska

Substantiv

Böjningar av klimp	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	klimp	klimpen	klimpar	klimparna
Genitiv	klimps	klimpens	klimpars	klimparnas

klimp

1. (mindre) klump av något ämne med mjuk eller fast konsistens

   Sammansättningar: guldklimp

2. (maträtter) liten bulle beredd av skorpmjöl, mjöl, ägg, mjölk, mandel m. m. (vanligen serverad till soppa); förr även om (vanligen till soppa serverad) bulle av kött. eller fiskfärs, frikadell; även kollektivt och såsom ämnesnamn; stundom även i utvidgad användning, om dylika bullar med andra ingredienser, såsom grönsaker o. d.
3. (dialektalt) kroppkaka; även kollektivt

   Herr Markurell fick klimp med fläsktärningar.

4. (skogsbruk) jordklump runt rötterna på en trädplanta

   Sammansättningar: klimpplanta, klimpplantering

Översättningar

(mindre) klump av något ämne med mjuk eller fast konsistens

• engelska: nugget ^(en)
• polska: grudka ^(pl) f diminutiv, bryłka ^(pl) f diminutiv
• tyska: Klümpchen ^(de) n

liten bulle beredd av mjöl m.m. (vanligen serverad till soppa)

• polska: pieróg ^(pl) m
• tyska: Klößchen n

kroppkaka

• polska: pyza ^(pl) f
• tyska: Kartoffelkloß ^(de) m