karhu

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Finska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av karhu  Singular Plural   Singular Plural
Grammatiskt
Nominativ karhu karhut Ackusativ 1 karhu karhut
Ackusativ 2 karhun karhut
Genitiv karhun karhujen Partitiv karhua karhuja
Lokativ (intern) Lokativ (extern)
Inessiv karhussa karhuissa Adessiv karhulla karhuilla
Elativ karhusta karhuista Ablativ karhulta karhuilta
Illativ karhuun karhuihin Allativ karhulle karhuille
Essiv Marginell
Essiv karhuna karhuina Instruktiv karhuin
Exessiv karhunta karhuinta Abessiv karhutta karhuitta
Translativ karhuksi karhuiksi Komitativ (karhuineen)?

karhu

  1. (däggdjur) björn
    Älä leiki karhun kanssa, se haluaa nukkua.
    Lek inte med björnen, den vill sova.

Se även

[redigera]